12.09.2013 Views

Ernst Sandén en ”entertainer” på Näsby - Föreningen Gamla ...

Ernst Sandén en ”entertainer” på Näsby - Föreningen Gamla ...

Ernst Sandén en ”entertainer” på Näsby - Föreningen Gamla ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong><br />

<strong>en</strong> ”<strong>en</strong>tertainer” <strong>på</strong> <strong>Näsby</strong><br />

BO ÅKESSON<br />

Jag kommer fortfarande, mycket tydligt,<br />

ihåg mitt första sammanträffande höst<strong>en</strong><br />

1961 med <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> i hans butik <strong>på</strong><br />

<strong>Näsby</strong>chaussén nr 1. Jag hade då haft fast<br />

tjänst i fyra år som skolkantor i Österslöv<br />

och precis flyttat in <strong>på</strong> Vångaväg<strong>en</strong> 8. D<strong>en</strong><br />

tid<strong>en</strong>s utbildning, och i synnerhet d<strong>en</strong> musikaliska<br />

till kantor, gick i stor utsträckning<br />

ut <strong>på</strong> att inpränta i eleverna att de absolut<br />

inte skulle inbilla sig att de kunde någonting.<br />

En fostran som satt hårt i själ<strong>en</strong>.<br />

Därför blev mitt möte med <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong><br />

<strong>en</strong> ”positiv chock”. På ett belevat, öppet,<br />

hjärtligt och förtro<strong>en</strong>deingivande sätt hälsade han kantor Åkesson välkomm<strong>en</strong><br />

till <strong>Näsby</strong> och hoppades att jag skulle trivas. Han förhörde sig om mitt arbete<br />

som kantor i Österslöv och pratade om musik i allmänhet. Nästan overkligt<br />

kände jag att det <strong>en</strong>visa ”jantelagsskalet” runt min person sprack. Med <strong>en</strong> härlig<br />

känsla av att vara ”nykläckt” och fått <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> status, gick jag hemåt och<br />

undrade:<br />

– Hur kunde han veta vem jag var?<br />

Som d<strong>en</strong> duktiga affärsman <strong>Ernst</strong> var, tog han naturligtvis reda <strong>på</strong> var det<br />

fanns kunder. Så han visste naturligtvis om min inflyttning. Eftersom <strong>Ernst</strong><br />

<strong>Sandén</strong> var <strong>en</strong> av musikprofilerna i Kristianstad, ofta kallad ”Jazzkung<strong>en</strong>” var<br />

det inte konstigt att han ville prata musik.<br />

Det är värt att notera att alla, som kände <strong>Ernst</strong>, och som jag har haft anledning<br />

att prata med i förberedelsearbetet till d<strong>en</strong>na artikel, har ett samstämmigt<br />

omdöme: <strong>en</strong> positiv, varm, snäll, g<strong>en</strong>erös och serviceinriktad person. Dessutom<br />

var <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> mycket mångsidig. Samma outtröttliga <strong>en</strong>trep<strong>en</strong>örskap, som<br />

fanns hos företagarna <strong>på</strong> Nygårdsväg<strong>en</strong>, finner man hos familj<strong>en</strong> <strong>Sandén</strong>. En<br />

förklaring till detta är naturligtvis de ”hårda tiderna” under 1900-talets början.<br />

Det var inte mycket bevänt med de sociala skyddsnät<strong>en</strong>. Man var tvung<strong>en</strong><br />

mobilisera <strong>en</strong>ergi och uppfinningsrikedom för att klara försörjning<strong>en</strong>.<br />

43


<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> föddes 25 sept 1902 och växte upp ”<strong>på</strong> norr” i Kristianstad.<br />

Far var badmästare <strong>på</strong> gamla varmbadhuset som låg i Tivolipark<strong>en</strong>s nordöstra<br />

hörn vid järnvägsövergång<strong>en</strong> mellan Barbacka och V. Boulevard<strong>en</strong>. Mor<br />

Emma, <strong>en</strong> aktiv kvinna, drev Kafé Flätan <strong>på</strong> norr. Namnet <strong>Sandén</strong> kan ev.,<br />

<strong>en</strong>l. barnbarnet Claes <strong>Sandén</strong>s forskningar vara ett gammalt soldatnamn.<br />

