Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA
Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA
Ladda ner numret som PDF - Tidskriften MANA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
42 43<br />
<strong>MANA</strong> 1 2010<br />
TEMASIDOR<br />
ETT SKEPP LASTAT<br />
MED AVFALL<br />
ILLUSTRATION:<br />
OLOF MELANDER<br />
TEXT: ERIK<br />
PAULSSON<br />
RÖNNBÄCK &<br />
JOHN ÅBERG<br />
REDAKTIONSMEDLEMMAR<br />
Varje år växer det elektroniska sopberget <strong>som</strong> en cancertumör på västvärldens konsumtions<br />
samhälle. Mycket tas om hand av svenska återvinnare, men många uttjänta TVapparater<br />
och kylskåp skeppas iväg till uländer. När avfallshantering överlåts på marknaden styr den<br />
ekonomiska logiken. En insparad krona väger tyngre än ett kylskåp på en afrikansk soptipp.<br />
September. En contai<strong>ner</strong> på väg till Uganda med 70<br />
uttjänta kylskåp upptäcks i Göteborgs hamn efter<br />
att tullen slagit larm.<br />
Oktober. En liknande contai<strong>ner</strong> fastnar i<br />
Södertäljetullen. 90 kylskåp med ozonförstörande<br />
ämnen beslagtas.<br />
– Kylskåp är vanligast. Dels för att det är dyrt att ta<br />
hand om dem på ett miljöriktigt sätt, men sen är det<br />
också mycket koppar i kompressorerna <strong>som</strong> kan återvinnas.<br />
De är inte värda något i Sverige, tvärtom är det<br />
dyrt att ta hand om dem, säger Martin Johansson på Tullverket<br />
i Göteborg och bläddrar i dagens inkomna fall: en<br />
contai<strong>ner</strong> på väg till Gambia med en bil och tvapparater.<br />
Ingen vet när den illegala dumpningen av uttjänta<br />
produkter började, men det är hur <strong>som</strong> helst det senaste<br />
problemet i avfallshanteringens långa historia. Till en<br />
början användes avfall inom jordbruket, men när människor<br />
flyttade in till städerna under industrialiseringen<br />
var detta inte längre möjligt. Lösningen på problemet var<br />
lika enkel <strong>som</strong> förödande: Avfallet skulle snabbt och enkelt<br />
transporteras bort till soptippar, <strong>som</strong> vuxit i takt med<br />
industrisamhällets utveckling. Sedan kom efterkrigstidens<br />
konsumtionssamhälle, då andelen ickeorganiskt avfall<br />
började bli svårhanterligt. Samtidigt växte det fram en<br />
medvetenhet om återvinningens betydelse, både miljömässigt<br />
och samhällsekonomiskt.<br />
Men det var och är inte lönsamt att återvinna <strong>som</strong>liga<br />
produkter, framför allt inte elektronikskrot, <strong>som</strong> därför<br />
aldrig ingår i något kretslopp. Med den tekniska utvecklingen<br />
och de årliga trendskiftena ställs problemet på sin<br />
spets: Elektronikavfallet ökar snabbare än samhällets förmåga<br />
att ta hand om det.<br />
OLAGLIGA VÄGAR FÖR AVFALLET<br />
Varje år producerar EUländerna 8,7 miljo<strong>ner</strong> ton avfall.<br />
En fjärdedel samlas in för återvinning eller förstöring.<br />
Resten försvin<strong>ner</strong> utan att någon vet exakt hur det går till.<br />
Det enda <strong>som</strong> man kän<strong>ner</strong> till är att avfallet samlas, slängs<br />
eller exporteras för återanvändning eller skrotning i länder<br />
utanför EU. Hur mycket av detta avfall <strong>som</strong> exporteras<br />
illegalt är höljt i dunkel. En undersökning av Europas<br />
sex största hamnar från 2006 ger dock en fingervisning:<br />
hälften av avfallstransporterna är olagliga.<br />
Även om det händer att större firmor ligger bakom de<br />
svenska sändningarna, rör det sig oftast om enskilda företagare.<br />
