Därför samarbetar Rädda Barnen med företag INDIEN: Mohan, 13 ...

Därför samarbetar 

Rädda Barnen 

med företag 

INDIEN: 

Mohan, 13, 

tvingas till arbete 

IKEA satsar 

miljoner på barn 

Partners 

SiSta ordet: inger ashing

I samarbete med: 

TILL DIG SOM ÄR 

MEDLEM I 

RÄDDA BARNEN! 

UNNA DIG 

SKADEHANTERING 

SOM DEN 

BORDE VARA. 

NU MED 15 % RABATT 

PÅ HEMFÖRSÄKRINGEN. 

Rädda Barnen rekommenderar If som ditt försäkringsbolag. Därför har 

vi glädjen att ge dig som medlem eller månadsgivare hela 15 % rabatt 

på vår hemförsäkring. 

Men det fi nns fl er skäl att vara kund hos oss. Som att vi ser till att 

lösa mer än hälften av alla ärenden inom 24 timmar och att vi får väldigt 

höga snittbetyg av de kunder som råkat ut för en skada (4,5 av 5). 

Läs mer om skadehantering som den borde vara på www.if.se/rb eller 

ring 0771-655 655. 

2 Barn 2/2011

10 Fokus på partnerskap 

Socialt ansvar ligger i tiden. Allt fler företag stöttar Rädda Barnen. 

Många ser att satsningen även gynnar deras egna företag. 

18 ”Jag vill bara springa därifrån” 

Mohan är ett av tusentals barn som arbetar med bomull i Indien. Rädda 

Barnen verkar för att fler ska få möjlighet att gå i skolan. 

Barn 2/2011 

10 

26 

18 

34 

38 

InnEhåll 2 /2011 

26 IKEA satsar på barnen 

Möt Marianne Barner, initiativtagare till IKEAs investeringar i sociala program. 

”Barn är världens viktigaste människor”, säger hon. 

30 Avdragsrätt för gåvor? 

I en uppmärksammad kampanj driver Rädda Barnen frågan om företags rätt 

att göra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. 

32 Nya globala principer 

I höst antar FNs nätverk Global Compact fram nya principer för hur företag 

ska stödja barnets rättigheter. 

34 Nytt CSR-center i Kina 

Rädda Barnen har öppnat ett center för barnrättsfrågor i Peking. För Tidningen 

Barn berättar den verkställande direktören om arbetet. 

38 ”Alla kan bidra” 

De anställda på Scania har samlat in över 25 miljoner kronor till utsatta 

barn. Ett litet bidrag från många kan bli till stora pengar. 

42 Krönikan 

Peje Emilsson är entreprenör och ordförande i Stockholms Handelskammare. 

Ansvarsfullt företagande skapar värde menar han. 

3

Tack alla huvudpartners 

för att ni hjälper oss att göra 

världen lite barnvänligare 

SAS stöttar vår stora kampanj Rewrite the Future 

– så att barn i konfl iktområden kan gå i skolan. 

Santa Maria hjälper utsatta barn 

i Colombia till en bättre utbildning. 

Med stöd från If genomför vi 

Private Property, en landsomfattande 

satsning kring ungas utsatthet på nätet. 

Pengarna från PostkodLotteriet har varit med 

och delfinansierat en stor mängd projekt. 

De viktigaste arbetsområdena är att se till 

att alla barn får gå i skolan och att inga barn 

ska behöva utsättas för våld. 

Vill du också samarbeta med Rädda Barnen? 

Ring Jonas Olsson på tel 08-698 91 36. 

GodEl och systerbolaget GodFond har stöttat 

Rädda Barnen sedan företagen startades. 

Vi har valt att låta Rädda Barnen använda 

pengarna där de gör störst nytta för utsatta barn. 

IKEA är engagerad i flera projekt med Rädda Barnen. 

Ett exempel är Föräldratelefonen dit man kan 

vända sig med frågor om barn och föräldraskap. 

Via Banco Humanfonden som förvaltas av 

Swedbank Robur, stödjer fondsparare 

Rädda Barnens arbete med att ge barn i krigs- 

och katastrofl änder tillgång till utbildning. 

Med stöd från Axfood genomför Rädda Barnen 

utbildningskampanjen Rewrite the Future 

i Elfenbenskusten. Axfood stödjer även andra 

kampanjer med fokus på barns utbildning. 

Accenture bidrar med management- och 

konsulttjänster för att löpande förbättra 

Rädda Barnens verksamhet samt stödja projekt 

i utvecklingsländer och lokalt. 

4 Barn 2/2011

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi 

väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer 

– i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse 

som stöds av 270 000 medlemmar, faddrar och 

givare. Rädda Barnens huvudpartners är IKEA, If, 

SAS, Santa Maria, Accenture, GodEl/GodFond, 

Axfood, Swedbank Robur, Svenska Postkod- 

Lotteriet. 

ordförande 

Inger Ashing 

generalsekreterare 

Elisabeth Dahlin 

Plusgiro 

Rädda Barnens plus- och bankgiro 90 20 03-3. 

Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro 90 01 11-6. 

Månadsgivare 100 kronor i månaden under 

minst 1 år. 

För mer information ring 08-698 90 30. 

Barn 

Issn 1404-8965 

Barn – tidningen om barns rättigheter ges ut 

av Rädda Barnen med 4 nr/år. Medlemmar och 

faddrar får tidningen gratis. För icke beställt 

material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller 

sig rätten att redigera insänt material, samt att 

publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och 

utdrag med angivande av källa är tillåtet. För 

signerade bidrag svarar författarna. 

Redaktion 08-698 90 00 

Sophie Arnö, chefredaktör sophie.arno@rb.se 

Nadja Debove, reporter nadja.debove@rb.se 

Kristina Granqvist, reporter (vik.) 

Ulla Ståhl, korrektur ulla.stahl@rb.se 

Ansvarig utgivare 

Nedjma Chaouche 

Prenumerationsärenden 

Barbro Fredriksson, barbro.fredriksson@rb.se 

08-698 92 59 

Produktion & grafisk form 

Spoon Publishing AB 

Adress 

Barn, Rädda Barnen, 107 88 Stockholm 

Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg 

e-post barn@rb.se 

Hemsida www.tidningenbarn.se 

Annonser 

Annonsbolaget, 031-387 88 00 

info@annonsbolaget.nu 

tryck 

Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper. 

TS-kontrollerad upplaga 124 200 ex. 

Art nr 

10800 

omslagsfoto: unicef/Graham Crouch, 2010 

Medverkande i detta nummer 

Åke Ericsson, Kristina Granqvist, 

Emma Hanquist, Jörgen Hildebrandt, Chi Yin 

Barn 2/2011 

Sophie Arnö, chefredaktör, 

sophie.arno@rb.se 

Tidig vår i Delhi. Vi hinner inte mer än utanför dörren förrän stadens 

omöjliga kontraster slår emot oss. Den nya tunnelbanan har just öppnat. 

Stationerna är kliniskt rena och tågen rör sig tyst och smidigt längs 

blanka spår. Hela konstruktionen känns som en tydlig symbol för landets 

snabba utveckling, ekonomiska tillväxt och modernitet. 

Samtidigt. På Nehruplatsen. En liten pojke i 2-årsåldern rotar i en hög 

sopor och stoppar i sig vad han kan. Kvinnan som sitter bredvid tittar apatiskt åt 

ett annat håll. 

I Old Delhi rör sig en ström människor förbi en man som ligger död på trottoaren. 

Det är bara korparna som kraxar olycksbådande när de cirkulerar 

kring den intilliggande moskén. Några kvarter bort ligger en 

ung vacker man med bara fötter och trasiga kläder och sover på 

en refug. Avgaserna från bilarna som passerar farligt nära är den 

enda luften för hans drömmar. 

– Du måste förstå Sophie, säger min indiska kollega Anu, när 

jag ventilerar min frustration. Det kommer 100 000-tusentals 

nya människor till Delhi varje månad. 

BEfolKnIngEns tIllväxt och storlek, drygt en miljard, är ofattbar. 

Sociala trygghetssystem har inte hunnit utvecklas i samma takt 

som affärerna, teknologin och ekonomin. Fortfarande lever nästan 

hälften av befolkningen i absolut fattigdom, det vill säga på 

mindre än tio kronor per dag. 

I ett av landets fattigaste områden, Vidarbhadistriktet 

i delstaten Maharashtra, lämnar 65-70 procent 

av alla barn skolan periodvis för att arbeta inom 

bomullsindustrin. 

– Oftast vill jag bara springa därifrån, säger 

13-åriga Mohan Bolke. Men jag måste hjälpa min 

familj. De klarar sig inte utan mig. 

MEn DEt fInns hopp. Just här, där Mohan bor, liksom 

i flera andra delar av landet arbetar indiska Rädda 

Barnen, med stöd av IKEA Foundation, med ett omfattande 

projekt för barn som arbetar med bomull. 

Läs mer om deras insatser i det här numret av 

tidningen. Du kan också läsa om varför Rädda Barnen 

samarbetar med företag. 

Till sist vill jag säga tack till vår formgivare Vidar! 

Det här är hans sista nummer av tidningen. 

Nästa gång vi kommer ut är det i ny form. 

Ps. vill du prenumerera på tidningen Barn, 

mejla namn och adress till barn@rb.se 

TIDNINGSTANKAR 

Medverkande i detta nummer 

Emma hanquist, 30, arbetar 

som frilansande illustratör. 

– Det är fascinerande att se 

hur organiserat Rädda Barnen 

samarbetar med olika företag 

och genom detta möjliggör en 

större spridning av hjälpinsatser. 

Jag tycker fler hjälporganisationer 

bör strukturera upp ett 

liknande system. 

åke Ericson, 48, är frilansfotograf 

som fick sin första bild 

publicerad vid 14 års ålder. I det 

här numret av Barn har han 

fotograferat barn som arbetar 

inom bomullsindustrin i Indien 

och Rädda Barnens arbete för 

att de ska få chans till utbildning. 

– Det var glädjande att se 

att dessa barn också får möjlighet 

att vara barn. 

5

juST Nu 

foto SAVE THE CHILDREN 

Barnen i Elfenbenskusten 

svårt utsatta 

oMKRIng 500 000 barn har tvingats lämna sina 

hem på grund av inbördeskriget i Elfenbenskusten. 

Internationella Rädda Barnen finns på 

plats och delar ut grundläggande förnödenheter 

till drabbade familjer och vädjar nu till det 

internationella världssamfundet om stöd på 260 

miljoner kronor för katastrofhjälp. 

Följ händelseutvecklingen på Rädda Barnens 

blogg; blogg.rb.se 

”samordning ökar effektiviteten” 

tIllsAMMAns BlIR man 

starkare och gör större 

skillnad. Så resonerade 

världens 29 nationella 

Rädda Barnen organisationer 

när de beslutade 

att samordna sitt internationella 

arbete. Processen 

är nu i full gång. Sydasien 

är den region där man har 

kommit längst med att slå samman 

programmen. 

– Det går stadigt framåt, fast lite 

långsammare än planerat, säger 

Anna Lindenfors, Rädda Barnens 

regionschef för Asien. 

En utmaning har varit att få ihop 

alla internationella avtal. 

–Men det är en 

process som måste få 

ta tid; alla måste få 

komma till tals. 

Anna Lindenfors ser 

många fördelar med att 

samordna det internationella 

arbetet. En är 

att de fasta kostnaderna 

väntas minska och 

att mer därför kan gå till barnen. 

– Dessutom kan vi med våra 

olika erfarenheter komplettera varandras 

kunskaper om barns rättigheter 

och arbeta mer effektivt. Och 

ju större vi blir desto mer kommer 

beslutsfattarna att lyssna på våra 

krav. ■ 

Misshandlade barn 

tvingas vänta 

UtREDnIngARnA vID MIsstänKt barnmisshandel 

tar alldeles för lång tid. Det visar Rädda Barnens 

granskning av Åklagarmyndighetens statistik från 

år 2010. 

– Ett barn som inte blir hört, trots att det har 

berättat, kan uppleva att ingen tar det på allvar, 

säger Åsa Landberg psykolog vid Rädda Barnen. 

Under den långa väntetiden kan barnet dessutom 

pressas eller mutas att ta tillbaka sin historia 

I genomsnitt tog det 115 dagar innan beslut om 

åtal fattades. Enligt lagen ska det inte få ta mer 

än 90 dagar. ■ 

Många saknar stöd 

i skolan 

föRRA åREt tog Skolinspektionen emot 2 260 

anmälningar om upplevda missförhållanden i 

skolan. Det är en fördubbling jämfört med året 

dessförinnan. Var tredje anmälan handlade om 

att skolan inte hade givit eleven tillräckligt med 

stöd. 

– Alla elever ska kunna nå målen i skolan, 

säger Ann-Marie Begler, generaldirektör vid 

Skolinspektionen. ■ 

Rädda Barnen i 

Almedalen 

MEllAn DEn 3 och 10 juli äger årets politikervecka 

på Gotland rum. Som vanligt finns Rädda Barnen 

på plats. Tisdagen den 5 juli arrangeras bland annat 

ett seminarium tillsammans med Unicef om 

företagens sociala ansvar. Ytterligare ett seminarium 

kommer att sätta fokus på Rädda Barnens 

egen rapport om barnfattigdom i Sverige. 

Läs hela programmet på www.medlemsportal. 

rb.se under rubriken kampanjer ■ 

2 393… 

så många ensamkommande barn sökte asyl 

i Sverige år 2010. Det är över 100 fler än året 

innan. De allra flesta kommer från Afghanistan 

och Somalia. 

Enligt Migrationsverket är bristen på platser 

för de ensamkommande barnen fortsatt stor. 

Just nu väntar närmare 600 barn på placering. ■ 

6 Barn 2/2011

foto ANDREw wANDER 

lek på de barnvänliga platserna kan 

skingra jobbiga tankar. 

Rädda Barnen på plats i Japan 

EftER joRDBävnIngEn och tsunamin i 

Japan har Internationella Rädda Barnen 

inrättat barnvänliga platser i de hårdast 

drabbade områdena. 

–Här får de möjlighet att leka och 

Konflikt drabbar barnen 

Barn 2/2011 

hjälp att bearbeta vad de har varit med 

om, säger Steve McDonald som leder 

Internationella Rädda Barnens katastrofarbete 

i Japan. ■ 

noRRA jEMEn hAR länge varit hårt drabbat av konflikter och stridigheter. I spåren av arabvärldens revolter har nya 

uppror blossat upp och spridits över hela landet. Konflikten har drabbat barnen hårt. I flera katastrofområden är 

många kroniskt undernärda. Rädda Barnen finns på plats och arbetar med verksamhet som rör trygghet och skydd 

för barn, utbildning och hälsa. ■ 

Medlemsdag! 

äR DU MEDlEM i Rädda Barnen? Boka i så fall den 11 juni. 