Under första världskriget var det restriktioner för hur man fick använda<br />

spannmål. Så var det t.ex. speciella regler och förbud när det gällde att baka<br />

bl.a.bullar. Emma hade kontakter <strong>på</strong> landsbygd<strong>en</strong> och därmed tillgång till<br />

mjöl och kunde baka bullar till försäljning.<br />

<strong>Ernst</strong> fick ikläda sig roll<strong>en</strong> som ”bullsmugglare” och springa ut <strong>på</strong> sta’n och<br />

leverera bullar. M<strong>en</strong> han blev tag<strong>en</strong> av polis<strong>en</strong> och mor Emma fick betala<br />

böter.<br />

Emma var företagsam och startade <strong>en</strong> beklädnadsaffär bredvid kaféet.<br />

1921 hjälpte hon <strong>Ernst</strong> till hans första affär också d<strong>en</strong> beläg<strong>en</strong> <strong>på</strong> norr.<br />

Dessa affärsverksamheter låg alltså <strong>på</strong> Östra Storgatans västra sida norr<br />

om biograf<strong>en</strong> Grand ungefär mitt emot Kippers källare.<br />

Så hamnade familj<strong>en</strong> ute <strong>på</strong> <strong>Näsby</strong>. Närmare bestämt när Emma <strong>Sandén</strong><br />

byggde Haga i hörnet av Nedanväg<strong>en</strong> och Elmetorpsväg<strong>en</strong> och började med<br />

militärskrädderi <strong>på</strong> Haga. Man hade vissa anknytningar till <strong>Näsby</strong>. Anna<br />

<strong>Sandén</strong>, <strong>Ernst</strong>s fru, hade <strong>en</strong> morfar Erik Ek, som var kavallerist bosatt <strong>på</strong><br />

<strong>Näsby</strong> Gammelgård som låg där regem<strong>en</strong>tets minnesst<strong>en</strong> nu står. Eftersom<br />

44


<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong>s första affär <strong>på</strong> Östra Storgatan ”<strong>på</strong> norr”.<br />

regem<strong>en</strong>tet nu var etablerat i <strong>Näsby</strong> fanns det möjligheter till inkomster via<br />

affärsverksamheter där. Helt följdriktigt kompletterade Emma Hagaverksamhet<strong>en</strong><br />

med caférörelse 1929. Hon hade ju kunskaper i d<strong>en</strong> bransch<strong>en</strong>.<br />

Nu var ju <strong>Ernst</strong> vux<strong>en</strong> och bredvid affärsverksamhet<strong>en</strong> (cigarr- och kortvaruaffär<strong>en</strong><br />

och ett tag äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> herrekipering) var <strong>Ernst</strong> musiker med dansband.<br />

Redan som nioåring hade <strong>Ernst</strong> fått börja att lära sig spela cello. Han<br />

gillade inte cellospelet. Kanske för att han fick spela <strong>på</strong> för<strong>en</strong>ingsmöt<strong>en</strong> av<br />

olika slag bl.a.Verdandi. Man kan kanske förstå att d<strong>en</strong> publik<strong>en</strong> inte precis<br />

lockade <strong>en</strong> yngling. Därför blev det violin och dansmusik i ett danskapell, d<strong>en</strong><br />

tid<strong>en</strong>s dansband. Av dessa korta noteringar kan man dra d<strong>en</strong> slutsats<strong>en</strong> att<br />

han måste ha varit begåvad med bra musikg<strong>en</strong>er. Han spelade det mesta <strong>på</strong><br />

gehör.<br />

Så kom 30-talet med depression och arbetslöshet. Mul- och klövsjukan gjorde<br />

faktiskt att dansmusikerna drabbades. Det var inte tillåtet med stora folksamlingar.<br />

Äv<strong>en</strong> <strong>Ernst</strong> drabbades och gick arbetslös.<br />

Ett tag fick familj<strong>en</strong> hyra in sig <strong>på</strong> Norlings gård i Sokrok<strong>en</strong>. <strong>Ernst</strong> klarade<br />

sig med hjälp av ambulerande affärsverksamhet. Han åkte runt i bygderna<br />

och sålde radioapparater. Han hjälpte också till att samla ihop p<strong>en</strong>gar till av<br />

arbetslöshet drabbade musiker. Se bild <strong>på</strong> sid. 46.<br />

Så småningom kom konjunkturerna igång ig<strong>en</strong> och 1939 bygger Emma<br />

<strong>Näsby</strong>chaussén nr 1 där hon driver matservering och <strong>Ernst</strong>s syster öppnar<br />

cigarraffär. <strong>Ernst</strong> övertar Café Haga och bygger ut med stor veranda rymmande<br />

