Överlevnadsetappen aktiviteter - Finlands Scouter ry

7.4
Överlevnadsetappen aktiviteter
Spejarscouten fördjupar sina kunskaper i allemansrätten.
Beskrivning: Patrullen repeterar allemansrätten och gör till exempel
en tavla om den. Vad betyder rättigheterna och varför är de viktiga?
Utrustning: Memoryspel, domino knappar eller motsvarande.
Instruktioner: Allemansrätten kan till exempel repeteras med
memoryspel, domino, liten spårning i kårlokalens närmiljö eller
genom att göra ett kollage med hjälp av enskilda ord eller meningar.
Du kan också berätta en historia om en hajkare, som emellanåt följer
och emellanåt bryter mot allemansrätten. Spejarscouternas uppgift
är att i berättelsen känna igen de rätta och felaktiga delarna. Ni kan
också repetera allemansrätten genom att göra ett skådespel av den,
genom teckningar eller genom att förklara rättigheter och skyldigheter
likt ett Alias spel.
Spejarscouten lär sig att tillämpa allemansrätten i praktiken.
Beskrivning: Spejarscouten planerar tillsammans med sitt par en
övning, lek eller spel med allemansrätten som tema.
Spejarscouten vet hur jaktsäsongen inverkar på utykter i naturen och
att vapen endast är trygga ifall de hanteras rätt.
Beskrivning: Patrullen bekantar sig med en lokal jaktförenings
verksamhet och instruktionerna för (scout)utykter under
jaktsäsongen. Patrullen gör ett besök till en skjutklubb, -bana, eller
jaktförenings evenemang. Om möjligt prövar spejarscouten att skjuta
med luftgevär.
Instruktioner: Ni kan komma överens om på förhand hurdana
övningar paren ska planera så att alla inte gör samma frågesport. Spel
kan planeras kring bekanta spelregler. Som modeller för spel kan man
ha till exempel memoryspel, domino eller Alias. Som bas för en lek
kan man använda en för scouterna bekant lek, till exempel ett skepp
kommer lastat, olika springlekar eller tafatt.
Patrullen ansvarar för ett äventyrsscoutmöte med allemansrätten som
tema.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig att berätta om allemansrätten och
får samtidigt ledarskaps- och organiseringserfarenhet
Utrustning: Enligt behov.
Instruktioner: Lotsen bestämmer tillsammans med
äventyrsscoutkaptenen en lämplig tidpunkt för mötet. Lotsen
handleder och ger feedback.
Instruktioner: Planera ett vanligt möte för äventyrscouterna där varje
spejarscout eller spejarscoutpar får sin egen andel att hålla. Arrangera
en spårning eller en liten tävling där varje spejarscout håller uppgiften
vid sin egen kontroll.
Instruktioner: Lotsen är i kontakt med skjut-/jaktföreningen.
Instruktioner: Se Jägarnas Centralorganisations webbplats:
www.riista./se för information och tips.
Tips:Till detta tema hittar du även en egen paus.

Spejarscouten vet att man med jakt upprätthåller natur- och
djurbeståndet och att det inte enbart är en skjuthobby.
Beskrivning: Patrullen hjälper till i den lokala jaktföreningen med
djurs utfodring och vilträkning. Patrullen för till exempel foder till
ett utfodringställe, bekantar sig med lokal viltåker eller tar del i en
triangelräkning av djur.
Instruktioner: Lotsen är i kontakt med jaktföreningen.
Instruktioner: Se Jägarnas Centralorganisations webbplats:
www.riista./se för information och tips.
Tips:Till detta tema hittar du även en egen paus.
Spejarscouten vet på vilka grunder ett djur fälls. Därtill vet
spejarscouten varför djurbeståndet måste minskas. Spejarscouten
märker att skjutning inte enbart är ”omkring sprättande” liksom det
är i lmer.
Beskrivning: Patrullen bekantar sig med jaktföreningens guidning
hur man bestämmer vilket djur som ska skjutas och hur många
vilddjursskjutlov det har utfärdats i närområdet. Dessutom håller
patrullen eller åldersgruppen en skjutövning med luftgevär, under
ledning av jaktföreningen eller andra vuxna.
Tips:Se Jägarnas Centralorganisations webbplats: www.riista./se för
information och tips.
Till detta tema hittar du även en egen paus.
Spejarscouten förstår vad jakt innebär och lär sig att känna igen
liknande djur. Spejarscouten vet hur man avlägger en jägarexamen och
vad som krävs för den.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig känna igen olika djurspår samt
djurens avföring och vet hur de skiljs från närbesläktade arters
lämningar. Spejarscouten tar också reda på vilka vapen som nns till
för skjutandet vilket djur och varför.
Spejarscouten känner till natur- och friluftsområden i sin
näromgivning.
Beskrivning: Patrullen tar reda på utfärdsområden på sin hembyggd.
Utrustning: Kartor, guidehäften eller -böcker, internet.
Instruktioner: Patrullmedlemmarna kan tillsamman bekanta sig
med samma utfärdsområde eller samla in information parvis. Då tar
en del reda på områdets natur, en del kan se på färdiga utfärdsstigar,
sevärdheter, övernattningsställen och allmänna trasportmedel. Om
dessa kan man göra ett reklamblad eller kollage på kårlokalens vägg.
Där kan man jämföra områdets goda och dåliga sidor. Om det nns
era utfärdsområden i närheten kan man göra en jämförelse mellan
dem. Uppgifterna som man tar reda på kan man till exempel använda
till övningsvandringen i närmiljön. Ifall området är mycket nära kan
man hålla ett möte där och testa ifall reklamen om stället stämmer.
Tillsamman med äventyrscouterna kan man även göra en utykt till
området.
Spejarscouten känner igen olika skogstyper när han rör sig i skogen.
Beskrivning: Spejarscoutpatrullen rör sig i skogen och undersöker
olika skogstyper.
Instruktioner: I Finland klassicerar man skogstyperna
Instruktioner: På adressen www.riista./se hittar du övningsuppgifter
för jägarexamen, både teori- och igenkänningsuppgifter. Ni kan också
arrangera en utfärd till en lokal jaktförening. Till detta tema hittar du
även en egen paus.
enligt undervegetationen. Skogstyperna känns igen genom
undervegetationens växter; mer eller mindre krävande växters
förekomst utvisar jordmånens näringsgrad. Oftast behöver man
inte undersöka växtbeståndet i detalj utan en snabb blick räcker till
att berätta vilken skogstyp det är frågan om. Endast i svårare fall
måste man ta en blick över så kallade typarter. En viss skogstyps
typarter är ett växtslag som framkommer i den speciella skogstypen
men inte i en mera karg miljö. Momarkerna delas upp i följande
växtbestånd – skogstyper: lund, lundartad mo, frisk mo, torr mo, karg
mo och lavmo. Lundar och lundartade moar utgör endast 15% av
skogsarealen. Skogstypernas fördelning är följande:
lundar och lundartade moar 15 %
frisk mo 31 %
torr mo, karg mo, lavmo 31%
kärr 9 %
myrar 14 %
Om skogstyper hittar du information och beskrivning på till exempel
www.metsavastaa.net/skogsreexen -sidorna. Ni kan bekanta er med
de olika skogstyperna först i kårlokalen genom att skaa information
om olika skogstyper eller genom att spela olika spel. På det sättet
lär man sig hurdan växtlighet det nns i de olika skogstyperna. Ni
kan pyssla ihop spelkort och lära er känna skogstyperna i teorin med
hjälp av spelet. Till exempel kan ni göra ett memory spel: Om du
känner igen ett par av de typväxterna för varje skogstyp så får du båda
korten. Eller gör ett kortspel i löjliga familjernas stil: Du får en familj,
dvs. skogstyp när du samlar åt dig en typisk under-, fält-, busk- och
skogsvegetation. Gör sedan en utfärd där ni känner igen skogstyperna
i naturen. Under utfärden kan ni göra anteckningar om under-, fält-,
busk- och skogsvegetation och dra slutsatser om vilken skogstyp det
är fråga om. Därtill kan ni öva er att uppskatta åldern på skogen eller
trädens höjd eller hitta tecken från istiden i terrängen (yttblock, åsar,
dödisgropar, stenåkrar, jättegrytor, ata berg, äll och morän).

