August Stenberg och hans världsberömda söner i Moskva

August Stenberg och hans 

världsberömda söner i Moskva 

MATS PETTERSSON 

Å andra sidan äro färgerna rätt väl stämda … 

Ett par av Sveriges mest renommerade konstvetare mobiliserades sommaren 

1927 för att bedöma det konstnärliga värdet av en målning gjord i Kristianstad 

1924 av August Stenberg. Det rörde sig om en kopia av det kända verket 

”Christus consolator” utfört 1875 av den danske konstnären Carl Heinrich 

Bloch (1834–1890). Originalmålningen finns som altartavla i Hörups kyrka i 

sydöstra Skåne. 

Bakgrunden till att Stenbergs konstverk utsattes för en sådan ingående 

granskning var en juridisk tvist mellan konstnären och fattigvårdsstyrelsen i 

Kristianstad. Stenberg ansåg nämligen att fattigvårdsdirektören P H Lindeberg, 

vilken hade beställt målningen som dekoration till fattigvårdsinrättningens 

kyrksal, inte var villig att betala det verkliga värdet av verket. 1 

I april 1927 inlämnade August Stenberg till ”Christianstads Rådstuvurätt” 

en stämningsansökan mot stadens fattigvårdsstyrelse med följande lydelse: Sedan 

jag emottagit beställning från fattigvårdsstyrelsen i Christianstad att utföra 

en altartavla och sedan beställningen utförts på det sätt, att fattigvårdsstyrelsen 

emottagit och godkänt arbetet och då jag vid upprepade tillfällen fordrat liqvid 

för detsamma med negativt resultat anhålles härmed vördsamt om stämning å 

fattigvårdsstyrelsen i Christianstad med påstående att densamme måtte åläggas 

att till mig utgiva arvode med kr 1.800:-. Dessutom fordras ersättning för mina 

rättegångskostnader. 

Christianstad den 2.4.1927 Carl August Stenberg 

I mitten av juni samma år återkommer Stenberg till rådhusrätten med ett 

brev där han utvecklar sitt käromål. Han skriver: Då det blev tal om liqvid för 

arbetet visade sig att någon enighet om densamma icke stod att vinna. Förhandlingarna 

med direktören (Per H:son Lindeberg) resulterade i att han bjöd mig 

300:- kronor, som jag ej godtog. 

Under samma månad vidtog ett intensivt arbete med att granska målningen 

ur flera skilda synvinklar. En i staden verksam målarmästare inkallades för att 

25

edöma det hantverksmässiga utförandet. Rådhusrätten skriver att de: … låtit 

målaremästaren (Johan) Kleman härstädes besiktiga tavlan för att bedöma dess 

värde som vanlig dekorationsmålning och hade denne uppskattat värdet till 275 

kronor. 

Därutöver inkom, på anmodan av Stenberg, två skånska konstkännare 

den 26 juni 1927 med ett ganska välvilligt utlåtande. Det var amanuensen vid 

Lunds universitets konstmuseum, filosofie licentiaten William Andersson och 

konstnären Owe Zerge. De önskar: … under 

edlig förpliktelse intyga att det för densamma 

(d v s altartavlan) begärda priset kr 1.800 icke 

kan anses på något sätt oskäligt utan i stället, 

med hänsyn till arbetets noggranna och omsorgsfulla 

utförande samt det pris som enligt 

undertecknad Anderssons erfarenhet från en 

stor del lantkyrkor plägar betingas för dylika 

arbeten, måste betecknas såsom synnerligen 

humant. 

Den motverkande ”elden” från svarande 

Originalmålningen av Carl 

Bloch i Hörups kyrka 

26 

Den omtvistade altartavlan 

utförd av August Stenberg. 

Ägs av Omsorgsförvaltningen 

i Kristianstads kommun. 

Foto: författaren. 

sidan bestod av två inlägg från landets främsta 

konstexpertis. Den 22 juni skrev filosofie 

doktorn Adolf Anderberg – konsthandlare, 

publicist, och legendarisk programchef vid 

Radio tjänst i Malmö samt på 1940talet 

grundare av Malmö Konststudio – följande 

omdöme om målningen: … saknar tyvärr 

konstnärligt värde. Den delvis råa och känslolösa 

färgen och vissa lätt påvisbara felteckningar 

skvallrar ganska tydligt om, att vi har 

för oss ett arbete som utöver själva kompositionstemat 

ej meddelar något av originalets 

skönhet. Han tillägger dock i sin slutkläm: 

… Att målningen, där den hänger ingalunda 

verkar missprydande, i synnerhet om man får 

den på tillbörligt avstånd, skall villigt erkännas. 