100 personer. En caféträdgård ställs i ordning och så småningom blir<br />

45


det både golfbana och musikestrad.<br />

Verksamhet<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga<br />

var som störst och glansfullast<br />

under krigsår<strong>en</strong> <strong>på</strong> 40-talet.<br />

Man hade mycket musikframträdande.<br />

Från Stockholm kom<br />

Stockholms-orkestern med<br />

steppande dansörer. Kända musiker<br />

och sångare var t.ex. Ronnie<br />

Hartley, Ove Flodin (han<br />

med skrattvisan). Naturligtvis<br />

spelade äv<strong>en</strong> lokala förmågor<br />

där som Kristianstads musikerkändis<br />

<strong>på</strong> d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> Hakon<br />

Svärd. <strong>Ernst</strong> spelade äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> sin eg<strong>en</strong> sc<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga. När verksamhet<strong>en</strong> var<br />

som störst hade man 26 anställda för att klara av det hela.<br />

En trevlig lit<strong>en</strong> historia minns Stig<br />

<strong>Sandén</strong>s fru Lykki. En ung flicka skulle<br />

anställas <strong>på</strong> Haga. H<strong>en</strong>nes föräldrar<br />

var mycket noga med att <strong>Ernst</strong> och<br />

särskilt fru Anna skulle lova att se till<br />

att inget ont skulle drabba ”tös<strong>en</strong><br />

deras”. Det hela gick tydlig<strong>en</strong> bra, för<br />

”tös<strong>en</strong>” Hanna Eriksson lever i dag i<br />

högönsklig välmåga <strong>på</strong> Allögård<strong>en</strong>.<br />

Här är hon fotograferad framför<br />

<strong>en</strong>trén till Haga i färd med att fylla <strong>på</strong><br />

godisautomat<strong>en</strong>.<br />

Market<strong>en</strong>teriverksamhet<br />

Caféverksamhet<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga gav möjligheter<br />

till kompletterande verksamheter.<br />

Särskilt under krigsår<strong>en</strong>. Regem<strong>en</strong>tet<br />

hade svårt att klara market<strong>en</strong>teriverksamhet<strong>en</strong>.<br />

Då startade <strong>Ernst</strong><br />

upp ambulerande caféverksamhet<br />

med hjälp av sin stora stabila Chevrolet.<br />

46


Något befäl ringde och frågade:<br />

– Kan du vara där så och så dags?<br />

Så lastade man <strong>en</strong> stor kaffekokare i mässing och <strong>en</strong> rejäl låda med flätor<br />

och for ut till avtalat ställe.<br />

<strong>Ernst</strong> var inte utan konkurr<strong>en</strong>s <strong>på</strong> detta område. Glans bageri startade liknande<br />

verksamhet. Det tog emellertid <strong>en</strong> ände med förskräckelse. Som sagts<br />

tidigare var <strong>Ernst</strong> mycket serviceminded och det var alltid hög kvalitet <strong>på</strong> flätan<br />

och kaffet. En gång hade Glans ägare Herman Pettersson (tysk<strong>en</strong> kallad)<br />

tagit <strong>en</strong> chans för att bli av med något ålderstiget vetebröd. Det uppdagades<br />

ju ögonblicklig<strong>en</strong> när de militära mannarna satte tänderna i flätbitarna. Ilskan<br />

blev stor och förödande för Glans. Man välte bokstavligt talat upp och ned <strong>på</strong><br />

hans ”market<strong>en</strong>teri”. Så var <strong>Ernst</strong> <strong>en</strong>sam herre <strong>på</strong> täppan. Kaffe med fläta<br />

kostade 35 öre. Som följd av d<strong>en</strong>na verksamhet kallades <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> ibland<br />

”Flätans man”.<br />

Tyvärr fick jag inte tillfälle att lyssna till <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> i någon av hans<br />

orkesterkombinationer. Av bilderna kan man förstå att han med tid<strong>en</strong> hade<br />

skaffat sig stor sc<strong>en</strong>vana och elegans i sitt musicerande. Under första del<strong>en</strong> av<br />

1900-talet var hans orkesterbesättning, om inte som vår tids storband, så av<br />

dansorkesterstorlek. Man sade ju inte ”dansband” <strong>på</strong> d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>.<br />