Spejarscouten känner igen inhemska natrurskydds- och
utfärdsområden samt kan vid behov söka vidare information om
dessa.
Beskrivning: Spejarscouten bekantar sig med Finlands national- och
naturparker och känner till deras regler och innebörden med dem.
Utrustning: Böcker, broschyrer, internet, pysselmaterial.
Instruktioner: I vårt land nns det 35 nationalparker. De
sköts av Forststyrelsen. Nationalparkerna är pärlorna bland våra
naturskyddsområden; de är stora och till sin natur mångsidiga
områden. De är natursevärdheter; både nationellt och internationellt
är de den värdefullaste delen av vår natur. Förutom nationalparkerna
nns det i Finland många naturskyddsområden som har grundats
för att skydda och undersöka bland annat sumpmarker, lundar,
fågelområden och gamla skogar. Den största delen av dessa
områden hör till Europeiska unionens Natura 2000 -nätverk.
Naturskyddsområdenas regler varierar från varandra. På en del av
dem får man göra utfärder fritt enligt allemansrättens principer,
men på andra är det förbjudet att röra sig. Begränsningar i rätten att
röra sig nns speciellt i naturparkerna. Information om naturmålen
hittar du på internet till exempel på www.utinaturen.-sidorna.
Om det inte nns tillgång till internet på mötet kan du till exempel
printa ut information om de närmaste nationalparkerna och ta med
det till mötet. Du kan också beställa broschyrer av Forststyrelsen.
Bekanta er med materialet och gör ett föredrag till exempel parvis
om de närmaste national- och naturparkerna. Ta reda på parkens
särdrag, restriktioner och regler. På basen av föredragen kan ni
ordna en frågesport och ta reda på vem som är patrullens största
nationalparkskännare. För att bekantskapen inte enbart ska ske i
pappersform kan ni välja den mest lämpliga nationalparken och
göra en utykt dit, till exempel för en övnings- eller fyrvandring.
På vandringen kan ni skriva upp parkens goda och dåliga sidor och
undersöka om broschyrernas reklamtexter håller streck. Om utfärden
kan ni skriva i kårens tidning eller göra en asch till kårlokalen.
Spejarscouten märker att det också i Finland nns miljöproblem.
Spejarscouten är medveten om att naturen och djuren trivs bäst i lugn
och ro. Spejarscouten vet att en scout är på besök hos andra när han
rör sig i naturen.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig mera om djuren och växtbeståndet
i Finlands natur. Därtill gör patrullen en tavla eller en annan typ av
förevisning med det här temat.
Instruktioner: Bekanta er med den nländska naturen och dess
vanligaste djur, till exempel på biblioteket, med hjälp av internet eller
genom att bjuda in en expert till ert möte. Tillsammans kan ni till
exempel ta reda på hur mycket urskog eller lundar det nns i Finland.
Ni kan också bekanta er med temat med hjälp av ett memoryspel,
domino eller genom en spårning i kårlokalens närmiljö.
Spejarscouten känner igen inhemska natrurskydds- och
utfärdsområden samt kan vid behov söka vidare information om
dessa.
Beskrivning: Spejarscouten bekantar sig med Finlands national- och
naturparker, som nns längre bort från den egna hemkommunen.
Bekanta er speciellt med parken eller områdets natur.
Utrustning: Böcker, broschyrer, internet, pysselmaterial.
Instruktioner: I vårt land nns det 35 nationalparker. De
sköts av Forststyrelsen. Nationalparkerna är pärlorna bland våra
naturskyddsområden; de är stora och till sin natur mångsidiga
områden. De är natursevärdheter; både nationellt och internationellt
är de den värdefullaste delen av vår natur. Förutom nationalparkerna
nns det i Finland många naturskyddsområden som har grundats
för att skydda och undersöka bland annat sumpmarker, lundar,
fågelområden och gamla skogar. Den största delen av dessa
områden hör till Europeiska unionens Natura 2000 -nätverk.
Naturskyddsområdenas regler varierar från varandra. På en del av
dem får man göra utfärder fritt enligt allemansrättens principer,
men på andra är det förbjudet att röra sig. Begränsningar i rätten att
röra sig nns speciellt i naturparkerna. Information om naturmålen
hittar du på internet till exempel på www.utinaturen.-sidorna.
Om det inte nns tillgång till internet på mötet kan du till exempel
printa ut information om de närmaste nationalparkerna och ta med
det till mötet. Du kan också beställa broschyrer av Forststyrelsen.
Bekanta er med materialet och gör ett föredrag till exempel parvis
om de närmaste national- och naturparkerna. Ta reda på parkens
särdrag, restriktioner och regler. På basen av föredragen kan ni
ordna en frågesport och ta reda på vem som är patrullens största
nationalparkskännare. För att bekantskapen inte enbart ska ske i
pappersform kan ni välja den mest lämpliga nationalparken och
göra en utykt dit, till exempel för en övnings- eller fyrvandring.
På vandringen kan ni skriva upp parkens goda och dåliga sidor och
undersöka om broschyrernas reklamtexter håller streck. Om utfärden
kan ni skriva i kårens tidning eller göra en asch till kårlokalen.
Spejarscouten märker att det också i Finland nns miljöproblem.
Spejarscouten är medveten om att naturen och djuren trivs bäst i lugn
och ro. Spejarscouten vet att en scout är på besök hos andra när han
rör sig i naturen.
Beskrivning: Spejarscouten vet vilka regler som är förknippade med
utrotningshotade djur och växter. Därtill gör patrullen en tavla eller
en annan typ av förevisning med det här temat.
Instruktioner: Ni kan bekanta er med temat med hjälp av ett
memoryspel, domino eller genom en spårning i kårlokalens närmiljö.
Tiden för förberedelserna kan vara längre ifall spelet eller banan måste
göras i ordning på förhand. Patrullen kan också göra spelet själv.

Spejarscouten förstår hur den egna verksamheten inverkar på naturen.
Spejarscouten vill skydda naturen.
Beskrivning: Patrullen undersöker närskogens framtid genom att
söka efter tecken på luftföroreningar, genom att ta reda på varifrån
föroreningarna kommer och genom att intervjua en expert om vilken
människans roll i skogens framtid är. Till slut drar patrullen slutsatser
utgående från de undersökningsresultat de gjort.
Utrustning: Forskingsutrustning och litteratur
Instruktioner: Lotsen ger råd hur man gör undersökningar. Han
hjälper patrulledaren att hitta rätt litteratur.
Instruktioner: Patrullen undersöker tecken på luftföroreningar
genom att fotografera, rita eller ta prover. Patrullen undersöker
till exempel mängden lav, allelavens, skägglavens eller barrträdens
skick. I hurdant skick barrträden är kan man undersöka genom
att studera deras barr med förstoringsglas, lupp, mikroskop eller
genom att undersöka barrårgångarna. Patrullen undersöker
också varifrån föroreningar får sitt ursprung och vilken den mest
trovärdiga förosakaren i den här skogen är. Patrullen undersöker
också hur människan har inverkat på området (skogen), håller
på att inverka på det eller kommer att inverka på det. Patrullen
intervjuar en skogsägare och frågar vad som tänkts göras åt skogen
i fortsättningen och hur man har skött skogen hittills. Patrullen
samlar ihop undersökningsresultaten och drar slutsatser på basen av
dem. Patrullen kan försöka fundera ut vilka förändringar det sker i
skogen under de kommande åren. Vilken är skogens framtid? Hur
kommer människans verksamhet att synnas? Hur kommer skogens
invånare att trivas i framtiden? Vad tycker patrullen att absolut borde
besparas i denna skog? Vad kan människorna göra för det? Patrullen
kan publicera sina resultat i kårens tidning, på webbplatsen eller i
lokaltidningen.
Spejarscouten vet hur man kan göra något nytt av något gammalt.
Beskrivning: Patrullen gjuter tändkuber av gamla stearinljus och
äggkartonger.
Utrustning: Till exempel: stearinljusbitar, äggkartonger, tidningar,
hinkar och en dålig kastrull
Instruktioner: Lotsen försäkrar sig om att patrulledaren känner till
säkerhetsfaktorerna.
Instruktioner: Beakta säkerheten och kom också ihåg städningen.
Spejarscouten bekantar sig med naturmaterial och traditionella
färdigheter samt utvecklar sin kreativitet.
Beskrivning: Patrullen pysslar med naturmaterial.
Instruktioner: Lotsen ger vid behov planeringshjälp.
Spejarscouten förstår national- och naturparkernas betydelse och hur
den egna verksamheten påverkar naturen. Spejarscouten vill skydda
naturen.
Beskrivning: Patrullen gör en undersökning på vattendragen i
närheten genom att söka tecken på försurning och övergödning.
Patrullen tar reda på varifrån föroreningarna kommer och genom att
intervjua en expert om vilken människans roll i det hela är. Till slut
drar patrullen slutsatser utgående från de undersökningsresultat de
fått.
Utrustning: Forskningsredskap och litteratur
Instruktioner: Patrullen undersöker tecken på försurning och
övergödning genom att fotografera, rita eller ta prover. Patrullen
kan till exempel undersöka vattnets klarhet, bottensynlighet, solens
genomträngningsförmåga, sjöns pH-värde eller hur mycket vattendjur
det nns i vattnet. Patrullen undersöker också var föroreningarna
har sitt ursprung och vilka de mest troliga förorsakarna i det här
vattendraget är. Patrullen undersöker också hur människan har
inverkat på vattendraget, håller på att inverka på det eller kommer
att inverka på det. Patrullen samlar ihop undersökningsresultaten
och drar slutsatser från dem. Förändringar åstadkomna av människan
kan man undersöka genom att titta på följande saker: utsläpp ur
fabriker och anläggningar, åkrar, sommarstugor. Ni kan också
intervjua kommunens miljöansvariga. Patrullen kan försöka fundera
ut vilka förändringar som sker i vattendraget under de kommande
åren. Vilken är vattendragets framtid? Hur kommer människans
verksamhet att märkas? Vad tycker patrullen att absolut borde
besparas i detta vattendrag? Vad kan människorna göra för det?
Patrullen kan publicera sina resultat i kårens tidning, på webbplatsen
eller i lokaltidningen.
Instruktioner: Patrullen kan till exempel torka eller pressa växter,
göra konstverk för kårens basar eller pyssla barkbåtar och därefter tävla
med dem. Anskaningen av materialet kan göras på föregående möte
eller på patrullens utfärd. Pysselidéer får man ur pysselböcker eller av
kårens äldre ledare.
Spejarscouten får idéer och erfarenhet av att framställa tillfälliga
förödenheter av naturmaterial samt övar sig att använda verktygen i
praktiken.
Beskrivning: Spejarscouten täljer en smörkniv eller motsvarande.
Utrustning: Kniv, slipsten, trämaterial (till exempel planka av asp).
Instruktioner: Lotsen ser till att det nns rätt typ av
förstahjälpenutrustning på kårlokalen.
Instruktioner: Bekanta dig med säkerhetsinstruktionerna på förväg.
Fundera ut på förhand hur täljarbetet görs tryggt. Sätt speciell vikt på
hur spejarscouterna sitter i förhållande till varandra och hur de håller
i kniven.

