samband mellan klassindelning vid treårstest och senare ... - SLU

HANDLEDARE:
Åsa Viklund, Inst. för hurdjursgenetik, SLU
Bitr. Linda Kjellberg, Ridskolan Strömsholm
Hippologiskt examensarbete (EX0346) omfattande 10 högskolepoäng ingår som en
obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande
träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är
således ett studentarbete på AB-nivå och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas
mot denna bakgrund.
ISSN 1402-2052
Hippologenheten
Hippologiskt Examensarbete nr 365 2009
SAMBAND MELLAN
KLASSINDELNING VID
TREÅRSTEST OCH SENARE
TÄVLINGSRESULTAT
Johanna Blomdahl & Sandra Frisell
Strömsholm

INNEHÅLL
FÖRORD.................................................................................................................................... 2
REFERAT .................................................................................................................................. 2
INTRODUKTION ..................................................................................................................... 2
Frågeställning......................................................................................................................... 4
Hypotes................................................................................................................................... 4
MATERIAL OCH METOD....................................................................................................... 4
RESULTAT ............................................................................................................................... 5
DISKUSSION ............................................................................................................................ 7
Slutsatser och hypotesprövning.............................................................................................. 9
REFERENSER......................................................................................................................... 10
Litteratur............................................................................................................................... 10
Internet ................................................................................................................................. 10
BILAGOR ................................................................................................................................ 11
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 11
1

FÖRORD
Vi vill tacka vår handledare Åsa Viklund, som med stort engagemang och mycket tid hjälpt
oss till ett bra arbete!
REFERAT
Det är mycket intressant att tidigt kunna förutse den unga hästens senare prestationer,
eftersom det tar många år innan prestationerna kan mätas genom tävlingsresultat. På
treårstestet görs en bedömning av hästarnas talang för sporten. Det har inte genomförts någon
tidigare studie som följt upp testade treåringar och deras senare tävlingsprestationer. Därför
vet man inte om treårstestet är en relevant bedömning gentemot avelsmålet. De äldsta
hästarna som genomfört treårstestet är idag 13 år och har först nu haft möjlighet att komma
upp i svår tävlingsklass. Syftet med denna studie var att undersöka om treårstestade hästar
placerat sig på tävling i större utsträckning än otestade hästar, om det fanns något samband
mellan klassindelningen vid treårstestet och framtida tävlingsresultat i dressyr eller hoppning,
samt om det var någon skillnad mellan disciplinerna. Studiens hypoteser var att sannolikheten
var större för testade hästar att placera sig på tävling än för ej testade, att de som erhållit
diplom eller klass I vid treårstest hade bättre tävlingsresultat än de som erhållit klass II-IV,
samt att det fanns ett större samband mellan treårstest och tävlingsresultat i hoppning än i
dressyr.
I studien ingick 1809 svenska varmblod födda år 1996-1997 som deltagit i treårstest åren
1999-2000. Av dessa hade ungefär hälften (47 %) placerat sig i tävling till och med 2007,
varav två tredjedelar i hoppning och en tredjedel i dressyr. Andelen hästar med diplom eller
klass I som placerat sig i motsvarande tävlingsgren var signifikant större än andelen placerade
hästar med klass II-IV. Hästar som erhållit diplom eller klass I, placerade sig också i större
utsträckning i högre klass (lägst medelsvår klass) än hästar som erhållit klass II-IV. För att
jämföra testade och icke testade hästar undersöktes tävlingsresultat för 4326 hästar födda
1996-1997 som varit berättigade att delta men inte genomfört treårstest. Ungefär en tredjedel
(35%) av ej testade hästar hade placerat sig på tävling, vilket var en signifikant lägre andel än
för de testade hästarna.
De två första hypoteserna kunde antas då resultatet i studien visade att hästar som genomfört
treårstest i större utsträckning placerat sig på tävling än hästar som inte testats. Studien visade
också att hästar som erhållit diplom och klass I vid treårstest hade bättre tävlingsresultat än de
hästar som erhållit klass II-IV vilket innebär att treårstestet är en relevant bedömning
gentemot avelsmålet. Den tredje hypotesen kunde inte antas på grund av att materialet var för
litet samt att de olika förutsättningarna som råder i de olika disciplinerna gjorde att storleken
på sambanden inte kunde jämföras mellan disciplinerna.
Nyckelord: breeding objective, competition, young horse performance test
INTRODUKTION
Det första treårstestet genomfördes 1999 med 937 bedömda hästar (Philipsson, 1999) och
fram till idag har drygt 9900 hästar bedömts (Thorén Hellsten & Braam, 2008). Detta test
ersatte de tidigare treårspremieringarna som inte längre ansågs anpassade till att utveckla
modern sporthästavel eftersom det enbart var en bedömning av exteriör och gångarter vid
hand. Under treårstestet bedöms den treåriga hästens exteriör, gångarter och hoppförmåga
under en och samma dag. I testet ingår ett frivilligt ridprov, som dock är obligatoriskt för att
2