Då bjuder organisationen dig och din familj till en heldag 

på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Välkomna! Anmäl 

dig till anne-len.ryden@rb.se. Mer information finns på 

www.rb.se/region/syd. ■ 

ny blogg: 

Barnrättskämpe.se! 

häR hIttAR DU texter och tankar från Barnrättskämpar, 

både inom Rädda Barnen och på andra håll. Du 

kan också följa kampanjen ”Världen är upp och ner” 

och ladda hem kampanjmaterial. Vill du läsa mer om 

Rädda Barnens arbete för barns rättigheter och för att 

motverka våld mot barn, finns länkar till organisationens 

material. ■ 

visste du att… 

Rädda Barnens webbtidning för 

unga, Effekt, precis har kommit 

ut med ett nytt nummer? Den 

här gången är temat mångfald. 

Bland annat tas flyktingfrågan 

upp. Gentian, 14, intervjuas om 

hur det är att leva gömd. 

Läs mer på: www.effekt.rb.se 

nu har alla rätt 

till skola 

I BöRjAn Av mars slöt regeringen 

en överenskommelse 

med Miljöpartiet om att 

låta papperslösa barn gå i 

skola. Överenskommelsen 

gäller förskola, grundskola och 

gymnasium. 

– Äntligen förbättras de här 

barnens villkor, säger Lars Carlsson, 

chef för Rädda Barnens 

Sverigeprogram. Det här är 

frågor som Rädda Barnen drivit 

och arbetat för i flera år. ■ 

Unga vittnar 

om svåra kränkningar 

BEMötAnDEt Av omhändertagna 

barn brister, enligt en ny 

rapport från Barnombudsmannen, 

BO. 

– Barnen berättar själva om 

allvarliga och i vissa fall lagstridiga 

missförhållanden. Det kan 

handla om att de tvingas skriva 

på kontrakt där de avsäger sig 

sina rättigheter och bestraffningsmetoder 

som hemreseförbud, 

säger Barnombudsman 

Fredrik Malmberg. 

Han anser att regering och 

riksdag nu måste ta det barnen 

berättar på stort allvar. ■ 

var med och 

påverka! 

nU KIcKAR RäDDA Barnens 

nationella nätverk för flykting- 

och integrationsfrågor i gång. 

Alla Rädda Barnens medlemmar 

som är intresserade av att 

driva flyktingfrågor är välkomna 

att delta. 

– Vårt första uppdrag blir 

att formulera kompetenskrav 

för gode män och för överförmyndare, 

krav som vi sedan kan 

använda i vårt påverkansarbete, 

säger Linnea Malmsjö Sonander 

som är en av initiativtagarna till 

nätverket. 

vill du vara med och 

bidra? Mejla i så fall namn och 

adress till: natverketflyktingointegration@gmail.com. 

■ 

7

juST Nu FöReTAG 

PETER FARAGO & INGELA KLEMETZ FARAGO 

NORTHERN 

WOMEN 

Modevisionärer stödjer 

Rädda Barnen 

IN 

221 Fogra39 TAC300 Coated 

fotogRAfEn PEtER fARAgo och stylisten Ingela Klemetz-Farago har i ett unikt 

samarbete med Chanel producerat en hel bildkavalkad med 46 av de mest 

anlitade modellerna från Skandinavien och Baltikum. Projektet har resulterat 

i en påkostad fotobok och i en fotoutställning som kommer att visas runt om i 

världen. Vernissage och lansering av boken äger rum på Fotografiska museet i 

Stockholm den 30 juni. Boken kommer att finnas till försäljning i en begränsad 

upplaga. En del av intäkterna kommer att gå till Rädda Barnen. 

I slutet av sommaren går det att beställa boken från Rädda Barnens 

designshop www.rb.se/shop ■ 

Rädda Barnens produkter 

byter namn 

nU BytER RäDDA Barnen namn på sina så kallade profilprodukter. Numera 

heter de presentprodukter. Tanken med namnändringen är att nå fler som vill 

stödja organisationen genom att köpa en produkt som till exempel en ryggsäck, 

en väskhängare eller en kylväska med Rädda Barnens logotyp. 

– Till sommaren kommer vi att fylla på med både nygamla favoriter och 

några härliga nyheter, säger Karoline Karadaki, chef för Insamlingsservice på 

Rädda Barnen. 

Presentprodukterna går att beställa på 08-698 90 20. ■ 

Clas Ohlson är med och samarbetar 

nU stARtAR DEtAljhAnDElsföREtAgEt Clas Ohlson och Rädda Barnen ett 

samarbete, som även kommer att omfatta företagets butiker i Norge, Finland 

och England. 

Avtalet är långsiktigt. Tre år till att börja med. Företaget ska bland annat 

bidra till arbetet för att få fler att börja i skolan i Nepal. ■ 

Totalt delade swedbank ut 45 miljoner kronor 

till olika ideella organisationer, däribland 

rädda Barnen. här tar organisationens generalsekreterare 

elisabeth Dahlin emot checken 

på alla hjärtans dag. 

5, 7 miljoner kronor... 

så mycket delade Swedbank ut till Rädda Barnen på Hjärtedagen, ett initiativ 

inom ramen för bankens samhällsengagemang. Pengarna kommer från de 

kunder i Swedbank som sparar i ideella fonder. 

– Vi är jätteglada för bidraget. Det ska bland annat användas till vår globala 

satsning för att minska barnadödligheten i världen, säger Rädda Barnens 

generalsekretare Elisabeth Dahlin. 

Varje år dör nio miljoner barn före sin femårsdag, ofta i lätt botbara 

sjukdomar. Rädda Barnen verkar för att minska barnadödligheten med två 

tredjedelar före 2015. ■ 

Menyou.com 

gör det enkelt att skänka pengar 

ARtIstER soM väljER att distribuera sin musik via den nya sajten 

menyou.com har nu möjlighet att dela med sig av sina intäkter; men inte bara 

till fans och vänner utan också till biståndsorganisationer. Rädda Barnen är 

med som första inställda alternativ. 

– Det handlar om att ta till vara på den öppna och positiva kultur som redan 

finns på Internet och skapa verktyg som gör det lättare för människor att agera 

rättvist och generöst, säger Mattias Lindberg, en av grundarna bakom tjänsten. ■ 

8 Barn 2/2011

Barn 2/2011 

Hemlarm anslutet 

till SOS Alarm 

Trygghet med omtanke 

I vårt Trygghetsabonnemang ingår alltid: fri installation, 

livstids materialgaranti, fria utryckningar och fri service 

utan bindnings-tid eller årsavgifter. Våra larm kan inte 

köpas av dörrknackare och vi samarbetar med SOS Alarm 

för att ge dig som kund största möjliga trygghet. Som 

ett bevis för att vårt skydd håller högsta säkerhetsnivå 

har Villaägarnas Riksförbund - för nionde året i rad - 

För mer information SMS:a TRYGGAHEM till 71120, ring 

020-48 49 10, maila info@tryggahem.se eller besök www.tryggahem.se 

valt oss som enda partner när det gäller larm. 

För vi har samma säkerhetsprodukter som de 

främsta konkurrenterna, men vi håller i regel ett 

väsentligt lägre pris. Smidigt så även barnen kan 

hantera larmet och självklart husdjursanpassar vi 

larmet kostnadsfritt. Enkelt, tryggt och prisvärt. 

Välkommen att larma klokt med Trygga Hem! 

Trygga Hem är ett publikt bolag noterat på marknadsplatsen Nasdaq OMX First North. 

Nyhet! 

Nu med 

kamera 

som tillval! 

9

”Det handlar om 

10 Barn 2/2011

Barn 2/2011 

samarbete” 

Allt fler företag väljer att 

stötta Rädda Barnen. 

Men det handlar om mer 

än pengar. 

-Tiden då vi gick runt med 

tiggarhatt är förbi, säger 

elisabeth Dahlin, Rädda 

Barnens generalsekreterare. 

Idag ligger fokus på partnerskap. 

text: SOPHIE ARNÖ illuStration: EMMA HANqUIST 

Utvecklingen har gått fort. För bara 15 år sedan sågs 

det inte som riktigt rumsrent att den ideella sektorn 

skulle samverka med näringslivet. Idag kommer 

35 procent av Rädda Barnens insamlade medel från 

företag. 

– Och jag tycker att det finns en potential att göra 

ännu mer tillsammans, säger Marie Johansson som 

är chef för Rädda Barnens företagssamarbeten. 

Det var hösten 1994 som Rädda Barnen inledde 

sin första kontakt med den privata sektorn. 

– Då påbörjade vi ett samtal med IKEA kring frågor 

om barns rättigheter och barnarbete. 

Drygt två år senare anställdes en person för att 

mer formellt starta upp det man då kallade en sponsringsverksamhet. 

Ylva Åkerblom fick tjänsten och 

minns den första tiden som en stor utmaning: 

– På den tiden hade man precis börjar prata om 

företags sociala ansvar, CSR, och alla var osäkra på 

vad som skulle ligga i begreppet. Till en början fanns 

ingen företagspolicy som formulerade vilka vi på 

Rädda Barnen skulle samarbeta med och hur, vad vi 

skulle erbjuda och vad vi skulle kräva. 

– Det fanns en stor oro internt att vi skulle förlora 

vår integritet, att vi skulle bli styrda av företagens 

pengar istället för av våra medlemmars och vår styrelses 

uppfattning om vilken verksamhet som var 

viktig. Man var rädd att vi skulle förlora vår självständighet 

helt enkelt. 

Efter en viktig intern diskussion kring företagssamarbeten 

tecknade Rädda Barnen år 1998 sitt 

första företagsavtal – det största som på den tiden 

11

tecknats inom Norden. Det var flygbolaget 

SAS som utlovade att skänka sex miljoner 

kronor per år under en tre års period – 

pengar som skulle fördelas mellan svenska, 

norska och danska Rädda Barnen. 

– Att vi valde att samarbeta med just 

Rädda barnen berodde på att det fanns en 

nära koppling till våra kärnvärderingar och 

vårt varumärke, säger Jan Holmberg, varumärkeschef 

på SAS. 

Flygbolaget såg tidigt CSR som en naturlig 

del av sin verksamhet både ur ett arbetsgivarperspektiv 

men även med hänsyn till 

det samhälle de verkar i. 

– Tillsammans med Rädda Barnen ville 

vi arbeta för att skapa långsiktiga förbättringar 

av barns livsvillkor. Vi har valt att 

fokusera vårt stöd på Rädda Barnens arbete 

med att skapa utbildning för barn i krig- 

och katastrofsituationer. 

IDAg sAMARBEtAR RäDDA Barnen med ett 

40-tal företag. Och intresset för socialt ansvarstagande 

växer. En förklaring till det är ökade 

krav från medarbetare och konsumenter. 

Peter Meinhardt, VD Accenture Sverige, 

en av Rädda Barnens partners, säger: 

– Vi rekryterar företrädesvis unga människor 

och för dem är det viktigt att vi tar 

ansvar. De ställer ofta frågor kring det. 

– Ett partnerskap med Rädda Barnen 

ligger på det viset i vårt intresse eftersom 

det ökar våra möjligheter att rekrytera och 

behålla bra medarbetare. 

Han understryker att det inte finns 

någon motsättning mellan en genuin vilja 

att agera på ett gott sätt och intresse för 

lönsamhet. Tvärtom. 

– Det är väldigt viktigt för oss att det 

finns en synergieffekt . Våra investeringar 

måste vara del av en långsiktig affärsstrate- 

gi, samtidigt som vi bidrar med något som 

är av värde för Rädda Barnen och i slutänden 

de barn man jobbar för. 

så vad gör ni, konkret? 

– Förutom att samla in och donera 

pengar så bidrar vi med det vi kan bäst. 

Våra konsulter hjälper Rädda Barnen att 

utvecklas som organisation genom konsulttjänster, 

till reducerat pris. 

och vad vinner ni själva på det? 

– Genom att göra en insats får våra 

anställda en möjlighet att kanalisera sitt 

engagemang för en god sak, något som 

ökar deras motivation och lojalitet med 

vårt företag. 

Det är tydligt att samarbetet mellan 

näringslivet och den ideella sektorn idag 

har utvidgats till något mer än ett utbyte av 

loggor och överföringar av pengar. Trenden 

har gått från att företag tagit ansvar för att 

riskminimera ”Do no harm” - till att de tar 

ansvar för att de verkligen vill göra skillnad 

och bidra - ”Do good”. 

– Idag ser vi att företag verkligen kan 

vara viktiga aktörer för barns rättigheter, 

säger Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens 

generalsekreterare. Vi lär av varandra – och 

tillsammans kan vi göra skillnad! 

Ett exempel på detta är IKEAs och Internationella 

Rädda Barnens samarbete. Den 

relation som började med ett kunskapsutbyte 

för 17 år sedan har idag utvecklats 

till ett djupt och brett samarbete som även 

omfattar betydande ekonomiskt stöd. 

IKEA Foundation är idag Internationella 

Rädda Barnens största globala företagspartner. 

– Vi behöver varandra, säger Elisabeth 

Dahlin. Det handlar inte längre om att 

företag idkar välgörenhet. Det handlar om 

samspel, dialog och gemensam strategi. Vi 

tror inte att vi själva är bäst på allt. 

Bidraget från IKEA Foundation stödjer 

bland annat Internationella Rädda Barnens 

och Unicefs program för barn som arbetar 

med bomull i Indien och Pakistan. Målet 

för just den satsningen är att tio miljoner 

barn ska ha dragit nytta av grundläggande 

förbättringar till år 2015 

– IKEAs stöd är ovärderligt för att vi ska 

kunna genomföra det här arbetet, säger 

Elisabeth Dahlin. 

En annan viktig komponent i samarbetet 

är IKEAs årliga, globala mjukdjurskampanj 

där tio kronor från vartannat sålt 

mjukdjur går till Internationella Rädda 

Barnens respektive Unicefs utbildningsprojekt 

världen över. Kampanjen har inte bara 

genererat stora belopp, förra året cirka 

110 miljoner kronor, den har också skapat 

ett engagemang hos IKEAs anställda och 

kunder . Dessutom har den givit 20-talet 

medlemsländer inom Internationella Rädda 

Barnen möjlighet att på varuhusen i Sverige 

och världen över, berätta om sin verksamhet 

och varför den är så viktig. 

– CSR får aldrig bli ett avlatsbrev, ett 

påklistrat frimärke, säger Elisabeth Dahlin. 

Om det ska vara meningsfullt måste engagemanget 

bli en integrerad del av företagens 

kärnverksamhet. 

RäDDA BARnEn äR mycket noga med att välja 

sina partners. 

– Vi gör en screening av alla som vill 

samarbeta med oss, utifrån kriterier som 

är fastställda av vår styrelse, berättar Marie 

Johansson. 

I dessa framgår till exempel tydligt 

att organisationen inte samarbetar med 

företag som arbetar med sprit, vapen eller 

pornografi, eller som använder sig av barnarbetare. 

ENKÄT varför har ni valt Rädda Barnen som partner? hur har samarbetet gynnat ert företag? 

Elin jarl, Informatör, Axfood 

– Vi letade efter en stor, välkänd och 

stabil organisation. Vi ville dessutom ha 

möjlighet att stödja projekt både i Sverige 

och i utlandet. Vi har lyft fram samarbetet 

mycket, vilket visar på vårt ansvarstagande. 

Försäljningen av kampanjvaror, märkta med 

Rädda Barnens logga, har gynnat både 

Rädda Barnen och ökat vår vinst. 

fAKtA: Axfood är en av Rädda Barnens 

huvudpartners sedan 2010. De ger främst 

ekonomiskt stöd till utbildning men också 

till program i Sverige. Pengar samlas bland 

annat in via försäljning av kampanjvaror 

och pantautomater med givarknapp. 