Spejarscouten lär sig utnyttja mångsidiga handfärdigheter och märker
hur man kan göra egen utrustning förmånligt.
Beskrivning: Spejarscouten tillverkar ett regnskydd till sin ryggsäck
eller något motsvarande skydd, som används på en vandring.
Instruktioner: Lotsen stöder vid behov patrulledaren.
Spejarscouten lär sig kreativ problemlösning.
Beskrivning: Patrullen sänder morsemeddelanden åt varandra med
cklampor på kårlokalen.
Utrustning: Ficklampa, listor på morsealfabetet.
Instruktioner: Morsealfabetet kan kopieras åt alla.
Spejarscouten lär sig hur man beter sig i radiotelefonen och kan söka
nödvändig information.
Beskrivning: Patrullen lär sig att signalera nödsamtal med
radiotelefon.
Utrustning: Radiotelefon (till exempel 446 radiotelefoner eller VHFtelefoner)
Instruktioner: Lotsen anskaar den behövliga utrustningen
Instruktioner: Detta kan prövas till exempel med öppna
446-radiotelefoner, som kan fås från nästan varje lågprishall eller
elektronikbutik. Kåren kanske har VHF-telefoner på kårbåten.
Spejarscouten lär sig att ta hand om sin personliga utrustning.
Beskrivning: Spejarscouten vårdar skorna, ytterkläderna och
ryggsäcken före vandringen.
Utrustning: Skoserviceutrustning, nål, tråd, reserv remmar,
impregneringsmedel.
Instruktioner: Från scoutbutikerna kan man få tips till vården av
utrustningen.
Instruktioner: Till ryggsäckens regnskydd behöver du ett fyrkantigt
vattentätt tyg, vars storlek är så stor att den lätt täcker hela
ryggsäcken. På kanterna bör man lämna ett par centimeter utrymme
för kantband. Runt kanten syr man ett spännsnöre eller gummiband.
Spännsnöret träs in i kantsömmen, varefter regnskyddet är klart.
Utrustning: mönster, regntyg, sax, symaskin
Spejarscouten lär sig kreativ problemlösning. Spejarscouten lära sig att
göra själv.
Beskrivning: Spejarscouten kan signalera de viktigaste nödsignalerna
från mark till luft samt kan kroppssignalerna. Om ni vill kan ni även
bekanta er med semafor aggalfabetet eller med signalaggorna till
sjöss.
Instruktioner: Semafor- och signalaggorna till sjöss hittar du enklast
på internet (till exempel sökordet Flag semaphore). Pröva och fundera
ut också hurdana signaler ni kan sända med hjälp av en brasa och/eller
en bit tyg.
Utrustning: Signalaggor
Spejarscouten lär sig kreativ problemlösning. Spejarscouten lära sig att
göra själv.
Beskrivning: Patrullen tänder en brasa och signalerar till andra sidan
av en sjö eller sumpmark.
Instruktioner: Tyget som används får inte vara lätt antändligt. Kom
också ihåg lovet till brasan.
Spejarscouten lär sig att ta hand om sin personliga utrustning.
Beskrivning: Spejarscouten granskar lampans, ryggsäckens,
sovsäckens, liggunderlagets eller motsvarande utrustnings skick före
vandringen och reparerar dem vid behov.
Utrustning: Reparationsverktyg, reservdelar till lampa
Instruktioner: Diskutera ämnen från den här och den första nivån.

Spejarscouten lär sig att ta hand om sin personliga utrustning.
Beskrivning: Spejarscouten tvättar och torkar sin egen utrustning
både hemma och på utfärden. Spejarscouten vet också vart
tvättvattnet hälls ut i naturen.
Utrustning: Naturvänligt tvättmedel.
Instruktioner: Diskutera ämnen från denhär och de tidigare nivåerna.
Spejarscout vet från vilken mat man snabbt och eektivt får mycket
energi samt vad som hjälper en att orka längre. Spejarscouten kan
välja rätt mat till vandringen.
Beskrivning: Patrullen gör själv energisnacks till vandringen.
Instruktioner: Patrullen kan jämföra matens energimängder, tyngd
och innehåll till exempel på ett knytkalas.
Spejarscouten vet från vilken mat man snabbt och eektivt får mycket
energi samt vad som hjälper en att orka längre. Spejarscouten kan
välja rätt mat till vandringen.
Beskrivning: Patrullen planerar och tillreder maten till utykten
med vilkas hjälp man klarar sig ända från lunch till middag utan
mellanmål.
Spejarscout vet vilken utrustning som är kritisk på utfärden och hur
man förhindrar att utrustningen går sönder.
Beskrivning: Patrullen gör åt var och en xarpåse som innehåller de
viktigaste verktygen för reparation av utrustning under en utfärd.
Instruktioner: Fundera vad en xarpåse ska innehålla. Åtminstone
stark tråd, vävtejp (silvertejp), nål, lim, ståltråd, säkerhetsnålar,
lösremmar ochså vidare. För att reparera skidutrustningen lönar det
sig att ta med sig lämpliga skruvar för bindningarna, reservremmar
och möjligtvis en reserv skidspets. Förutom släpkälkens reservpinnar
packar man med reservsnören, -lås och -krok samt överlopps
fastsättningsremmar. Ifall staven eller kälkens dragpinne bryts kan
man snabbt reparera den med ett avsågat aluminiumrör vars ändor
fästs med slangklämmare i det rör som ska repareras.
Spejarscout vet från hurdan mat man eektivt och snabbt får mycket
energi samt vad som hjälper en att orka längre. Spejarscouten kan
välja rätt mat till vandringen.
Beskrivning: Spejarscouten köper och tillreder en så hälsosam och
närorik måltid som möjligt för till exempel 2 euro.
Instruktioner: Bestäm en lämpligt stor penningsumma. Enligt
omdöme kan det vara 5€/4pers eller till exempel 10€/6pers. Det
viktiga är att fundera ut hur stor summa som ska läggas ut, så att
maten blir tillräcklig och är näringsrik.
Spejarscout vet från vilken mat man snabbt och eektivt får mycket
energi samt vad som hjälper en att orka längre. Spejarscouten kan
välja rätt mat till vandringen.
Beskrivning: Patrullen gör ett utfärdskex-test i kårtidningen.
Patrullen planerar och jämför kexens egenskaper på en utfärd.
Utrustning: Kex, anteckningsmaterial.
Instruktioner: Egenskaper som kan jämföras är till exempel
hållbarhet, smulbarhet, hälsoegenskaperna, tyngd, pris.

Spejarscouten lär sig att ta ansvar.
Beskrivning: Spejarscouten får med sin kompis en given
bivackeringsuppgift att utföra med äventyrsscouterna. Uppgiften är en
handledd ledarskapsuppgift och scouterna får feedback om uppgiftens
förverkligande.
Material: Vindskydd, nigertält eller liknande
Instruktioner: Lotsen sköter kontakten och de praktiska
arrangemangen tillsammans med äventyrsscouternas ledare.
Äventyrsscouternas ledare ger feedback och lotsen handleder
uppgiften direkt eller via patrulledaren.
Instruktioner: Parets uppgift kan vara till exempel att tillsammans
med några äventyrsscouter ur gruppen sköta om en del av
halvplutontältets uppsättning, kaminen eller packandet av tältet. Paret
kan också med en mindre äventyrsscoutgrupp sköta uppsättningen av
ett nigertält, ett vindskydd eller en annan bivack.
Spejarscouten lär sig att ta ansvar.
Beskrivning: Spejarscouten får en given bivackeringsuppgift att utföra
med äventyrsscouterna. Uppgiften är en handledd ledarskapsuppgift
och han får feedback om uppgiftens förverkligande.
Material: Vindskydd, nigertält eller liknande, äventyrsscoutgrupp
eller en del av den
Instruktioner: Lotsen sköter kontakten och de praktiska
arrangemangen tillsammans med äventyrsscouternas ledare.
Äventyrsscouternas ledare ger feedback och lotsen handleder
uppgiften direkt eller via patrulledaren.
Instruktioner: Spejarscoutens uppgift kan vara till exempel att
tillsammans med några äventyrsscouter ur gruppen sköta om en del
av halvplutontältets uppsättning, kaminen eller packandet av tältet.
Spejarscouten kan också med en mindre äventyrsscoutgrupp sköta
uppsättningen av ett nigertält, ett vindskydd eller en annan bivack.
Spejarscouten lär sig att ta ansvar och planera verksamhet.
Beskrivning: Spejarscouten planerar och utför, tillsammans med sin
kompis, en bivackeringsuppgift för äventyrsscouterna. Uppgiften är
en handledd ledarskapsuppgift och spejarscouterna får feedback om
uppgiftens förverkligande.
Material: Vindskydd, nigertält eller liknande, äventyrsscoutgrupp
eller en del av den
Instruktioner: Lotsen sköter kontakten till andra ledarna och de
praktiska arrangemangen tillsammans med äventyrsscouternas
ledare. Äventyrsscouternas ledare ger feedback och lotsen handleder
uppgiften direkt eller via patrulledaren.
Instruktioner: Spejarscoutparets uppgift kan vara att planera
och utföra en utbildning för en mindre grupp äventyrsscouter.
Utbildningens tema kan vara till exempel hur man sätter upp, packar
och vårdar ett nigertält, vindskydd eller en annan motsvarande bivack.
Alternativt kan uppgiften vara att känna igen olika bivacker och
uppskatta hur bra de lämpar sig för olika förhållanden.
Spejarscout lär sig att ta ansvar och planera verksamhet.
Beskrivning: Spejarscouten planerar och utför en bivackeringsuppgift
för äventyrsscouterna. Uppgiften är en handledd ledarskapsuppgift
och han får feedback om uppgiftens förverkligande.
Material: Vindskydd, nigertält eller liknande, äventyrsscoutgrupp
eller en del av den
Instruktioner: Lotsen sköter kontakten och de praktiska
arrangemangen tillsammans med äventyrsscouternas vuxna ledare.
Äventyrsscouternas ledare ger feedback och lotsen handleder
uppgiften direkt eller via patrulledaren.
Instruktioner: Spejarscoutens uppgift kan vara att planera och utföra
en utbildning för en mindre grupp äventyrsscouter. Utbildningens
tema kan vara till exempel hur man sätter upp, packar och vårdar ett
nigertält, vindskydd eller en annan motsvarande bivack. Alternativt
kan uppgiften vara att känna igen olika bivacker och uppskatta hur
bra de passar till olika förhållanden.

