Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Att statistiken har så stora brister som
den har anser Lisa de Souza framför allt beror
på två saker.
– Vi saknar en nationell biblioteksmyndighet
som har ett övergripande ansvar för
biblioteksutvecklingen och vi saknar forskning.
Om det hade funnits en nationell
biblioteksmyndighet hade den kunnat driva
på när det gäller forskningen.
Lisa de Souza menar att bristen på forskning
gör att det saknas kunskaper vad gäller
mätmetoder och vad man ska mäta för att
få en korrekt bild av bibliotekens verksamhet.
Samtidigt skriker biblioteksvärlden efter
den typen av kunskap. Som exempel tar
hon en uppgift som cirkulerar i biblioteksvärlden
– att bara vart femte besök på ett
bibliotek resulterar i ett boklån. Den siffran
bygger på en liten undersökning som gjordes
på biblioteket i Bromölla under en
vecka i slutet av 1990-talet. Det går alltså
inte att dra några mer generella slutsatser av
den.
– Men vad jag vet finns det inga större
undersökningar, säger hon.
Peter Alsbjer var bibliotekschef i Bromölla
när man gjorde undersökningen.
– Resultatet visade att vi inte var ett utlåningsbibliotek
utan ett besöksbibliotek, vilket
vi tyckte att vi måste ta fasta på i utvecklingen
av verksamheten. Det betydde bland
annat att vi satsade mer på tidningar och
tidskrifter, skaffade fler datorer och inrättade
fler läsplatser, säger han.
Peter Alsbjer, som nu är länsbibliotekarie
i Örebro, är i likhet med Lisa de Souza inte
alls förvånad över Christina Ekboms slutsatser
om biblioteksstatistiken.
– Jag kommer ihåg vilka problem jag själv
hade när jag som bibliotekschef i Bromölla
skulle fylla i uppgifterna. Av erfarenhet vet
jag alltså att siffrorna måste tas med en rejäl
nypa salt.
– I och med att statistiken är så pass opå-
litlig använder vi inte den på länsbiblioteket.
Utom ibland när vi ska argumentera på
lokal nivå och gör bedömningen att vi kan
använda siffrorna. Men i princip har vi ingen
statistik som vi kan använda.
det behövs en bra statistik. Peter Alsbjer
anser att de som fyller i enkäterna som ligger
till grund för statistiken måste få utbildning
så att de vet exakt vad de ska fylla i liksom
vad statistiken ska användas till. Han
menar också att frågorna i enkäterna måste
bli tydligare och att det behövs betydligt
fler uppgifter så att statistiken verkligen
speglar bibliotekens verksamhet och kan
användas för att visa nyttan av den.
– Som statistiken ser ut nu befäster den istället
den traditionella bilden av biblioteket.
Den bidrar till att man mäter framgång i
form av utlån. Därför måste den breddas.
Svensk Biblioteksförening tog till exempel i
sitt kvalitetsprojekt för ett par år sedan fram
ett antal frågor som vore intressanta att få in
i statistiken, säger han.
Även Lisa de Souza har synpunkter på
folkbiblioteksstatistikens relevans.
– Den har inte utvecklats på decennier,
säger hon och tillägger att Kulturrådet inte
har förmått att ta sitt ansvar för att utveckla
statistiken trots flera framstötar från bibliotekssamhället.
Som ett exempel nämner
hon att ett stort antal bibliotek under ett par
år i slutet av 1990-talet lade ner ett omfattande
arbete på att ta fram konkreta förslag
på hur man skulle kunna utveckla statistiken
om barnbiblioteksverksamheten med
biblioteksbladet [2005:10] 7