Ernst Sandén en ”entertainer” på Näsby - Föreningen Gamla ...

Ernst Sandén
en ”entertainer” på Näsby
BO ÅKESSON
Jag kommer fortfarande, mycket tydligt,
ihåg mitt första sammanträffande hösten
1961 med Ernst Sandén i hans butik på
Näsbychaussén nr 1. Jag hade då haft fast
tjänst i fyra år som skolkantor i Österslöv
och precis flyttat in på Vångavägen 8. Den
tidens utbildning, och i synnerhet den musikaliska
till kantor, gick i stor utsträckning
ut på att inpränta i eleverna att de absolut
inte skulle inbilla sig att de kunde någonting.
En fostran som satt hårt i själen.
Därför blev mitt möte med Ernst Sandén
en ”positiv chock”. På ett belevat, öppet,
hjärtligt och förtroendeingivande sätt hälsade han kantor Åkesson välkommen
till Näsby och hoppades att jag skulle trivas. Han förhörde sig om mitt arbete
som kantor i Österslöv och pratade om musik i allmänhet. Nästan overkligt
kände jag att det envisa ”jantelagsskalet” runt min person sprack. Med en härlig
känsla av att vara ”nykläckt” och fått en egen status, gick jag hemåt och
undrade:
– Hur kunde han veta vem jag var?
Som den duktiga affärsman Ernst var, tog han naturligtvis reda på var det
fanns kunder. Så han visste naturligtvis om min inflyttning. Eftersom Ernst
Sandén var en av musikprofilerna i Kristianstad, ofta kallad ”Jazzkungen” var
det inte konstigt att han ville prata musik.
Det är värt att notera att alla, som kände Ernst, och som jag har haft anledning
att prata med i förberedelsearbetet till denna artikel, har ett samstämmigt
omdöme: en positiv, varm, snäll, generös och serviceinriktad person. Dessutom
var Ernst Sandén mycket mångsidig. Samma outtröttliga entrepenörskap, som
fanns hos företagarna på Nygårdsvägen, finner man hos familjen Sandén. En
förklaring till detta är naturligtvis de ”hårda tiderna” under 1900-talets början.
Det var inte mycket bevänt med de sociala skyddsnäten. Man var tvungen
mobilisera energi och uppfinningsrikedom för att klara försörjningen.
43

Ernst Sandén föddes 25 sept 1902 och växte upp ”på norr” i Kristianstad.
Far var badmästare på gamla varmbadhuset som låg i Tivoliparkens nordöstra
hörn vid järnvägsövergången mellan Barbacka och V. Boulevarden. Mor
Emma, en aktiv kvinna, drev Kafé Flätan på norr. Namnet Sandén kan ev.,
enl. barnbarnet Claes Sandéns forskningar vara ett gammalt soldatnamn.
Under första världskriget var det restriktioner för hur man fick använda
spannmål. Så var det t.ex. speciella regler och förbud när det gällde att baka
bl.a.bullar. Emma hade kontakter på landsbygden och därmed tillgång till
mjöl och kunde baka bullar till försäljning.
Ernst fick ikläda sig rollen som ”bullsmugglare” och springa ut på sta’n och
leverera bullar. Men han blev tagen av polisen och mor Emma fick betala
böter.
Emma var företagsam och startade en beklädnadsaffär bredvid kaféet.
1921 hjälpte hon Ernst till hans första affär också den belägen på norr.
Dessa affärsverksamheter låg alltså på Östra Storgatans västra sida norr
om biografen Grand ungefär mitt emot Kippers källare.
Så hamnade familjen ute på Näsby. Närmare bestämt när Emma Sandén
byggde Haga i hörnet av Nedanvägen och Elmetorpsvägen och började med
militärskrädderi på Haga. Man hade vissa anknytningar till Näsby. Anna
Sandén, Ernsts fru, hade en morfar Erik Ek, som var kavallerist bosatt på
Näsby Gammelgård som låg där regementets minnessten nu står. Eftersom
44

Ernst Sandéns första affär på Östra Storgatan ”på norr”.
regementet nu var etablerat i Näsby fanns det möjligheter till inkomster via
affärsverksamheter där. Helt följdriktigt kompletterade Emma Hagaverksamheten
med caférörelse 1929. Hon hade ju kunskaper i den branschen.
Nu var ju Ernst vuxen och bredvid affärsverksamheten (cigarr- och kortvaruaffären
och ett tag även en herrekipering) var Ernst musiker med dansband.
Redan som nioåring hade Ernst fått börja att lära sig spela cello. Han
gillade inte cellospelet. Kanske för att han fick spela på föreningsmöten av
olika slag bl.a.Verdandi. Man kan kanske förstå att den publiken inte precis
lockade en yngling. Därför blev det violin och dansmusik i ett danskapell, den
tidens dansband. Av dessa korta noteringar kan man dra den slutsatsen att
han måste ha varit begåvad med bra musikgener. Han spelade det mesta på
gehör.
Så kom 30-talet med depression och arbetslöshet. Mul- och klövsjukan gjorde
faktiskt att dansmusikerna drabbades. Det var inte tillåtet med stora folksamlingar.
Även Ernst drabbades och gick arbetslös.
Ett tag fick familjen hyra in sig på Norlings gård i Sokroken. Ernst klarade
sig med hjälp av ambulerande affärsverksamhet. Han åkte runt i bygderna
och sålde radioapparater. Han hjälpte också till att samla ihop pengar till av
arbetslöshet drabbade musiker. Se bild på sid. 46.
Så småningom kom konjunkturerna igång igen och 1939 bygger Emma
Näsbychaussén nr 1 där hon driver matservering och Ernsts syster öppnar
cigarraffär. Ernst övertar Café Haga och bygger ut med stor veranda rymmande
100 personer. En caféträdgård ställs i ordning och så småningom blir
45