Spejarscouten känner igen faktorer som äventyrar den egna säkerheten
Beskrivning: Spejarscouten lär sig att förebygga och lindra
huvudvärk, diarré, förstoppning, solbränna, torkade läppar,
muskelvärk, blåsor och solsting.
Material: Salva, stödbindor, stretch instruktioner
Instruktioner: Tips för hur skadorna behandlas nns i Ryggsäcken
(äventyrs- och spejarscouternas färdighetsbok). Experthjälp kan också
vara ett bra sätt att bekanta sig med temat.
Spejarscouten lär sig grundläggande muskelvård.
Beskrivning: Patrullen lär sig lite grundläggande masseringsteknik
för att lindra muskelsmärtor. Patrullen lär sig även tänjnings- och
uppvärmningsövningar vilka är bra att göra före vandringen och
under vandringen.
Material: Salvor (till exempel Mobilat), instruktioner och hjälpmedel
för tänjning och massage, möjligtvis besök av en massör.
Instruktioner: Att be om hjälp av en expert kan vara bästa sättet att
bekanta sig med temat.
Spejarscouten kan under alla årstider röra sig i naturen i
olika förhållanden samt känner till sin egen förmåga att klara
sig. Spejarscouten känner också till utfärdsutrustning och
packningsteknik.
Beskrivning: Patrullen funderar på utrustning som behövs under en
vandring och gör en utrustningslista för en vandring.
Instruktioner: Du kan till exempel ta med dig en tung och dåligt
packad ryggsäck till mötet. Patrullens uppgift är att packa ryggsäcken
förnuftigare och lämna bort det onödiga. Ett annat sätt är att göra en
bild av ryggsäcken och fylla den med saker ritade på papperslappar.
Spejarscouten vet hur man ska spjäla ett benbrott med provisoriska
hjälpmedel.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig att känna igen symptomen på
benbrott och kan lindra patientens smärtor genom att spjäla benet
eller handen för transport tiden.
Material: På utfärden medhavt material för nödspjälan, möjligtvis
bilder på benbrott för att lära ut hut man känner igen benbrott.
Instruktioner: Att be om hjälp av en expert kan vara bästa sättet att
bekanta sig med temat.
Spejarscouten vet hur man kan dra nytta av naturens egna läkemedel
och temporära första hjälpen material.
Beskrivning: Spejarscouten bekantar sig med naturens egna
läkemedel och skaar erfarenheter av provisoriska första hjälpen
material.
Material: Miljö där det nns passliga vårdande växter
Instruktioner: Eektiva örter till sårbehandling är groblad, daggkåpa,
ringblomma, rölleka och röd rudbeckia (echinacea). Rengör såren
med örtextrakt gjorda av dessa örter. Man kan även droppa lite av
örtextraktet på plåstret eller bandaget. Till att rengöra små sår passar
bladen av groblad. Smula och pressa bladet så att bladytan fuktas. En
daggkåpebindel helar såret. För behandlingen passar också röllekans
blad, ringblommans blomning och ringblommesalva. Ringblomman
är också eektiv i behandling av skavsår.
Spejarscouten kan under alla årstider röra sig i naturen i
olika förhållanden samt känner till sin egen förmåga att klara
sig. Spejarscouten känner också till utfärdsutrustning och
packningsteknik.
Beskrivning: Spejarscouten gör en utrustningslista tillsammans med
sitt par och de funderar på vilken utrustning som är bra att ha på
vandringen.
Instruktioner: Du kan till exempel ta med dig en tung och dåligt
packad ryggsäck till mötet. Patrullens uppgift är att packa ryggsäcken
förnuftigare och lämna bort det onödiga. Ett annat sätt är att göra en
bild av ryggsäcken och fylla den med saker ritade på papperslappar.

Spejarscouten lär sig ledarskap och bekantar sig med ämnet med hjälp
av äventyrsscouternas frågor.
Beskrivning: Spejarscouten håller en del av ett äventyrscoutmöte
eller en programpunkt med temat utfärdsutrusning och packande av
denna.
Spejarscouten lär sig vilka saker som behövs för att överleva i naturen.
Därtill lär sig spejarscouten att det förutom första hjälpen utrustning
också behövs en bivack, elddon samt mat.
Beskrivning: Patrullen planerar och sätter ihop en survivalkit för
patrullen.
Instruktioner: I utfärdsböcker nns olika modellförpackningar.
En förpackning kan till exempel innehålla vattentätt förpackade
tändstickor, skosnören, extra remmar, vattenreningstabletter,
sysaker, skekrok med öte, lina och tyngd, ett par beten, ljussticka,
koltabletter samt nödproviant i form av snabba kolhydrater.
Varje patrullmedlem söker norr med hjälp av sin klocka.
Mål: Spejarscout lär sig att nna norr utan en kompass.
Material: En klocka med visare.
Instruktioner:
Alternativ 1: Titta på tiden enligt 24 timmars system (till exempel kl.
18). Dividera tiden med två (till exempel 18/2 =9). Placera urtavlan så
att svaret på divisionen är riktat mot solen. Norr ligger nu i riktningen
12 på urtavlan.
Alternativ 2: Placera klockan så att timvisaren är riktad mot solen.
Under dagtid (kl. 6-18) är söder mitt mellan timvisaren och 12, på
den sidan där vinkeln mellan timvisaren och klockan tolv är mindre.
Spejarscouten lär sig att hitta norr utan kompass.
Beskrivning: Spejarscouten söker tillsammans med sitt par norr med
hjälp av stjärnorna.
Material: Stjärnkarta
Spejarscouten känner till utfärdsutrustning och packningsteknik samt
kan använda sig av kunskapen i praktiken.
Beskrivning: Patrullen gör en komplett utrustningslista och funderar
på hur man gör utrustningen så lätt som möjligt.
Instruktioner: Patrulledaren kan hämta sin normala
utfärdsutrustning till mötet. Fundera tillsammans på hur utrustningen
kan göras lättare. Kan något tas bort eller skötas kollektivt? Gör upp
en lista på de bästa knepen och gör exempelvis en reklam om dem
som fästs på kårlokalens vägg eller som publiceras i kårtidningen.
Spejarscouten lär sig att hitta norr utan kompass.
Beskrivning: Patrullen gör en kompass med hjälp av en nål.
Material: Nålar, ett litet vattenkärl, (hästsko)magnet
Instruktioner: Magnetisera nålen genom att dra den över en vanlig
magnet (till exempel modell hästsko) 10-20 gånger. Sätt nålen och
yta i ett vattenkärl med hjälp av ytspänningen eller på ett annat
ytande föremål (till exempel tidning). Vänta tills nålen stannar i
norr-söder riktning.
Spejarscouten lär sig att hitta norr utan kompass.
Beskrivning: Patrullen undersöker naturtecken med vars hjälp man
kan härleda var norr nns.

Spejarscouten lär sig att använda kniv och framställa ett nyttigt
föremål samt klarar upp en problemsituation.
Beskrivning: Spejarscouten gör till exempel halster, smörkniv, gael,
sked, stekspade eller vispel.
Instruktioner: Ta fram olika modeller på förhand. En färdig bild
hjälper till i patrullens arbete.
Spejarscouten lär sig att utnyttja naturmaterial och lösa
problemsituationer.
Beskrivning: Patrullen gör ett rep eller ett vidjeband av naturmaterial
och använder den till till exempel uppsättning av en bivackering.
Spejarscouten lär sig att känna igen drickbart vatten samt att läsa en
karta.
Beskrivning: Patrullen undersöker vattendrag i närheten och funderar
om vattnet i dem är drickbart. Patrullen tar med hjälp av en karta reda
på varifrån vattnet kommer. Patrullen kan också söka källan. Patrullen
ska också smälta snö till dricksvatten och koka te av det.
Material: Karta över närområdet. Utfärdskök, muggar, te.
Instruktioner: Lotsen ser till att aktiviten utförs säkert.
Instruktioner: Aktiviteten är menad att utföras på en utfärd men den
kan också utföras omformad i samband med en kårkväll till exempel
på kårlokalens gård.
Spejarscouten lär sig att lösa problem med tillgänglig utrustning och
med sin egen fantasi till hjälp.
Beskrivning: Patrullen framställer en bärkonstruktion med
vilken man kan bära en persons utrustning. Patrullen prövar
bärkonstruktionen under en kort vandring.
Material: Rep, slana
Instruktioner: Patrullen kan alternativt göra en rinkaställning eller
en latrin.
Spejarscoutens överlevnadsfärdigheter ökar och scouten klarar av
svårare händighetsuppgifter.
Beskrivning: Patrullen gör sketillbehör av naturmaterial
Material: Fiskelina och krokar, dessa kan också göras av
naturmaterial.
Instruktioner: Det går att göra alla delar av skeriredskapet av
naturmaterial. Spöet kan man göra av vilken som helst lämplig gren,
ötet kan göras av bark, kroken kan göras av en böjd gren, benbit,
nål med mera. Att göra en lina är däremot mycket mer ansträngande
av naturmaterial. Om ni vill kan ni försöka använda nässelber,
linneber eller djurskinn eller tarm. Lättare är ändå att använda en
färdig lina. Om man vill spara tid köper man linan i butiken. Till slut
kan man göra ett provske.
Spejarscouten lär sig att känna igen drickbart vatten och vet varför alla
typer av vatten inte kan drickas som sådant.
Beskrivning: Patrullen rengör vatten till exempel genom att koka,
med hjälp av rengöringstabletter eller droppar eller med egenhändigt
tillverkat ltreringssytem. Spejarscouterna jämför vattnets smak, lukt
och färg.
Material: Kastruller eller utfärdskök för att koka vattnet, jodtabletter
Instruktioner: Aktiviteten är menad att utföras på en utfärd men den
kan också utföras omformad i samband med en kårkväll till exempel
på kårlokalens gård. Vattenrengöringstabletter hittar man på apotek.