Bengt Perman, ordförande 

tolvskillingshjälpen 

– Vi tycker om Rädda Barnens sätt att 

arbeta och att man faktiskt ser konkreta 

resultat av det ni gör. Vi har lärt oss mycket 

av ert sätt att påverka politiker och andra 

makthavare. En del av era metoder har vi 

använt i egna projekt, till exempel i kontakter 

med borgmästare och företag när vi 

startade en yrkesskola i Litauen. 

fAKtA: Partner med Rädda Barnen sedan 

1960. Stöttar med kontanta bidrag. Pengarna 

har gått till många olika projekt sedan 

start, bland annat för romska barn och 

barn i Moldavien som lämnats när föräldrar 

emigrerar. 

12 Barn 2/2011

– Det har hänt att vi har vi tackat nej till 

ganska stora företag. 

Däremot är hon mån om att understryka 

att varje partnerskap måste bygga på det 

enskilda företagets förutsättningar, och på 

att man har förståelse för varandras verksamhet. 

Det finns olika nivå på engagemang, liksom 

olika storlek på donationer. 

– Allt stöd har betydelse! Varje bidrag 

kan göra skillnad för ett barn. 

Men är det verkligen företags ansvar att 

verka för barns rättigheter? Räcker det inte 

med att vi betalar skatt och att våra regeringar 

tar ansvaret? 

– Problemet i världen är inte att det saknas 

lagar och förordningar, utan att de inte 

följs, säger Elisabeth Dahlin. Inom det här 

området kan företagen göra väldigt mycket. 

Om en regering inte ser så allvarligt på 

barnarbete så kan det till exempel ha stor 

betydelse att ett företag vägrar att lägga 

order hos leverantörer som anställer barn. 

– Företagen ska inte ersätta stat och 

kommun, men de kan påverka mycket 

inom sitt eget verksamhetsområde. Och vi 

ser att de ofta gör det. 

Men det finns också kritiker som menar 

att idén att företag ska ta socialt ansvar kan 

avskräcka dem från att investera i fattiga 

länder - eftersom det är svårt att införa helt 

trygga arbetsvillkor där. Något som dessa 

länders utveckling skulle kunna förlora på. 

Hur ser du på den hållningen? 

Vi ser att allt fler företag vill ta ett socialt 

ansvar och vi ser på investeringsflödena 

till utvecklingsländer att de inte låter sig 

avskräckas. Tvärtom har företag själva arbetat 

fram principer för hur de kan arbeta till 

exempel i konfliktländer. 

Marie Johansson tror till och med att före- 

Barn 2/2011 

tag gynnas av att ta ansvar i de samhällen de 

verkar, eftersom konsumenter och anställda 

i allt större utsträckning kräver det. Vad vill 

hon då säga till dem som fortfarande känner 

oro för att samarbetet med företag ska styra 

Rädda Barnens verksamhet? Finns det risk att 

de påverkar hela inriktningen på arbetet när 

de villkorar sina donationer? 

– Företagen vill veta vilken nytta deras 

pengar gör och det tycker jag är ett rimligt 

krav, säger Marie Johansson. Visst vill många 

öronmärka till specifika projekt men det ligger 

på oss att presentera vår verksamhet på 

ett sådant sätt att företagen förstår vad vi gör 

och vad deras pengar kan bidra till. 

christina Wahlström, projektledare 

skandia Idéer för livet 

Brand & communications, nordic 

Division 

–Vi jobbar själva med barn och ungas 

utveckling, bland annat jobbar vi för att 

motverka mobbning. Rädda Barnens verksamhet 

gick hand i hand med våra idéer. 

Våra anställda får lägga ner två timmar 

av betald arbetstid per månad på ideellt 

arbete. På sikt tror jag att Rädda Barnen 

kommer att kunna hjälpa oss med utbildningar 

för dem. 

fAKtA: Skandia Idéer för livet har varit 

Rädda Barnens partner sedan 2010. De 

stöttar med kontanta bidrag som går till 

idrottsprojektet ”Jag vill också vara med”. 

Elisabeth Dahlin instämmer: 

– Ja, det är ju alltid våra förslag på verksamhet 

som de väljer att stödja. Vi kommer 

aldrig att vara till salu. 

De menar bägge att den största utmaningen 

när det gäller företagssamarbeten är 

att få företagen att förstå vad som är Rädda 

Barnens uppdrag; att det är långsiktiga program 

som prioriteras och att det inte alltid 

går att visa resultat direkt. 

För oss är det svårt att liera oss med 

någon som bara vill stödja oss då och då, 

eftersom vi alltid arbetar långsiktigt, säger 

Marie Johansson. 

Och Elisabeth Dahlin håller med: 

tExt & foto: SoPHIE ARNö 

Karin nedersjö, produktchef 

twentieth century fox 

– Ett samarbete med Rädda Barnen låg 

mig väldigt varmt om hjärtat eftersom barn 

berör! Dessutom stärks sammanhållningen 

på vårt kontor av känslan att vi gör något 

som betyder något. 

fAKtA: Partners sedan 2011. Tre kronor av 

varje såld dvd i butik kommer att gå till 

Rädda Barnen. Pengarna ska gå till arbetet 

mot barnadödlighet i världen. 

13

– Vi får ofta frågan: Har ni något barnhem 

som vi kan skänka en slant till? Men vi 

jobbar inte så. 

IställEt hAnDlAR DEt om arbete för långsiktiga 

förändringar, om att utbilda, förändra attityder, 

påverka myndigheter och beslutsfattare. 

– Det är ingen idé att bygga en skola om 

man inte samtidigt utbildar lärare, samverkar 

med det lokala ministeriet och skapar 

lokalt ägandeskap i civilsamhället, konstaterar 

Marie Johansson. 

– Sådant tar lite längre tid. 

hur mäter man framgång i arbetet? 

– Genom de konkreta förändringar vi 

tillsammans kan bidra till för barn, säger 

Elisabeth Dahlin. 

– Det är också en framgång när det hållbara 

företaget blir en del av ledningars vision, 

en strategisk affärsfråga. När man verkligen 

vill vara med och förändra för barn. 

I januari förra året invigdes Rädda Barnens 

center för barns rättigheter i Kina. 

Centret är det första i sitt slag och fokuserar 

på att stärka företag att förbättra sitt sociala 

ansvar gällande barns rättigheter. 

För företaget Clas Ohlson var det ett av 

flera skäl till att de valde att ingå i ett partnerskap 

med Rädda Barnen i mars i år. 

– Vi träffade ett antal ideella organisationer, 

fick lära oss mer om hur de jobbade 

och hade diskussioner kring gemensamma 

nämnare, berättar John Womack, Informationschef 

på Clas Ohlson. 

– Vi har en stor inköpsverksamhet i Kina 

så för oss var det väldigt viktigt att Rädda 

Barnen finns där, som en av få ideella organisationer. 

Det är värdefullt att vi kommer 

att kunna samarbeta kring sociala frågor 

på plats. 

Rädda Barnen har också verksamhet i de 

fyra länder där Clas Ohlssn har butiker; i 

Sverige, Finland, England och Norge. 

– Nu planerar vi olika typer av kampanjer 

i våra butiker, till exempel försäljning 

av produkter där en viss del av intäkten går 

till er, berättar John Womack. 

Och det är ett långsiktigt avtal. Tre år till 

att börja med. 

– Det är viktigt att Rädda Barnen kan 

starta upp projekt med vetskap att det finns 

finansiering. ■ 

javier Massot, kundansvarig allianser 

privat, If 

– Som försäkringsbolag arbetar vi med 

människors trygghet. Hela Rädda Barnens 

tanke om barnens väl och ve ligger väl i 

linje med vår verksamhet. Samarbetet har 

givit våra anställda möjlighet att engagera 

sig i Rädda Barnens program, två timmar 

per månad på arbetstid, något som många 

uppskattar mycket. 

fAKtA: Huvudpartner sedan 2008. Vissa 

försäkringar som If säljer ger ett bidrag 

till Rädda Barnen. If erbjuder också mer 

förmånliga försäkringar till medlemmar. 

If stöttar även med större kontantbelopp 

som går till projektet Private Property, som 

förebygger och synliggör nätmobbing. 

vad är csR? 

Företag har alltid haft ett ansvar – mot ägare, 

anställda, kunder, långivare, myndigheter och 

andra som de är beroende av. Men nu pratar man 

allt oftare om att ansvaret har breddats och fått 

ett delvis nytt motiv; ett bredare engagemang i 

samhället och världen utanför företaget. 

Csr är en förkortning av Corporate social 

responsibility som på svenska kan översättas till 

”företagens sociala ansvar”. 

inom Fn och OeCD finns internationnela ramverk 

för företags sociala ansvar med bakgrund i 

internationella konventioner. Dessa omfattar fyra 

områden: 

● Mänskliga rättigheter 

● Korruption 

● Miljöansvar 

● grundläggande arbetsvilkor 


helena Muller, kommunikations- och 

rapporteringsansvarig, hållbarhet, 

sEB 

– Barnen är ju framtiden! Som bank vill vi 

självklart vara med och ta ansvar. Det har 

skapat engagemang och stolthet hos våra 

anställda. Vi jobbar aktivt med att stötta 

barn och ungdomar på olika sätt via våra 

samhällsengagemang. 

fAKtA: SEB är inte löpande partner ännu 

men är med och stöttar ekonomiskt. Vid 

katastrofen på Haiti skänkte banken en 

miljon. De uppmanade också sina kunder, 

via hemsidan i Sverige men också i New 

York att gå in med stöd till Rädda Barnens 

katastrofinsatser. 

14 Barn 2/2011

– jag har ett meningsfullt 

jobb, men att vara 

volontär kommer mer 

från hjärtat. 

Nishti Akman har 

fått möjlighet att jobba 

ideellt på arbetstid. 

text: NADJA DEBoVE Foto: STEFAN BLADH 

tIll vARDAgs äR Nishti IT-konsult på Accenture, 

ett företag som Rädda Barnen samarbetar 

med sedan länge. I kväll har hon 

tillsammans med fyra kolleger tagit sig till 

Barn 2/2011 

Stockholmsförorten Husbys ungdomsgård. 

De ska vara med på veckans Tjejforum, ett 

projekt Rädda Barnen står bakom och som 

går ut på att stärka unga tjejers självkänsla. 

– För mig är det viktigt att min arbetsgivare 

tar socialt ansvar, och att jag får möjlighet 

att bidra, säger hon. Det var något jag frågade 

efter redan under min anställningsintervju. 

Runt 6o tjejer mellan 13 och 16 år har 

kommit till veckans Tjejforum. I kväll står 

livsmål i fokus för diskussionen. Vad vill 

man bli – och hur kan man nå dit? Tillsammans 

med konsulterna från Accenture 

mejslar de sedan fram hur de skulle kunna 

gå till väga. 

Efter en lite trevande start blir det 

snabbt full fart i diskussionen. Tankarna 

kring framtiden växer så att det knakar. 

Och ambitionerna. 

– Jag vill bli chef. Helst på Ericsson, säger 

viktoria Bergman, kommunikationsdirektör 

trelleborg 

– Trelleborg är en internationell koncern 

med verksamhet i mer än 40 länder. 

Huvudskälet till att vi valde Rädda Barnen 

som partner är att det är en internationell 

organisation. Dessutom jobbar ni på ett sätt 

som är väldigt konkret och effektivt. Genom 

samarbetet har vi själva fått stöd och 

rådgivning i internationella frågor. 

fAKtA: Trelleborg har stöttat Rädda Barnen 

med stora belopp sedan 2007. Pengarna 

går till utbildning för barn i konflikt- och 

katastrofländer. 

Medarbetare från accenture diskuterar framtidsdrömmar 

med saron Yosief, 13, Medina skepi, 14, 

och nathalie haile, 13 på ungdomsgården i husby. 

Medina Skepi, 14. 

Att vilja, kunna och våga behövs för att 

kunna nå sina mål. Det kan hennes kompisar 

på ungdomsgården enas om. Och så bra 

betyg och självförtroende förstås. 

– Jag brukar inte prata om min framtid 

på det här sättet, säger Nathalie Haile, 13, 

efter mötet. Det kändes bra. Jag fick en massa 

tips på hur jag ska få bättre självförtroende 

så att jag lättare kan prata i klassen. 

– Och så lärde jag mig att min blyghet 

faktiskt kan vara en styrka. Jag ska bli lärare 

och då kommer jag att veta hur man bäst 

stöttar de som är lite blyga. 

Nishti Akman var också nöjd med kvällen. 

– Unga behöver vuxna förebilder, säger 

hon. Jag har dessutom invandrarbakgrund 

– det är bra att visa att alla kan lyckas. ■ 

tExt & foto: SoPHIE ARNö 

fredrik nilzen, nordiskt ansvarig 

för corporate citizenship (csR), Accenture 

-Vi ville erbjuda våra konsulttjänster även 

till en icke-vinstdrivande verksamhet och 

Rädda Barnen HR behövde metodstöd kring 

kompetensutveckling. Det har utan tvekat 

också gynnat oss att våra anställda har fått 

möjlighet att engagera sig och bidra på ett 

meningsfullt sätt, utan vinstintresse. 

fAKtA: Accenture är huvudpartner till 

Rädda Barnen och har stöttat organisationen 

sedan 2007, framförallt med sin 

kompetens, gratis eller prisreducerade 

konsulttjänster men även med kontantbelopp. 

Pengarna har gått till barns utbildning 

i Elfenbenskusten. 

15

De granskar 

företagen 

Ett företag kan inte bete sig hur som helst. Det 

finns avtal och regler att förhålla sig till. Nationella 

Kontaktpunkten är en av de instanser som övervakar 

att allt går rätt till när svenska företag agerar 

på den globala marknaden. 

text: NADJA DEBoVE 

– föR Att agera på ansvarsfullt i andra 

länder är det viktigt att göra ordentliga 

riskbedömningar och att integrera 

CSR-arbetet i kärnverksamheten, säger 

Lisa Svensson som arbetar med den 

Nationella Kontaktpunkten, NKP, i 

Stockholm. 

NKPn arbetar med att främja de 

riktlinjer som regeringen antagit inom 

ramen för OECD, Organisationen för 

Ekonomiskt Samarbete och utveckling. 

Hittills har 42 länder skrivit 

under dem. 

– Riktlinjerna är frivilliga, men vi 

kan föra en dialog med företagen. 

En av kontorets viktigaste uppgift 

är just att göra företag medvetna om 

själva riktlinjerna. De gäller allt från 

att respektera mänskliga rättigheter 

och motarbeta barnarbete, till att skydda 

miljön och bekämpa korruption. 

– Många svenska företag ligger i 

framkant när det gäller arbetet med 

socialt ansvarstagande. De har ett gott 

internationellt rykte, men det betyder 

inte att de kan bli ännu bättre. 

När ett företag inte sköter sig kan 

såväl privatpersoner som organisationer 

skicka en anmälan till Nationella 

Kontaktpunkten. Det kan till exempel 

handla om att det inte följt lokala 

arbetsmarknadsavtal, inte satt rätt 

löner eller om att det smutsat ned vattendrag. 