erhålla den högsta klassen; diplom. Mellan åren 1999-2007 delades hästarna in i olika klasser
efter resultat, där diplom var den bästa klassen och därefter följde klass I-IV (se bilaga 1).
Från och med 2008 års bedömning klassindelas endast hästar som uppnår kriterier för diplom
och klass I (ASVH, 2008a).
Treårstestet är viktigt ur avelssynpunkt för ett snabbt avelsframsteg genom att tidigt bedöma
unga hästars egenskaper. Detta möjliggör en tidig avkommebedömning samt möjlighet att
sätta in unga lovande ston i avel. Ägaren får även en subjektiv rådgivning om hästens
framtida tävlingsgren (ASVH, 2008-12-04). Andra målsättningar med treårstestet är att fler
unga hästar ska börja hanteras tidigt och ridas in på våren som treåringar, att jämställa dressyr
och hoppning i avelsmålet och att stimulera en effektiv marknadsföring av unga hästar genom
en nära samverkan mellan ryttare, uppfödare, domare och tränare (Philipsson, 1999).
Avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen lyder: ”En ädel, korrekt och hållbar
varmblodshäst som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser
och/eller hoppförmåga är internationellt konkurrenskraftig.” (ASVH, 2008b). Enligt Gerber
m. fl. (1999) är det mycket intressant att tidigt kunna förutse den unga hästens senare
prestationer, eftersom det tar många år innan prestationerna kan mätas genom tävlingsresultat.
Därför är det intressant att veta om det avsuttna treårstestet kan ge en indikation om hästarnas
framtida tävlingskarriär. En tävlingshäst tävlar flera år under sin livstid vilket ger en säker
bedömning av hästens prestationsförmåga, som dock är påverkad av tränare och ryttare.
Treårstestet pågår endast en dag, och resultatet kan bero på dagsformen för den unga relativt
opåverkade hästen. Om det finns ett samband mellan resultat vid treårstest och tävlingsresultat
kan resultatet från treårstestet vara ett kvitto på hur bra hästen blir som framtida tävlingshäst.
Ifall det är en bra treårig häst kan försäljaren exempelvis ta mer betalt eftersom den
förmodligen kommer visa bra tävlingsresultat. Om hästen däremot får låga poäng vid
treårstestet kanske ägaren tappar lusten att ge hästen en bra vidareutbildning (Svärdsudd,
2003). Gelinder m.fl. (2002b) visade att det största avelsframsteget i ridhästpopulationen
uppnås om ston väljs till avel efter treårstest eller kvalitetsbedömning. Ett urval efter
tävlingskarriären skulle ge ett säkrare urval, men på grund av att hästarna då är mycket mer
påverkade av miljön, t.ex. ryttare och träning, samt att generationsintervallet blir långt skulle
avelsframsteget att bli lika med noll (Gelinder m.fl., 2002b).
Det finns inte någon studie som följt upp testade treåringar och deras senare
tävlingsprestationer. De äldsta hästarna som genomfört treårstestet är idag 13 år och har först
nu haft möjlighet att komma upp i svår tävlingsklass. Därför vet man inte om treårstestet är en
relevant bedömning gentemot avelsmålet. Ohlsson & Philipsson (1992) har gjort en liknande
studie om samband mellan kvalitetsbedömning och senare tävlingsresultat. I
kvalitetsbedömning delades hästarna in i fyra kvalitetsklasser där klass I var de 25 % bästa vid
bedömningsplatsen och klass IV de 25 % sämsta (Gelinder m.fl., 2002a). Ohlsson &
Philipsson (1992) kom fram till att 80 % av hästarna som hade placeringar i svår klass dressyr
tillhörde kvalitetsklass I, i hoppning var motsvarande siffra 70 %. I studien redovisades också
höga genetiska samband mellan gångarter respektive temperament för gångarter och
tävlingsresultat i dressyr. Även mellan hoppbedömningen och tävlingsresultat i hoppning
fanns det starka samband. I en internationell litteraturstudie drog Thorén Hellsten m.fl. (2006)
slutsatserna att egenskaper bedömda på unghästtest hade medelhöga till höga arvbarheter och
att höga genetiska korrelationer skattats mellan unghästtest och senare tävlingsresultat.
Viklund m.fl. (2008a) fann i sin studie starkare samband mellan hoppresultat från
kvalitetsbedömning och tävlingsresultat i hoppning än mellan gångartsbedömningen i
kvalitetsbedömning och dressyrtävling. I en annan studie fann Viklund m.fl. (2008b) lägre
arvbarhet för hoppegenskaper än för gångarter vid treårstest och kvalitetsbedömning, vilket
kan tyda på att det är mer miljöpåverkan vid hoppbedömningen än vid gångartsbedömningen.
3