Spejarscouten lär sig uppskatta hur mycket vatten man behöver på
en vandring eller utykt per person och får en uppfattning om hur
mycket vi förbrukar vatten dagligen.
Beskrivning: Spejarscouten uppskattar på förhand mängden
vatten som behövs för en utfärd och under utfärden mäter han
vattenförbrukningen under en dag. Patrullen funderar tillsammans
om de bär med sig hela vattenförbrukningen för utfärden eller om
de skaar vattnet under vägen någon annan stans. Spejarscouten
uppskattar vattenförbrukningen hemma. Hur mycket rent vatten går
till dricksvatten, till vattenklosetten, duschen eller badet.
Instruktioner: Ta med material om vattenförbrukning. Sök till
exempel på nätet hur mycket vatten en vattenklosett använder, hur
mycket duschvatten, badvatten man brukar förbrukar dagligen. Ta
också reda på hur mycket vatten en person borde konsumera dagligen
under en vandring på vintern och på sommaren.
Spejarscouten lär sig knep fötr att klara av situationer när man gått
vilse.
Beskrivning: Patrullen lär sig att handla rätt i en situation när man
gått vilse
Material: Karta över området
Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren att arrangera övningen.
Instruktioner: Patrullen lär sig att handla rätt i situationer där man
gått vilse. Det lönar sig att gå igenom hur man hittar fasta punkter på
kartan.
Exempelövning: Spejarscouterna promenerar på isen av en sjö med
förbundna ögon. De märker efter övningen att de promenerat i en
cirkel och inte rakt.
Spejarscouten förstår att personer handlar på olika sätt när de går vilse
och att den psykiska delen är en viktig förutsättning för överlevnad.
Beskrivning: Patrullen funderar hur en person som gått vilse eller är
hungrig känner sig. Patrullen funderar även på hur man då skapar en
trygg känsla.
Instruktioner: Ni kan tänka er att ni benner er på en öde ö, mitt
inne i en skog, i Sibirien eller på en motsvarande plats. Ge olika
beteenderoller till spejarscouterna. Försök sköta om varandra, lugna
ner personer som är ängsliga och skapa trygga omständigheter. Det är
viktigt att i slutet av mötet gå igenom övningen, berätta de utdelade
rollerna och prata om känslorna under övningen.
Spejarscouten lär sig att söka och nna vatten ur naturen samt att
använda det rätt. Spejarscouten lär sig ta ansvar för sig själv men också
för andra.
Beskrivning: Patrullen gör en kort vandring under vilken man skaar
allt dricksvatten ur naturen. Stor vikt ska sättas på vattnets renlighet
och rengöringsmetod.
Material: Utrustning som behövs för rengöring av vatten: kokare,
vattenrengöringstabletter, lter.
Spejarscouten lär sig knep för att klara av situationer när man gått
vilse.
Beskrivning: Patrullen förs ut i skogen utan att veta vart. De får till
uppgift att hitta tillbaka till lägret.
Material: Karta på området, kompass
Instruktioner: När spejarscoutpatrullen är i terrängen känner Lotsen
till deras plats och situation så att ingen riktig nödsituation kan
uppstå. Han har också en karta till hands.
Instruktioner: Se i Ryggsäcken (äventyrs- och spejarscouternas
färdighetsbok) efter instruktioner för situationer när man gått vilse.
Repetera instruktionerna före övningen.
Spejarscouten lär sig knep för att klara av situationer då man gått
vilse.
Beskrivning: Patrullen handlar i en situation där man tänker sig att
man glömt kartan på föregående kontrolls pausplats.
Instruktioner: När spejarscoutpatrullen är i terrängen känner lotsen
till deras plats och situation så att ingen riktig nödsituation uppstår.
Han har också en karta till hands.
Instruktioner: Repetera orienteringsinstruktionerna.

Spejarscouten anpassar sig till förändringar i och med den egna
tillväxten och godkänner dem samt förstår vikten med friluftsliv
och att röra sig ute. Spejarscouten lär känna sig själv och upplever
samhörighet i grupp samt kan och vill vara tillsammans med
jämnåriga. Spejarscouten känner till sin egna fysiska kondition,
känner glädje och intresse i att röra på sig på sin fritid.
Beskrivning: Patrullen spelar vanliga fysiska spel i början av ett möte.
Material: Eventuella redskap till spelet: visselpipa, käglor eller annat
material.
Instruktioner: Informera om spelen på förhand så att
patrullmedlemmarna kan klä sig för härjande.
Spejarscouten anpassar sig till förändringar i och med den egna
tillväxten och godkänner dem samt förstår vikten med friluftsliv
och att röra sig ute. Spejarscouten lär känna sig själv och upplever
samhörighet i grupp samt kan och vill vara tillsammans med
jämnåriga. Spejarscouten känner till sin egna fysiska kondition,
känner glädje och intresse i att röra på sig på sin fritid.
Beskrivning: Patrullen utmanar en annan spejarscoutpatrull till en
lagturnering. Därtill kan man på ett möte eller ett veckoslut gå på en
skid-, cykel-, stavgångs-, paddel- eller roddutfärd.
Material: Dag- eller nattutrustning, spel- eller idrottsutrustning.
Instruktioner: Lotsen är med i planeringen och utförandet av
åldersgruppträen.
Instruktioner: Dag- eller nattutfärdens tidpunkt ska fastslås i god tid
på förhand och informeras till spejarscouterna och till deras föräldrar.
Spejarscouten förstår vikten av lämplig mängd mat och hälsosam kost.
Spejarscouten bekantar sig med olika maträtter så att hans smaksinne
utvecklas.
Beskrivning: Spejarscouten övar sig att känna igen Finlands
vanligaste vilda djur och smakar minst på två olika maträtter av vilt.
Dessutom tillreder patrullen en n middag av vilt eller bär eller av
både vilt och bär.
Material: Ingredienserna till middagen.
Instruktioner: Kontrollera på förhand spejarscouternas dieter.
Vegetarianer kan till exempel smaka på havtorn eller frusna tranbär i
varm kinuskisås.
Spejarscouten anpassar sig till förändringar i och med den egna
tillväxten och godkänner dem samt förstår vikten med friluftsliv
och att röra sig ute. Spejarscouten lär känna sig själv och upplever
samhörighet i grupp samt kan och vill vara tillsammans med
jämnåriga. Spejarscouten känner till sin egna fysiska kondition,
känner glädje och intresse i att röra på sig på sin fritid.
Beskrivning: Spejarscouten motionerar minst två gånger i veckan
och för motionsdagbok. Träningen ska innehålla muskelträning,
grundmotion samt övningar som tränar smidighet.
Material: Olika instruktioner till att röra sig ensam, med
gymnastikboll, gummiband, liggunderlag (rullat och öppet).
Instruktioner: Lotsen ser till att träningen är lämplig för var och en.
Lotsen stöder och uppmuntrar även dem som är fysisk svagare.
Instruktioner: Ledaren bör vara nkänslig och se till att ingen blir
mobbad på grund av sina fysiska egenskaper.
Spejarscouten anpassar sig till förändringar i och med den egna
tillväxten och godkänner dem samt förstår vikten med friluftsliv
och att röra sig ute. Spejarscouten lär känna sig själv och upplever
samhörighet i grupp samt kan och vill vara tillsammans med
jämnåriga. Spejarscouten känner till sin egna fysiska kondition,
känner glädje och intresse i att röra på sig på sin fritid.
Beskrivning: Spejarscouten tränar sin fysiska kondition regelbundet
enligt ett personligt träningsprogram.
Material: Olika instruktioner och material.
Instruktioner: Lotsen ser till att träningen är lämplig för var och en.
Lotsen stöder och uppmuntrar även de som är fysisk svagare.
Spejarscouten förstår vikten av lämplig mängd mat och hälsosam kost.
Spejarscouten bekantar sig med olika maträtter så att hans smaksinne
utvecklas.
Beskrivning: Patrullen bekantar sig med olika skars utseende och
med ske överlag. Patrullen köper eller skar sk. Fisken bör rensas
och putsas i hemköket innan man gör mat av dem.
Material: Redskap för rensning av sk, hela skar från butiken, torget
eller själv skat.
Instruktioner: Kontrollera på förhand spejarscouternas dieter.