– Vi står för dialog och försök till 

medling. 

Sedan starten 2002 har kontoret 

bara tagit emot ett fåtal anmälningar. 

– Att vi fått in så pass få tror jag 

beror på att vi redan har en lång tradition 

av dialog mellan arbetsmarknadens 

parter. 

Lisa Svensson poängterar vikten av 

att lösa en konflikt genom dialog och 

att få företagen att själva ändra sig 

och ta ett större ansvar. Det gäller inte 

minst barnarbete. 

– Den bästa långsiktiga lösningen 

för barnen är inte att företaget stänger 

sin fabrik och slänger ut dem på gatan. 

Det viktiga för barnen är snarare att 

företaget tar sitt sociala ansvar och 

skapar bra arbetsförhållanden.. ■ 

niclas Andersson, chef kortsamarbeten 

handelsbanken finans 

– Rädda Barnen är ett starkt och tryggt varumärke 

att samarbeta med. Det stärker vår 

status och trovärdighet på den profilerade 

kortmarknaden. Det har också en positiv 

effekt på vår personal att vi kan göra en god 

gärning. 

fAKtA: Handelsbanken är partner sedan 

2007. Varje gång någon betalar med Rädda 

Barnen MasterCard går 0,5% av köpesumman 

till Rädda Barnen utan att kortinnehavaren 

betalar något extra. Pengarna går till 

Rädda Barnens katastroffond. 

hallå Erik Zachrison! 

Du är generalsekreterare för frivilligorganisationernas 

insamlingsråd, fRII, 

som företräder stora organisationer som 

Rädda Barnen, Röda Korset och cancerfonden. 

vilka är trenderna när det gäller 

företagens vilja att bidra? 

tExt: NADJA DEBoVE 

– Företagens gåvor 2009 dubblerades 

jämfört med året innan. Fortfarande kommer 

de stora pengarna från privatpersoner men 

företagens andel ökar. 

hur tänker företagen? 

– Företag består av 

människor – det får 

vi inte glömma. Ett 

åtagande inom CSR är 

idag viktigt för de flesta 

företag. 

vilka företag är 

det som ägnar sig åt 

csR? 

– Alla typer: stora och små, företag inom 

verkstadsindustrin, detaljhandeln och tjänstesektorn. 

vilka frivilligorganisationer vill företag 

stötta? 

– De som kan erbjuda företagens personal 

delaktighet, till exempel volontärarbete, 

deltagande i kurser och utbildningar, platsbesök. 

- Företagen vill också se att organisationer 

de stöder kan beskriva mål och resultat i sin 

verksamhet. ■ 


sandra flodström, kvalitetschef 

santa Maria 

– Vi valde Rädda Barnen därför att de har 

lång erfarenhet av att arbeta med barn på 

ett mycket kompetent sätt var än i världen 

barnen finns. Santa Maria arbetar med hela 

världen genom att vi köper in kryddor. Det 

är viktigt för oss att ta ansvar för den värld 

och samhälle vi agerar i. Vi har identifierat 

barn som en mycket viktig grupp. 

fAKtA: Santa Maria är en av Rädda Barnens 

huvudpartners, sedan 2005, då samarbetet 

inleddes. De stöttar med kontanta bidrag. 

Pengarna går till utbildning för barn i 

Columbia, i Medellins fattigkvarter. 

16 Barn 2/2011

Brandreality 

Barn 2/2011 

Jobba, umgås, dansa, träna, shoppa... 

– Multivitamin- och mineraltillskott, nns i nio varianter anpassade till kön, ålder och livsstil. mittval.se 

Konsumentkontakt 020-35 05 05 

MittVal KVINNA är ett vitamin- och 

mineraltillskott för dig som är mellan 

13 och 55 år, som bland annat tillgodoser 

kvinnors behov av järn. Rekommenderas 

även för dig som är gravid. 

Finns på apotek. 

17

18 Barn 2/2011

Bomullens pris 

Mohan Bolke är 13 år och kan knappt gå. Hans trasiga fötter är priset 

för timmar, dagar och år av arbete. 

Nu arbetar indiska Rädda Barnen för att Mohan och andra barn på 

bomullsfälten ska få tillbaka sin barndom. 

text: SOPHIE ARNÖ Foto: ÅKE ERICSON 

Barn 2/2011 

19

Den svarta jorden är extremt bördig. 

Men priset för skörden är 

högt. 

Mohan Bolke rullar ner sin 

strumpa. Rösten stockar sig i 

halsen när han tittar ner på sin 

egen fot. 

– Ibland kan jag inte gå på grund av 

smärtan, säger han innan tårarna tränger 

fram. 

Han gömmer ansiktet i händerna och 

hans trasiga fingrar vittnar också om timmarna 

av arbete ute på bomullsfälten. 

Bladen som kupar sig runt själva bomullen 

är vassa och det är lätt att skära sig. Det är 

det också när man tvingas ut på fälten utan 

skor. 

Vi möter honom i hans skola. Men det är 

bara ibland han har tid att gå hit. Vi befinner 

oss i Indiens så kallade ”bomullsbälte”. 

Här i delstaten Maharashtra, är barnarbete 

ett stort problem. Vidarbha-distriktet där 

Mohan bor tillhör landets fattigaste och 

minst utvecklade. Människor försörjer 

sig främst på jordbruk. 65-70 procent av 

alla barn, både flickor och pojkar, lämnar 

periodvis skolan för att hjälpa till med plan- 

tering och skörd av bomull, sojabönor och 

apelsiner. Oftast jobbar de på bomullsfälten 

under förfärliga förhållanden. 

– Sommarens hetta är obeskrivlig, med 

temperaturer upp emot 50 grader. Värmeslag 

och uttorkning är vanliga problem, 

liksom insektsbett, ormbett, utslag av 

kemikalierna och andningsbesvär, säger 

Radakrishnan Deshmukh, projektledare på 

en av indiska Rädda Barnens lokala partnerorganisationer. 

Ett annat problem är våldet. Och bristen 

på skydd och frihet. 

– Vi har ett mål för hur mycket vi ska 

plocka varje timme, berättar Mohan. Om 

ägaren ser oss sitta och vila så slår han oss 

eller så ger han oss ingen lön. 

– Jag känner ofta att jag helst bara vill 

springa därifrån men jag har inget val. Jag 

tänker alltid på min familj först. Pengar 

är ett stort problem för oss. Varje dag är vi 

osäkra på om vi ska få ihop till mat. De klarar 

sig inte utan mig. 

tRots InDIEns snABBA ekonomiska utveckling 

lever nästan hälften av befolkningen 

fortfarande i absolut fattigdom, det vill säga 

på mindre än tio kronor per dag. Många 

barn tvingas, liksom Mohan Bolke, att bidra 

till sina familjers försörjning. 

Det är vanligt att familjer skuldsätter sig 

för att kunna köpa och odla upp en liten bit 

jord. Ett dåligt år med låg avkastning kan 

vara lika med katastrof. 95 procent av det 

totala antalet självmord i Indiens bomullsdistrikt 

förekommer i just Vidarbha-regionen. 

Ofta finns en koppling till obetalda 

skulder. 

Så var det för Mohan Bolkes pappa. Han 

hade tagit ett lån på 10 000 rupies, cirka 

1 400 kronor. 

– Mamma och jag var hos släktingar i 

Jaipur när vi fick telefonsamtalet…, berättar 

Mohan. 

Det var en bekant som berättade att pappan 

hade tagit sitt liv. 

Det är tre år sedan nu. Och det är en av 

orsakerna till att Mohan måste hjälpa sin 

mamma och sina två yngre bröder. 

Men fattigdom är inte enda skälet till att 

barn arbetar i Indien. Det handlar också om 

attityder. 

– Det finns en kulturell och social acceptans, 

säger Shireen Miller, som är kommu- 

20 Barn 2/2011

nikationschef på indiska Rädda Barnen. 

– Det är inte alls som i Sverige, där konsumenterna 

genast skulle reklamera en 

produkt om det var framställd med hjälp 

av barnarbete. Här tycker man snarare att 

man hjälper till om man bidrar till att ett 

barn får chans att jobba. 

Det är också vanligt att föräldrar, som 

själva saknar utbildning, inte ser värdet av 

att barnen går tillbaka till skolan, särskilt 

som utbildningen ofta håller låg kvalitet. 

En Av DE största utmaningarna för indiska 

Rädda Barnen är därför att påverka attityder, 

både hos regeringen och hos föräldrar. 

– Vi måste visa att de vinner på att barn 

går i skolan, säger hon. Och vi måste höja 

kvaliteten på utbildningen. 

Indiska Rädda Barnen arbetar, med stöd 

av IKEA Foundation, med ett omfattande 

projekt för just för barn som arbetar med 

bomull. Målet är att investera i program 

som kan bidra till långsiktiga förändringar 

för barn. Just nu pågår verksamhet i 1 900 

byar i delstaterna Maharashtra och Gujarat. 

Inom kort ska man även starta projekt i 

delstaterna Rajasthan, Punjab och Haryana, 

Barn 2/2011 

där man hoppas kunna nå ytterligare 800 

byar. 

I Maharashtra, där Mohan Bolke bor, är 

målet att nå cirka 300 000 barn i 986 byar, 

med hjälp av fyra lokala partnerorganisationer. 

I 90 procent av dessa lokalsamhällen 

ska barnarbetet minska betydligt. Minst 

hälften av delstatens drygt 122 000 arbetande 

barn ska få möjlighet att lämna sina 

exploaterande arbeten. 

– Lokala nätverk ska stärkas, kvaliteten 

på utbildningen ska öka, lärare tränas och 

föräldrar ska få ökad kännedom om de sociala 

trygghetssystem som finns men som få 

känner till, änkepensionen är ett exempel, 

säger Radakrishnan Deshmukh, på en av de 

lokala partnerorganisationerna. 

I Mohan Bolkes by, Manaba, märker man 

redan resultat av arbetet. 

BåDE DEn MUslIMsKA och den hinduiska 

grundskolan har renoverats så att de ska bli 

mer barnvänliga och inspirerande. Lärarna 

har fått utbildning, föräldrar har kontaktats 

och en lokal ”utbildningsaktivist” har 

värvats. 

– Det har varit ett visst initialt motstånd, 

till exempel hos lärarna som är vana vid 

ganska konservativa undervisningsmetoder, 

säger Radakrishnan Deshmukh. Men 

de upptäckte ganska snabbt att de interaktiva 

undervisningsmetoder som vi lär ut är 

intressanta. 

Läraren Shela Kolamkar instämmer: 

– Efter träningen har jag börjat tänka på 

ett helt annat sätt. Jag har börjat intressera 

mig för barnens egna åsikter och intressen. 

Och jag märker att min ökade empati gör 

att de blir mer engagerade i skolan. 

Barnens egna röster tas också till vara i 

barngrupperna som har bildats i byarna för 

att barnen ska ha ett forum för att leka, lära 

och utbyta erfarenheter med varandra. Här 

kan de ta upp frågor som engagerar dem. 

– När vi ses pratar vi mycket om hur vi 

ska hjälpa våra kompisar som arbetar, säger 

Pranjalj Wadulkar, 14. 

– Vi brukar prata med dem och försöka 

övertala dem att komma till skolan. Ibland 

samlar vi in pengar om de behöver hjälp till 

skolböcker och annat. 

Flickors situation är särskilt svår, påpekar 

hon. 

– Eftersom de både måste arbeta på 

21

Afghanistan 

Pakistan 

Indus 

Ahmadabad 

■ 

Delhi ■ 

N ew Delh i✪ 

Ka npur■ 

■ 

Nagpur 

(Bombay) Mumbai■ 

■ 

Pune 

Arabiska sjön 

Hyderabad■ 

Krishna 

G odavari 

B angalore ■ 

Indus 

Nepal 

Ganges 

Brahmaput ra 

■Kolkata 

(Calcutta) 

Beng aliska Myanmar 

bukten (Burma) 

Andamanöarna 

■ 

Chennai (Ma dras) 

Sri Lanka 

Kina 

republiken indien/ 

Bhārat ganarājya 

. 

Bhutan 

Bangladesh 

antal invånare: 1 198 000 000 (2009) 

HuvudStad: New Delhi 

StatSSkick: republik, förbundsstat 

Yta: 3 288 000 km² 

nativitet/FödelSetal: 2,4 % 

BnP Per invånare: 1 032 US dollar (2009) 

läS- ocH SkrivkunnigHet: 60,5 % 

antal invånare Per kvadratkiloMeter: 

360,8 

religioner: huvudsakligen hinduism; minoriteter 

av muslimer, sikher, kristna m fl 

Vidarbha distriktet tillhör landets fattigaste. 

här lämnar 65–70 procent av alla barn skolan 

periodvis för att hjälpa till med plantering och 

skörd av bomull och andra grödor. 

fälten och hjälpa till hemma. Det blir inte 

mycket tid över att leka och göra läxor. 

Hon började själv arbeta när hon var sju 

år. 

– Min utbildning påverkades jättemycket. 

Jag blev så trött. Och när jag väl gick tillbaka 

till skolan blev jag straffad för att jag 

inte hade gjort läxorna. 

Men nu jobbar hon bara på helgerna. 

ävEn ARjUn lAxMAn Jadhav, 12, som tidigare 

jobbade heltid på fälten, har fått mycket 

stöd av barngruppen 

– Att plugga med kompisarna har hjälpt 

mig att lyckas på mina prov, säger han. Och 

jag har fått bättre självförtroende. Nu vågar 

jag prata mer och berätta hur det är. 

Byns lokala utvecklingsaktivist, Damodar 

S Jondalekar, 37, lyssnar stolt och 

ömsint när barnen berättar. Han nominerades 

av de andra byborna för uppdraget och 

tvekade aldrig att ta det. 

– Jag jobbade själv på fälten när jag var 

liten och vet vad barnen går igenom. Jag 

har länge velat göra något för dem. 

Nu är han med på barngruppens möten, 

initierar samtal och lekar och söker upp 

föräldrar. 

– Förut tänkte jag alltid att jag skulle 

hjälpa till finansiellt – vilket är omöjligt, 

säger han. Nu har jag insett att jag måste 

hitta mer långsiktiga lösningar. 

– Det handlar alltid om att få människor 

att själva se hur en viss handling kommer 

att gynna dem. Alla människor vill gå med 

vinst, vad de än gör. 

– Därför kan jag till exempel tala om för 

en förälder att ”om ditt barn kommer till 

skolan så får han en ranson på nio kilo ris 

med sig hem”. För så har reglerna varit utan 

att folk har känt till det. När föräldrarna får 

veta det så kommer barnen. 

– Jag kan också påpeka det faktum att på 

fälten tjänar barnen som mest 50 rupies per 

dag (knappt sju kronor) – medan kostnaden 

för att gå till doktorn med de skador de får 

är betydligt högre. 

Hans arbete har redan givit tydliga 

resultat. Tidigare var det 52 barn i byn som 

lämnat skolan för arbete. Nu har 26 av dem 

börjat igen. 

– Men min dröm är att alla barn i den 

här byn ska gå i skolan. 

DAMoDAR s jonDAlEKAR har engagerat sig 

särskilt i Mohan Bolke. Han själv har köpt 

honom ett par skor och betalat för läkarbesök 

och mediciner. Och han har sökt upp 

hans mamma. 

