Bilagan (pdf 5,89 MB) - Gamleby

Recommendations

Info

Hällristningar vid Smålandskusten Vårdåtgärder De förslag till vårdåtgärder som följer nedan grundar sig mycket på de olika hällarnas skick. Bedömningarna för detta baseras på observationer och intryck som gjorts under arbetets löpande arbete samt Eva Ernfridssons skadedokumentationer. Hällarnas status i fråga om vittring och utsatthet varierar beroende av bergets kvalitet samt hur de är exponerade och utsatta för miljöpåverkande faktorer såsom klimat, växtlighet och föroreningar. Generellt kan sägas att minsta åtgärd för vård är spritning och borstning en gång om året på samtliga hällar. Spritningen görs för att förhindra alg- och lavtillväxt och med borstningen tas löv och annat organiskt material som kan bilda förna och humus bort. Genom dessa årliga åtgärder ges också tillfälle till att rutinmässigt besiktiga lokalerna regelbundet. Andra kompletterande åtgärder kan vara att hällar vinterövertäcks. Detta görs med fördel innan lövfällningen på hösten och avtäckningen kan ske på våren efter att frosten upphört. I mer ambitiösa fall kan det vara befogat att täcka över hällarna med presenningar med mönster föreställande ristningarna på den aktuella lokalen. I syfte om att förhindra fortsatt nedbrytning samt att ”spara” hällristningar för framtiden kan i vissa fall permanenta övertäckningar vara aktuellt. Beskrivningar över hur detta utförs återfinns i nedan under rubrikerna Förslag till åtgärder rörande de ristningar där det har bedömts som en nödvändig lösning. I några få fall föreslås det också att av pedagogiska skäl imåla ristningar med vit, reversi- 16 bel färg. Detta görs i så fall med färger som dokumenterat inte har någon negativ påverkan på hällkonsten. Vit färg används för att forskning har visat att hällristningsmotiven inte var målade men att färska knackningar och ristningar på berg ger en vit lyster. Det är inte belagt om ristningarna var imålade eller inte. Man vet genom praktisk erfarenhet att nyhuggna ristningar skiner vita och syns väl utan att målas i. Den vita färgen har därför något slags autencitet. Den röda färgen, som brukar användas för ifyllning av hällristningar, har använts på grund av hällmålningars röda färg. Det finns alltså inget som visar att hällristningar varit rödmålade. Vissa moment av föreslagna vårdåtgärder som t ex röjning kring ristningshällar kan och bör ske i samverkan med markägare och/eller intressegrupper som t ex hembygdföreningar. Information Inom det aktuella projektet fanns det också en ambition i att framställa förslag till informationsinsatser. Dessa innefattar förslag som skyltning och övrigt tillgängliggörande på plats. I förlängningen skall också information om länets hällristningar finnas på länsstyrelsens och museets hemsidor. Detta kan också kompletteras med lokalt tillgängliga broschyrer och artiklar. Förslagen nedan tar också hänsyn till faktorer som lättillgänglighet, tätortsnärhet, synlighet och ömtålighet. Informationsspridning kan också ske i samverkan med markägare.
Lokalerna Följande avsnitt listar hällristningslokalerna från Måsebo i Västerviks kommun till Arby i Kalmar kommun som behandlats i det aktuella projektet. Ett kanske mer korrekt begrepp är hällbilder då efterleden -ristningar har en tolkande innebörd. Bilderna, eller figurerna, kan ha skapats på andra sätt som t ex genom knackning, vilket är sannolikt den mest brukade tekniken i Kalmar län. Anledningen till att termen hällristning konsekvent har använts i denna rapport är att projektet inledningsvis utgick från Riksantikvarieämbetets terminologi för fornlämningsregistret. Hällristningar vid Smålandskusten Presentationerna av hällristningarna som följer är strukturerade på så vis att inledningsvis beskrivs lokalernas motivinnehåll, bergart och fysiska miljö. Sedan följs detta av vårdförslag och om hur de bör ingå i olika informationssatsningar. Västerviks kommun har överlägset flest hällristningar i Kalmar län. Värt att notera är att lokalerna Måsebo, Kasimirs borg och <strong>Gamleby</strong> ingår i K95, Riksintresse för kulturmiljövård i Kalmar län samt att Måsebo tidigare varit fornvårdsområde. 17