Spejarscouten känner till naturkrafterna och högaktar naturen.
Spejarscouten identierar faktorer som utmanar säkerheten och lär sig
att undvika farliga situationer.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig på vilka ställen isen är som svagast
och listar dessa ställen på den egna orten. Patrullen gör av detta tema
till exempel en tavla.
Material: Utrustning för utebruk; kunskap, bilder eller video om svag
is; memory- eller dominospel med detta tema.
Instruktioner: Vi bekantar oss med temat till exempel med hjälp av
ett memory- eller dominospel. Rutten där man bekantar sig med de
farliga ställena är bra att planera i förväg.
Spejarscouten känner till naturkrafterna och högaktar naturen.
Spejarscouten beaktar andra och utvecklar sina empatiska färdigheter.
Beskrivning: Spejarscouten vet hur man ska rädda en person som gått
ned sig i en vak och kan hjälpa den räddade till stranden.
Material: Halsduk, isdubbar.
Spejarscouten lär sig att all mat inte måste inskaas färdigt från
butiken. Spejarscouten lär sig nya idéer i matlagningsväg.
Beskrivning: Patrullen lär sig torka mat, planerar vandringsmat som
kan tillverkas av råvaror och torkar dessa.
Material: elugn eller mattork samt mat som ska torkas.
Spejarscouten får erfarenheter av väderobservationer med hjälp av
märken i naturen och förstår att det till vädret förknippas många
föreställningar och önskan.
Beskrivning: Patrullen söker från böcker eller frågar av folk om
ordspråk eller aforismer om väderlek. Patrullen funderar på om det
nns någon sanning i ordspråken.
Material: Anteckningsmaterial
Spejarscouten känner till naturkrafterna och högaktar naturen.
Spejarscouten kan ge hjälp i många situationer och hjälpa en som gått
ned sig i en vak. Spejarscouten vet hur man ska behandla en person
som varit i kallt vatten. Spejarscouten beaktar andra och utvecklar sina
empatiska färdigheter.
Beskrivning: Spejarscouten vet hur man ska rädda en person ur
vaken, och kan hjälpa den räddade på stranden ifall ingen annan hjälp
nns till hands.
Material: Halsduk, isdubbar.
Spejarscouten känner till naturkrafterna och högaktar naturen.
Spejarscouten kan ge hjälp i många situationer och hjälpa en som gått
ned sig i en vak. Spejarscouten vet hur man ska behandla en person
som varit i kallt vatten.
Beskrivning: Patrullen övar räddning ur vak.
Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren i arrangemangen. Han ser
tillsammans med patrulledaren till att övningens säkerhet
Instruktioner: Den som ska räddas kan vara en vaksimmare eller en
vuxen i torrdräkt. Även torrövning kan vara värt att pröva.
Instruktioner: Torkning av mat passar väl som tema för ett
avdelningsmöte.
Instruktioner: Kontrollera på förhand spejarscouternas dieter.
Instruktioner: Det lönar sig att på förhand försäkra sig om att det i
biblioteket nns böcker relaterade till temat. Samtidigt lönar det sig
att bekanta sig med hög- och lågtrycks inverkan på vädret. I samband
med biblioteksbesöket lönar det sig att intervjua folk. En del av
ordspråken förknippas säkert till naturfenomen.

Spejarscouten lär sig vilka fenomen som inverkar på väderleken.
Beskrivning: Varje spejarscout för bok över väderleksprognoserna
på den egna orten under en veckas tid. Speciell vikt sätts vid
lufttrycket och dess förändrings inverkan på vädret. Även vinden och
temperaturen som är lovade i väderleksrapporten lönar sig att skriva
upp. På mötet jämför man resultaten och försöker hitta orsak och
verkan relationer.
Material: Anteckningsmaterial
Instruktioner: Ge olika uppgifter åt patrullmedlemmarna: En
persons uppgift kan vara att följa med väderleksrapporterna på TV,
en annan kan klippa väderkartorna ur tidningen, den tredje kan
mäta lufttemperaturen och lufttrycket och så vidare. Samma uppgift
kan också ges till två personer. Under mötet kan väderlekstemat
konkretiseras med hjälp av en väggtavla.
Spejarscouten lär sig att förutspå vädret med hjälp av molnen.
Beskrivning: Patrullen bekantar sig med olika molnformationer och
går ut och studerar dem i verkligheten. Molnen är det bästa sättet att
uppskatta ändringar i vädret. Det nns ca 10 olika molntyper som
kan relateras till olika väderleksförhållanden.
Material: Bomull, vatten, papper, penna.
Instruktioner: Gör på mötet olika moln av bomull, även regnmoln.
Gör åtminstone ett moln av varje molntyp. Gå ut och studerar
molnen i verkligheten just då.
Spejarscouten övar sig att tända en brasa i utfärdsförhållanden
Beskrivning: Spejarscouten letar efter torra träd i naturen och tänder
en brasa tillsammans med sitt par.
Instruktioner: För att träden ska antända bättre lönar det sig att
hugga pinnarna så små som möjligt, det lönar sig också att pröva med
kniv tälja isor.
Spejarscouten kan använda tände som han hittat i naturen och vet att
små grenar antänds bäst.
Beskrivning: Spejarscouten söker från naturen torrt granris från
granarnas nedre delar och tänder därefter en brasa av dem tillsammans
med sitt par.
Spejarscouten märker hur väderfenomen fysikaliskt inverkar på
naturen.
Beskrivning: Patrullen bygger själv ett krävande mätinstrument
relaterat till vädermätning. Till exempel termometer, lufttrycksmätare
eller en vindmätare.
Material: Beror på uppgiften
Instruktioner: Lotsen hjälper till att välja en lämplig mätare ifall
patrullen inte hittar på en. Han försäkrar sig att patrulledaren
införskaar de redskap som behövs.
Instruktioner: Bekanta dig på förhand i olika mätinstrument och hur
de ska tillverkas. Föreslå på mötet innan vilket mätinstrument som
tillverkas. Införskaa utrustningen och instruktionerna. Be vid behov
hjälp av lotsen.
Spejarscouten vet vilka saker som inverkar på trädets
bränningsförmåga och hittar brännbart träd från naturen.
Beskrivning: Patrullen tänder en eld av träd som är nyligen fällt.
Därtill undersöker patrullen vilket trädslag antänder bäst som färskt.
Instruktioner: Pröva att använda en törstubbe till er hjälp.
Spejarscouten lär sig elduppgöring i krävande förhållanden.
Beskrivning: Patrullen samlar från naturen träd till exempel efter
ett regn och gör upp en brasa med hjälp av dem. Därtill använder
patrullen till sin hjälp törstubbar och gör av dem bra tände.
Instruktioner: Att göra upp en eld av vått träd nns beskrivet i
spejarscouternas färdighetsbok.

Spejarscouten lär sig att skaa mat med hjälp av ske och lär sig hur
man gör mat av sin fångst.
Beskrivning: Spejarscouten skar med metspö, rensar fångsten och
tillreder en måltid.
Material: Metspö och mask
Instruktioner: Denna uppgift kan också avklaras på en vardagskväll,
om möjligt.
Spejarscouten lär sig att skaa mat med hjälp av ske och lär sig hur
man gör mat av sin fångst.
Beskrivning: Spejarscouten pimpelskar, rensar fångsten och tillreder
en måltid
Material: Pimpelspö och bete
Instruktioner: Lotsen övervakar säkerheten
Instruktioner: Det lönar sig att fråga en erfaren pimpelskare om råd
och knep till sket.
Spejarscouten lär sig att skaa mat med hjälp av ske och lär sig hur
man gör mat av sin fångst.
Beskrivning: Spejarscouten skar med nät, rensar fångsten och
tillreder en måltid.
Material: Fisknät och katsa.
Instruktioner: Lotsen försäkrar sig av patrulledaren att sketillståndet
är i skick.
Spejarscouten lär sig att skaa mat med hjälp av ske och lär sig hur
man gör mat av sin fångst.
Beskrivning: Spejarscouten skar med svirvel eller ugspö, rensar
fångsten och tillreder en måltid.
Material: Svirvel eller ugspö samt beten
Instruktioner: Lotsen försäkrar sig av patrulledaren att sketillståndet
är i skick.
Spejarscouten lär sig att tända en eld på olika sätt
Beskrivning: Patrullen tänder en eld med hjälp av förstoringsglas och
solen.
Instruktioner: Det lönar sig att välja något tätt, men luftigt och lätt
antändligt material. Till exempel ett stort knippe tände. Jämför också
hur olika material tänder med hjälp av solen.
Spejarscouten lär sig att tända en eld på olika sätt
Beskrivning: Spejarscouten tänder en brasa med hjälp av
lågspänningsström.
Material: 9V-batteri
Instruktioner: Som hjälpmedel lönar det sig att pröva på batterier, en
stump elledning och stålull. Av säkerhetsskäl ska inte en ackumulator
användas och under inga omständigheter ska man använda
nätspänning.
Instruktioner: Lots försäkrar sig av patrulledaren att sketillståndet
är i skick. Det lönar sig att fråga en erfaren skare om råd hur olika
svirvlar är olika varandra.
Spejarscouten lär sig att tända en eld på olika sätt
Beskrivning: Patrullen bygger en båge, ett motstycke och en kil samt
prövar hur mycket arbete som krävs för att olika material ska börja
brinna.
Instruktioner: Pröva också om materialet på motstycket eller kilen
har någon betydelse.
Spejarscouten lär sig att tända en eld på olika sätt
Beskrivning: Spejarscouten tänder en eld med hjälp av eldstål och
fnöske. Med hjälp av eldstålet gör man gnistor i det självgjorda
fnösket, det börjar pyra och därefter kan man tända brasan med det.
Instruktioner: Man kan ordna en snabbhetstävling i eld uppgörning.
Närmare instruktioner hur man använder eldstål och fnöske nns i
boken Ryggsäcken.

