Allkemi_2010_1 - Plast- & Kemiföretagen

More documents

Recommendations

Info

aktuellt Upplysande pinnar ■ Studenterna kallar dem nanopinnar, de små kristallstavar av galliumnitrid eller gallium-indiumnitrid i nanostorlek som forskarna vid Nanokonsortiet vid Lunds universitet är experter på att bygga. Nanopinnarna, nanowires på engelska, skapas genom att en guldpartikel fästs på en kiselyta. Sedan växer kristallen upp under den katalyserande guldpartikeln och en pinne med guld i toppen bildas. Nu ska nanopinnarna bli framtidens billiga lysdioder. I ett avknoppningsbolag, GLO, satsas drygt 80 miljoner kronor för att bygga en pilotfabrik i närheten av Lund för att testa storskalig tillverkning av lysande nanopinnar. ”Kemister kallas de, som förstå att utreda whad hwarje sak består utaf, och huru man af beståndsdelarne må kunna sam mansätta nya ämnen. Kunskapen härom kallas Kemi.Den störste kemisten war wår landsman Jacob Berzelius, som föddes 1779 i Wäfwer sunda i Östergötland och dog i Stockholm 1848.” Ur N.J.Berlin, Läsebok i Naturläran för Sweriges allmoge. (1852) Källa: Nationalencyklopedin. Julian birbraJer Design av cellfabriker ■ Jästceller ska bli framtidens kemikaliefabriker. Genom att genmodifiera cellerna kan man få dem att effektivt producera kemiska ämnen som kan ersätta oljebaseradeprodukter, bland annat 3-hydroxypropionsyra som bildar akrylsyra. Det menar Jens Nielsen, professor i kvantitativ systembiologi vid Chalmers tekniska högskola. Han har nyligen Skippa sockret ■ Socker i maten förkortar livet för rundmasken C elegans med 20 procent. Det visar amerikanska forskare som använt tunGa beVis. Världshälsoorganisationen, WHO, har fastställt att acetaldehyd, en mellanprodukt vid nedbrytningen av alkohol i kroppen, är cancerframkallande. Acetaldehyd hamnar i klass 1, vilket innebär att den är bevisat cancerframkallande på människa. fått 25 miljoner kronor från EUs forskningsråd, ERC, till sin forskning. Forskargruppen jobbar också med mögelsvampen Aspergillus oryzae som är väldigt bra på att producera enzymer. Den används redan av danska bolaget Novozymes för att producera enzymer till tvättmedel. – Bidraget är ett stort erkännande. Min forskargrupp bedöms av ERC vara bland de fem bästa i världen inom det som kallas industriell bioteknik, säger Jens Nielsen. masken för att studera hur socker påverkar livslängden. De tillsatte en liten mängd (2 procent) vanligt glukossocker till C elegans föda och såg att maskens normala livslängd kortades med cirka 20 procent. Orsaken, enligt forskarna, är att tillskottet ger ett insulinpåslag som blockerar andra livsförlängande molekylära processer. Även om tanken kan vara motbjudande är rundmasken inte helt olik människan. ”Våra resultat tyder på möjligheten att en diet med lågt sockerintag kan ha positiva effekter på livslängden hos högre organismer” skriver forskarna. Miljöhistoria. Var kommer miljöproblemen ifrån? Hur hamnade vi här och vad gör vi nu? I boken ”Bruk och missbruk av naturens resurser. En svensk miljöhistoria” från Naturvårdsverket ger Claes Bernes, toxikolog, och Lars J Lundgren, historiker, en bakgrund. etanolfabrik. Potatisskal från chipstillverkning och bageriavfall blir några av råvarorna när det finska energibolaget St1 bygger ny etanolfabrik i Norrköping. Den kommer att kosta ungefär 100 miljoner kronor att bygga och ska stå klar i slutet av 2011. 4 allkemi . 1 . 2010
Rajni Hatti Kaul, professor i biokemi i Lund, har fått pris för sitt arbete med att utveckla gröna kemikalier. Men det går trögt att få industrin att satsa. en grön kemist Rajni Hatti Kaul har fått SKR-priset för sina insatser inom grön kemi. Hon är bland annat chef för forskningsprogrammet Greenchem som går ut på att producera kemikalier från förnybara råvaror i processer där man tar hjälp av naturens egna enzymer. Hon kom hit som ung forskare från Bombay, Indien, och står med en fot i Lund och en i sitt första hemland. Vad är det viktigaste du jobbar med just nu? Att få industriell bioteknik att bli attraktivt för användning inom kemisk industri och att utveckla bioraffinaderier baserade på jordbruksrester. Förutom forskningen inom Greenchem arbetar jag med bioteknisk produktion av plattformskemikalier (byggstenar till andra kemikalier) från glycerol och andra förnybara råvaror ur restprodukter från jordbruket. Tycker du att grön kemi tas på tillräckligt allvar av industrin? Jag tycker industrin i Sverige (den jag känner till) försöker tänka grönt och göra processer mer energisnåla och mindre toxiska. Dessutom gör EUs nya kemikalielagstiftning Reach och andra regelverk att industrin är tvungen att jobba med säkra kemikalier och miljöanpassade processer. Men alla förändringar tar tid och kostar pengar. Du har ju arbetat länge mot svenska företag inom Greenchem, varför satsar de inte? Jag tror att företagen inte är villiga att ta risker. Det kostar mycket att göra förändringar i etablerade processer. Enbart miljöfördelar räcker inte för företagen, det ska även finnas ekonomisk drivkraft. allkemi . 1 . 2010 Grön keMi Du arbetar både i Indien och Sverige, vilken är den tydligaste skillnaden när det gäller forskning och utveckling? I Indien finns det ett begränsat antal universitet och institutioner med högkvalitativ forskning. De som finns har mest fokus på grundforskning. Uppfinningar som leder till nya produkter/processer är mycket få. 1–2/2010 Men nu sker en långsam förändring. Vi har förstått att indiska och även kinesiska studen- tidskrift ter pluggar väldigt hårt, hur ska vi klara konkurrensen? De har vuxit upp med att behöva plugga och ar- Kemisk beta hårt för att komma någonstans. Både Kina och med Indien har stora befolkningar men begränsad tillgång till bra utbildning. I Sverige har vi hittills haft en skyd- Biotech dad tillvaro men nu lever vi i ett globalt samhälle där svenska studenter ska tävla med alla andra. Dessutom sker mycket av utveckling i de snabbt växande ekono- Kemivärlden ur mierna. Det bör vi ha klart för oss. Om du fick önska dig ett forskningsgenombrott, vad skulle det vara? Jönsson Att kunna bygga processer för att göra kemikalier Boel av från koldioxid. ✺ 5
Page 1 and 2: allkemi En tidning för blivande ke
Page 3: Storskaligt nanospinn ■ Med elekt
Page 7 and 8: edan 1970-talet har forskare förä
Page 9 and 10: kromosomens ändar finns en särski
Page 11 and 12: Uppsalaföretaget Doxa har utveckla
Page 13 and 14: Miljoner till kemikalier ur avfall
Page 15 and 16: Årets godisuppfinning ■ Ett nytt

Allkemi_2010_1 - Plast- & Kemiföretagen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?