Men däri ligger tavlans enda förtjänst. 

Ett liknande omdöme levereras av tf överintendenten 

Ragnar Hoppe från Nationalmuseum. 

I yttrandet från den 30 juni 1927 

skriver Hoppe: Utförandet av tavlan är i vissa

avseenden dilettantmässigt. Teckningen visar en del brister och målaren har ej 

fullt behärskat valörerna. Å andra sidan äro färgerna rätt väl stämda, särskilt 

i beaktande av det tämligen grova material som använts vid utförandet. Med 

hänsyn till nu gällande priser för arbeten av denna klass värderar jag tavlan till 

högst 500 kronor. 

… icke visat att målningen har större värde än 500 kronor 

Processen mellan fattigvårdsstyrelsen och Stenberg kom upp till behandling 

i rätten vid fem olika tillfällen under hösten 1927 och utslaget meddelades 

den 10 oktober. Resultatet blev att August Stenberg i stället för att få begärt 

arvode för sitt arbete ansågs häfta i skuld till fattigvårdsstyrelsen med minst 

nio kronor. Utslaget från rådhusrätten har följande lydelse: Enär, även om 

det får anses i målet styrkt, att käranden, under den tid han utförde omstämda 

måleri arbete, för försörjning varit intagen å stadens fattigvårdsanstalt, det likväl 

icke ålegat käranden att utan ersättning verkställa arbete av ifrågavarande 

beskaffenhet åt svaranden, men käranden mot bestridande icke visat att målningen 

har större värde än högst 500 kronor, alltså och då käranden ostridigt 

häftar i skuld till svaranden för åtnjutet underhåll med 484 kronor, samt 

botandet av i målet omnämnda av käranden åstadkomna skador å den av 

honom bebodda lägenheten i fattigvårdsinrättningen skäligen kan uppskattas 

till åtminstone 25 kronor, prövar rådhusrätten rättvist ogilla kärandens i målet 

förda talan. 

Av anteckningarna i liggaren över på Ängsgården intagna personer framgår 

att August Stenberg blev intagen på egen begäran den 25 november 1923 och 

att han utskrevs därifrån den 9 september 1924. I protokollen från rådhusrättens 

förhandlingar sägs att Stenberg, när han infann sig på Ängsgården: 

hade varit utblottad samt förklarat sig icke kunna försörja sig själv. I en tilläggsanteckning 

påstås att han intagits på grund av dryckenskap. Mot detta invänder 

Stenbergs rättegångsbiträde. Han skriver att Stenberg: … aldrig straffats 

eller åtalats för fylleri, och alltid haft sin lagliga sprittilldelning. Vidare menar 

advokaten att fattigvårdsdirektören Lindeberg stämplat Stenberg som drinkare 

med den enda motiveringen att han: … ”kände till” att så vore förhållandet 

och en gång sett Stenberg berusad. 

Advokaten har dock inte gjort något bestridande av påståenden att August 

Stenberg under sitt boende på Ängsgården åstadkommit skador på lägen heten 

bl a på grund av att han utfört måleriarbetet där. I en inlaga från september 

1927 skriver han: Beträffande svarandens motfordran har vid uppskattning av 

de omtalade reparationsarbetena yrkesmän här i staden åsatt dem ett pris av 

högst 25:- kr. 

27

Fadern som försvann från Moskva och dök upp 

på Egna Hem i Kristianstad 1921 

I en artikel om de begåvade ryska bröderna Vladimir och Georgij Stenberg 

skriver Anita Sjöberg i Tidningen Vi 1999: Deras pappa lämnade dem och 

Ryssland för gott 1920. Han flyttade såvitt de visste till Sverige. När de inte hörde 

något ifrån honom började de göra efterforskningar och fick då uppgiften av de 

ryska myndigheterna att han var död. 

En annan författare, konstprofessorn Margareta (Meka) Tillberg återgav 

1999 i Månadsjournalen en intervju som hon gjort med Vladimir Stenbergs 

sondotter Victoria Stenovna Stenberg: Farfarsfar lämnade familjen här i Ryssland 

1921 för att ordna ett liv åt dem (barnen) i Sverige, men de sågs aldrig mera. 

Dekorationsmålaren August Stenberg antecknades som inflyttad till Kristianstad 

från Moskva i Ryssland den 25 november 1921. Han bosatte sig som 

inneboende hos lokföraren Axel William Österberg på Egna Hem (Kvarter 

IX:11). 