Man spelade <strong>på</strong> Sommarlust, Ek<strong>en</strong>abb<strong>en</strong> m.m. och turnerade äv<strong>en</strong> utanför<br />

Kristianstad t.ex. i Hörby i hotellets park. <strong>Ernst</strong> var <strong>på</strong>tagligt stolt över att<br />

ofta bli kallad Jazzkung<strong>en</strong> från Kristianstad.<br />

47


En ganska ung <strong>Ernst</strong> med sin orkester. Saxofonist<strong>en</strong> till höger är Holmberg och vid<br />

trummorna sitter Weise.<br />

För att klara transporterna av sin orkester, lät han förlänga sin Chevrolet,<br />

för att alla skulle få plats.<br />

M<strong>en</strong> så kom 40-talet med följderna av ett världskrig. B<strong>en</strong>sinransonering.<br />

Order om indragning av bildäck till armén. Det blev stora problem med transporter<br />

av orkestrar, som ju inte räknades som absolut nödvändig verksamhet.<br />

Måhända var det detta som gjorde att <strong>Ernst</strong> övergick till mindre orkesterbe-<br />

Orkestern spelade ofta <strong>på</strong> Ek<strong>en</strong>abb<strong>en</strong>. Det fanns t.o.m. två dansbanor där.<br />

48


Stig <strong>Sandén</strong> gitarr, Ivan Sv<strong>en</strong>sson dragspel, Kalle Engvall trummor, <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> fiol,<br />

och Toni Gath-Christersson piano.<br />

sättning. Det blev <strong>en</strong> trio. D<strong>en</strong> spelade <strong>Ernst</strong> med <strong>på</strong> teaterrestaurang<strong>en</strong><br />

Terrass<strong>en</strong> i Tivolipark<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> verksamhet<strong>en</strong> varade i 25 år.<br />

Många Kristianstadsmusiker medverkade i <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong>s orkestrar. Ofta<br />

får man höra:<br />

– Ja, de va han. Han spela dragspel. Ja han spela me <strong>Sandén</strong> ....o.s.v<br />

Här är namn <strong>på</strong> några: Ofta extraknäckte regem<strong>en</strong>tsmusikerna som dansmusiker<br />

t.ex. Sture Holmberg (saxofon och klarinett) , Sture Persson, Hans<br />

Marin. Vidare kan nämnas Sune Albrektsson, L<strong>en</strong>nart Kampf, Stig Gellberg,<br />

Åke Modin, Yngve Ekdahl, Weise i Rödaled, Postaroff pappa till jazzsångerskan<br />

Gunilla Postaroff, Hakon Svärd m.fl.m.fl.<br />

Mångårig pianist både under dansorkestertid<strong>en</strong> och triotid<strong>en</strong> var Toni Gath<br />

gift Christersson. Hon drev också cigarr- och kortvaruaffär <strong>på</strong> söder i<br />

Kristianstad.<br />

Likaså var Kalle Engvall trummis under många år. Både <strong>Ernst</strong> och Kalle<br />

medverkade i Einar Larssons (också <strong>Näsby</strong>bo) nyårsrevyer. Det kan förtjäna<br />

att nämnas att Kalle <strong>en</strong> gång gjorde ett dansnummer som rysk kosack. Det är<br />

fortfarande bland det roligaste jag har sett i fråga om sc<strong>en</strong>framträdande.<br />

Många i de här kretsarna var bra <strong>på</strong> att spexa när de var ute och uppträdde<br />

som musiker. Så berättas att Hans Marin och Fritz ”Fritte” Johansson blev<br />

49


uppkallade till musikdirektör<strong>en</strong> <strong>på</strong> regem<strong>en</strong>tet Ille Gustafsson för uppsträckning.<br />

Han gillade inte att hans musiker var ute och ”larvade sig” bland allmog<strong>en</strong>.<br />

Repertoar<strong>en</strong> var ju naturligtvis d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>s populära melodier. För oss i de<br />

äldre g<strong>en</strong>erationerna är det ju d<strong>en</strong> sort<strong>en</strong>s musik vi älskar. Musik med melodier<br />

och texter som går att minnas och som sitter kvar i vårt medvetande för<br />

hela livet.<br />

<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong>s inledningssignatur var vanlig<strong>en</strong> Anchors away som gjorde<br />

publik<strong>en</strong> <strong>på</strong> gott humör och därför var <strong>en</strong> bra start. För att bara nämna några,<br />

kunde sedan följa: Famn<strong>en</strong> full utav solsk<strong>en</strong>, Besame mucho, Under takåsarna<br />

i Paris, I ros<strong>en</strong>rött jag drömmer, On the sunny side of the street, Oh mein<br />

