Bilagan (pdf 5,89 MB) - Gamleby

Slutrapport för RANE-projektet i Kalmar län
Inledning
I augusti 2001 fick Länsstyrelsen Kalmar län en inbjudan från Länsstyrelsen Västra
Götaland om att delta i ett treårigt projekt om nordisk bergkonst. I november följdes detta
med närmare information om BSR INTERREG IIIB-projektet ”RANE – Rock Art in
Northern Europe”. De förväntade projektresultaten skulle vara följande vid projektets
slut:
1. Vi har fått ökad kunskap om hur att bäst förvalta vår hällkonst på ett bärkraftigt sätt med
hjälp av nya och standardiserade metoder och rutiner.
2. Hällkonsten har fått en bättre framtidsförsäkring genom utförda dokumentations- och
vårdinsatser.
3. Ökat samarbete och utbyte av erfarenheter mellan myndigheter och museer i olika
regioner i Sverige och Europa med hällkonst.
4. Ett ökat intresse och engagemang hos allmänhet och markägare.
5. En ökad bärkraftig kulturturism som kan öppna för fortsatta investeringar inom
turistnäringen.
Länsstyrelsens samarbetspartner för arbetet i länet blev Kalmar Läns Museum (KLM).
Våren 2002 inlämnades till RANE:s ledning ett budgetförslag för ansökan hos EU, vilket
innehöll vad Länsstyrelsen respektive länsmuseet skulle satsa av egna medel. RANEansökan
bifölls i juni, med en 20 %-ig nerskärning, varefter arbetet för de 46 deltagande
institutionerna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Ryssland kunde starta. Med alla
medel, där även pengar från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ingick, skulle ca 1 miljon SEK
satsas på arbetet i Kalmar län (varierade eurokurs). Arbetet i projektet har kunnat följas
av projektledningen, dels genom personliga kontakter, dels genom deltagarnas halvårsrapporter.
RANE:s hemsida, www.rane-project.org, har varit en samlande faktor för
projektet.
Förutsättningarna i länet
I Kalmar län finns hällristningarna mycket koncentrerade, så gott som alla finns i Lofta
och Gamleby socknar i Västerviks kommun i norr (Tjust). Här finns ca 30 hällytor eller
block med figurristningar och uppåt 100-talet skålgropsförekomster. De övriga
ristningarna finns i Oskarshamns kommun, Mönsterås kn samt Kalmar kn med en lokal i
varje. I Mörbylånga kommun på Öland har hittats en ristning på ett mindre stenblock i en
grav, numera i Historiska museet i Stockholm. Ett större antal skålgropsförekomster (27-
71 lokaler) finns i Mörbylånga kn, Kalmar kn och Borgholms kn medan de övriga har 0-
9. Det är inlandskommunerna som varken har ristningar eller skålgropar. Inga
hällmålningar finns.
Trots ett relativt stort intresse för länets bronsålder, både i forskning, inventeringar och
för fornvårdsobjekt, har hällristningarna, sett ur antikvarisk synvinkel, under de senaste
decennierna varit lågt prioriterade. En övertäckning skedde som skydd under 1970-talet
(Källsåker), vissa vårdåtgärder och imålning har skett (Lagmanskvarn, Lofta skola)
liksom vittringsobservationer (Vittinge). De senaste gångerna hällristningarna i Tjust har
rönt uppmärksamhet var när de behandlades på 1960-talet av bl a Barbro Friberg i hennes
C-uppsats 1965 och Göran Burenhult i hans doktorsavhandling ”The Rock Carvings of
Götaland” 1973, när nya upptäcktes vid inventeringen 1978 samt när de diskuterades i
Dag Widholms doktorsavhandling ”Rösen, ristningar och riter” 1998. Däremellan har,
liksom tidigare, lokalbefolkningen och föreningar vårdat lokalerna, haft visningar och
hållit traditionerna om dem vid liv.
1