Syftet med denna studie är att undersöka om treårstestade hästar är placerade på tävling i
större utsträckning än ej treårstestade hästar, om klassindelningen vid treårstestet har något
samband med framtida tävlingsresultat i hoppning och dressyr, samt om det skiljer sig mellan
disciplinerna.
Frågeställning
• Är treårstestade hästar placerade på tävling i större utsträckning än ej testade hästar?
• Har hästar som erhållit diplom eller klass I vid treårstest visat bättre tävlingsresultat,
än de som erhållit klass II-IV?
• Finns det ett större samband mellan treårstest och tävlingsresultat i hoppning än i
dressyr?
Hypotes
• Treårstestade hästar är placerade på tävling i större utsträckning än ej testade hästar.
• Hästar som erhållit diplom eller klass I vid treårstest har senare visat bättre
tävlingsresultat än klass de som erhållit klass II-IV.
• Det finns ett större samband mellan treårstest och tävlingsresultat i hoppning än i
dressyr.
MATERIAL OCH METOD
I studien ingick 1809 svenska varmblod födda år 1996-1997 som deltagit i treårstest åren
1999-2000. Begränsningen av materialet baserades på att hästarna nu är 12-13 år gamla och
bör ha hunnit få tävlingsresultat till och med svår klass. Eftersom treårstestet startade år 1999
kunde inte äldre hästar användas i studien. Totalt antal födda svenska varmblod åren 1996-
1997 var 6135 (Svenska Hästavelsförbundet, 1998) vilket betyder att 30 % deltog i treårstest.
Tabell 1 visar hur antalet hästar födda år 1996-1997 fördelats i klassindelning vid treårstesten
åren 1999-2000. Varje häst erhåller en klass i gångarter och en klass i hoppning (ASVH,
2008-12-04).
Tabell 1. Fördelning i klassindelning av hästar som bedömts på treårstest åren 1999-2000
Klassindelning Hopptalang Gångartstalang
Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Diplom 214 12 200 11
I 404 22 446 25
II 588 32 780 43
III 320 18 276 15
IV 283 16 107 6
Totalt 1809 100 1809 100
Indelningen av klasserna i två grupper (diplom och klass I respektive klass II-IV) gjordes för
att kunna jämföra resultatet med den nya klassindelningen från och med år 2008. Diplom och
klass I är hopslagna, eftersom de kan ha samma poäng, se bilaga 1. Hästarna som deltog i
treårstesten åren 1999-2000 delades här in på följande vis: 34 % erhöll diplom och klass I i
4