Page 1:
Bronsålderskust Förstudie 2011-20
Page 5 and 6:
Bilaga1 SynopsisgällandeBronsål
Page 7 and 8: Bronsålderskust Bronsålderskust
Page 9 and 10: 1.Lundsby,RaäGladhammar22 Tema
Page 11 and 12: Bronsålderskust ÖvrigtBron
Page 13 and 14: Övrigt Förslagpågångst
Page 15 and 16: Övrigt 5.Härstad,RaäGam
Page 17 and 18: 7.Prästgårdshöjden,RaäGamleby29
Page 19 and 20: 9.UtrikeochVittinge,RaäLofta127,13
Page 21 and 22: 11.CasimirsborgellerMemsomplatsenen
Page 23 and 24: 23 Bronsålderskust Sama
Page 25 and 26: 25 Citeradlitteratur:
Page 27: 27
Page 30 and 31: 30 4. ALMVIKSNÄS
Page 32 and 33: 32
Page 35 and 36: Casimirsborg 2012-01-23 Casimirsbor
Page 37 and 38: Hällbilder hur hittar man hällbi
Page 39 and 40: vakt / entré guider drift entré
Page 41: 08 10 10 12 12 14 14 - 16 16 - 1
Page 45 and 46: Hällristningar vid Smålandskusten
Page 47 and 48: Innehåll Hällristningar vid Smål
Page 49 and 50: Inledning På uppdrag av Länsstyre
Page 51 and 52: Bakgrund och syfte Figurristningar
Page 53 and 54: Rengöring av ristningsytorna De fl
Page 55 and 56: Dokumentation Dokumentationen och b
Page 57: med vattenuppslammad krita. Avslutn
Page 61 and 62: Fig 10. Plastagebild. Hällristning
Page 63 and 64: Hällristningar vid Smålandskusten
Page 65 and 66: Fig 14. Närbild från O. Hällrist
Page 67 and 68: Fig 16. Detalj. struktur syns igeno
Page 69 and 70: Fig 18. Hällen från O med fyllda
Page 71 and 72: Fig 20. Plastagebild. Spritning/Ren
Page 73 and 74: Fig 22. RAÄ 468 från S med figure
Page 75 and 76: Fig 24. Ristningarna frotteras. Mä
Page 77 and 78: Fig 26. RAÄ 80 i morgonsol, från
Page 79 and 80: Fig 28. Veronica och Cecilia gör f
Page 81 and 82: Fig 30. Kritmålade figurer vid Alm
Page 83 and 84: 100:2 100:3 Hällristningar vid Sm
Page 85 and 86: Fig 34. Hällen med kritmålade fig
Page 87 and 88: Fig 36. Cecilia gör plastage. Frå
Page 89 and 90: Fig 38. Detalj av frottage. Foto fr
Page 91 and 92: Fig 40. Frottage RAÄ 22. Informati
Page 93 and 94: Fig 42. Magnus gör frottage. Infor
Page 95 and 96: Fig 44. Figurerna frotterade. Foto
Page 97 and 98: Fig 46. Detalj av den rengjorda yta
Page 99 and 100: Fig 48. Detalj, RAÄ 113. Fotograf
Page 101 and 102: Referenser Arnell, K-H. 1977. Fornl
Page 103: Hällristningar vid Smålandskusten
Page 107: Hällristningar vid Smålandskusten
Page 110 and 111:
Hällristningar vid Smålandskusten
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 142 and 143:
Adress Telefon Fax E-post Box 104,
Page 144 and 145:
Omslagsbild: Samling vid hällristn
Page 147 and 148:
Slutrapport för RANE-projektet i K
Page 149 and 150:
Kurser och träning - arbetspaket 1
Page 151 and 152:
eller blocket och t ex ta ner träd
Page 153 and 154:
Ett samarbete har också skett med
Page 155 and 156:
Aktiviteter i Kalmar län 2002 - 20
Page 159 and 160:
Händelsekalender för RANE i Kalma
Page 161 and 162:
Utflykt, utdelning av fadderplatser
Page 163 and 164:
Anordnande av P-plats Under senhös
Page 165 and 166:
Täckmatta sydd För att hällristn
Page 168 and 169:
Skadedokumentation av skeppsristnin
Page 170:
Adress Telefon Fax E-post Box 104,
show all

Bilagan (pdf 5,89 MB) - Gamleby

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?