– Jag har hjälpt henne med hur hon kan 

söka och få änkepension – mot att hon låter 

sin pojke gå i skolan igen. 

Och nu är Mohan med på lektionerna 

igen, även om han fortfarande måste jobba 

ibland. 

Hans dröm är att bli doktor. Och att få 

hämnd. 

– Jag vill hjälpa människor, säger han. 

– Och så brukar jag tänka att en dag så 

dyker min arbetsgivare upp med en skada. 

Och vad gör du då? 

– Jag säger: Du lät mig aldrig vila – men 

nu väljer jag att ändå behandla dig. Så tänk 

på det och lär dig något! ■ 

Barnarbete i Indien 

● indien är det land som uppskattas ha flest 

barnarbetare i världen. 

● Den utbredda fattigdomen är den främsta 

orsaken 

● exakt hur många barn det handlar om är svårt 

att beräkna eftersom många arbetar i familjer 

och på gatan, där de är relativt osynliga för 

statistik. Men den officiella siffran, enligt den 

senaste folkräkningen, är att det finns 12,6 

miljoner barn i åldrarna 5-14 år som arbetar. 

● Barn utnyttjas ofta i riskfyllda arbeten, 

framförallt som tjänstefolk, diamantslipare, 

textilarbetare, vävare, mekaniker, stenbrytare 

samt inom mattindustrin och jordbruket. 

Källa: international Labour organization, iLO, globala 

samarbetet med the iKea Foundation 

22 Barn 2/2011

Flera skolor har renoverats så att de ska bli 

mera barnvänliga och inspirerande. 

Många barn som arbetar 

drömmer om att få gå i 

skolan. några har turen att få 

åka med på skolskjutsen. 

arjun, 12, Pranjalj, 14, Mohan, 13, och rjna 14, är alla med i skolans nystartade barngrupp. här kan de utbyta erfarenheter 

och ta upp frågor som engagerar dem. –Vi pratar mycket om hur vi ska hjälpa våra kompisar som arbetar, säger Pranjalj. 

Barn 2/2011 

– Jag känner 

ofta att jag helst 

bara vill springa 

därifrån, säger 

Mohan Bolke, 13, 

när han berättar 

om sitt arbete på 

bomullsfälten. 

23

Jobb, skola och hushållsarbete… 

Lägg till: total brist på el. 

Det är en ekvation som är svår att få ihop med läxläsning. 

Men nu har rjna Warghat fått en lampa – som ger hopp om framtiden. 

Hoppets lampa 

RjnA WARghAt äR bara 14 år men har ett 

stort ansvar att axla. Hennes familj är fattig 

och har alltid flyttat runt för att hitta jobb. 

– Men förra året blev livet ännu hårdare. 

Då föll pappa ner i en brunn och 

skadade sig så svårt att han aldrig mer kan 

arbeta, berättar hon. 

Sedan dess har kraven på Rjna Warghat 

ökat. Hon måste bidra till familjens 

försörjning genom att arbeta på bomullsfälten, 

parallellt med skolan. Dessutom 

måste hon hjälpa till hemma med tvätt, 

städning och matlagning, något som de 

två äldre bröderna inte alls behöver göra i 

samma utsträckning. 

– Flickors situation är särskilt svår, 

eftersom vi måste hjälpa till med allt hushållsarbete, 

påpekar hon. 

– Det är inget lätt liv. . . 

Men det hårda arbetet har inte hindrat 

Rjna Warghat från att fortsätta sköta skolan. 

Fast ibland har det varit svårt att göra 

läxorna, eftersom familjen inte har någon 

elektricitet i sitt lilla enkla hus. Så fort 

mörkret faller har hon varit hänvisad till 

det dunkla ljuset från en oljelampa. 

– Röken svider i ögonen, men jag har 

inte haft något annat val. Fast jag fick inte 

använda den så länge för oljan är dyr. 

Men nu har den solcellsdrivna Sunnanlampan 

från IKEA Foundation gjort det 

lättare att sköta skolarbetet. 

Det var byns barngrupp som, tillsammans 

med byns lokala barnskyddskommitté, 

fick förtroendet att identifiera vilka 

som behövde lamporna bäst – och att dela 

ut dem. 

Rjna Warghat är glad att hon var en av 

drygt 100 barn i byn som fick en. 

– Nu kan jag plugga flera timmar på 

kvällarna, även när det har blivit mörkt. 

Jag kommer bättre förberedd till skolan 

och slipper straff från lärarna för att jag 

inte har gjort läxan, säger hon. 

Utdelningen av Sunnan-lampor är del 

av Internationella Rädda Barnens projekt, 

som med stöd av IKEA Foundation, har 

som mål att stärka barn som jobbar på 

bomullsfälten. Totalt är det 29 600 barn 

i delstaten Maharashtra som fått ta emot 

varsin lampa. 

För varje Sunnan-lampa som säljs på 

IKEA-varuhus runt om i världen skänker 

IKEA Foundation en till ett barn som inte 

har tillgång till elektricitet. 

Lamporna har designats särskilt för länder 

som Indien, där det är tillräckligt med 

sol för att ladda lamporna året runt. 

För Rjna Warghat har ljuset inneburit 

att hon fram emot kvällarnas läxläsning – 

och mot en ljusare framtid. 

– Jag kommer att få ett bättre liv om jag 

pluggar. ■ 

visste du att… 

” IKEA:s stöd är 

ovärderligt” 

Barn som arbetar är en av de största 

och svåraste frågorna för Rädda 

Barnen i Indien. 

– Stödet från IKEA Foundation har 

givit oss en flygande start i arbetet, 

säger Thomas Chandy, generalsekreterare. 

IntERnAtIonEllA RäDDA BARnEn och IKEA har 

samarbetat ända sedan mitten av 1990-talet. 

– Vi delar samma vision om att alla barn har rätt 

till överlevnad, skydd, utveckling och deltagande, 

säger Thomas Chandy, generalsekreterare för Rädda 

Barnen i Indien. 

Här går stödet från IKEA Foundation främst till 

program för barn som arbetar med på bomull. 

Under programmets första fyra år, 2009 till 2013, 

ska 2 000 byar i åtta av de främsta bomullsdistrikten 

involveras. Målet är bland annat att skapa bättre 

kvalitet i barns utbildning – och att fler ska få möjlighet 

att gå i skolan. 

– Vi vill verka för 

långsiktiga, hållbara 

förändringar, bland barn, 

föräldrar, inom byarna 

och samhället på mer 

övergripande nivå, säger 

Thomas Chandy. 

Det är bara tre år sedan 

indiska Rädda Barnen blev 

en egen organisation med 

egen styrelse. Sedan dess 

har utvecklingen gått fort. 

– Första årets budget Thomas Chandy 

var 3 miljoner dollar, årets är 25 miljoner dollar, 

berättar Thomas Chandy. 

– Stödet från IKEA Foundation är det enskilt 

största bidrag vi har fått från en givare, och det har 

gett oss en flygande start i arbetet. 

Han tycker att relationen till IKEA Foundation 

skiljer sig från relationen till andra givare. 

– Vi kallar dem partner, eftersom vi jobbar så tätt 

ihop för att förverkliga gemensamma visioner. De är 

inte en givare som bara släpper ner pengar från ovan. 

Och relationen är strategiskt viktig för indiska 

Rädda Barnen på flera vis. 

– Samarbetet har ökat vår status, trovärdighet 

och synlighet i relation till regeringen, konstaterar 

Thomas Chandy. 

Är det någonsin ett problem att en stor del av 

Rädda Barnens arbete handlar om politisk påverkan? 

Jag menar, IKEA Foundation engagerar sig ju inte 

politiskt. Hur fria kan ni känna er? 

– De ger oss full frihet att verka för attitydförändringar 

inom vår regering. De förstår vad vi står för. ■ 

internationella rädda Barnen och iKea Foundation samarbetar även kring en rad andra projekt än de 

som handlar om barn som arbetar med bomull i indien och Pakistan. ett exempel är iKeas årliga mjukdjurskampanj 

där en euro för varje sålt mjukisdjur går till internationella rädda Barnens utbildningsprojekt 

runt om i världen. 

samarbetet involverar anställda på rädda Barnens kontor i över tio länder – men samordnas av 

svenska rädda Barnen som är ”lead agency” och representerar hela internationella rädda Barnen i det 

globala samarbetet med the iKea Foundation. 

24 Barn 2/2011

Enkät 

PRAnjAlj 

Pranjalj Wadulkar är 14 år. 

Utbildning gör dig fri. Du 

” lär dig tänka själv och 

fundera över vad som är rätt 

och fel. 

När du arbetar gör du bara 

som någon annan säger, du jobbar 

under press, som en åsna. 

Barn 2/2011 

hur skiljer sig livet i skolan från livet på bomullsfäten? här berättar tre barn som alla har jobbat eller jobbar. 

ARjUn 

Arjun laxman jadhav är 12 år. 

Barn som jobbar på fälten 

” kommer efter och får sämre 

självförtroende. De är inte vana att 

vara sociala och säga vad de tycker. 

MohAn 

Mohan Bolke är 13 år. 

Arbetet på fälten 

” hjälper en inte att 

utveckla några andra 

kunskaper som gör att man 

kan avancera i livet. Om jag 

till exempel skulle gå på 

ett jordbruksuniversitet, så 

skulle jag lära mig vilken teknik 

man kan använda för att 

skörda mest effektivt. Jag 

skulle kunna bli bonde istället 

för att alltid vara någon 

annans slav eller tjänare. 

25

Initiativt 

26 Barn 2/2011

agareTa tag i möjligheterna! Var 

med och skapa förändringar! 

Se inte bara problemen! 

Det säger Marianne Barner 

– initiativtagare till IKeAs 

investeringar i sociala program. 

Med stora summor att fördela 

kan hon bidra till att 

påverka livet för miljontals 

barn. 

Barn 2/2011 

text: SOPHIE ARNÖ Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT 

hAnDslAgEt äR fAst och engagemanget tydligt. 

– Jag älskar de här indiska barnen som är med i 

barngrupperna, att se hur de tar för sig, hur de vågar 

träda fram, säger hon med stor entusiasm när vi träffas 

på IKEAs varuhus i Kungens Kurva i Stockholm 

när hon är på tillfälligt besök. 

Med mer än hundra resdagar per år, ofta till 

världens fattigare länder, har hon lärt sig att lyfta 

blicken. Hon blir inte beklämd av att möta enskilda 

individer som har det svårt. 

– Jag tror att det är något av min styrka. Att se 

saker och ting i ett större perspektiv. Tänk hur mycket 

som har hänt i Indien de senaste 15 åren. Och tänk 

hur det såg ut i Sverige för 100 år sen. 

– Det finns en oerhörd vilja och beredskap till 

utveckling. 

Du var den som tog initiativ till IKEAs sociala engagemang. 

hur började det? 

– Jag hade precis blivit affärsområdeschef för mattor 

på IKEA när filmen Mattan visades på SVT våren 

1994. I den framkom vad arbetande barn utsattes för 

inom mattproduktionen i Pakistan. Det blev en riktig 

ögonöppnare. Innan dess hade jag inte förstått hela 

vidden av barnarbete. Det var i samband med detta 

som vi inledde vårt samarbete med Rädda Barnen. 

IKEA foundation investerar idag stora belopp i sociala 

program. hur prioriterar ni vad ni ska investera i? 

– Vi har tillsammans med Rädda Barnen och 

Unicef utformat en strategi som löper över flera år. 

Den handlar om hur vi ska bidra till långsiktiga förbättringar 

för barn. Utifrån den blir det naturligt vad 

27

vi ska investera i, till exempel utbildning, 

hälsa och att ge kvinnor ökade möjligheter 

att bidra till familjens inkomst. Att överleva 

de första åren och ha god hälsa är en förutsättning 

för att barnen kan tillgodogöra sig 

en utbildning. Allt hänger ihop och oerhört 

viktigt är att ändra attityder hos vuxna och 

barn själva vad gäller deras rättigheter och 

vikten av att gå i skolan. 

varför står just barn i fokus för era investeringar? 

– Därför att vi på IKEA ser barnen som 

de viktigaste människorna på jorden. Det 

kan man också se på hur barn välkomnas i 

varuhusen, på hur de kan leka i våra interiörer 

och på vårt sortiment för barn. 

varför har ni valt just Internationella 

Rädda Barnen som en av era partners? 

– Det är viktigt för oss att våra partners 

har de bästa förutsättningarna att skapa 

varaktiga resultat med hjälp av de investeringar 

vi gör. Rädda Barnen har kunskapen 

och resurserna att nå de många barnen, 

och detta med de många barnen är väldigt 

viktigt för oss. Och ni har en god förmåga 

att implementera projekt genom ert stora 

nätverk av kompetenta lokala partners. 

hur stort inflytande har du personligen 

i valet av partners och program som ni ska 

stötta? 

– Visst har jag ett inflytande, men 

framförallt är vi ett litet team som arbetar 

nära varandra. Och tillsammans med våra 

partners ser vi till att våra investeringar når 

många barn och gör bästa nytta för dem. 

vilken är Ingvar Kamprads roll? 

– Ytterst är det naturligtvis styrelsen för 

IKEA Foundation som säger ja till de strategier 

vi utarbetar för våra samarbeten. Dessutom 

tycker jag att hela arbetet inom IKEA 

Foundation bygger vidare på Ingvars och 

IKEAs vision om att ”skapa en bättre vardag 

för de många människorna”. 

Det har sällan gått fram i medierna hur 

stora satsningar IKEA gör i sociala projekt. 

vad tror du det beror på? 

– Vi har nog inte alltid varit så bra på att 

berätta vad vi gör. Sedan kan det nog också 

finnas en skepsis och en föreställning om 

att ett företags vinstintresse inte skulle gå 

att förena med en genuin vilja att göra gott. 

IKEAs årliga globala mjukdjurskampanj, 

där tio kronor från varje sålt mjukdjur går till 

Rädda Barnen respektive Unicef, drog förra 

året in cirka 110 miljoner kronor. vad vill du 

åstadkomma med kampanjen? 

– Kampanjen ger oss möjlighet att få 

extra medel som vi sedan donerar till er och 

Unicef och som i slutändan ger miljoner 

barn i Afrika, Asien och Central- och Östeu- 

ropa en bättre skola. Men kampanjen har 

även andra viktiga funktioner, som att den 

skapar ett engagemang hos våra anställda. 

Den möjliggör också för våra kunder att 

kunna bidra aktivt till en god sak. Till sist 

så ger kampanjen även möjlighet för Rädda 

Barnen att berätta vad ni gör och varför det 

är så viktigt. Vi ska inte ha 69 miljoner barn 

i världen som inte går i skolan! 

Utöver de pengar som genereras via mjukdjurskampanjen 

donerar IKEA foundation 

mycket stora belopp, förra året totalt 450 

miljoner kronor, till olika långsiktiga utvecklingsprogram, 

bland annat för barn i områden 

där bomull odlas i Indien och Pakistan. varför 

har ni valt att stötta just dem? 

– Vi tror på att göra rejäla, fokuserade 

nedslag, som vi gör nu i Indien och Pakistan. 