Papa o.s.v. Äv<strong>en</strong> Elvis fick vara med med Are you lonesome tonight. Kväll<strong>en</strong><br />

brukade avslutas med Godnattvals<strong>en</strong> eller Auf Wiedersehn.<br />

Anekdoter med anknytning till musicerandet finns. <strong>Ernst</strong> var i Åhuspark<strong>en</strong><br />

och spelade. När han spelade <strong>en</strong> romantisk låt och gjorde sitt bästa med fiol<strong>en</strong><br />

för att få det riktigt känsligt lade han märke till <strong>en</strong> dam i publik<strong>en</strong>. Tårarna<br />

trillade hejdlöst nedför h<strong>en</strong>nes kinder. I någon paus lyckades <strong>Ernst</strong> få kontakt<br />

med kvinnan och undrade om han verklig<strong>en</strong> hade spelat så känsligt att hon<br />

blev så <strong>på</strong>verkad.<br />

– Nä, sade kvinnan, m<strong>en</strong> det lät lika jämmerligt, som när min son klämde sej<br />

i dörr<strong>en</strong>.<br />

Som vi har förstått av alla berättelser om <strong>Ernst</strong>, var han <strong>en</strong> glad man, <strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>erös personlighet, som gärna bjöd <strong>på</strong> sig själv. Därför ställde han upp när<br />

idrotts- och bollklubbarna behövde ha in p<strong>en</strong>gar till sin verksamhet, och ordnade<br />

s.k. <strong>på</strong> skoj- och tokerimatcher i fotboll.<br />

Hans kroppshydda blev med år<strong>en</strong> stor och <strong>Ernst</strong>s självklara roll i dessa<br />

matcher blev naturligtvis målvakt<strong>en</strong>s. Hans strategi var att placera sig <strong>på</strong> <strong>en</strong><br />

stol mitt i målet. Sedan kunde inga bollar hamna i det målet. I synnerhet som<br />

allt gick ut <strong>på</strong> spex och ing<strong>en</strong> brukade allvar.<br />

50<br />

<strong>Ernst</strong> med repres<strong>en</strong>tant för damlaget. <strong>Ernst</strong> med herrlaget.


Vid krigsslutet minskade verksamhet<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga. Regem<strong>en</strong>tet hade ju fått ett<br />

riktigt market<strong>en</strong>teri i och med Soldathemmets tillkomst. Det låg också vid<br />

Elmetorpsväg<strong>en</strong> inte långt från Haga. Dåvarande regem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong> Justus<br />

Holmgr<strong>en</strong> ville ju ha igång verksamhet<strong>en</strong> där och gjorde allt för att mota<br />

verksamhet<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga. Därför sålde <strong>Ernst</strong> Haga och ägnade sig åt d<strong>en</strong> lilla<br />

service och tobaksaffär<strong>en</strong> <strong>på</strong> <strong>Näsby</strong>chaussén 1. Man handlade gärna där eftersom<br />

<strong>Ernst</strong> g<strong>en</strong>eröst bjöd <strong>på</strong> <strong>en</strong> cigarr eller snus när man handlade sådan vara.<br />

Man måste ju, som han sade, kontrollera att varan var färsk.<br />

Tyvärr gick <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> bort redan vid 62 års ålder 1964. Vi kan väl minnas<br />

<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> bäst med några bilder från hans framträdande i Einar<br />

Larssons revyer. <strong>Näsby</strong>s ”<strong>en</strong>tertainer” <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> med musikalitet, bra<br />

sångröst, utmärkt sc<strong>en</strong>vana, förmåga att se människor och ett omvittnat gott<br />

hjärta.<br />

Kan ett eftermäle bli så mycket bättre?<br />

<strong>Ernst</strong> som: Mr Swansson Farouk ”Polyfoto”<br />

alias fotograf Nordström<br />

De som kom ihåg: Stig och Lykki <strong>Sandén</strong>, Claes <strong>Sandén</strong>, Hanna Eriksson och<br />

Uno Holmberg.<br />

Bo Åkesson,född i Andrarum 1935. Kantor i Österslöv 1958, lärare <strong>på</strong> <strong>Näsby</strong><br />

1965.<br />

51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!