28 

Utslaget från rådhusrätten

”De bästa affischkonstnärerna någonsin” 

I en internationell konstnärsbiografi kan man läsa följande om de i Moskva 

verksamma bröderna Georgij och Vladimir Avgustovich Stenberg: 

År 1921 återvände fadern till sitt hemland Sverige och Stenbergbröderna anslöt 

sig till Institutet för konstnärlig kultur, där de bidrog till att etablera den 

första arbetsgruppen för Konstruktivisterna. Denna konstnärliga rörelse, Konstruktivismen, 

förekommer inte bara i deras arbete som formgivare, utan också 

i deras konstverk. 

Vidare kan man inhämta följande upplysningar 

om bröderna Stenberg: 

På 1920-talet ritade två svensk-ryska bröder 

filmaffischer i avantgardistisk stil. Deras namn 

var Vladimir och Georgij Stenberg, två svenska 

konstnärer som formgav revolutionen. 

En kännare av filmaffischkonsten har uttalat 

sig om bröderna Stenbergs kvaliteter som 

affisch makare: 

…. tänkte jag passa på att lyfta fram två av mina 

favoritkonstnärer i konsten att göra filmaffischer. 

Jag pratar om de svensk-ryska bröderna Vladimir 

och Georgij Stenberg. Mellan åren 1924 till 1933 

skapade de några fantastiska filmaffischer som är 

radikala även med dagens mått mätt. …. Jag älskar 

Stenbergbrödernas dramatiska stil, som är väldigt 

tydlig i de två första affischerna (som presenteras) 

här. Detta, tillsammans med en väldigt skicklig 

användning av färger, gör att Stenbergbröderna 

kan räknas bland de bästa affischkonstnärerna 

någonsin. 

Bröderna Stenberg fanns bland 

den ryska futurismens förgrundsgestalter 

I Moskvas konstnärkretsar blomstrade under 

åren omedelbart före revolutionen den ryska 

futurismen med namn som Majakovski, Chlebnikov, 

Malevitj, Tatlin, El Lissizky och Rodtjenko. 

I denna krets återfinns även bröderna Vladimir 

och Georgij Stenberg. 

Fadern till detta brödrapar och systern Lidiya 

Vladimir Avgustovich 

Stenberg (1899–1982) 

Georgij Avgustovich 

Stenberg (1900–1933) 

29

(född 1903) var den förut omtalade August Stenberg. Brödernas moder var 

Anna Michailovna Girlowis från Riga. Hon var alltså av lettisk härkomst. 

Vladimir Stenberg föddes den 4 april 1899 och dog 83 år gammal den 1 maj 

1982. Georgij Stenberg föddes den 7 oktober 1900 och dog den 15 oktober 

1933 i en trafikolycka. Hans motorcykel rammades av en lastbil endast ett par 

månader efter det att bröderna hade blivit ryska medborgare. Ett barnbarn till 

Vladimir, som heter Victoria Stenberg har varit verksam inom kulturområdet 

och som TVproducent. 2 

Efter revolutionen engagerades bröderna Stenberg av bolsjevikerna som 

konstruktörer av propagandaaffischer för ”de röda”. Bröderna tillhörde grundarna 

av Unga Konstnärers Sällskap (OBMOKhU). 

Bröderna Stenbergs studier och konstnärliga utveckling i Moskva 

Stenbergbröderna, som alltså var födda i Moskva, förblev svenska medborgare 

fram till 1933. Från deras barndom har Vladimir på ålderns höst (1981) 

berättat: Vi gjorde allt tillsammans. Det var så hela tiden ända från barndomen 

... I andra klass kom jag på efterkälken sedan jag ganska ofta varit sjuk och när 

min bror började i skolan satt vi tillsammans i samma skolbänk. Det fortsatte 

på detta sätt fram till slutet ... Om vi till exempel skulle dekorera ett torg och var 

tvungna att arbeta i dåligt väder på natten och jag fick en förkylning fick han en 

också en förkylning. 

Bröderna bedrev till en början ingenjörsvetenskapliga studier men övergick 

snart till den berömda konsthögskolan ”Stroganov Art Institute” åren 

1912–17. Därefter började de på ”Studier för fri konst” (SVOMAS, som 1919 

ombildades till VKhUTEMAS, den berömda skolan för det ryska avantgardet 

inom konsten). Det var här de engagerades med att utforma dekorationer och 

affischer för förstamajfirandet 1918. 

Sedan bröderna Stenberg varit med om att grunda Unga Konstnärers Sällskap 

deltog de i sin första utställning i Moskva i maj 1919. Efter denna premiär 

följde utställningar åren 1920, 1921 och 1923. Vladimir Stenberg deltog med 

sina verk i utställningen ”First Russian Art exhibition” som hölls i Berlin 1922. 