hoppning, resterande 66 % erhöll klass II-IV. Andelen hästar som erhöll diplom och klass I i
gångarter var 36 %, resterande 64 % erhöll klass II-IV.
Tävlingsresultat till och med år 2007 fanns tillgängliga och omfattade placerade hästar i
dressyr och/eller hoppning från regional tävling samt alla startande hästar i nationell tävling.
Det resultat som användes i studien var den högsta tävlingsklassen hästen varit placerad i. För
att ta reda på om testade hästar placerat sig på tävling i större utsträckning än ej testade hästar,
gjordes en jämförelse med övriga hästar i samma födelseårgångar som varit berättigade att
delta i treårstest men inte deltagit. Se bilaga 1 för kriterier att delta i treårstest.
Tävlingsresultaten och resultaten från treårstesten erhölls från institutionen för
husdjursgenetik på Sveriges lantbruksuniversitet. Statistikprogrammet som användes var SAS
(SAS Institute Inc., 2009) och funktionen proc FREQ användes för att få fram frekvenser.
Chi2-test användes för att testa om observerade frekvenser var signifikant skilda från
förväntade frekvenser. Signifikansnivån sattes till p

Hästar som erhöll diplom och klass I vid treårstestet åren 1999-2000 var placerade i
signifikant större utsträckning (p

De hästar som hade placering i hoppning eller dressyr redovisas i tabell 4 och 5 uppdelat på
klassindelning vid treårstest och högsta tävlingsklass som de uppnått placering i. Resultatet
redovisas både för respektive klass vid treårstest och indelat i diplom-klass I respektive klass
II-IV. Av alla hopphästar som placerat sig i svår klass hoppning så hade 63 % erhållit diplom
eller klass I. Om medelsvår och svår klass slogs samman blev motsvarande siffra 56 %. Av
alla gångartshästar vid treårstesten åren 1999-2000 som placerat sig i svår klass dressyr så
hade 71 % erhållit diplom eller klass I. För medelsvår och svår klass blev motsvarande siffra
57 %.
Av alla hästar med diplom eller klass I i hoppning hade 56 % placering i lägst medelsvår
hoppning. Motsvarande siffra för hästar med klass II-IV i hoppning var 42 %. Skillnaden var
signifikant (p

