LUNG &ALLERGIFORUM - Svensk Lungmedicinsk Förening

Allergistämman
Engagerande Allergistämma i Göteborg
Den 21-22 november genomfördes
den nionde Allergistämman på
Svenska Mässan i Göteborg. Under
två späckade dagar kunde deltagarna
ta del av ett brett spektrum av seminarier,
fördelade på fyra olika spår: Vård; Hälsa/
Livsstil; Miljö; Allergi i arbetslivet.
Med det samlade syftet att möta ny
kunskap, från teori till praktik, fick deltagarna
ta del av seminarier om sunda byggprodukter
för konsumenter, märkning av
kosmetika, doftöverkänslighet, luften vi
andas men också vara med på den populära
paneldebatten Allt du skulle vilja veta
om allergi, men aldrig vågat fråga om…
Huvudarrangör för Allergistämman var
även den här gången av Astma- och Allergiförbundet
tillsammans med Vårdalstiftelsen.
Eftersom stämman den här gången
genomfördes i Göteborg var också Sahlgrenska
medarrangör. En bred programkommitté,
företrädande olika specialiteter
inom allergiområdet såg till att programmet
blev både brett och spännande.
Ett seminarium, med rubriken ”Luft in –
luft ut”, diskuterades betydelsen av mätning
av lungfunktion för uppföljning och
kontroll av astma. Man diskuterade också
mätning av utandad kväveoxid som markör
för hur väl inflammationen i luftvägarna
är kontrollerad.
Visst förefaller det logiskt att regelbundet
mäta lungfunktion och luftvägsinflammation,
men speglar dessa mätningar
sjukdomsaktiviteten och ger de verkligen
en bild av hur patienten mår eller hur väl
astmasjukdomen är kontrollerad?
Betyder ett normalt värde att medicineringen
är optimal? Visar ett avvikande
värde att medicineringen skall justeras?
Räcker det att kontrollera lungfunktion
och utandad kväveoxid vid enstaka tillfällen,
när man misstänker att astman
är dåligt kontrollerad, eller måste mätningarna
göras regelbundet? Behöver
man verkligen kontrollera lungfunktion
och utandad kväveoxid på patienter som
”tycker sig må bra”, eller på patienter som
bara använder luftrörsvidgande vid behov?
Detta var frågor som diskuterades,
av Dr Anna-Carin Olin med rötterna i
forskning kring kväveoxidmätning och
luftvägsinflammation, och av Dr Björn
Ställberg verksam i primärvården med
en vardag fylld av patienter med astma
av varierande svårighetsgrad.
Oavsett hur frekvent lungfunktionsmätningar
behöver användas vid diagnostik
och uppföljning av astma så har
mätningarna ändå sin klara plats, inte
minst i diagnostiken. Fast då krävs förstås
att mätningen är korrekt utförd. Dr Åke
Johansson, klinisk fysiolog och specialist
i allmänmedicin med stort intresse för
lungfunktionsmätningar, lotsade deltagarna
igenom spirometrins ABC och alla
de fallgropar som kan försvåra tolkningen
I ett annat seminarium diskuterades effekterna
av luftrenaren Protexo. Dessa
har studerats i en mindre och en större
randomiserad och placebokontrollerad
multicenterstudie.
Resultat från studierna visar att den
astmaspecifika livskvaliteten hos patienter
med perenn allergisk astma förbättras,
särskilt de svårast sjuka patienterna hade
nytta av maskinen samt att den allergiska
inflammationen mätt med utandad kväveoxid
minskade. I den större studien
sågs även immunologiska effekter med
en sänkning av specifikt IgE.
klinisk erfarenhet har under många år
antytt att astma inte är en sjukdom, utan
flera olika typer av sjukdomar. Vi har nu-
mera lärt oss att astmasjukdomen kan
delas upp i flera subgrupper, baserat på
sk ”fenotyper”, dvs de kliniska uttryck som
man kan se och mäta. EAACI och AAAAI
har föreslagit att de olika typerna av astma
skall delas upp i s.k. ”endotyper”, som i
framtiden skall kunna identifiera specifika
molekylära mekanismer i enskilda
patienter.
En föreläsning av professor Jan Lötvall
fokuserade på hur astmasjukdomen kan
delas upp i olika subgrupper, och vilka
faktorer som kan påverka astmans svårighetsgrad.
Luftvägssjukdomar är en viktig orsak till
ohälsa hos barn, och kan orsakas eller
förvärras av luftföroreningar. Exponering
för luftföroreningar från vägtrafiken
under det första levnadsåret har visat sig
öka risken för långdragna nedre luftvägssymtom
liksom allergi mot utomhusallergen
och negativt påverkar lungfunktionen
hos barn vid 4 års ålder (BAMSE-studie).
Professor Göran Pershagen berättade att
motsvarande analyser nyligen genomförts
efter en uppföljning till 8 års ålder. Resultaten
visar inte på några tydliga samband
med generell sensibilisering mot vanliga
inhalations- och födoämnesallergen, men
en ökad allergirisk kan förekomma mot
vissa allergen om man utsatts för höga
halter av luftföroreningar från vägtra-
26 Lung & Allergiforum • Nummer 1/2013