Från 1923 och fram till Georgijs död använde bröderna den gemensamma 

signaturen: 2STENBERG2 (på ryska 2 2) på sina verk. 

Under 1920 och 1930talen var bröderna Stenberg etablerade som medlemmar 

i Moskvas konstnärliga avantgarde tillsammans med berömdheter 

som Alexandr Rodchenko, Varvara Stepanova, Ljuba Popova, Medunetskii. 

”De två Stenberg” var även med om att utforma uppsättningar och kostymer 

för teaterföreställningar och deltog med sina dekorativa arbeten i ”Exposition 

Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes” i Paris 1925. 

30

Bröderna Stenberg under gemensamt arbete i sin ateljé 

Bröderna Stenberg utövade sin konstnärliga verksamhet i skilda medier. 

Till att börja med verkade de främst som konstruktivistiska skulptörer men 

övergick sedan till att arbeta som teaterdesigners, dekoratörer och arkitekter. 

Deras arbete med design omfattade ett brett spektrum från kläder och damskor 

till järnvägsvagnar. Men deras arbete kom efter hand att allt mer inriktas 

mot teater, kostym och grafisk design, speciellt framgångsrikt med grafisk utformning 

av filmaffischer. Detta blev följden av det stigande intresset för filmer 

i Ryssland och inte minst genom den sovjetryska regeringens favorisering 

av grafisk design och film. 

Om bröderna Stenbergs konstnärliga stil inom affischkonsten säger en källa: 

I den innovativa visuella aspekten av Stenbergaffischerna ingår en snedvridning 

av perspektivet. Med inspiration från fotomontage av Dada-skolan skapas en 

överdriven skala och en känsla av rörelse. De uppvisade en dynamisk användning 

av färg och typografi. … Stenbergaffischerna var ofta baserade på stillbilder 

från filmerna. Margareta Tillberg uppger i uppsatsen ”Stalins regissörer” 

att bröderna var chefdesigners för de kommunistiska massdemonstrationerna 

i Moskva. 

31

32 

Filmaffisch för Slagskeppet 

Potemkin 1905. 

Offsetlitografi från 1929. 

Den utfördes av bröderna 

Stenberg åt det statliga 

filmbolaget Sovkino 

i Moskva. Sovkino hade 

bildats 1925, d v s året efter 

Lenins död. Bolagets syfte 

var, utöver att sprida filmer 

som hyllade de rådande 

kommunistiska idealen, 

även att stärka den ryska 

filmexporten. Ett exemplar 

av denna affisch från 

1929 var till salu i London 

sommaren 2009 med ett utropspris 

av 150.000 pund. 

Filmaffisch för Voinstvennye 

Skvortsy (originalfilmtitel: 

Battling Oriole) 

USA 1924, stumfilm. 

Utförd av bröderna 

Stenberg. Tryckeri: Tipolitografija 

Sovkin, Glavlit 

(censurmyndigheten) 

No 6085. Tryckt 1926. 

Upplaga 10 000 exemplar. 

Foto: Moderna Museet, 

Sockholm

Efter brodern Georgijs död fortsatte Vladimir att arbeta med filmaffischer 

och han organiserade även dekorationerna på Röda torget i Moskva vid förstamajfirandet 

1947. Men han lyckades inte helt undkomma Stalins terror. Vladimir 

Stenberg föll offer för en utrensning 1952 då han sattes i fångläger, men rehabiliterades 

redan 1954, ett år efter Stalins död. Han utförde även ett antal arbeten 

tillsammans med sin syster Lidiya (Avgustovna) Stenberg (1903–62). Från 1945 

och fram till 1963 arbetade han tillsammans med sonen Sten Stenberg. 

En son till Georgij, Enar Stenberg, blev verksam som teaterscenograf och 

har formgivit scenrummet på Ryssland 

mest kända teatrar. Enar Stenberg dog i 

Moskva 73 år gammal den 18 september 

2002. 

Om familjen Stenbergs ställning i Rysslands 

kulturliv skriver den ryske författaren 

Viktor Dotsenko: … min vän Victoria 

Stenberg. De som är hängivna beundrare 

av Rysslands konst, i synnerhet teater, känner 

väl till det namnet. I en berömd krets av 

konstnärer verkade på tjugotalet två mycket 

populära bröder, de så kallade ”2-Stenberg”. 

Deras filmaffischer och plakat säljs 

fortfarande på prestigefyllda auktioner. 