Martin Johansson säger att det förmodligen rör sig<br />
om en kedja, där större företag betalar för att få sitt avfall<br />
omhändertaget av smugglarna, även om man inte har<br />
lyckats belägga detta.<br />
– En contai<strong>ner</strong> rymmer 100 kylskåp, det är inget man får<br />
av sina kompisar om man säger så. Perso<strong>ner</strong>na måste få<br />
tag i dem på återvinningscentraler eller affärer <strong>som</strong> tar<br />
emot kundernas gamla produkter. Det är en kedja <strong>som</strong><br />
ligger utanför vår bevakning, säger han.<br />
Men allt avfall <strong>som</strong> skickas utomlands är inte illegalt.<br />
1992 slöts ett avtal inom OECD, världens 30 ledande industrinatio<strong>ner</strong>,<br />
för att underlätta den globala handeln<br />
med avfall <strong>som</strong> återvinns och återanvänds. Fokus i<br />
OECDavtalet ligger inte på miljöskydd, utan snarare på<br />
att underlätta handeln med avfall. Exempelvis exporterar<br />
Tyskland kärnbränsle <strong>som</strong> tas om hand av Sverige. Förhoppningen<br />
är att ökad handel ska ge ökad stimulans att<br />
återvinna och återanvända.<br />
ÅTERVINNING – BARA NÄR DET ÄR LÖNSAMT<br />
Återvinning går hand i hand med miljönytta. Samtidigt är<br />
de ekonomiska fördelarna med att återvinna uppenbara:<br />
Om man framställer stål av återvunnet material sparar<br />
man exempelvis 75 procent e<strong>ner</strong>gi jämfört med om man<br />
framställer stål av malm. Återvinningen drivs av ekonomiska<br />
intressen <strong>som</strong> vilket företag <strong>som</strong> helst. Vad händer<br />
med den gröna välviljan när det inte är lönsamt att återvinna?<br />
Allt kan inte göras grönt när ekonomiska överväganden<br />
styr vad <strong>som</strong> återvinns och var det återvinns. Om vi<br />
tittar på återvinningsindustrins politiska ekonomi blir<br />
mönstret tydligt: när det kostar för mycket att plocka isär<br />
och återvinna uttjänta produkter skickas de istället iväg,<br />
lagligt eller olagligt. Världens fattiga länder används <strong>som</strong><br />
dumpningsstatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> tar emot det vi konsumerar. Enligt<br />
Naturvårdsverkets utredning från januari 2010 om<br />
elektroniskt avfall är trenden tydlig.<br />
Under 2005 exporterade till exempel Europa 15 000 ton<br />
tvapparater till Ghana, Nigeria och Egypten. Med tanke<br />
på att det förtullade genomsnittsvärdet per tvapparat<br />
bara var en bråkdel av det vanliga försäljningspriset, finns<br />
det goda skäl att misstänka att en stor majoritet var avfall<br />
<strong>som</strong> maskerats. Notera att mängderna i det här exemplet<br />
bara gäller tvapparater. EU exporterar även använda datorer,<br />
dataskärmar, cdspelare, mobiltelefo<strong>ner</strong>, kylar och<br />
frysar med mera.<br />
”SLIT OCH SLÄNG”-KONSUMTION<br />
Det senaste tillskottet i kampen mot den illegala exporten<br />
av elektroniskt avfall är EUdirektivet European Directive<br />
on Waste from Electrical and Electronics Equipment. Direktivet<br />
ålägger företagen att samla in och återvinna sina<br />
uttjänta elektroniska produkter. Direktivet har ännu inte<br />
”… NÄR DET<br />
KOSTAR FÖR<br />
MYCKET ATT<br />
PLOCKA ISÄR<br />
OCH ÅTERVINNA<br />
UTTJÄNTA PRO-<br />
DUKTER SKICKAS<br />
DE ISTÄLLET<br />
IVÄG, LAGLIGT<br />
ELLER OLAGLIGT.<br />
VÄRLDENS FATTI-<br />
GA LÄNDER AN-<br />
VÄNDS SOM<br />
DUMPNINGS-<br />
STATIONER…”<br />
<strong>MANA</strong> 1 2010<br />
TEMASIDOR
Change language