undersökning behöva göras om varför inte alla treåringar kommer till treårstestet och hur
testet skulle kunna utformas mer attraktivt. Eftersom den nya klassindelningen bara varit i
bruk i ett år skulle ett säkrare resultat kunna uppnås om studien upprepades om några år. Kan
hända att fler treåringar kommer till treårstestet nu när klass II-IV slopats, och därigenom blir
inte hästarna lika stämplade av resultatet vilket möjligtvis avskräcker fler ägare. Studiens
resultat hade blivit säkrare om fler hästar hade deltagit i treårstesten.
Studien har även visat att hästar som erhållit diplom och klass I vid treårstest har ett bättre
tävlingsresultat än de hästar som erhållit klass II-IV. Det var ett förväntat resultat, eftersom
treårstestet är utformat för att motsvara avelsmålet. Ohlsson & Philipsson (1992) kom fram
till liknande resultat gällande kvalitetsbedömning. Gelinder m.fl. (2002a) rapporterade också
höga korrelationer mellan kvalitetsbedömning och tävling i både hoppning och gångarter. Till
skillnad från treårstestet erhöll hästarna vid kvalitetsbedömningen klass i procent utifrån
antalet starter (Gelinder m.fl., 2002a). Det kan göra att klassindelningen vid
kvalitetsbedömning varierar beroende på startfältet. En annan skillnad var att i
kvalitetsbedömningen var de 25 % bästa hästarna i klass I och i denna studie hade 34 %
respektive 36 % av hästarna Diplom eller klass I i hoppning respektive gångarter.
Materialet i denna studie var för litet för att kunna visa att sambandet mellan treårstestet och
tävlingsresultat i hoppning var större än i dressyr. Däremot visade studien att sambandet är
säkrare fastställt för hoppning på grund av att det var fler hästar som hade tävlingsresultat i
hoppning än i dressyr. En annan orsak till att det är svårt att jämföra disciplinerna är att det tar
mycket längre tid att nå högre resultat i dressyr än i hoppning, både beroende på
utbildningstid och färre tävlingstillfällen.
I vår studie hade 71 % av dem som placerat sig i svår klass dressyr erhållit diplom eller klass I
som gångartstalang, den motsvarande siffran för hoppning var 63 %. Resultatet stämmer väl
överens med studien av Ohlsson & Philipsson (1992). De kom fram till att av de hästar som
hade placerat sig i svår klass dressyr hade 80 % klass I som gångartstalang och 70 % av
hästarna placerade i svår klass hoppning hade klass I som hopptalang (Ohlsson & Philipsson,
1992). Det visades ingen signifikant skillnad i klassindelning på hästar som placerat sig i svår
klass i varken hoppning eller dressyr, men eftersom det var så få hästar som placerat sig i svår
klass i vår studie, framför allt i dressyr, är det svårt att dra några slutsatser om detta. Om det
inte beror på antalet placerade hästar i svår klass, skulle en annan anledning kunna vara att
svårklasshästarna har tränats av skickliga ryttare och resultatet beror mer på ryttarna än på
hästarna. Även pengar kan spela en stor roll, alla har inte råd att skicka sina hästar till
skickliga ryttare för utbildning och tävling. Ytterligare en annan anledning kan vara att det
inte finns tillräckligt många skickliga svårklassryttare till alla diplom och klass I-hästar, och
därför stannar många bra hästar kvar på en lätt till medelsvår tävlingsnivå även om de har
kapacitet för högre klasser. Alla ägare av diplom och klass I-hästar kanske inte har intresse
eller kunskap att själva utbilda och tävla sina hästar.
Studien skulle kunna göras om med klassindelningen i diplom, klass I och övriga, för att göra
det ännu mer likt som det ser ut på treårstestet idag. I denna studie är diplom och klass I
hopslagna eftersom de hästarna kan ha samma poäng (se bilaga 1). För att få ett säkrare
resultat skulle det ha använts resultat från fler treårstest. Då skulle inte placeringar i svår klass
kunna tas med i studien eftersom hästarna skulle vara för unga. Däremot skulle samma studie
med resultat från fler treårstest kunna göras om några år då dessa hästar fått en chans att
placera sig i svår klass.
En vidareutveckling av studien skulle kunna göras genom en kvalitativ undersökning med
djupintervjuer om vilka ryttare hästarna blivit utbildade och tävlade av, samt hur hästarna
blivit förberedda inför treårstestet. Eftersom treårstestet är en allsidig bedömning med både
8