Sönerna till bröderna Stenberg – en av dem 

Victorias far Sten Stenberg – var kända 

teater konstnärer på sjuttiotalet. 

Söner till dragonen, polisen och sedermera 

brevbäraren Lars Stenberg i Kristianstad 

Affisch för filmen ”Utan hemgift” 

från 1936 utförd 1940 av systern 

Lidiya Avgustovna Stenberg. 

Föräldrarna till Carl August Stenberg och hans tvillingsyster Maria Elisabeth, 

som föddes den 7 augusti 1868, var dragonen vid Skånska Dragonregementet 

Lars Johan Stenberg (född 1833 i Ystad) och hustrun Christina Maria Carlström 

(född 1830 i Karlshamn). 3 

Mannen tjänstgjorde sedan 1857 i Överstelöjtnantens kompani för roten 

Herrstorp av Vellinge socken. Makarna, som bodde i Kristianstad, var gifta 

sedan den 20 februari 1858 och hade vid tvillingarnas födelse redan två barn: 

sonen Carl Johan född 1864 och dottern Alma Mathilda född 1866. Slutligen 

fick de 1873 sonen Lars Johan. Ingen av döttrarna nådde vuxen ålder, Carl 

Augusts tvillingsyster Maria Elisabeth dog 19 år gammal och Alma Mathilda 

dog redan som 3åring. 4 

33

Fadern avgick redan i början av 1860talet från sin militära tjänst och blev 

polisbetjänt. I femtioårsåldern övergick han till att bli brevbärare i Kristianstad. 

Lars Johan Stenberg gifte om sig med skräddareänkan Maria Zirath Nilsson 

1888 – några år efter hustruns bortgång. 5 

Bröderna Stenberg kom först till Stockholm 

och flyttade mot slutet av 1890-talet till Norrköping 

De två bröderna Carl August och Carl Johan Stenberg visade tidigt konstnärliga 

anlag. Detta släktdrag har av allt att döma kommit från moderns släkt i 

Karlshamn. 

Den äldre av brödernas karriär som dekorationsmålare beskrivs i en konstnärsbiografi 

enligt följande: 

CARL JOHAN STENBERG Dekorationsmålare, bildkonstnär, tecknare, 

född 1864 i Kristianstad, död 1934 i Stockholm. Han studerade vid Slöjdskolan 

och Tekniska skolan i Stockholm. Han gjorde studieresor till Italien, 

München och Düsseldorf. Han arbetade mest med dekorationsarbeten, men 

målade även landskap, stilleben och porträtt. Representerad: i Svenska Statens 

porträttsamling på Gripsholms slott, samt i Moderna Muséet i Stockholm. 

(I Norrköpings Stadsarkiv, under rubriken Gammalt Hantverk, förvaras 

en utställningskatalog för Carl Johan Stenberg.) 

Det finns även uppgifter om att Carl Johan Stenberg på 1890talet var elev till 

Anders Zorn och att han arbetade med dekorationsmåleri vid det stora restaureringsarbetet 

på Gripsholms slott som utfördes på 1890talet. Han sägs också 

ha varit engagerad som dekorationsmålare av den kände arkitekten Ferdinand 

Boberg. År 1892 anlitades Carl 

Stenberg för ett dekorationsarbete 

på det Wickströmska privatpalatset 

i Sundsvall. 

Den välrenommerade Gummesons 

Konsthall på Strandvägen 

17 i Stockholm anordnade 

i september 1927 – ett halvår före 

brodern Augusts död – en separatutställning 

med 60 verk av 

Carl (Johan) Stenberg. Bland de 

utställda verken fanns huvudsakligen 

landskapsstudier från Mä 

Oljemålning med italienskt motiv utförd av 

brodern Carl Johan Stenberg (1864–1934). 

34 

laren och Medelhavet, modellstudier 

och även några stilleben.

En minnesutställning med ett 50tal verk av Carl Stenberg visades i Mässhallen 

vid Brunkebergstorg i Stockholm våren 1938, drygt fyra år efter hans 

död. I samband därmed hade Otto G Carlsund författat en minnesteckning 

över konstnären. Carlsund skriver att Stenberg var en man som kände 

sin förmåga lika väl som sin begränsning och avslutar med: Han följde utan 

sidoblickar det mål han föresatt sig: nämligen att efter måttet av sina krafter och 

kunskaper skapa sig en lugn och oberoende ställning i tillvaron. Däri lyckades 

han till fullo. 