Det finns väldigt mycket att göra för barnen 

där. Dessutom så har vi stor inköpsverksamhet 

i bägge länderna, framförallt av 

textil och mattor. 50 procent av all bomull 

som används i IKEAs produkter kommer 

från Indien och Pakistan. 

– Vi vet också att 70 procent av alla barn 

som arbetar i Indien och 60 procent av dem 

som arbetar i Pakistan finns inom jordbruket, 

och bomull är en viktig gröda i båda 

länderna. Så låt oss ta tag i det! 

vilka åtgärder behövs? 

– Det handlar naturligtvis om bättre 

skolmateriel och om att höja kvaliteten på 

utbildningen, men nästan ännu viktigare är 

det att förändra attityder på många nivåer 

i byarna; hos föräldrar, lärare, myndigheter 

och beslutsfattare. Det finns fortfarande 

en utbredd acceptans för barnarbete inom 

jordbruket. Ja, det är faktiskt så att lagen 

inte förbjuder barn att arbeta inom jordbruket 

vilka resultat hoppas du på? 

– Min förhoppning är att vårt gemensamma 

arbete ska leda till bättre lagstiftning 

när det gäller barnarbete inom jordbruket 

och då också bomullsodling. Sen 

hoppas jag också att det, genom ert arbete 

i fält, skapas bättre förutsättningar för 

barns utveckling, att de inte slutar skolan 

för att istället börja arbeta, att kvaliteten på 

utbildningen höjs, kort sagt att det värnas 

om barnens rättigheter. 

– Det direkta målet är att cirka 10 miljoner 

barn i Indien och Pakistan ska ha dragit 

nytta av grundläggande förbättringar fram 

till år 2015, till exempel bättre kvalitet på 

undervisning och skolmaterial. Och inte 

minst att barnens föräldrar förstår vikten 

av en bra skola för deras barns utveckling 

och framtida möjligheter och att föräldrar 

och andra vuxna aktivt värnar om att barn 

börjar skolan och slutför sin utbildning. 

hur många gånger har du själv varit i 

Indien? 

– Oj, det är svårt att säga. Första gången 

var 1993. Idag kanske jag har varit där 

25–30 gånger. 

vad har berört dig mest under dina besök? 

– Jag berörs mest av all den positiva 

utveckling jag ser som ett resultat av våra 

gemensamma insatser. Det är till exempel 

fantastiskt att uppleva barnen i sitt eget 

forum, i nybildade barngrupper, hur de tar 

för sig, hur de tar ansvar för sina kompisar 

som fortfarande jobbar på bomullsfälten, 

hur de går hem till deras föräldrar och argumenterar 

för att deras barn ska få komma 

tillbaka till skolan. 

– Jag har en enorm tro på den kraft som 

finns hos människorna därute, och då måste 

jag särskilt nämna kvinnorna, som är en 

så viktig förutsättning till de förändringar 

som krävs. 

Indiens regering har fortfarande inte gått 

med på de krav som IKEA ställer för att öppna 

varuhus i landet. är investeringarna i sociala 

program ett sätt att öka möjligheterna? 

– Det har ingenting med varandra att 

göra. Strategierna för våra sociala program 

lades upp långt innan IKEA fattade beslut 

om att mer aktivt undersöka möjligheterna 

att etablera varuhus i Indien. 

I slutet av 1990-talet utvecklade IKEA en 

uppförandekod för att motverka barnarbete, 

som lanserades år 2000. hur bidrog Rädda 

Barnen i den processen? 

– Rädda Barnen bidrog med kunskap om 

hur man kan arbeta för barnets bästa och 

vi bidrog med vår erfarenhet av att göra 

affärer i de här länderna. Vi gjorde många 

gemensamma resor under de här åren och 

lärde oss mycket av att arbeta så nära varandra. 

är IKEA mot alla former av barnarbete? 

– Ja. Barn ska inte arbeta. De ska gå i skolan. 

Och de ska få möjlighet att utvecklas 

genom att leka. 

är det möjligt att hålla koll på allt som 

sker i produktionskedjan? 

– I de länder där risken för barnarbete 

är störst, framförallt i Sydasien, arbetar vi 

med regelbundna kontroller ända ner på 

underleverantörsnivå. Om vi upptäcker 

barnarbete får leverantören inga nya order 

under en period. Vi kräver att interna rutiner 

ses över hos leverantören så att det inte 

upprepas, och vi kräver också att leverantören 

kompenserar barnet genom att ansvara 

för att barnet slutför sin utbildning. IKEAs 

medarbetare kontrollerar också och följer 

upp att barnet faktiskt är i skolan. 

28 Barn 2/2011

– Men våra åtgärder handlar om mer än 

kontroll. Vi arbetar också för att förändra 

attityder i leverantörsleden. Verklig förändring 

sker först när människor själva inser 

att det är bättre att barn går i skolan än att 

de arbetar, att barnets bästa är deras ansvar. 

Det finns de som menar att man bör verka 

för att barn får trygga arbetsvillkor, snarare 

än för att ta dem ur arbete, som vissa hävdar 

kan vara nödvändigt för familjens försörjning. 

hur ser du på den hållningen? 

– Jag tycker det är viktigt att vi vågar ta 

ställning för barnen! Frågar man dem själva 

så vill de inte arbeta. Dessutom är det ju 

faktiskt så att barnarbete är förbjudet i lag 

i alla länder, det som ofta inte fungerar är 

myndigheternas uppföljning av att lagen 

åtlyds. 

– Vi har också sett att det är möjligt 

att förhindra barnarbete även i familjer 

med mycket små inkomster. Det vi lärt oss 

under åren sedan vårt första barnrättsprojekt 

startade tillsammans med Unicef för 

mer än 10 år sedan, är att det handlar väldigt 

mycket om att förändra attityder och 

höja kunskapen hos föräldrarna om vikten 

av utbildning. 

Många barn som jobbar på bomullsfälten 

får stora besvär av de besprutningsmedel 

som används. hur jobbar IKEA för att minska 

användningen av kemikalier på fälten? 

– IKEA finansierar och arbetar nära ihop 

med Världsnaturfonden, WWF, i Pakistan 

och Indien. Bomullsbönder utbildas för att 

nå bättre odlingsresultat genom att minska 

mängden av bekämpningsmedel och vatten. 

Det har givit mycket goda resultat. 

vari ligger den största utmaningen när ett 

företag och ideella sektorn ska samarbeta? 

– Jag tror det är viktigt att finna en relevans 

i samarbetet. För oss är det oerhört 

viktigt att det finns en koppling mellan de 

investeringar vi gör och vår affärsverksamhet. 

Man måste hitta det gemensamma 

intresset – och i vårt fall är det barn. 

är det någonsin ett problem för IKEA att 

en stor del av Internationella Rädda Barnens 

arbete handlar om politisk påverkan? 

– Det är väl snarare en fördel! Ni kan 

arbeta för en förändrad lagstiftning och att 

lagar implementeras. Det är något vi aldrig 

kan göra. 

hur stärker samarbetet IKEAs varumärke? 

– Internt betyder det väldigt mycket 

för våra medarbetare att IKEA gör de här 

investeringarna. IKEAs medarbetare vill att 

vi tar ansvar. Det finns också en ökad medvetenhet 

och diskussion i samhället kring 

företags roll och ansvar. Jag tror att våra 

kunder blir mer och mer intresserade av 

Barn 2/2011 

samarbeten av den här typen och de ser att 

det ger resultat. 

IKEA foundation har ett tiotal partners, 

Internationella Rädda Barnen och Unicef är 

två av dem. hur ser du på de två organisationernas 

olika styrkor? 

– För det första är ni en frivilligorganisation 

medan Unicef är en FN-organisation. 

Jag upplever att ni kan vara lite friare, 

medan Unicef har tyngden mot regeringar 

på ett annat sätt. 

– På fältet jobbar ni ganska lika, men 

mitt intryck är att ni inom Rädda Barnen är 

något tydligare med barns deltagande både 

vid utformningen av projekten och vid 

utförandet. 

En del medlemmar inom Rädda Barnen är 

fortfarande tveksamma till att organisationen 

samarbetar med företag. Bland annat är man 

orolig att företagen ska få för stort inflytande 

över själva verksamheten när de tillåts ställa 

krav på vad deras donationer ska användas till 

för program. hur vill du bemöta deras oro? 

– Ska man samarbeta så måste man hitta 

en relation som är till gagn för båda parter. 

I vårt fall är det viktigt att investera i något 

som har relevans för vår verksamhet. Vi vill 

vara en aktiv partner som ställer krav. Ni är 

fortfarande experterna som implementerar. 

– Sen finns det förstås företag som väljer 

att skänka en påse pengar och låter Rädda 

Barnen välja hur de ska investeras. Inget är 

rätt eller fel. Men vårt sätt att vara ganska 

närvarande passar IKEA. Och jag tror faktiskt 

att vi med vårt aktiva, krävande och 

resultatinriktade sätt även kan ge er något. 

hur har Rädda Barnens och IKEAs samarbete 

utvecklats över tid? 

– De första tio åren handlade det uteslutande 

om kunskapsutbyte. Det var viktiga 

år då vi lärde känna och respektera varandra. 

Sedan år 2005 arbetar vi tillsammans 

genom långsiktiga och strategiska barnrättsprojekt 

där IKEA Foundation också ger 

ett betydande ekonomiskt stöd. Det finns 

också många lokala och nationella samarbeten 

mellan IKEA och Internationella 

Rädda Barnens medlemsländer. 

Kan du nämna något resultat i samarbetet 

som du personligen är mest stolt över? 

– Uppförandekoden för att förhindra 

barnarbete och det tydliga ställningstagandet 

som finns i den; att det viktigaste är 

att alltid agera efter principen om barnets 

bästa. 

finns det några exempel på när samarbetet 

har gått mindre bra? 

– Jag kan inte komma på något exempel, 

vi har en ständig, öppen dialog och vi 

utvecklas tillsammans. ■ 

Marianne Barner 

ålDER: 61 år 

fAMIlj: Mor, bror och hans tre barn, och barnbarn 

AKtUEll: initiativtagare för 10 år sedan till iKeas 

investeringar i sociala program. ansvarig för utformningen 

av iKeas policy vad gäller barnarbete. 

yRKE: Civilekonom. ansvarar inom iKea Foundation 

för relationer till rädda Barnen, Unicef, 

UnDP med flera partnerorganisationer. 

UtBIlDnIng: handelshögskolan i stockholm 

KARRIäR: Ledande befattningar i företag inom 

heminredning och design under 20 år innan hon 

1993 började på iKea, där hon varit affärsområdeschef 

och informationschef. hon har också 

varit ansvarig för att arbeta fram iKeas policy för 

att förhindra barnarbete. idag arbetar Marianne 

för iKea Foundation som med aktuella projekt 

beräknas nå ut till 100 miljoner barn, och som 

förra året donerade 450 miljoner kronor till olika 

projekt för barns och ungdomars utveckling. 

läsER jUst nU: Den röda grevinnan av Yvonne 

hirdman och taliban av ahmed rashid. 

REsER hElst tIll: Österlen 

PERson jAg sKUllE vIljA tRäffA: elsa Brändström 

(svensk lärare och krigssjuksköterska, känd 

som ”sibiriens ängel”. arbetade för krigsfångars 

rättigheter under första världskriget.) 

göR oM fEM åR: Utvidgar trädgården på Österlen. 

29 

foto: unicef/Graham Crouch, 2010 foto: unicef/Graham Crouch, 2010

varför ost för 

100 000 kronor? 

Vad är det för skillnad på en Aladdinask och 

en grundskola? Den frågan har Rädda Barnen 

ställt sig i två uppmärksammade julkampanjer 

de senaste åren. 

Företag eller privatpersoner kan idag inte 

göra skatteavdrag för donationer till ideella 

organisationer. Däremot går det bra att göra 

avdrag för prylar. 

text: KRISTINA GRANQVIST 

svERIgE äR DEt enda land i Europa där det 

inte är tillåtet att göra skatteavdrag för 

gåvor till ideella organisationer. Det här är 

något som Rädda Barnen reagerat på, inte 

minst med tanke på att företag får dra av 

för helt andra saker – till exempel julgåvor 

som pepparkakor och chokladaskar. En lagändring 

skulle enligt en statlig utredning 

kunna ge minst 800 miljoner kronor i ökat 

stöd, bland annat till utsatta barn. 

– Många företag hör av sig till oss för att 

Ja. Ideella 

1 organisationer 

tar ofta ett stort 

samhällsansvar och det är viktigt 

med en stark och livaktig ideell 

sektor. Det här kan vara ett sätt att 

underlätta för insamlingar. 

Ja, det är viktigt att företagen 

2 tar ansvar för hur de påverkar 

samhället. Dessutom inser nog fler 

och fler företag att det finns pengar 

att tjäna på en hållbar utveckling, 

inte minst när det kommer till 

miljöfrågorna. En risk är att företag 

i vissa fall backar från att ta ansvar 

för att undvika kritik för att inte göra 

tillräckligt. 

de vill stödja vårt arbete, säger Rädda Barnens 

generalsekreterare Elisabeth Dahlin. 

Deras anställda har uttryckt att de är mer 

intresserade av att hjälpa en grundskola i 

Haiti än att ännu en gång uppvaktas med 

en rökt lax eller en ostbricka som julgåva. 

– Problemet är att företaget får dra av för 

laxen och osten, men inte för att de stödjer 

vår flickskola. Det tycker vi så klart är helt fel. 

För att uppmärksamma makthavare 

på detta och för att ge företag chansen att 

1Kristdemokraterna 

är det parti som 

starkast har tagit ställning 

för avdragsrätt för 

ideella organisationer. 

Det är ett viktigt sätt att stärka det 

civila samhället. 

I ett gott samhälle hjälps be- 

2 tydligt fler åt att ta ansvar. I ett 

sådant perspektiv är det självklart 

positivt att företag tar ett socialt 

ansvar. Det finns dessutom många 

exempel på att ett socialt ansvarstagande 

kan vara en viktig framgångsfaktor 

för företag. Men det ska inte 

ses som grund för att andra inte ska 

ta sitt ansvar. 

Vi vill stärka de 

1 ideella organisationernas 

möjligheter, 

genom att införa en 

skattereduktion för 

gåvor. Vår ambition är att regeringen 

ska lägga fram ett sådant förslag i 

höst. 

Företag har en viktig roll för sam- 

2 hällets utveckling. Det är varje 

företags ansvar att se till att den 

verksamhet som bedrivs sker på ett 

hållbart och etiskt godtagbart sätt. 

Ansvariga politiker och myndigheter 

ska, utifrån ett samhällsperspektiv, 

sätta upp spelregler och ramar för 

verksamheten. 

stödja kampen för barns rättigheter konstruerade 

Rädda Barnen ett julpaket som 

gjorde det möjligt att köpet blev avdragsgillt. 

I julas sålde man till exempel en ask 

med pepparkakor för 15 000 kronor och 

då fick företaget, förutom kakorna, även 

föreläsningar och reklamutrymme i Rädda 

Barnens medier – tjänster som tillsammans 

motsvarade priset för julpaketet. Konstruktionen 

stämdes även av med Skatteverket. 