gångarter och löshoppning är det viktigt att hästarna är förberedda för alla moment. De hästar
som anses vara blivande dressyrhästar kanske inte har tränats likartat i löshoppning som de
blivande hopphästarna. Om hästen är oförberedd kanske den inte får en rättvis bedömning
genom att den är spänd och inte kan visa sin kapacitet i vare sig löshoppning eller gångarter.
Eftersom avelsmålet omfattar både hoppning och dressyr så är en förutsättning att
treåringarna kan visa sin riktiga kapacitet vid treårstestet för att det ska kunna uppnås.
Slutsatser och hypotesprövning
Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras:
• Treårstestade hästar var placerade på tävling i större utsträckning än ej testade hästar.
• Hästar som erhållit diplom eller klass I vid treårstest hade uppnått signifikant bättre
tävlingsresultat jämfört med klass II-IV i lägst medelsvår klass.
• Det gick inte att påvisa att sambandet mellan treårstest och tävlingsresultat i hoppning
var större än sambandet mellan treårstest och tävlingsresultat i dressyr.
Första hypotesen i studien kan antas eftersom skillnaden mellan testade respektive ej testade
hästar var signifikant. Andra hypotesen kan också antas eftersom det fanns en signifikant
skillnad mellan hästar som erhöll diplom-klass I och mellan hästar som erhöll klass II-IV i
lägst medelsvår tävlingsklass. Däremot kan inte studiens tredje hypotes antas då studiens
material var för litet samt att förutsättningarna för de olika disciplinerna är olika så att de inte
är riktigt jämförbara.
9

REFERENSER
Litteratur
ASVH, 2003. Råd och anvisningar samt regelverk för treårstest 2003.
Gelinder, Å., Thorén, E., Olsson, E. & Philipsson, J. 2002a. Unghästbedömningars värde för
prestation och hållbarhet. Jordbrukskonferensen 2002, SLU, Uppsala, 19-20/11-2002,
119-122.
Gelinder, Å., Olsson, E., Thorén, E. & Philipsson, J. 2002b. Avel för framgång - när och hur
ska stona väljas till avel? Ridsport nr 23, s. 58.
Gerber Olsson, E., Árnason, T., Näsholm, A., Philipsson, J.1999. Genetic parameters for
traits at performance test of stallions and correlations with traits at progeny test in
Swedish warmblood horses. Livestock Production Science, 65: s. 81-89
Ohlsson, L. & Philipsson, J. 1992. Relationship between field test for Warmblood horses as
four-year-olds and later competition performance. 43rd Annual Meeting of the EAAP,
Madrid, Spain, 14-17 September 1992.
Philipsson, J. 1999. Lyckad start för 3-årstest! Mälardalens Varmblodsklubb, 4: s. 6-7, 10.
Svenska Hästavelsförbundet, 1998. Hästavel. 1998. Uppsala.
Svärdsudd, C. 2003. Samband mellan resultat vid fölbedömning och treårstest beträffande
exteriör och gångarter. Fördjupningsarbete nr 239. SLU, Enheten för hippologisk
högskoleutbildning. Uppsala.
Thorén Hellsten, E. & Braam, Å. 2008. Nya hingstar i topp – Statistik för 3-årstester 1999-
2008. Ridsport nr 14, s.74.
Thoren Hellsten, E., Viklund, Å., Koenen, E.P.C., Ricard, A., Bruns, E. & Philipsson, J. 2006.
Review of genetic parameters estimated at stallion and young horse performance tests and
their correlations with later results in dressage and show-jumping competition. Livestock
Science, 103: s. 1-12.
Viklund Å., Braam Å., Näsholm A., Strandberg E. & Philipsson J. 2008a. Genetic variation
in competition traits at different ages and time periods and correlations with traits at field
tests of 4-year-old Swedish Warmblood horses. Manuskript inskickat till tidskriften
Animal 20081216.
Viklund, Å., Thorén Hellsten, E., Näsholm, A., Strandberg, E. & Philipsson, J. 2008b.
Genetic parameters for traits evaluated at field tests of 3- and 4-year-old Swedish
Warmblood horses. Animal 2:12: s. 1832-1841.
Internet
Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH). 2008a. Avelsplan för svensk
varmblodsavel. www.asvh.se/avel/avelsplan.htm#6_1 (2008-12-02).
Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH). 2008b. Bedämningsreglemente
3-årstest 2008. www.asvh.se/regelmenten/bed_regl_3ar.pdf (2008-12-04).
SAS Institute Inc. 2009. SAS OnlineDoc® 9.1.3. Cary, NC: SAS Institute Inc. 2009-02-04,
http://support.sas.com/onlinedoc/913/.
10