I minnesskildringen omtalas att Carl Johan Stenberg – och antagligen även 

brodern Carl August – fick börja med privatundervisning redan i unga år i 

barndomsstaden Kristianstad. Carl Johan sägs redan före 20 års ålder ha fått i 

uppdrag att utföra dekorering av det nyuppförda Frimurarehuset, som invigdes 

i september 1884. 

Båda bröderna Stenberg, Carl Johan och Carl August, var 1890 antecknade 

som ogifta och bosatta i kvarteret Valfisken i Hedvig Eleonoras församling 

i Stockholm. De har av allt att döma flyttat till Norrköping vid mitten av 

1890talet. I staden upprättade Carl Johan en verkstad för dekorationsmåleri. 

Han utförde många kvalificerade uppdrag i Norrköping, bl a gjorde han omfattande 

dekorationsmåleri i jugendstil för den nya teatern som invigdes 1908. 

Han hade även ritat hantverksföreningens byggnad, en villa som enligt Otto 

G Carlslund lär ha stått mönster för många egna hem i Bråvikentrakten. Vid 

Norrköpingsutställningen 1906 arrangerades en konstutställning med verk av 

Carl Johan Stenberg. I bilaga till Norrköpings 

Tidningar ”Stolta Stad” sägs att Carl Stenberg 

var ordförande i Målarmästarnas förening med 

verkstad på Hospitalsgatan där han arbetade 

med egna målare och stuckatörer. Carl Johan 

Stenberg blev gift i sitt första äktenskap med 

Augusta Broberg som var född samma år som 

brudgummen. Hon var bördig från Skara i Väster 

götland. 

Carl August Stenberg blev assistent 

till Michail Vrubel i Moskva 

Ungefär vid samma tid som Carl Stenberg 

etab lerade sig i Norrköping for brodern August 

Stenberg från Norrköping till Ryssland där han 

blev medhjälpare till den kände konstnären 

Michail Vrubel (1856–1910). 

Carl Johan Stenbergs självporträtt, 

utfört till sonen 

Jeans 2-årsdag i september 

1929. 

35

August Stenberg var 1898 antecknad i boken över obefintliga i Hedvig Eleonora 

församling i Stockholm och enligt vissa uppgifter skall han ha rest till 

Moskva 1896. 

Om August Stenbergs verksamhet och liv under åren i Moskva är inte 

mycket känt. Det finns dock uppgifter om att Stenberg skulle ha medverkat i 

Vrubels uppdrag att dekorera det klassiska hotellet Metropol i Moskva. 

Han gifte sig med Anna Michailovna som var född i staden Riga i Lettland 

med namnet Girlowis. Detta skulle innebära att hennes faders namn var 

Michail Girlowis. Med hustrun fick August Stenberg åren 18991903 de tre 

barnen Vladimir, Georgij och Lidiya. 

August Stenberg skulle under 1910talet i Ryssland få uppleva två viktiga 

händelser som kanske bidrog till att ändra hela hans återstående livsöde. 

Konstnären Michail Vrubel dog 1910 och 1918 kom revolutionen. Trots att 

August Stenberg därefter avvek från sin familj 1921 har det sagts att det var 

fadern som ledde in bröderna Stenberg på den konstnärliga banan. 

Stenberg levde utblottad i Kristianstad fram till 1928 

Inget är känt om vad som fick August Stenberg att i 53årsåldern överge de 

tre barnen och hustrun för att återvända till den stad där han sett dagens ljus. 

Han saknade uppenbarligen nära anhöriga i staden vid denna tid. I november 

1921 låter han skriva sig som inneboende på Egna Hem. Fyra år senare blev 

han hyresgäst i den fastighet som ägdes av den legendariske läkaren Friden 

Sandberg i kvarteret Hovrätten, beläget på Östra Storgatan norr om Stora 

Kronohuset och 1926 blev han skriven i det intilliggande kvarteret Jepp Buck. 

August Stenberg dog den 23 mars 1928 och har fått sitt vilorum på plats 01 115, 

Östra Kyrkogården i Kristianstad, som saknar synlig markering. 

Redan ett par år efter återkomsten till hemstaden hade Stenberg – som 

redan nämnts – tvingats begära fattigunderstöd. Det framgår ur rättegångshandlingarna 

att då han den 25 november 1923: … infunnit sig å Ängsgården 

hade varit utblottad samt förklarat sig icke kunna försörja sig själv … I september 

1924, då han fortfarande var skriven på Egna Hem, har han uppgivit 

att han hade postadressen Färlövs Mejeri. Han var även tidvis intagen som 

boende i ett rum på Ängsgården. Stenberg hade genom sina levnadsomständigheter 

med ständig dryckenskap och sitt målningsarbete förorsakat åverkan 

på bostaden. 