De senaste två åren har denna konstruktion 

gjort att Rädda Barnen genom sina julkampanjer 

kunnat sälja klassiska julgåvor till 

rena fantasipriserna. Här är några exempel: 

* julbock 85 000 kronor, ordinarie pris 

cirka 50 kronor. 

* Edamerost 100 000 kronor, ordinarie pris 

cirka 100 kronor. 

* 1 kilo skumtomtar 10 000 kronor, ordinarie 

pris cirka 200 kronor. 

* En back julmust kronor 40 000 kronor, 

ordinarie pris cirka 40 kronor. 

DE MEst PoPUläRA julgåvorna har varit 

Twistpåsar, Aladdinaskar och skumtomtar. 

Klädföretaget Lindex köpte till exempel 30 

kilo skumtomtar för 300 000 kronor. Den 

dyraste julgåvan, en klädd plastgran köptes 

av nyhetstjänstsföretaget Mynewsdesk AB. 

Partiledarenkät: 1. ska företag få göra avdrag för gåvor till ideella organisationer? 

2. ska företag överhuvudtaget ta socialt ansvar? ser ni några risker med det? TeXT: KrisTina granQVisT 

1Centerpartiet har 

bidragit till att 

regeringen kommer 

att föreslå att det 

införs en avdragsrätt 

för gåvor. Vi vill ge ännu bättre förutsättningar 

för det ideella arbetet. 

Medmänskligheten som gör att vi 

hjälper och bryr oss om varandra 

är själva grunden till ett varmt och 

tryggt samhälle. 

2Ja, även företagen är en del av 

samhället och därför tycker vi att 

företag även har ett socialt ansvar. Socialt 

ansvarstagande är en allt viktigare 

konkurrensfördel för många företag. I 

slutändan är det de krav vi konsumenter 

ställer på företagen som avgör. 

30 Barn 2/2011

Barn 2/2011 

JULBOCK 

(ORD. Tack för att ni 

CA. PRIS 100:-) 

köpte Edamerosten. 

EDAMEROST 

(ORD. CA. PRIS 50:-) 

Ni har TOMTE med köpet I ULL av Edamerosten gett kampen för barns rättigheter 

en rejäl skjuts framåt. Insatsen betyder att användandet av 

barnsoldater kan fortsätta att minska, att fler barn får chansen 

att sätta sig i skolbänken och att förbud mot barnaga kan 

(ORD. CA. vinna PRIS gehör 150:-) hos ännu fler regeringar världen över, 

bland mycket annat. 

Rädda Barnen vill tacka 

för att ni har investerat i något mycket värdefullt. 

julen 2010 

JULLJUSSTAKAR 

Elisabeth Dahlin 

rädda barnens generalsekreterare 

(ORD. CA. PRIS 1.000:-) 

KLÄDD 

JULGRAN 


VD Peter Ingman förklarar: 

– Vi vet att våra kunder och kollegor 

uppskattar att Mynewsdesk väljer ett socialt 

och därför modernt entreprenörskap 

och att Rädda Barnens kreativa kampanj i 

sig är värd att ge erkännande. 

är det en förutsättning att ni får dra av 

summan om ni ska skänka 150 000 kr? 

– Jag tycker att det är sorgligt att det än 

1Vi har inte prioriterat 

att använda 

skattemedel för att 

subventionera gåvor 

via avdragsrätt. Samhällets 

utrymme för eget ekonomiskt 

stöd kan riskera att krympa och 

styrningen av stödet överlåts enbart 

åt givarintressena. 

2Det är en självklarhet att företag 

tar ansvar för samhällsutvecklingen. 

Inte minst viktigt är att 

svenska företag ligger före på miljöområdet 

och har en bra arbetsmiljö 

för sina anställda. Men riskerna ligger 

inte i att företag tar ett socialt ansvar 

utan i att politikerna inte gör det. 

LOWE BRINDFORS 

NU PRESSAR VI 

UPP PRISERNA 

ÄNNU MER! 

TWISTPÅSE 


idag, 2011, är en så otroligt stelbent hantering 

av företag som vill göra gott. Det finns 

en mängd bra modeller runt om i världen 

som visar hur mycket bra näringslivet 

och enskilda personer kan göra om staten 

bara ser till att uppmuntra det. Att få göra 

avdrag på gåvor till ideella organisationer 

är ett av dessa verktyg, säger Peter Ingman. 

vad i består då det politiska motståndet? 

Vi driver inte frågan 

1 om att gåvor till 

ideella organisationer 

ska vara avdragsgilla. 

Vi prioriterar skatteintäkter 

framför skatteavdrag. 

CSR är ett positivt inslag i ett fö- 

2 retags arbete. Vänsterpartiet har 

i samband med arbetet med de statliga 

företagen föreslagit utveckling 

av CSR-principer. Flera av dessa krav 

är nu en del av de statliga företagens 

vardag. Men företagen får inte vara 

alltför rigida så att man förvärrar 

situationen i utvecklingsländerna för 

fattiga familjer. 

LOWE BRINDFORS 

KonseKvensen 

av den nya budgetpropositionen: 

Idag överlämnar Anders Borg 

den nådiga luntan till riksdagen. 

Budgetförslaget innebär 

bara en smärre förändring 

av avdragsrätten till ideella 

organisationer. Sveriges hållning 

är i det närmaste unik i Europa. 

Varken företag eller privatpersoner 

kan avdragsgillt skänka pengar till 

organisationer som arbetar för 

mänskliga rättigheter. En lagändring 

skulle enligt beräkningar kunna 

ge minst 800 miljoner i ökat stöd, bland 

annat till utsatta barn. De nuvarande reglerna ter sig extra 

märkliga med tanke på andra saker som företag får dra av 

– till exempel julgåvor som pepparkakor och chokladaskar. 

Rädda Barnen kräver en förändring! 

Tills regeringen tar sitt förnuft till fånga välkomnar vi 

Sveriges företag till vår julshop på räddabarnen.se/jul. 

Där kan ni köpa klassiska julgåvor till galet höga priser 

och stödja barns rättigheter – avdragsgillt. 

Idén är sympatisk, 

1 men den utredning 

som gjorts visar att 

det är svårt att hitta 

ett bra system. Nu när 

regeringen ändå valt att gå vidare 

hoppas vi att de lyckas att hitta en 

lösning. 

Självklart. Många nya entrepre- 

2 nörer har som drivkraft att ta ett 

större etiskt, socialt och miljömässigt 

ansvar. Ett sådant förhållningssätt 

ska främjas. Men det finns utmaningar 

med hur lagar utformas så de 

inte får motsatta effekter; att företag 

flyttar från länder med stränga krav 

för att förlägga verksamheten någon 

annanstans där kraven är slappare. 

– De flesta partier håller med oss, men 

menar att det är svårt att göra något åt detta 

rent tekniskt, säger Elisabeth Dahlin. 

– Vi tycker ju att finns det politisk vilja 

så går det mesta att ordna. En skatteteknikalitet 

kan inte stå i vägen för människors 

vilja att hjälpa! Vi kommer fortsätta driva 

detta genom vår branschorganisation Frii, 

frivilligorganisationernas insamlingsråd. ■ 

verigedemokraterna 

Trygghet & Tradition 

1Vi är försiktigt positiva till tanken 

att införa avdragsrätt för bidrag 

till ideella organisationer. Vad som 

behöver utredas är om alla organisationer 

ska omfattas och hur pass 

stor påverkan detta kan få på statens 

budget. 

2Företagen har ett samhällsansvar. 

Exakt hur långt detta ansvar 

sträcker sig och i vilken form kan 

diskuteras. Det får aldrig gå så långt 

att samhället gör sig beroende av 

privata företags välvilja för att till 

exempel bibehålla grundläggande 

välfärd i samhället. 

31

Fn och företag tillsammans 

för barn 

ett av de mest inflytelserika nätverken i världen när det handlar om 

företagens sociala ansvar, uN Global Compact, har efter flera års påverkansarbete 

även börjat arbeta med barns rättigheter. Rädda Barnen 

är nu med och tar fram globala principer för hur företag ska stödja 

barnets rättigheter. 

text: KRISTINA GRANqVIST 

föREtAg hAR En enorm potential att stödja 

barns rättigheter. De är en viktig och 

inflytelserik samhällsaktör med stora 

möjligheter att påverka; inom sina egna 

verksamheter, i de samhällen de verkar i 

men också genom den kontakt de har med 

myndigheter och beslutsfattare. År 2000 tog 

FNs tidigare generalsekreterare Kofi Annan 

därför initiativ till ett upprop till näringslivet 

att ta ansvar för en mer hållbar värld. 

Nätverket Global Compact bildades och 

tio principer formulerades – med utgångspunkt 

från mänskliga rättigheter, arbete, 

miljö och antikorruption. 

De företag som ansluter till Global Compact 

lovar att bedriva sin verksamhet utifrån 

dessa principer. Varje år ska medlemsföretagen 

redogöra för hur de arbetat med 

dem. Gör man inte någon sådan återrapportering 

blir man så småningom utesluten 

ur nätverket. I dag är 7 700 av världens 

främsta företag från 130 länder med i Global 

Compact. Ungefär 90 av dem är svenska 

företag, till exempel Cloetta, Swedbank, 

Sveaskog men även det kritiserade oljeföretaget 

Lundin Petroleum. 

Rädda Barnen har sedan starten av 

Global Compact jobbat med att få in även 

” 

Ge våra föräldrar 

en 

acceptabel lön så 

behöver inte barnen 

hoppa av skolan. 

13-årig pojke från Indien 

barns rättigheter som en av de principer 

som företagen ska följa och efter långt 

påverkansarbete är arbetet med att formulera 

en sådan princip i full gång. 

– Det här kommer innebära att barns 

situation uppmärksammas och får högre 

status av företagen, säger Monica Lindvall, 

Rädda Barnen. 

Just nu jobbar hon, tillsammans med 

kollegor från Unicef och Global Compact, 

med att ta fram ett förslag på hur de nya 

barnrättsprinciperna ska se ut. 

– Det viktiga är att företagen tänker in 

i sina affärsplaner hur deras verksamhet 

påverkar barn och deras familjer. De måste 

se barn och unga som viktiga aktörer som 

kan bidra till positiv förändring. Företag 

måste ta sig tid att lyssna på vad barn säger 

och även agera utifrån deras rekommendationer. 

UnDER soMMAREn sKA Monica och resten av 

arbetsgruppen organisera så kallade rådfrågningar 

runt om i världen med företag, 

regeringar och självklart också barn. Dessa 

överläggningar kommer ligga till grund för 

deras förslag om vad barnrättsprinciperna 

ska innehålla 

– Vi ska samarbeta med barn och unga 

i ett tiotal länder världen över för att försäkra 

oss om att de principer vi är med och 

utvecklar också reflekterar vad de tycker är 

viktigt. Utifrån tidigare överläggningar och 

samarbeten med barn, vet vi att de vill att 

företag som verkar i deras länder ska agera 

ansvarsfullt, gärna bidra till att utveckla 

deras närsamhälle och inte bidra till miljöförstöring, 

säger Monica Lindvall. 

Barn i Asien vill att företag ska bistå dem 

och deras familjer aktivt vid katastrofer. 

Barn i Latinamerika tar upp arbetsrelatera- 

de frågor. Man vill att de och deras föräldrar 

ska ha relevant lön för det arbete de utför. 

– Framförallt vill barn att företag ska 

lyssna på vad de säger och ta deras råd på 

allvar, säger Monica Lindvall. 

Ett utkast till barnrättsprinciperna kommer 

att finnas tillgänglig för kommentarer 

under våren. Målet är att lansera de slutgiltiga 

principerna den 20 november 2011, 

årsdagen för antagandet av FN:s konvention 

om barnets rättigheter. ■ 

Global Compacts tio principer: 

Mänskliga rättigheter 

● Princip 1 - Företag ska stödja och respektera 

internationella mänskliga rättigheter, och 

● Princip 2: säkerställa att de inte är inblandade i 

kränkningar av mänskliga rättigheter. 

Arbete 

● Princip 3: Företagen ska upprätthålla föreningsfrihet 

och erkännande av rätten till 

kollektiva förhandlingar; 

● Princip 4: avskaffande av alla former av 

tvångsarbete; 

● Princip 5: avskaffande av skadligt barnarbete, 

och 

● Princip 6: eliminering av diskriminering vid 

anställning och yrkesutövning. 

Miljö 

● Princip 7: Företag ska stödja försiktighetsprincipen 

vad gäller miljörisker; 

● Princip 8: ta initiativ för att främja större 

miljöansvar och 

● Princip 9: uppmuntra utveckling och spridning 

av miljövänlig teknik. 

Anti-korruption 

● Princip 10: Företag ska motverka korruption 

i alla dess former, inklusive utpressning och 

bestickning. 

32 Barn 2/2011

Rädda Barnens present- 

och profilprodukter. 

Stöd Rädda Barnens arbete för barns rättigheter och 

gör samtidigt någon du tycker om glad. Köp en present 

från vår webbshop räddabarnen.se/present 

Vad säger din mage? 

I över 80 år har vi sålt hem och hemlängtan. 

På den tiden har vi lärt oss en del. Bland annat 

om magen. När du ska bygga ditt framtida hem 

är den med och bestämmer. Eller åtminstone 

med och har en åsikt. Vårt trygghetspaket garanterar 

att vi levererar kvalitet till dig, att du vet 

vad alltihop kostar och hjälper dig om något 

oförutsett skulle hända – med andra ord ett 

paket som lugnar magen och låter dig glädjas 

åt ditt drömhus. 

www.myresjohus.se 

Foto: Ellinor Hall, Johnér

En DAg MED BRIttA östRöM 

”Jag har aldrig gnisslat så 

mycket tänder som det här året” 

Det har gått drygt ett år sedan Rädda Barnen tog initiativ till att öppna 

ett CSR center för barnrättsfrågor i Peking. 

Britta öström är verkställande direktör. Hennes mål är att företag i 

Kina ska inse att de har stora möjligheter att påverka barns vardag. 

Men jobbet är en utmaning. 

Tidningen Barn följde henne under en dag. 

text SoPHIE ARNö Foto CHI yIN 

34 Barn 2/2011

Britta Öström har bestämt sig för att ta 

bussen till jobbet varje dag Det är ett 

sätt att hålla kontakt med människor 

på plats. 

vill inte gå upp 

06.30 

Britta Öström vaknar, men 

vill inte gå upp. Hon ligger 

kvar i sängen en bra stund och drar sig. 

Sedan hon kom till Peking i augusti 2009 

har hon jobbat hårdare än någonsin förr. 

Uppdraget att starta ett helt nytt företag, 

ett center för barnrättsfrågor, i främmande 

land har varit en större utmaning än hon 

hade kunnat drömma om. 

– Jag kom hit med en förstudie och en 

verksamhetsplan i bakfickan men i praktiken 

har det handlat om att starta från 

noll. Det har varit fruktansvärt svårt. Varje 

minut har jag varit upptagen med frågan 

om vad det är jag ska göra här och hur jag 

ska gå tillväga. 

Och hon avskydde Peking i början. 

– Det var så stort, så främmande och jag 

förstod inte vad någon sa. Nu är det bättre, 

men det känns fortfarande inte som mitt 

hem. Jag bara bor och jobbar här. 