det både golfbana och musikestrad.
Verksamheten på Haga
var som störst och glansfullast
under krigsåren på 40-talet.
Man hade mycket musikframträdande.
Från Stockholm kom
Stockholms-orkestern med
steppande dansörer. Kända musiker
och sångare var t.ex. Ronnie
Hartley, Ove Flodin (han
med skrattvisan). Naturligtvis
spelade även lokala förmågor
där som Kristianstads musikerkändis
på den tiden Hakon
Svärd. Ernst spelade även på sin egen scen på Haga. När verksamheten var
som störst hade man 26 anställda för att klara av det hela.
En trevlig liten historia minns Stig
Sandéns fru Lykki. En ung flicka skulle
anställas på Haga. Hennes föräldrar
var mycket noga med att Ernst och
särskilt fru Anna skulle lova att se till
att inget ont skulle drabba ”tösen
deras”. Det hela gick tydligen bra, för
”tösen” Hanna Eriksson lever i dag i
högönsklig välmåga på Allögården.
Här är hon fotograferad framför
entrén till Haga i färd med att fylla på
godisautomaten.
Marketenteriverksamhet
Caféverksamheten på Haga gav möjligheter
till kompletterande verksamheter.
Särskilt under krigsåren. Regementet
hade svårt att klara marketenteriverksamheten.
Då startade Ernst
upp ambulerande caféverksamhet
med hjälp av sin stora stabila Chevrolet.
46

Något befäl ringde och frågade:
– Kan du vara där så och så dags?
Så lastade man en stor kaffekokare i mässing och en rejäl låda med flätor
och for ut till avtalat ställe.
Ernst var inte utan konkurrens på detta område. Glans bageri startade liknande
verksamhet. Det tog emellertid en ände med förskräckelse. Som sagts
tidigare var Ernst mycket serviceminded och det var alltid hög kvalitet på flätan
och kaffet. En gång hade Glans ägare Herman Pettersson (tysken kallad)
tagit en chans för att bli av med något ålderstiget vetebröd. Det uppdagades
ju ögonblickligen när de militära mannarna satte tänderna i flätbitarna. Ilskan
blev stor och förödande för Glans. Man välte bokstavligt talat upp och ned på
hans ”marketenteri”. Så var Ernst ensam herre på täppan. Kaffe med fläta
kostade 35 öre. Som följd av denna verksamhet kallades Ernst Sandén ibland
”Flätans man”.
Tyvärr fick jag inte tillfälle att lyssna till Ernst Sandén i någon av hans
orkesterkombinationer. Av bilderna kan man förstå att han med tiden hade
skaffat sig stor scenvana och elegans i sitt musicerande. Under första delen av
1900-talet var hans orkesterbesättning, om inte som vår tids storband, så av
dansorkesterstorlek. Man sade ju inte ”dansband” på den tiden.
Man spelade på Sommarlust, Ekenabben m.m. och turnerade även utanför
Kristianstad t.ex. i Hörby i hotellets park. Ernst var påtagligt stolt över att
ofta bli kallad Jazzkungen från Kristianstad.
47

En ganska ung Ernst med sin orkester. Saxofonisten till höger är Holmberg och vid
trummorna sitter Weise.
För att klara transporterna av sin orkester, lät han förlänga sin Chevrolet,
för att alla skulle få plats.
Men så kom 40-talet med följderna av ett världskrig. Bensinransonering.
Order om indragning av bildäck till armén. Det blev stora problem med transporter
av orkestrar, som ju inte räknades som absolut nödvändig verksamhet.
Måhända var det detta som gjorde att Ernst övergick till mindre orkesterbe-
Orkestern spelade ofta på Ekenabben. Det fanns t.o.m. två dansbanor där.
48

