samband mellan klassindelning vid treårstest och senare ... - SLU
samband mellan klassindelning vid treårstest och senare ... - SLU
samband mellan klassindelning vid treårstest och senare ... - SLU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
erhålla den högsta klassen; diplom. Mellan åren 1999-2007 delades hästarna in i olika klasser<br />
efter resultat, där diplom var den bästa klassen <strong>och</strong> därefter följde klass I-IV (se bilaga 1).<br />
Från <strong>och</strong> med 2008 års bedömning klassindelas endast hästar som uppnår kriterier för diplom<br />
<strong>och</strong> klass I (ASVH, 2008a).<br />
Treårstestet är viktigt ur avelssynpunkt för ett snabbt avelsframsteg genom att tidigt bedöma<br />
unga hästars egenskaper. Detta möjliggör en tidig avkommebedömning samt möjlighet att<br />
sätta in unga lovande ston i avel. Ägaren får även en subjektiv rådgivning om hästens<br />
framtida tävlingsgren (ASVH, 2008-12-04). Andra målsättningar med <strong>treårstest</strong>et är att fler<br />
unga hästar ska börja hanteras tidigt <strong>och</strong> ridas in på våren som treåringar, att jämställa dressyr<br />
<strong>och</strong> hoppning i avelsmålet <strong>och</strong> att stimulera en effektiv marknadsföring av unga hästar genom<br />
en nära samverkan <strong>mellan</strong> ryttare, uppfödare, domare <strong>och</strong> tränare (Philipsson, 1999).<br />
Avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen lyder: ”En ädel, korrekt <strong>och</strong> hållbar<br />
varmblodshäst som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser<br />
<strong>och</strong>/eller hoppförmåga är internationellt konkurrenskraftig.” (ASVH, 2008b). Enligt Gerber<br />
m. fl. (1999) är det mycket intressant att tidigt kunna förutse den unga hästens <strong>senare</strong><br />
prestationer, eftersom det tar många år innan prestationerna kan mätas genom tävlingsresultat.<br />
Därför är det intressant att veta om det avsuttna <strong>treårstest</strong>et kan ge en indikation om hästarnas<br />
framtida tävlingskarriär. En tävlingshäst tävlar flera år under sin livstid vilket ger en säker<br />
bedömning av hästens prestationsförmåga, som dock är påverkad av tränare <strong>och</strong> ryttare.<br />
Treårstestet pågår endast en dag, <strong>och</strong> resultatet kan bero på dagsformen för den unga relativt<br />
opåverkade hästen. Om det finns ett <strong>samband</strong> <strong>mellan</strong> resultat <strong>vid</strong> <strong>treårstest</strong> <strong>och</strong> tävlingsresultat<br />
kan resultatet från <strong>treårstest</strong>et vara ett kvitto på hur bra hästen blir som framtida tävlingshäst.<br />
Ifall det är en bra treårig häst kan försäljaren exempelvis ta mer betalt eftersom den<br />
förmodligen kommer visa bra tävlingsresultat. Om hästen däremot får låga poäng <strong>vid</strong><br />
<strong>treårstest</strong>et kanske ägaren tappar lusten att ge hästen en bra <strong>vid</strong>areutbildning (Svärdsudd,<br />
2003). Gelinder m.fl. (2002b) visade att det största avelsframsteget i ridhästpopulationen<br />
uppnås om ston väljs till avel efter <strong>treårstest</strong> eller kvalitetsbedömning. Ett urval efter<br />
tävlingskarriären skulle ge ett säkrare urval, men på grund av att hästarna då är mycket mer<br />
påverkade av miljön, t.ex. ryttare <strong>och</strong> träning, samt att generationsintervallet blir långt skulle<br />
avelsframsteget att bli lika med noll (Gelinder m.fl., 2002b).<br />
Det finns inte någon studie som följt upp testade treåringar <strong>och</strong> deras <strong>senare</strong><br />
tävlingsprestationer. De äldsta hästarna som genomfört <strong>treårstest</strong>et är idag 13 år <strong>och</strong> har först<br />
nu haft möjlighet att komma upp i svår tävlingsklass. Därför vet man inte om <strong>treårstest</strong>et är en<br />
relevant bedömning gentemot avelsmålet. Ohlsson & Philipsson (1992) har gjort en liknande<br />
studie om <strong>samband</strong> <strong>mellan</strong> kvalitetsbedömning <strong>och</strong> <strong>senare</strong> tävlingsresultat. I<br />
kvalitetsbedömning delades hästarna in i fyra kvalitetsklasser där klass I var de 25 % bästa <strong>vid</strong><br />
bedömningsplatsen <strong>och</strong> klass IV de 25 % sämsta (Gelinder m.fl., 2002a). Ohlsson &<br />
Philipsson (1992) kom fram till att 80 % av hästarna som hade placeringar i svår klass dressyr<br />
tillhörde kvalitetsklass I, i hoppning var motsvarande siffra 70 %. I studien redovisades också<br />
höga genetiska <strong>samband</strong> <strong>mellan</strong> gångarter respektive temperament för gångarter <strong>och</strong><br />
tävlingsresultat i dressyr. Även <strong>mellan</strong> hoppbedömningen <strong>och</strong> tävlingsresultat i hoppning<br />
fanns det starka <strong>samband</strong>. I en internationell litteraturstudie drog Thorén Hellsten m.fl. (2006)<br />
slutsatserna att egenskaper bedömda på unghästtest hade medelhöga till höga arvbarheter <strong>och</strong><br />
att höga genetiska korrelationer skattats <strong>mellan</strong> unghästtest <strong>och</strong> <strong>senare</strong> tävlingsresultat.<br />
Viklund m.fl. (2008a) fann i sin studie starkare <strong>samband</strong> <strong>mellan</strong> hoppresultat från<br />
kvalitetsbedömning <strong>och</strong> tävlingsresultat i hoppning än <strong>mellan</strong> gångartsbedömningen i<br />
kvalitetsbedömning <strong>och</strong> dressyrtävling. I en annan studie fann Viklund m.fl. (2008b) lägre<br />
arvbarhet för hoppegenskaper än för gångarter <strong>vid</strong> <strong>treårstest</strong> <strong>och</strong> kvalitetsbedömning, vilket<br />
kan tyda på att det är mer miljöpåverkan <strong>vid</strong> hoppbedömningen än <strong>vid</strong> gångartsbedömningen.<br />
3
Change language