Barn 1101 - Rädda Barnen

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi
väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer
– i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse
som stöds av 270 000 medlemmar, faddrar och
givare. Rädda Barnens huvudpartners är IKEA, If,
SAS, Santa Maria, Accenture, GodEl/GodFond,
Axfood, Swedbank Robur, Svenska Postkod-
Lotteriet.
ordförande
Inger Ashing
generalsekreterare
Elisabeth Dahlin
plusgiro
Rädda Barnens plus- och bankgiro 90 20 03-3.
Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro 90 01 11-6.
Månadsgivare 100 kronor i månaden under
minst 1 år.
För mer information ring 08-698 90 30.
Barn
issn 1404-8965
Barn – tidningen om barns rättigheter ges ut
av Rädda Barnen med 4 nr/år. Medlemmar och
faddrar får tidningen gratis. För icke beställt
material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller
sig rätten att redigera insänt material, samt att
publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och
utdrag med angivande av källa är tillåtet. För
signerade bidrag svarar författarna.
redaktion 08-698 90 00
Sophie Arnö, chefredaktör sophie.arno@rb.se
Nadja Debove, reporter nadja.debove@rb.se
Ulla Ståhl, korrektur ulla.stahl@rb.se
ansvarig utgivare
Nedjma Chaouche
prenumerationsärenden
Barbro Fredriksson, barbro.fredriksson@rb.se
08-698 92 59
produktion & grafisk form
Spoon Publishing AB
adress
Barn, Rädda Barnen, 107 88 Stockholm
Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg
e-post barn@rb.se
Hemsida www.tidningenbarn.se
annonser
Annonsbolaget, 031-387 88 00
info@annonsbolaget.nu
tryck
Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper.
TS-kontrollerad upplaga 124 200 ex.
art nr
10706
omslag
Phyu Nyin fotograferad av Jörgen Hildebrandt
Medverkande i detta nummer
Jonas Askergren, Stefan Bladh, Yvonne Busk,
Jörgen Hildebrandt, Moa Karlberg, Jonas
Lindstedt, Karl Melander, Elin Toft
Barn 1/2011
I
nadja Debove, 43, är reporter
på tidningen Barn. I det här numret
har hon skrivit om Mölndals
och Härrydas lokalförening som
stöttar nyanlända flyktingbarn på
Sagåsens ankomstboende.
– Jag blir alltid lika tagen
och imponerad av alla de
frivilliga krafter som satsar så
mycket tid och engagemang
på att stötta barn i utsatta
situationer. Vilken insats de gör!
Sophie Arnö, chefredaktör,
sophie.arno@rb.se
bland känns det som om jag håller på att bli galen. Vad är det med oss människor!?
Vad är det som gör att vi är så beredda att utnyttja varandra på de
mest hänsynslösa vis? Vad är det som gör att den som är proppmätt vill ha
mer? Vad är det som gör att vi så ofta låter vinstintressen och egen njutning
gå före hänsyn, moral och medmänskliga värderingar?
Att de som har drar fördel av dem som inte har.
För DEt här numret av tidningen Barn besökte jag Thailand. Jag hade nog hört
att det fanns ett annat land bakom den leende fasaden men jag var inte fullt ut
beredd på att möta den verklighet jag såg. Hur kommer det sig att välgödda
småföretagare, knappandes på sina mobiltelefoner, är så villiga att låta
små burmesiska barn jobba vid sina fötter?
Små mjuka händer lämpar sig väl för att skala räkor. Arbetskraften
är billig. Det finns många sätt att rättfärdiga kriminellt beteende.
”Skulle jag utnyttja dem? Du skulle bara veta vad de skulle ha
tjänat i Kina! Och hur många som står på kö för att arbeta här!”, säger
arbetsgivaren för en grupp illegala invandrare, när han blir ifrågasatt
i Javier Badems nästan outhärdligt smärtsamma film Biutiful. Den
handlar om just de migranter som betalar priset för andras konsumtion.
Om dem som syr fejkade Gucciväskor 12 –14 timmar per dygn och
sedan sover, inlåsta, på fabrikens golv.
Det värsta är att allt är sant. Precis så här ser världen ut.
Många av DE barn som migrerar med drömmar om ett bättre liv,
utnyttjas istället till att utföra farliga arbetsuppgifter, under
dåliga arbetsförhållanden, utan insyn och kontroll. Utan
legal status saknar de dessutom samma möjlighet som
andra att till skola, sjukvård och skydd.
Det är helt oacceptabelt att vi fortsätter blunda för
deras verklighet. Istället måste vi aktivt söka upp den. Lära
oss mer. Se individerna i stället för massan. Fråga barnen
vilka de är och vad de själva vill.
Och vi måste rannsaka våra egna värderingar.
Hur ser vi på främlingen, den andre? Som en resurs?
En tjänare? Eller ett hot?
Jag hoppas att du som läser det här numret av tidningen
Barn blir lika upprörd som jag. Och att du vill ta ett
moraliskt ansvar. Själv har jag slutat äta skalade räkor
från Thailand. Någonstans måste man börja.
ps. vill du prenumerera på tidningen Barn,
mejla namn och adress till barn@rb.se
TIDNINGSTANKAR
Medverkande i detta nummer
Jörgen hildebrandt, 44,
arbetar som frilansfotograf. För
det här numret av Barn har han
fotograferat hur migrerande barn
lever i Thailand och Kina.
– Det var otroligt spännande!
Jag är fascinerad av vilken tro på
livet människor kan ha fast allt
omkring dem är misär.
Det är också fantastiskt att se alla
människor som faktiskt vill hjälpa.
5