BILAGOR
Bilaga 1
Bakgrund 3-årstest
3-års test sker mellan april och maj regionalt över hela landet. De protokoll som förs är lika
var än i landet bedömningen utförs. Om en häst visas vid 3-års test vid flera tillfällen är endast
det första resultatet officiellt.
De hästar som får bedömas är 3-åriga varmblodiga ridhästar registrerade i ASVH enligt
följande:
• Grundstambok avdelning I (gröna papper- löpnr fr.o.m. 1001 uppåt)
• Grundstambok avdelning II (vita papper – löpnr fr.o.m. 6001 uppåt)
• Grundstambok avdelning III (gula papper - med 54 raskod och löpnr fr.o.m. 1001
uppåt)
Varmblodiga ridhästar som är importerade ska vara registrerade hos ASVH i Grundstambok
I-III innan anmälan. Samma gäller för fullblod och angloarab.
3-års test i praktiken
Enligt följande moment bedöms varje häst:
1. Mankhöjdsmätning, ID-kontroll samt eventuell veterinärbesiktning (det sistnämnda ej
obligatoriskt). Allmän hälsokontroll utförs av veterinär. Godkänd kontrollant utför
mätning på plant/hårt underlag.
2. Löshoppning, exteriörbedömning samt rörelser i frihet. Först visas hästen i galopp i
frihet, sedan utförs löshoppning och sist visas hästen exteriört vid hand. Dessa
moment utförs i ridhus.
3. Ridprov. Frivilligt men krävs för att hästen ska få diplom.
Beräkning av betyg och klassindelning
Poängskalan som används är 1-10 där 10 är det högsta betyget. Hästen bedöms som
gångartshäst och hopphäst enligt bedömningsgrupperna nedan:
• Typ
• Huvud, hals och bål (HHB)
• Extremiteter och rörelserna korrekthet (EXTR)
• Skritt
• Trav
• Galopp
• Löshoppning, teknik och förmåga (LHT)
• Löshoppning, temperament och allmänt intryck (LHA)
11

Som lovande gångartshäst bedöms alla punkter utom löshoppningspunkterna, och som
lovande hopphäst bedöms alla punkter utom skritt och trav. Totalsumman kan max bli 60
poäng. Hästarna klassindelas efter resultatet enligt följande:
• Diplom: Lägst 47 poäng samt godkänt ridprov. Lovande gångartshäst måste ha minst 8
poäng i två gångarter. Lovande hopphäst måste ha minst 8 poäng i båda hoppbetygen.
• Klass I: Övriga hästar med lägst 45 poäng
• Övriga hästar (ASVH, 2008-12-04)
Innan år 2008 klassindelades hästarna enligt följande:
• Diplom: Lägst 47 poäng samt godkänt ridprov. Lovande gångartshäst måste ha minst 8
poäng i två gångarter. Lovande hopphäst måste ha minst 8 poäng i båda hoppbetygen.
• Klass I: Övriga hästar med lägst 45 poäng
• Klass II: 42-44 poäng
• Klass III 40-41 poäng
• Klass IV 39 poäng eller lägre samt om hästen fått någon delpoäng under 5 i något av
de moment som ingår i respektive gren. (ASVH, 2003)
12

DISTRIBUTION:
Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences
Hippologenheten Department of Equine Studies
Box 7046 750 07 UPPSALA Box 7046 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 21 43 Tel: +46-18 67 21 43
Fax: 018-67 21 99 Fax: +46-18 67 21 99
13