Spejarscouten märker att man i naturen lätt kan hitta mat.
Beskrivning: Patrullen samlar till exempel blåbär eller lingon och
använder dem till att tillreda en efterrätt.
Instruktioner: Detta är en utfärdsuppgift som det lönar sig att utföra
i början av hösten eller i slutet av våren. Till efterrätt kan man till
exempel göra kräm eller kvarg.
Spejarscouten märker att man från naturen kan ganska lätt hitta mat.
Beskrivning: Patrullen kryddar utfärdsmaten med kryddor som de
hittat i naturen.
Instruktioner: Detta är en utfärdsuppgift som det lönar sig att utföra
i början av hösten eller i slutet av våren. Som krydda kan man till
exempel använda enbär, gräslök, samt i te bladen av björk, blåbär,
mjölon, odon, hallon och älggräs samt ljungens blommande ris och
vildtimjan.
Spejarscouten märker att man i naturen kan hitta överraskande
mångsidig mat.
Beskrivning: Spejarscouten gör ett tilltugg till utfärdsmaten av natur
ingredienser, till exempel en svampsås, förrättssoppa eller en sallad.
Smörblommans, björkens, bergsyrans blad kan man använda som
sådana. Svinmållans, nässlornas, åkermolkens och vitklöverns blad kan
användas efter att ha förvällt eller kokat dem.
Instruktioner: Lotsen försäkrar sig att patrulledaren känner till de
ätbara svamparna.
Instruktioner: Det lönar sig att dela på uppgiften i patrullen.
Aktiviteten lönar det sig att utföra i början av hösten eller i slutet av
våren. Pröva till exempel på följande recept:
Bryggande av te
Till att brygga te passar till exempel enris; blåbärs-, hallon-, björk- och
smultronblad; enris-, tall- och granbarr
Gör av bladen
1. Tillredning: Putsa bladen och låt torka ett par timmar
2. Förvaring: Rulla bladen till en rulle och sätt rullorna tätt i en burk
med lock. Låt burken vara ett par dagar på ett soligt fönsterbräde.
På detta sätt blir bladen bruna och får en starkare arom.
3. Torkning: Sätt bladen på en ugnsplåt med smörpapper. Fukten
försvinner ur bladen i en mild temperatur. Smula bladen
med ngrarna. Spara teet i burkar och använd det på vanligt
sätt. Olika smaker får man genom att blanda olika växter.
Te av enris: Koka upp vattnet och tillsätt några enris för ett par
minuter. Drycken kan avnjutas som kall eller varm.
Pålägg av hästhov (tussilago)
1 dl tussilago
1 morot
2 msk olja
ett par droppar citronsaft
Finhacka bladen, riv moroten och blanda ingredienserna. Använd på
brödet istället för smör.
Nässelsoppa
Koka upp nässlorna i vatten. Häll vattnet bort. Finhacka nässlorna
med en kniv och sätt dem tillbaka i en kastrull med kokande vatten.
Krydda med salt. Man kan också tillsätta en växtbuljongstärning.
Tillsätt i slutet en droppe mjölk i soppan. Ett kokt hönsägg kronar
portionen!
Spejarscouten märker att man i naturen kan hitta överraskande
mångsidig mat.
Beskrivning: Patrullen skar med egenhändigt gjorda skeredskap
och tillreder sken över öppen eld. Tilltugg görs av natur ingredienser.
Instruktioner: Lotsen försäkrar sig att patrulledaren känner till de
ätbara svamparna.
Instruktioner: Det lönar sig att dela på uppgiften i patrullen.
Aktiviteten lönar det sig att utföra i början av hösten eller i slutet
av våren. Redskapen kan till exempel vara gjorda i aktiviteten
utfärdspyssel 2 eller material köpta ur butiken (lina, krok, öte) men
ihopsatta på plats.

Spejarscouten lär sig att utnyttja sig olika utrustningar och bekantar
sig med bivackens grundegenskaper.
Beskrivning: Patrullen gör en nödbivack till exempel av en
regnmantel eller en lätt presenning med hjälp av snöre, rep, yxa eller
spade.
Instruktioner: Lotsen granskar säkerheten
Instruktioner: Detta är en utfärdsuppgift, men kan också göras på
kårlokalens gård i samband med ett möte.
Spejarscouten lär sig att tillämpa och utnyttja naturmaterial samt
känner till vilka grundegenskaper hör till en god bivack.
Beskrivning: Patrullen förbereder en sovduglig övernattningsplats
och utnyttjar i den färdiga skydd, liksom bergsskrevor, skydd av träd
eller snö högar.
Instruktioner: Lotsen granskar säkerheten
Instruktioner: Detta är en utfärdsuppgift.
Spejarscouten förstår varför god hygien är viktigt i
utfärdsförhållanden.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig varför det i utfärdsförhållanden är
särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid sin egen hygien.
Instruktioner: Lotsen drar eller söker hjälp av en professionell för att
hålla aktiviteten. Man strävar med hygien att förhindra sjukdomar
och hålla sjukdoms förorsakare i styr. Den personliga hygienen (hud,
hår, genitalområden), kläder (speciellt strumpor och underkläder),
toaletthygien samt mathygien ska behandlas.
Spejarscouten lär sig att tillämpa och utnyttja naturmaterial samt den
egna utrustningen. Spejarscouten känner till vilka grundegenskaper
hör till en god bivack.
Beskrivning: Vi prövar möjligheterna att övernatta utan sovsäck och
liggunderlag. (Se nivå 1.)
Instruktioner: Lotsen granskar säkerheten
Spejarscouten lär sig att tillämpa och utnyttja naturmaterial samt den
egna utrustningen. Spejarscouten känner till vilka grundegenskaper
hör till en god bivack.
Beskrivning: Spejarscouten gör en god nödbivack åt sig själv och
övernattar i den.
Instruktioner: Lotsen granskar säkerheten
Instruktioner: Nödbivacken är noggrannare presenterad i boken
Ryggsäcken.
Spejarscouten vet hur han ska skydda sig från sol och kall vind och
varför det är viktigt att dricka tillräckligt.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig, hur man kan skydda sig från sol
och kall vind och vet varför det är viktigt. Spejarscouten lär sig också
varför man ska dricka tillräckligt.
Instruktioner: Det lönar sig att gå igenom även föregående nivås
innehåll till exempel med hjälp av en diskussion. Solens ultravioletta
strålnings (UV) vanligaste skadevärkning är solbränna. Endast
kortvågiga UVB-strålarna bränner, men de gör en också brun.
Långvågiga UVA-strålarna gör en brun, men bränner en inte.
Nyttiga linkar:
http://www.ktf.se/ (svensk)
www.teknokem./suojauduauringolta (nsk)
www.terveyskirjasto. (nsk och delvis svenskt)

Spejarscouten vet att man på vandring bör ha kläder som andas och
som är torra och varma. Spejarscouten vet hur man kan förebygga
förkylning och värmeslag och förstår lager på lager klädsel-metoden.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig hur man ska klä sig vid olika väder
och förstår lager-på-lager-metoden. Spejarscouten lär sig att kläderna
ska andas, vara varma och torra.
Material: Olika kläder av olika material
Instruktioner: Aktiviteten ska inte sporra till överöd av
utrustning utan snarare frambringa en ändamålsenlig klädsel för en
scoututykt. Genom att jämföra underkläder, mellan kläder, tekniska
impregneringar och vaxade bomulls tyger lär sig spejarscouten
erfarenheter som behövs senare vid uppköp av långvariga
utfärdskläder.
Instruktioner: Gå även igenom föregående nivåers innehåll till
exempel genom diskussion. I samband med aktiviteten kan man pröva
olika klädmaterial och deras egenskaper liksom också lager-på-lager
klädsel. Testa i praktiken hur naturmaterial (ull, bomull, linne)
fungerar som torra och som våta samt jämför dem emot konstber
(polyester osv.) Ta även reda på hur man impregnerar kläder och vaxar
dem. Det är också på plats att pröva olika skor, mössor och handskar.
Spejarscouten lär sig samarbete och ruttplanering.
Beskrivning: Patrullen gör upp en ruttplan om sin vandring och
kartlägger alternativa rutter. Patrullen kommer också ihåg att
informera kårchefen om rutten.
Spejarscouten lär sig olika handlingsmodeller
Beskrivning: Patrullen gör upp en plan för rutten och funderar på
alternativa rutter. Patrullen kommer ihåg att informera kårchefen om
rutten. Dessutom bekantar sig patrullen med vandringsplatsen natur,
seder, kultur, mat och specialiteter.
Instruktioner: Lotsens uppgift är att ge råd.
Spejarscouten kan vårda skavsår och förebygga deras uppkomst.
Beskrivning: Spejarscouten vårdar skavsår och förebygger deras
uppkomst.
Material: En gasbinderulle, konsthud, plåster
Instruktioner: Denhär aktiviteten passar bra till att utföra före
övningsvandringen.
Instruktioner: Gå även igenom föregående nivåers innehåll till
exempel genom diskussion. Förebyggande av skavsår och blåsor
är viktigt när man planerar en vandring eller utykt. Bekanta er i
praktiken med åtgärder som förhindrar blåsors uppkomst samt hur
man sköter blåsor när de uppkommit. Blåsor och skavsår har en
tendens att lekas av sig själv. Det är viktigt att putsa hudområdet väl,
till exempel med hjälp av antiseptiska medel eller handvarmt rinnande
vatten. Man behöver inte punktera blåsan. Huden utanpå skyddar
mot infektion. Om blåsan spricker, putsar man huden och skyddar
den väl. Oskyddad hud infekteras lätt. Som skyddsmedel passar
speciellt bra specialplåster och konsthud. Om blåsan eller skavsåret
är mycket stort, kan huden skyddas med en ren gasbinda, som fästes
med tejp eller binda. Specialplåster och konsthud skyddar huden mot
smuts och bakterier och håller samtidigt såret rent. Huden leks och
förnyas under plåstret.
Spejarscouten förstår att övningsvandringen kräver samarbete och att
en god gruppanda är viktig för en lyckad upplevelse.
Beskrivning: Patrullen funderar på hur man ska handla i
problemsituationer och vad man kan göra för att upprätthålla en god
gruppanda under hela vandringen. Patrullen funderar också på olika
risker, hur de uppstår och hur man kan förhindra dem. Patrullen
bekantar sig med den del av Finlands Scouters säkerhetsföreskrifter
som berör vandringar.
Material: FS säkerhetsföreskrifter
Instruktioner: Det kan vara bra att på förhand komma överens om
hur den gemensamma utrustningen fördelas, hur ofta man tar pauser
och vem som bestämmer takten. Utrustningen ska gärna fördelas så
att ingen behöver bära en alltför stor börda, och takten bör vara sådan
att också de långsammare hinner med.