Enoc Landin har i sin bok ”Berättade Kristianstadsbilder” uppmärksammat 

August Stenberg. Han skriver: Stenberg försörjde sig på målningar av olika slag. 

Han gjorde målningar i trappuppgångar och tak. Han målade väggarna i ölhallarna 

och annorstädes. Han var även anlitad som en skicklig porträtt målare. 

36

De som har sett honom har beskrivit 

honom som en liten man med spetsig 

näsa och långt svart hår. Han gick omkring 

i en storbrättad hatt och var som 

proto typen för en konstnär. Stenberg 

har under sin korta tid i staden hunnit 

med att måla och framför allt teckna 

ett antal porträtt av personer i Kristianstadstrakten. 

Han har även utfört 

åtskilliga vägg och tak dekorationer 

i staden. De flesta av dem förefaller 

vara försvunna. Två av muralmålningarna 

är dokumenterade, den ena finns 

i Regionmuseets arkiv och den andra 

har återgivits i Enoc Landins bok Berättade 

Kristianstadsbilder (sid 77). 

Stenbergs vistelse i Kristianstad 

från 1921 fram till hans bortgång i 

mars 1928 innehåller flera ganska 

sorg liga detaljer. I Landins bok omtalas 

att han målat en altar tavla till 

Kristianstads ålderdomshem Ängsgården 

och att det blev en rättegång 

om betalningen för arbetet. Som redan 

omtalats förlorade August Sten 

berg detta mål. Men inget sägs i Landins 

bok om att konstnären hade 

verkat som målare i Ryssland. Det 

framgår inte heller att hust run och 

tre barn bodde kvar i Moskva. Två 

av dessa barn, sönerna Vladimir och 

Georgij, var redan då fadern återvände 

till hemlandet på väg att nå stor 

berömmelse i Moskva som teaterscenografer 

och de blev sedermera 

den kommunistiska regimens främsta 

festregissörer och dekoratörer. Deras 

affischkonst är numera högt ansedd 

och betraktas som epokgörande. En 

Blyertsteckning av Tyra Evelina Mattisson 

(f. 1916-03-20) från Österslöv utförd 

av Aug. Stenberg. (Privat ägo) 

Takmålning utförd i Kristianstad av 

August Stenberg. Foto: Regionmuseet, 

Kristianstad 

37

utställning med namnet ”Constructing a Revolution in Soviet Design” anordnades 

under juni–september 1997 på The Museum of Modern Art, New York. 

Utställningen visades även på Kultur huset i Stockholm 1999. 6 

Litteratur/källor 

Carlsund, Otto G.: Carl Stenberg. Minnesutställning 5–18 maj 1938. 

Gummesons Konsthall: Carl Stenberg. Utställning 15–30/9 1927. 

Hemsida för The Museum of Modern Art i New York. 

Landin, Enoc: Berättade Kristianstadsbilder. 1999. 

Mount, Christopher: Stenberg Brothers: Constructing a Revolution 

in Soviet Design. New York 1997. 

Rättegångsprotokoll från Rådhusrätten i Kristianstad. 

Sjöberg, Anita: Fadern som försvann. Gåtan Stenberg löst. 

Artikel i Tidningen Vi, nr 9–10 1999. 

Tillberg, Margareta (Meka): Stalins regissörer. 

Artikel i Månadsjournalen nr 2 1999. 

Muntliga uppgifter från Kurt Karlsson, Sösdala och Elena Nordström, Järfälla. 

38 

Vladimir Stenberg 

(1899–1982). Foto från 1980 

Victoria Stenberg, tv-producent och 

sondotter till Vladimir Stenberg

Noter 

1 Processen Stenberg ./. Fattigvårdsstyrelsen om krav: Protokoll och diverse handlingar finns i Rådhusrättens 

arkiv (Civilmål): Den 13 juni 1927 nr 206, den 27 juni 1927 nr 227, den 8 augusti 1927 nr 268, den 12 september 

nr 308 och den 10 oktober 1927 nr 334. 

I ärendet sägs att Stenberg då han … den 25 november 1923 infunnit sig å Ängsgården varit utblottad 

samt förklarat sig icke kunna försörja sig själv … i handlingarna framhålls på olika ställen att hans situation 

huvudsakligen var självförvållad ... ”på grund av dryckenskap”. I rättegången hade borgmästaren Axel Östberg 

avstått från att delta i handläggningen av målet på grund av jäv. I handlingarna framgår bl a att August 

Stenberg i september 1923 befann sig på adressen Färlövs mejeri. 