Stig Sandén gitarr, Ivan Svensson dragspel, Kalle Engvall trummor, Ernst Sandén fiol,
och Toni Gath-Christersson piano.
sättning. Det blev en trio. Den spelade Ernst med på teaterrestaurangen
Terrassen i Tivoliparken. Den verksamheten varade i 25 år.
Många Kristianstadsmusiker medverkade i Ernst Sandéns orkestrar. Ofta
får man höra:
– Ja, de va han. Han spela dragspel. Ja han spela me Sandén ....o.s.v
Här är namn på några: Ofta extraknäckte regementsmusikerna som dansmusiker
t.ex. Sture Holmberg (saxofon och klarinett) , Sture Persson, Hans
Marin. Vidare kan nämnas Sune Albrektsson, Lennart Kampf, Stig Gellberg,
Åke Modin, Yngve Ekdahl, Weise i Rödaled, Postaroff pappa till jazzsångerskan
Gunilla Postaroff, Hakon Svärd m.fl.m.fl.
Mångårig pianist både under dansorkestertiden och triotiden var Toni Gath
gift Christersson. Hon drev också cigarr- och kortvaruaffär på söder i
Kristianstad.
Likaså var Kalle Engvall trummis under många år. Både Ernst och Kalle
medverkade i Einar Larssons (också Näsbybo) nyårsrevyer. Det kan förtjäna
att nämnas att Kalle en gång gjorde ett dansnummer som rysk kosack. Det är
fortfarande bland det roligaste jag har sett i fråga om scenframträdande.
Många i de här kretsarna var bra på att spexa när de var ute och uppträdde
som musiker. Så berättas att Hans Marin och Fritz ”Fritte” Johansson blev
49

uppkallade till musikdirektören på regementet Ille Gustafsson för uppsträckning.
Han gillade inte att hans musiker var ute och ”larvade sig” bland allmogen.
Repertoaren var ju naturligtvis den tidens populära melodier. För oss i de
äldre generationerna är det ju den sortens musik vi älskar. Musik med melodier
och texter som går att minnas och som sitter kvar i vårt medvetande för
hela livet.
Ernst Sandéns inledningssignatur var vanligen Anchors away som gjorde
publiken på gott humör och därför var en bra start. För att bara nämna några,
kunde sedan följa: Famnen full utav solsken, Besame mucho, Under takåsarna
i Paris, I rosenrött jag drömmer, On the sunny side of the street, Oh mein
Papa o.s.v. Även Elvis fick vara med med Are you lonesome tonight. Kvällen
brukade avslutas med Godnattvalsen eller Auf Wiedersehn.
Anekdoter med anknytning till musicerandet finns. Ernst var i Åhusparken
och spelade. När han spelade en romantisk låt och gjorde sitt bästa med fiolen
för att få det riktigt känsligt lade han märke till en dam i publiken. Tårarna
trillade hejdlöst nedför hennes kinder. I någon paus lyckades Ernst få kontakt
med kvinnan och undrade om han verkligen hade spelat så känsligt att hon
blev så påverkad.
– Nä, sade kvinnan, men det lät lika jämmerligt, som när min son klämde sej
i dörren.
Som vi har förstått av alla berättelser om Ernst, var han en glad man, en
generös personlighet, som gärna bjöd på sig själv. Därför ställde han upp när
idrotts- och bollklubbarna behövde ha in pengar till sin verksamhet, och ordnade
s.k. på skoj- och tokerimatcher i fotboll.
Hans kroppshydda blev med åren stor och Ernsts självklara roll i dessa
matcher blev naturligtvis målvaktens. Hans strategi var att placera sig på en
stol mitt i målet. Sedan kunde inga bollar hamna i det målet. I synnerhet som
allt gick ut på spex och ingen brukade allvar.
50
Ernst med representant för damlaget. Ernst med herrlaget.

Vid krigsslutet minskade verksamheten på Haga. Regementet hade ju fått ett
riktigt marketenteri i och med Soldathemmets tillkomst. Det låg också vid
Elmetorpsvägen inte långt från Haga. Dåvarande regementschefen Justus
Holmgren ville ju ha igång verksamheten där och gjorde allt för att mota
verksamheten på Haga. Därför sålde Ernst Haga och ägnade sig åt den lilla
service och tobaksaffären på Näsbychaussén 1. Man handlade gärna där eftersom
Ernst generöst bjöd på en cigarr eller snus när man handlade sådan vara.
Man måste ju, som han sade, kontrollera att varan var färsk.
Tyvärr gick Ernst Sandén bort redan vid 62 års ålder 1964. Vi kan väl minnas
Ernst Sandén bäst med några bilder från hans framträdande i Einar
Larssons revyer. Näsbys ”entertainer” Ernst Sandén med musikalitet, bra
sångröst, utmärkt scenvana, förmåga att se människor och ett omvittnat gott
hjärta.
Kan ett eftermäle bli så mycket bättre?
Ernst som: Mr Swansson Farouk ”Polyfoto”
alias fotograf Nordström
De som kom ihåg: Stig och Lykki Sandén, Claes Sandén, Hanna Eriksson och
Uno Holmberg.
Bo Åkesson,född i Andrarum 1935. Kantor i Österslöv 1958, lärare på Näsby
1965.
51