Allkemi_2010_1 - Plast- & Kemiföretagen

More documents

Recommendations

Info

sediMentkeMi DNA-historia I cellen finns bara en cellkärna men det kan finnas många tusen mitokondrier. Därför är det större chans att hitta arkeologiskt mitokondrieDNA. Det är dock inte lika stort som cellkärnans och inte lika säkert vid brottsutredningar. Mitokondrierna är mest kända som cellens energifabriker. Där tillverkas adenosintrifosfat (ATP), den molekyl som sedan används som energikälla i de flesta processerna i cellen. av Felicia Lindberg ur Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift 1–2/2010 DNA-fynd från markprover i Alaska visar att mammuten dog ut långt senare än vi trott. Liknande markfynd kan ändra historieskrivningen. Mammuten och vi M ammuten dog ut på det nordamerikanska fastlandet för cirka 10 500 år sedan, 2 500 år senare än man tidigare trott. Det visar ett forskningsprojekt där bland andra svenska och danska forskare medverkar. Forskarnas slutsats är att mammuten har levat samtidigt som människan i Nordamerika under flera tusen år. Fossila DNA-fynd från marksediment i Alaska ligger bakom de nya resultaten. – Vanligtvis bygger forskning kring utdöda djur på fossila rester av främst skelettdelar och tänder och då är det svårt att hitta material från de senast levande djuren, säger Per Möller, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien. I den nya tekniken utgår man istället från så kallat mitokondrie-DNA från urin, avföring, hudavlagringar och hårstrån i djupt liggande marksediment. – Metoden är relativt ny och kontroversiell efter- som DNA kan förflyttas mellan geologiska lager och det är själva marksedimentet som åldersbestäms. Men resultaten är pålitliga vid ett nära samarbete mellan molekylärbiologer och geologer, säger Per Möller. Att just mitokondrie-DNA analyseras beror bland annat på att det finns fler kopior av DNA från mitokondrier jämfört med DNA från cellkärnan, berättar Eske Willerslev, professor vid Biologisk Institut vid Köpenhamns universitet och huvudförfattare till artikeln. – Det var år 2003 som man först lyckades identifiera DNA från däggdjur i marksediment. Mitt labb har jobbat med sedimentbaserad åldersbestämning av utdöda arter sedan dess, säger han. Enligt Eske Willerslev är det både en snabbare och billigare metod än den traditionella. – Metoden kan inte ersätta den gamla, men kan vara ett bra komplement. Den kommer säkert att få ett stort genomslag under de kommande åren och ändra historieskrivningen för flera utdöda arter, säger han. ✺ 10 allkemi . 1 . 2010
Uppsalaföretaget Doxa har utvecklat ett keramiskt material som kan användas för att laga tänder. Materialet bildar nanokristaller i munmiljön precis som kroppens eget tand- och benmineral. tändernas kusin jag är väldigt lycklig faktiskt, säger professor Leif Hermansson, vetenskaplig direktör på Doxa och grundare av företaget. Lycklig är han för att den första produkten, ett cement för att fästa kronor och broar i munnen, nu lanseras. Historien om det tandkeramiska materialet började redan 1987 när Leif Hermansson var forskningschef vid Asea Cerama i Robertsfors. Sedan dess har oändligt mycket forsknings- och utvecklingsarbete gjorts, inom Doxa och vid Uppsala universitet. Leif Hermansson kallar tandcementet för en kusin till kroppens eget tand- och benmineral apatit. Det som skiljer dem åt är en jon: Fosfat i apatit och aluminat i kalciumaluminat som tandcementet består av. Ceramir som det kallas är ett svagt basiskt pulver som reagerar med vatten i en syra-basreaktion, en hydratisering som binder in vattnet. Materialet väter mot alla ytor och efter hydratiseringen fälls nanokristaller ut, 10–40 nanometer stora, som fyller ut alla ojämnheter och ger en mycket tät Så reagerar tandcement i munnen Kalciumaluminat (CA) reagerar med vatten i en syra-basreaktion då kalcium löses i vätskan, joner bildas och nanostora kristaller fälls ut – katoit, CaOAl 2 O 3 6H 2 O, och gibbsit Al(OH) 3 Grundreaktionen: 3(CaO Al2O3 ) + 12 H2O 3Ca2+ + 6Al3+ + 4(OH) - 3Ca2+ + 6Al(OH) - 4 Ca3 [Al(OH) 4 ] 2 (OH) 4 (katoit) + 4Al(OH) 3 (gibbsit) Denna reaktion upprepas tills allt vatten är slut. Kristallerna är i storleken 10–40 nm. allkemi . 1 . 2010 förslutning mot kroppens eget material. Cementet krymper inte heller vilket minskar risken att det bildas mellanrum där bakterier kan göra nya angrepp på tanden. – Vi upptäckte inte förrän 2003 att det bildas nanokristaller och det är en förklaring till varför det är så kompatibelt med den kroppsegna apatiten som också består av nanokristaller, säger Leif Hermansson. Han arbetar med att skriva patent på kommande produkter med det keramiska materialet. – Vi räknar med att lansera ungefär en ny produkt per år. ✺ Med fosfatjoner eller vattenlösliga fosfatföreningar i tand eller kroppsvätskor kan apatit bildas enligt reaktionen: 5Ca 2+ + 3PO 4 3- + OH - Ca5 (PO 4 ) 3 OH Kroppsvätskor innehåller vätefosfatjoner som neutraliseras i kontakt med CA och så bildas fosfatjoner: HPO 4 2- + H2 PO 4 - + 3OH - 2PO4 3- + 3H2 O 11 ceMentkeMi av Boel Jönsson ur Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift 12/09
Page 1 and 2: allkemi En tidning för blivande ke
Page 3 and 4: Storskaligt nanospinn ■ Med elekt
Page 5 and 6: Rajni Hatti Kaul, professor i bioke
Page 7 and 8: edan 1970-talet har forskare förä
Page 9: kromosomens ändar finns en särski
Page 13 and 14: Miljoner till kemikalier ur avfall
Page 15 and 16: Årets godisuppfinning ■ Ett nytt

Allkemi_2010_1 - Plast- & Kemiföretagen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?