2 Moderna Museets Vänner i Stockholm avlade hösten 2001 ett besök hos Wladimir Stenbergs barnbarn 

Victoria Stenberg: 

En höjdpunkt var när gruppen en tidig morgon gjorde hembesök hos Victoria Stenberg, barnbarn till en av 

de två konstnärsbröderna Stenberg, vilka designade märkvärdiga konstruktivistiska affischer och scendekorer. 

Vi trängdes i hennes lilla tvårumslägenhet där vi bjöds på choklad och champagne, medan hon berättade om 

sin berömde farfar. 

3 Föräldrarna vigdes 18580220: Brudgummen: Lars Johan Stenberg, dragon, 24 år. Bruden: Christina Maria 

Carlström, piga, 27 år 

Övrigt: Dragonen vid Kongl. Skånska DragonRegementet. Christina, hvars fader är död, har sin moders, 

Enkan Anna Cathrina Carlströms samtycke till äktenskapet. Contrahenterne äro båda oförhindrade och ej 

beslägtade. Första lysningsdagen 31 Januari 1858. Chart. 25 öre 

4 Födelseuppgifter ur Demografisk Databas för Södra Sverige (DDSS) 

Datum Namn Fader Moder Församling 

1864-03-09 Carl Johan Lars Johan Stenberg Christina Maria Carlström Kristianstad Stad 

1866-03-23 Alma Mathilda Lars Johan Stenberg Christina Maria Carlström Kristianstad Stad 

1868-08-07 Carl August Lars Johan Stenberg No 169 Christina Maria Carlström Kristianstad Stad 

1868-08-07 Maria Elisabeth Lars Johan Stenberg No 169 Christina Maria Carlström Kristianstad Stad 

1873-10-10 Lars Johan Carl (Lars) Johan Stenberg No 181 Chr. Carlström Kristianstad Stad 

5 Vigda i Kristianstads Stadsförsamling: Datum 18880527 

Brudgummen: Lars Johan Stenberg, brefbärare, No 22, Född 18330531, änkling 

Bruden: Maria Zirath Nilsson Född 18510308, änka (dotter till betjänt Nilsson och sedan 1877 änka efter 

skräddargesällen Nils Zirath Persson). Övrigt: Bådas 2dra gifte. Båda makarne begärde sjelfva lysning under 

företeende af laga afvittringshandlingar 

6 Utställningen, som bestod av ca 100 verk, inklusive 65 filmaffischer och politiska plakat samt designskisser för 

teaterkostymer och ett mindre urval av brödernas tidiga konstruktivistiska experiment, presenterades enligt 

följande (utdrag i översättning): 

Hela 1920-talet och början av 1930-talet var en revolutionär period för grafisk konst i hela Europa. … 

I Ryssland gick de nya ”artist-ingenjörerna” över till funktionell konst genom ideologisk övertygelse. Avantgardisterna 

förkastade de sköna konsterna som inte ansågs vara till nytta i det nya kommunistiska samhället, 

till förmån för ”konst för användning” i tjänst hos staten. Detta synsätt kom bland annat till uttryck i utvecklingen 

av affischen. … Vladimir och Georgij Stenberg var framträdande i denna grupp av konstnärer som var 

koncentrerad till Moskva och som verkade där under 1920-talet och början av 1930-talet. Stenbergbröderna 

producerade en stor mängd arbeten i olika medier, inledningsvis nådde de berömmelse som konstruktiva 

skulptörer för att senare framgångsrikt verka som teaterdesigners och arkitekter. De utförde ett stort antal 

designuppdrag inom vitt skilda områden alltifrån järnvägsvagnar till damskor. Deras viktigaste produktion 

var dock i fråga om grafisk design speciellt reklamaffischer som skapades för den nya spirande biografverksamheten 

i Sovjetryssland. 

Om bröderna Vladimir och Georgij Stenbergs tidigaste verksamhet i Ryssland heter det (utdrag i översättning): 

Bröderna Stenberg började arbeta med teateruppsättningar redan 1915 och från 1922 utformade de scenografier 

och kostymer för ett flertal produktioner på Alexander Tairovs Kamerny Theatre … År 1923 besökte 

de Paris med Tairovs teaterensemble och ordnade visning där av sin scenografi. De arbetade också med att 

utforma paviljongerna till utställningen ”All Russian Agricultural Exhibition” i Moskva samma år. (se vidare 

http://www.moma.org/interactives/exhibitions/1997/sternbergbrothers/) 

39

August Stenberg och hans världsberömda söner i Moskva

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?