LUNG &ALLERGIFORUM - Svensk Lungmedicinsk Förening

More documents

Recommendations

Info

patientgrupp då det kan vara mindre påfrestande andningsmässigt och liknande förhållande kan ses hos patienter med hjärtsvikt. Det finns dock ganska få studier på styrketräning för patienter med KOL så rekommendationerna har följt guidelines för friska individer. Utifrån de studier som gjorts så har träningen innehållit 2 till 4 sets av 6 – 12 repetitioner med belastning av 50 – 85 % av 1 RM. Durationen har varit mellan 40 och 90 minuter och 2 – 3 gånger/vecka. Detta är också vad guidelines i ATS/ERS rekommenderar (1). Inspiratorisk andningsmuskelträning Under senare år har studier visat att patienter med KOL har nedsatt styrka i sin andningsmuskulatur (17). En trolig förklaring anses vara hyperinflationens påverkan på diafragmamuskeln och troligt att denna muskelsvaghet bidrar till patientens ökade andfåddhet och ger en lägre tolerans för fysisk ansträngning. Bedömning av andningsmuskelstyrka Styrkan i inandningsmuskulaturen bestäms vanligast med Maximal Inspiratoriskt inandningstryck (MIP, PImax) och speglar styrkan i diafragmans och andra inspirationsmuskler. Nedsatt styrka enligt ATS/ERS är lägre än 60 cm H2O (1). Effekten av träningen har studerats genom jämförelse av olika typer ”verktyg” för att uppnå ökad styrka såsom ett motstånd på inandningen med ett minskat flöde (inspiratory resistive training ) och dels där man med en viss styrka uppnår en mini nivå (threshold loading). I litteraturen anses threshold loading vara mer lämpligt framförallt vid hemträning då denna form inte är beroende av det inspiratoriska flödeshastigheten (18). Styrketräning jämfört med uthållighetsträning hade en större ökning av inspiratorisk muskelkraft, funktionell förmåga och minskad dyspné (REF). Ett tillägg av inspiratorisk muskelträning för alla patienter inom rehabiliteringen har inte visat sig påverka dyspné eller hälsorelaterad livskvalitet (1). I de studier som gjorts om inspiratorisk andningsmuskelträning är belastning, antal repetitioner och duration av träning mycket olika och det finns därför idag inga specifika rekommendationer. Detta är ett område med stort behov av vidare forskning. Styrketräning. Sammanfattningsvis har fysisk träning stor evidens för att ingå i rehabiliteringen för patienter med KOL och ska innehålla aerob träning och perifer muskelstyrketräning. Än finns inte evidens för att införa inspiratorisk muskelträning i rehabiliteringen för alla patienter med KOL endast de med nedsatt styrka. Effekter av fysisk träning genererar inte alltid ökad daglig fysisk aktivitet (DFA) och en stor utmaning inom rehabiliteringen är att hitta nyckeln till att bibehålla de positiva effekter som fysisk träning ger. Hur kan vi bäst stödja patienter med KOL att fortsätta använda sina förbättrade möjligheter till daglig fysisk aktivitet och att fortsätta träna? GUN FAAGER leg.sjukgymnast, Med Dr, specialistkompetens i lungmedicin Sjukgymnastikkliniken, Medicin/thoraxsektionen Karolinska Universitetssjukhuset gun.faager@karolinska.se Lung & Allergiforum • Nummer 1/2013 23 KOL Referenser: 1. Nici L, Donner C, Wouters E, Zuwallack R, Ambrosino N, Bourbeau J, et al. American Thoracic Society/European Respiratory Society statement on pulmonary rehabilitation. Am J Respir Crit Care Med 2006;173(12):1390-413. 2. Bossenbroek L, de Greef MH, Wempe JB, Krijnen WP, Ten Hacken NH. Daily physical activity in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a systematic review. Copd;8(4):306-19. 3. Vorrink SN, Kort HS, Troosters T, Lammers JW. Level of daily physical activity in individuals with COPD compared with healthy controls. Respir Res;12:33. 4. Waschki B, Kirsten A, Holz O, Muller KC, Meyer T, Watz H, et al. Physical activity is the strongest predictor of all-cause mortality in patients with COPD: a prospective cohort study. Chest;140(2):331-42. 5. Troosters T, Casaburi R, Gosselink R, Decramer M. Pulmonary rehabilitation in chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 2005;172(1):19-38. 6. Singh S, Harrison S, Houchen L, Wagg K. Exercise assessment and training in pulmonary rehabilitation for patients with COPD. Eur J Phys Rehabil Med;47(3):483-97. 7. Probst VS, Troosters T, Coosemans I, Spruit MA, Pitta Fde O, Decramer M, et al. Mechanisms of improvement in exercise capacity using a rollator in patients with COPD. Chest 2004;126(4):1102-7. 8. Kallings LV, Leijon ME, Kowalski J, Hellenius ML, Stahle A. Self-reported adherence: a method for evaluating prescribed physical activity in primary health care patients. J Phys Act Health 2009;6(4):483-92. 