Spejarscouten förstår att scouter är många till antal och att scouterna
har traditioner som ibland känns även lite tokiga. Dessutom förstår
spejarscouten att ett tema motiverar unga bättre till en vandring.
Beskrivning: Patrullen gör en utfärd under JOTT-dagen
Instruktioner: Jamboree On e Trail, förkortat JOTT, är ett årligt
världsomfattande scoutevenemang. JOTT arrangeras varje år den
andra lördagen i maj. Meningen med evenemanget är att samla
scouter runt om i världen på samma dag till en utfärd i sin närmiljö.
Läs mera om JOTT på: http://jott.org/
Spejarscouten deltar i en specialvandring.
Beskrivning: Patrullen deltar i en påskvandring eller en annan
vandring med andlighet som tema. Patrullen klargör på förhand
bakgrunden till vandringen, till exempel påskens betydelse.
Spejarscouten kan ytta en skadad person korta sträckor.
Beskrivning: Patrullen övar gullstol, brandmansgrepp och genom att
bära på ryggen.
Instruktioner: Hur man bär en skadad person är noggrannare
presenterad i boken Ryggsäcken.
Spejarscouten kan ytta en skadad person korta sträckor.
Beskrivning: Spejarscouten gör en bår och bär en patient 300m i
skogen tillsammans med sitt par eller med hela patrullen.
Material: Utrustning för att göra en bår
Spejarscouten deltar i en specialvandring.
Beskrivning: Patrullen deltar till exempel på en paddlings- eller
roddhajk.
Spejarscouten deltar i en specialvandring.
Beskrivning: Patrullen deltar på en utfärd på vintern, till exempel
med skidor, snö eller (långfärds)skridskor.
Spejarscouten kan ytta en skadad person korta sträckor.
Beskrivning: Spejarscouten gör till exempel en snökälke och
transporterar med hjälp av den en patient.
Instruktioner: En tillfällig bår kan man göra till exempel av
liggunderlag, skjortor, sovsäckar, sknät, rockar, av mesar eller
ryggsäckar, av rep eller av bälten.
Spejarscouten kan ytta en skadad person korta sträckor.
Beskrivning: Spejarscouten bekantar sig i olika ställningar i vilka
skadade kan transporteras och prövar dem i praktiken.
Instruktioner: Till exempel en patient med ont i magen transporteras
med fötterna i krok medan en patient med andnings svårigheter
transportera halv sittande.

Beskrivning: Patrullen skriver en artikel i kårtidningen, i patrullens
loggbok, kårens webbplats eller lokaltidningen.
Material: Skrivmaterial och i mån av möjlighet en dator.
Spejarscouten gör observationer och skriver upp dem.
Beskrivning: Spejarscout för patrullens loggbok för en dag och
skriver dagens händelser i den.
Material: Häfte och penna.
Spejarscouten tar fotograer som kan visas till exempel i kårtidningen
eller på kårens webbsidor.
Beskrivning: Patrullen dokumenterar vandringen genom att ta
fotograer och efter vandringen utnyttjar dem.
Material: Kamera
Instruktioner: Ger råd i kamerans användning
Instruktioner: En ny digitalkamera är nödvändigtvis inte den
bästa kameran för en vandring. En gammal mekanisk kamera med
”kinolm” kan utstå smällar och fuktighet bättre och behöver inte
nödvändigtvis batterier.
Spejarscouten gör observationer och skriver upp dem.
Beskrivning: Spejarscouten för egen loggbok under hela vandringen.
Material: Häfte och penna
Spejarscouten övar sig på att ta ansvar.
Beskrivning: Spejarscouten sköter ett lämpligt stort ansvarsuppdrag
under eller inför övningsvandringen tillsammans med en kompis.
Spejarscouten får stöd i sin uppgift av patrulledaren.
Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren och spejarscouten till att
hitta en lämplig ansvarsuppgift.
Instruktioner: Lämpliga ansvarsuppgifter är till exempel att söka
utrustning från förrådet, att kolla upp tidtabeller, arrangerande av ett
instruktionspass, lära ut en ny färdighet, skaa resebiljetter, sköta om
kartorna, gå till butiken, sköta om lov av markägaren eller meddela
kårchefen om utfärden.
Spejarscouten övar sig på att ta ansvar.
Beskrivning: Spejarscouten sköter ett lämpligt stort ansvarsuppdrag
under eller inför övningsvandringen tillsammans med en kompis.
Spejarscouten får stöd i sin uppgift av patrulledaren.
Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren och spejarscouten till att
hitta en lämplig ansvarsuppgift.
Instruktioner: Ni kan tillsammans med patrullen söka idéer om
hurdana ansvarsuppgifter det behövs på vandringen och sedan dela
upp dem bland paren. Lämpliga ansvarsuppgifter är till exempel att
söka utrustning från förrådet, att kolla upp tidtabeller, arrangerande
av ett instruktionspass, lära ut en ny färdighet, skaa resebiljetter,
sköta om kartorna, gå till butiken, sköta om lov av markägaren eller
meddela kårchefen om utfärden.
Spejarscouten övar sig på att ta ansvar.
Beskrivning: Spejarscouten sköter ett lämpligt stort ansvarsuppdrag
under eller inför övningsvandringen. Patrulledaren hjälper vid behov
och stöder vid planeringen och utförandet.
Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren och spejarscouten till att
hitta en lämplig ansvarsuppgift.
Instruktioner: Lämpliga ansvarsuppgifter är till exempel att söka
utrustning från förrådet, att kolla upp tidtabeller, arrangerande av ett
instruktionspass, lära ut en ny färdighet, skaa resebiljetter, beställa
tälten från staden, sköta om kartorna, gå till butiken, sköta om lov av
markägaren eller meddela kårchefen om utfärden.

Spejarscouten övar sig på att ta ansvar.
Beskrivning: Spejarscouten sköter ett lämpligt stort ansvarsuppdrag
under eller inför övningsvandringen. Patrulledaren hjälper vid behov
och stöder vid planeringen och utförandet.
Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren och spejarscouterna till
att hitta en lämplig ansvarsuppgift.
Instruktioner: Ni kan tillsammans med patrullen söka idéer om
hurdana ansvarsuppgifter det behövs på vandringen. Dela sedan
upp lämpligt stora uppgifter för varje enskild spejarscout. Lämpliga
ansvarsuppgifter är till exempel att söka utrustning från förrådet,
laga upp menyn, att kolla upp tidtabeller, arrangerande av ett
instruktionspass, lära ut en ny färdighet, skaa resebiljetter, beställa
tälten från staden, sköta om kartorna, gå till butiken, sköta om lov av
markägaren eller meddela kårchefen om utfärden.
Spejarscouten kan korsa en å eller bäck med hjälp av en a bro samt
kan utnyttja surrningar.
Beskrivning: Patrullen gör en A-bro/A-konstruktion och prövar
överfarten i praktiken.
Instruktioner: Lotsen handleder och övervakar överfarten.
Instruktioner: Uppgörandet av A-bron och tips till överfarten nns i
boken Ryggsäcken.
Spejarscouten kan bygga en risa eller en ryggsäcksotte och vet hur
man tar sig över ett vattendrag
Beskrivning: Patrullen gör en risa eller ryggsäcksotte och tar sig
över ett vattendrag.
Instruktioner: Lotsen handleder och övervakar överfarten.
Spejarscouten vet hur man ska ta sig över ett strömmande vattendrag
och är medveten om de tillhörande riskerna.
Beskrivning: Spejarscouten vet hur man ska ta sig över ett
strömmande vattendrag och förstår meningen med en säkerhets rep
samt varför ryggsäckens midjerem ska vara öppen. Om möjligt så övar
sig spejarscouten det i praktiken i säkra förhållanden.
Instruktioner: Lotsen handleder och övervakar överfarten.
Instruktioner: Det lönar sig att öva i en grundare å, med mindre
strömning. Större älvar och större forsar för en förvånandsvärt lätt
med sig.
Spejarscouten vet hur man rör sig tryggt på isen och kan vid behov
hjälpa en som råkat gå ned sig i svag is utan att själv trilla i.
Beskrivning: Patrullen övar hur man rör sig på isen vars hållfastighet
är okänd.
Instruktioner: Lotsen handleder och övervakar.
Instruktioner: Av säkerhetsskäl lönar det sig att öva sig då isen är
hållbar. Man ska inte röra sig ensam, hålla avstånd till de andra,
knacka i isen med en stadig käpp innan man rör sig framåt. De som
kommer bakom ska färdigt ha en räddningslina framme.