9. de Blok BM, de Greef MH, ten Hacken NH, Sprenger SR, Postema K, Wempe JB. The effects of a lifestyle physical activity counseling program with feedback of a pedometer during pulmonary rehabilitation in patients with COPD: a pilot study. Patient Educ Couns 2006;61(1):48-55. 10. Seymour JM, Moore L, Jolley CJ, Ward K, Creasey J, Steier JS, et al. Outpatient pulmonary rehabilitation following acute exacerbations of COPD. Thorax;65(5):423-8. 11. ATS statement: guidelines for the six-minute walk test. Am J Respir Crit Care Med 2002;166(1):111-7. 12. Singh SJ, Morgan MD, Scott S, Walters D, Hardman AE. Development of a shuttle walking test of disability in patients with chronic airways obstruction. Thorax 1992;47(12):1019-24. 13. Revill SM, Morgan MD, Singh SJ, Williams J, Hardman AE. The endurance shuttle walk: a new field test for the assessment of endurance capacity in chronic obstructive pulmonary disease. Thorax 1999;54(3):213-22. 14. Redelmeier DA, Bayoumi AM, Goldstein RS, Guyatt GH. Interpreting small differences in functional status: the Six Minute Walk test in chronic lung disease patients. Am J Respir Crit Care Med 1997;155(4):1278-82. 15. Skeletal muscle dysfunction in chronic obstructive pulmonary disease. A statement of the American Thoracic Society and European Respiratory Society. Am J Respir Crit Care Med 1999;159(4 Pt 2):S1-40. 16. Vaz M, Thangam S, Prabhu A, Shetty PS. Maximal voluntary contraction as a functional indicator of adult chronic undernutrition. Br J Nutr 1996;76(1):9-15. 17. Polkey MI, Kyroussis D, Hamnegard CH, Mills GH, Green M, Moxham J. Diaphragm strength in chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 1996;154(5):1310-7. 18. Gosselink R, De Vos J, van den Heuvel SP, Segers J, Decramer M, Kwakkel G. Impact of inspiratory muscle training in patients with COPD: what is the evidence? Eur Respir J;37(2):416-25.
DAX/2013-02-463 Målsättningen vid behandling av KOL är att förbättra livet för patienten Strategier från GOLD 2011, (The Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease) slår fast att målet för behandling av KOL inte enbart skall vara symtomatisk behandling. Det är lika viktigt att minska risken för framtida exacerbationer. 1 Hosta och slem är vanliga symtom • Lindra symtom • Förbättra arbetsförmåga • Förbättra hälsostatus Många patienter med KOL uppvisar symtom som associeras med kronisk bronkit, som t.ex. hosta och/eller slemproduktion. Patienter med hosta och slem har mer än dubbelt så många exacerbationer jämfört med de patienter som inte har dessa symtom. Exacerbationerna är dessutom svårare. Dessa skill nader är oberoende av FEV 1 2,3 . Nycomed: ett Takeda-företag Björnstigen 87, 169 03 Solna Framgångsrik behand förutsätter identifierin och tydlig kommunika • Förhindra sjukdomsprogression • Förhindra och behandla exacerbationer • Minska dödlighet Antal exacerbationerper per patient per år. 2 1 0 Reducera symtom Reducera risk Antal exacerbationer 3 Patienter med kronisk bronkit p=0,0001 Patienter utan kronisk bronkit Indikation: Daxas ® är indicerat för underhållsbehandling av svår kroniskt obstru associerad med kronisk bronkit hos vuxna patienter med upprepade exace Subvention: Daxas subven tioneras för patienter som uppfyller kriterierna i ind luftrörsvidgare och där man bedömt att fortsatt behandling med inhalationsste Tablett Daxas 500 µg (rofl umilast). Rx. ATC-kod: R03DX07. Dosering: Den rekommenderade dosen 1.304,50 kr. För ytterligare information, se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumé: 2012-01
Page 1 and 2: LUNG & ALLERGI FORUM Nr 1 • 2013
Page 3 and 4: 1210 SE1210060449 Onbrez ® Breezha
Page 5 and 6: Stipendieum Stora SFFA-stipendiet 2
Page 7 and 8: Resp-13-11 Förstahandsval blir man
Page 9 and 10: Spirometri Samma resonemang som ova
Page 11 and 12: Astma Sammanfattning av avhandlinge
Page 13 and 14: Kvalitetsregister Nyheter i CPAP-re
Page 15 and 16: Konferens Referat från konferensen
Page 17 and 18: Konferens "ILD är starkt associera
Page 19 and 20: Konferens " Forskargruppen vid Karo
Page 21 and 22: Äntligen tillsammans! Flutikason o
Page 23: KOL dera effekten av träningen. De
Page 27 and 28: Allergistämman Engagerande Allergi
Page 29 and 30: Foto: Mats Johansson. 28 Lung & All
Page 31 and 32: Innovair ger bättre astmakontroll
Page 33 and 34: EBUS för att frågan om mediastina
Page 35 and 36: Preliminärt Program Torsdag 23 Maj
Page 37 and 38: Lungcancer Lungcancer - hela familj
Page 39 and 40: Lungcancer andra experter. Ingen av
Page 41 and 42: COPD Henna karvonen, Uleåborg, "Al
Page 43 and 44: En specifik gen En skräddarsydd be
Page 45 and 46: Allergi Efter hand har det kommit i
Page 47 and 48: Välkommen till SFFAs vårmöte 201
Page 49: SLMF 2013 20-21 mars Lund Respirato

LUNG &ALLERGIFORUM - Svensk Lungmedicinsk Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?