Barn 2/2011 

släkten på ingång 

07.00 

Hela släkten är på väg till 

Kina för att fira Brittas 

60-årsdag. Hon slår på datorn för att kolla 

om de har några sista frågor innan de ger 

sig av. Sen säger hon god morgon till sin 

yngste son som kom till Peking redan för en 

vecka sedan. Någon frukost äter hon inte. 

Det får bli en kaffe på jobbet istället. 

åker buss till jobbet 

08.10 

Hissen glider smidigt genom 

de 18 våningarna ner från 

lägenheten på Pekings Park Avenue. Britta 

korsar gården med färgglada klätterställningar 

och går ut genom den övervakade 

grinden. Hon har bestämt sig för att ta bussen 

till jobbet varje dag. 

– Jag måste behålla någon slags kontakt 

med människor, som bär med sig sina små 

matknyten på väg till jobbet, säger hon. Så 

att jag kommer ihåg var jag är och varför! 

Kommer till kontoret 

08.55 

De nya lokalerna på 18:e 

våningen i den flotta kontorsbyggnaden 

vid tredje ringvägen, känns 

fortfarande lite ödsliga. Det är bara ett par 

veckor sedan Britta och hennes kollegor 

flyttade hit från tillfälliga lokaler. Flera 

stora blombuketter vittnar om förra veckans 

invigning. 

– Vi är igång nu, konstaterar hon. Med 

mycket stöd, råd och positiv hjälp från 

generösa människor har det gått. Det rulllar… 

Centret för barnrättsfrågor, eller ”CCR 

CSR” som det nu kallas, säljer kunskaper 

om barn- och ungdomsfrågor till företag, 

hittills bara internationella, inga kinesiska. 

Det kan handla om analyser av hur företagen 

kan stärka sitt ansvar, om utbildningar 

för de anställda, om nätverksskapande eller 

studier. 

– Företag kan göra oerhört mycket för 

att värna om och lyfta barns rättigheter 

inom ramen för den verksamhet de bedriver, 

säger Britta. 

Ringer kollega i hongkong 

09.25 

Britta ringer till en av sina 

tre anställda, Anna Grauers, 

som är baserad i Hongkong för att stämma 

av. I södra Kina har CCR CSR bland annat 

startat samtalsgrupper för föräldrar som 

har lämnat sina barn för att jobba på fabriker 

långt hemifrån. 

– Det visade sig snabbt att separationen 

är en stor belastning även för de vuxna, 

berättar Britta. Vi ser att det betyder oerhört 

mycket för dem att dela sina erfarenheter 

och tillsammans fundera på hur de 

kan upprätthålla en bättre dialog med sina 

barn även på distans. 

Avstämning med tony clark 

09.30 

Barnrättscentret, CCR CSR, 

delar sina nya lokaler med 

den svenska ambassadens CSR-kontor i 

Peking där Tony Clark, ambassadråd för 

handels- och investeringsfrämjande, är 

chef. Nu kliver han in på Brittas rum för att 

disktera en gemensam studie. 

– Vi ska bland annat intervjua unga 

anställda, om deras arbetsvillkor och hur 

de skulle vilja att en bra arbetsplats såg ut, 

berättar Britta. 

Ambassaden finansierar. CCR CSR 

genomför. 

– Som ambassad är vi generalister., 

förtydligar Tony Clark. Vår roll är en facilitators, 

att få folk att samverka, att göra 

högnivå-insatser och samtal. Brittas gäng 

däremot är experter och kan jobba mer ute 

i myllan, gå ut på fabriker, göra intervjuer 

och ordna workshops med unga. 

Kokar kaffe 

09.45 

att starta en verksamhet 

från noll har varit fruktansvärt 

svårt. 

– Varje minut har jag varit 

upptagen med frågan om 

vad det är jag ska göra 

här och hur jag ska gå till 

väga, säger Britta Öström, 

här på vär till jobbet. 

Tony Clark ansvarar för svenska ambassadens Csrkontor 

i Peking. hans team delar lokaler och samarbetar 

ofta med, Britta Öströms team. 

Britta sätter på kaffe och 

blir glad när hon upptäcker 

att det finns lite mjölk kvar i kylen. 

– Mitt ultimata mål med det här jobbet 

är att företag, utan vår hjälp, själva ser vad 

de kan göra för att det ska bli bättre för 

barn, säger hon. Som man gör med miljön 

idag. Men vi är inte där än. 

35

En DAg MED BRIttA östRöM 

Britta Öström och hennes administratör Lynn Zhang, 

träffar konsulten David Carlsson för att diskutera hur 

barnrättscentrets hemsida kan utvecklas 

– allt handlar om kontakter när man bygger upp 

en ny verksamhet säger Britta Öström. Kontakter, 

kontakter, kontakter… idag träffar hon bland annat 

svenska ambassadens arbetsmarknadsråd Oscar 

Berger. 

– Företagen har lärt oss mycket genom sitt sätt att 

vara, konstaterar Britta Öström. Man träffar dem 

en timme och levererar man inte då är det svårt att 

be att få komma tillbaka. Jag tro de hjälper oss att 

konkretisera och att fatta snabba beslut. 

– Det företagen vill ha hjälp med handlar 

än så länge nästan uteslutande om barnarbete. 

Och vi måste möta dem där de är. 

En vanlig fråga från företagen är till 

exempel hur deras auditörer, de som kontrollerar 

leverantörerna, kan bli bättre på 

att prata med barn och på att hantera situationen 

när de upptäcker fall av barnarbete. 

– Min största huvudvärk från dag ett har 

varit hur vi ska få pengar till att ta fram en 

sådan utbildning, säger Britta. Vi vet att 

företagen skulle köpa den! 

Hennes företag lever än så länge till 

största delen på ett startbidrag från Utrikesdepartementet, 

och på ett årligt bidrag 

från Hennes & Mauritz jubileumsfond. Men 

pengarna räcker inte riktigt till allt hon vill 

göra än. 

ger råd till studenter 

10.00 

På klockslaget för det 

bokade mötet kliver Frida 

Magnusson och Kristoffer Pettersson, studenter 

från Linnéuniversitetet i Kalmar, in 

på kontoret för att intervjua Britta. De ska 

skriva en C-uppsats om svenska företags 

CSR-policy och om specifika svårigheter när 

man etablerar sig i Kina. 

– Har ni någon tes, undrar Britta? 

– Ja, till exempel att större företag som 

H&M och IKEA har större möjlighet att sätta 

press på sina leverantörer, säger Frida Magnusson. 

Men hur gör de små företagen? 

Britta lyssnar intresserat, ger råd och 

delar generöst med sig av sina kontakter. 

Möte med konsult 

11.05 

Vad är det du vill ha hjälp 

med? undrar Cornelia Rudh, 

ansvarig för svenska konsultbyrån Springtimes 

kommunikationsverksamhet i Kina, 

när hon och Britta slagit sig ner i soffan på 

Starbucks med varsin kaffe. Cornelia är en 

av dem som haft stor betydelse för Britta 

sedan hon kom hit. 

Nu vill Britta att hon ska hjälpa till att 

fundera kring en utbildningsdag för kinesiska 

företag, som Britta är med och ordnar i maj. 

– Hur kan vi paketera vårt budskap på 

bästa sätt så de förstår vad de kan använda 

oss till, undrar hon? 

Britta säger själv att det gäller att få företagen 

att förstå att man vill ha en dialog, 

inte tillrättavisa och kontrollera dem. Hon 

tycker att det hittills varit förvånansvärt 

lätt att prata om barns rättigheter i Kina. 

– Men jag är rädd att det beror på att 

man inte riktigt förstår vidden av vad det 

handlar om. I förlängningen handlar ju 

även barns rättigheter om mänskliga rättigheter. 

strategisk lunch 

12.40 

Oscar Berger, arbetsmarknadsråd 

på svenska ambassaden 

väntar i foajén till kontorsbyggnaden. 

Över en kycklingsallad med avocado, framför 

Britta sitt ärende. Kan Oscar tänka sig 

att hålla ett litet anförande på mötet med 

de kinesiska företagen den 20 maj? 

Han svarar att han gärna ställer upp. 

– Jag måste bara kolla med departementet 

att de tycker det är en bra idé. 

Webben behöver utvecklas 

14.05 

Konsulten David Carlsson 

väntar på Brittas kontor. Han 

har lovat att hjälpa till att utveckla barnrättscentrets 

webbsida utan ersättning. Hon 

ber om ursäkt för att hon är sen och undrar 

sedan hur man kan göra sidan mer aktuell. 

– Ett sätt är att uppdatera ofta och att 

länka till andras nyheter på CSR-området, 

säger David. 

Britta tycker att det är en bra idé men 

förstår att sådan omvärldsbevakning kommer 

att ta tid. Vem ska sköta den? Kanske Lynn 

Zhang, som är företagets administratör? 

li Ping är fast i shanghai 

14.45 

Kollegan Li Ping ringer och 

berättar att hon blir sen tillbaka 

från Shanghai. 

Hon har varit där och träffat socialarbetare 

från Sunshine Community Youth 

Affairs Center som har tränats för att gå ut 

på fabriker som producerar varor åt globala 

företag. De ska möta unga arbetare som är 

mellan 16 och 18 år, undersöka deras behov 

och erbjuda sitt stöd. 

– Många har gett sig av långt hemifrån 

för att jobba. De är i laglig arbetsför ålder 

efter att de har fyllt 16, men de är fortfarande 

barn. Utan sina vanliga nätverk behöver 

de ofta både vägledning, utbildning, stöd 

och skydd, säger Britta. Och arbetsledningen 

behöver verktyg för att ta hand om sina 

unga arbetare. 

Projektet är också tänkt att gynna företagen. 

Under de senaste åren har det blivit allt 

svårare för fabriker på östkusten att locka till 

sig arbetare, och de unga som rekryteras är 

mer mobila, och nyfikna än tidigare. De nöjer 

sig inte med vad som helst. 

– Arbetsgivare måste därför erbjuda 

något extra för att kunna behålla dem. 

Genom socialt stöd, gruppaktiviteter och 

andra aktiviteter som kan få ensamma, 

frusterade, unga människor att må bättre 

på sin arbetsplats är förhoppningen att fler 

ska stanna kvar. 

åker till universitetet 

15.00 

En chaufför väntar utanför 

för att ta med Britta och 

kollegan Lynn till Pekings Universitet. 

Det är långa avstånd och mycket trafik. I 

20-miljoners staden Peking kan man lätt få 

spendera timmar på transporter varje dag. 

Magnoliaträden blommar vackert bland 

allt glas och betong. Och bilfärden innebär 

också en stunds paus och vila. 

36 Barn 2/2011

träffar studenter 

15.30 

Sex studenter i 20-årsåldern 

möter Britta utanför universitetet. 

De har alla deltagit i den träning 

som barnrättscentret genomförde för ett 

par veckor sedan. Den handlade om att lära 

sig metoder för aktivt deltagande. Britta vill 

höra vad de tyckte. 

– Vi lärde oss en massa övningar för hur 

man kan lära sig genom att delta, och olika 

värderingsövningar, säger Wang Lan Jing. 

Det var helt nytt för oss! 

Wu Xueshuang, 24, instämmer. 

– Jag känner mig helt lycklig över det 

här! Att få använda sin egen röst och intuitiva 

kunskap. Jag förstår inte varför bara 

läraren ska stå på scen och prata timme 

efter timme. 

Flera av studenterna planerar att göra 

intervjuer med barn som arbetar ute på 

fabriker och de ser att de kommer att ha 

stor användning för de metoder som de nu 

har lärt sig när de genomför sin forskning. 

är glad och berörd efter mötet 

17.00 

Britta känner sig upprymd 

efter mötet med studenterna. 

Deras entusiasm och öppenhet ger hopp 

om framtiden. Men hon känner sig också 

sorgsen. 

– Usch, jag blir så berörd, säger hon och 

torkar bort en envis tår. Det är ju otroligt 

att det ska vara så märkvärdigt att bli lyssnad 

på! 

taxi hem 

17.20 

Chauffören har väntat utanför 

universitetet och Britta hoppar 

in i bilen för att åka hem – ett par timmar 

Barn 2/2011 

tidigare än vanligt. Imorgon landar släkten 

och det är dags för kalas. 

Trots allt slit det senaste året har hon 

inte givit upp. Istället har hon insett hur 

mycket man faktiskt kan göra. 

– Allt är ju möjligt! 

Avbruten middag 

19.15 

Hemma väntar yngste sonen 

med middag. Olof har handlat 

kyckling och gjort en sallad. 

Kvart över sju ringer Li Ping som nu har 

kommit tillbaka från Shanghai och ber om 

råd. Ett företag har bett CCR CSR åka med 

till en fabrik imorgon bitti. Vid ett besök 

hittade man en 14-årig pojke i arbete på 

fabriken. De vill ha hjälp i förhandlingarna 

med fabriken och i samtalen med pojken 

och föräldrarna. Trots att detta inte är CCR 

CSRs egentliga roll, att intervenera i enskilda 

fall, bestämmer sig Li Ping och Britta för 

att hjälpa till. 

En sista titt i datorn 

21.00 

Inbjudan till Utbildningsdagen 

för kinesiska företag 

har kommit som utkast. Eftersom den ska 

skickas ut måndag morgon vill kollegan 

Anna ha kommentarer snarast. Tack och lov 

inga ändringar. Inte heller några nya mejl 

från Stockolm som måste åtgärdas. 

somnar 

22.30 

Britta sitter i sängen och 

löser korsord. Det rensar 

huvudet, är rogivande och sömnframkallande. 

Efter bara 20 minuter släcker hon 

och somnar direkt, som vanligt. ■ 

hu Xing, 24, (i svart jacka), är en av de studenter på Pekings universitet 

som fått lära sig metoder för aktivt deltagande. Britta Öström blir 

djupt berörd när de berättar vad utbildningen har givit dem. 

Britta Öström kommer hem tidigare än vanligt. hela 

släkten har kommit till Peking för att fira hennes 

60-års dag. 

Britta öström 

yRKE: Verkställande direktör för ”Centre for Childrights 

and Corporate Social Responsibility”, CCR CSR, i Peking. 

ålDER: Nyss fyllt 60 år 

fAMIlj: Två vuxna söner 

BoR: I en trerumslägenhet centralt i Peking, sedan 

augusti 2009. 

AKtUEll: Centret är det första i sitt slag och firar nu 

ett år av verksamhet. 

UtBIlDnIng: Mellanstadielärare med extra poäng i pedagogik, 

engelska och svenska. Har även en akademisk 

3-års examen i vietnamesiska från Hanois universitet. 

BAKgRUnD: Jobb som mellanstadielärare. Guvernant 

i Vietnam, personaladministratör inom Bai Bang-projektet 

– Sveriges då största biståndsprojekt. Därefter 

olika poster på Rädda Barnen; först personalansvarig 

för utlandsposterade, flyttade sen till internationella 

avdelningen. Regional chef i Sydostasien, och för 

Rädda Barnens Europaprogram, baserad i Stockholm, 

innan jobbet i Kina dök upp. 

DRIvKRAft: Nyfikenhet. Tror att jag är ganska 

mycket entreprenör. 

läs mer om barnrättscentret, CCR CSRs, arbete 

på: www.ccrcsr.com. Information om Sveriges 

arbete med CSR frågor i Kina finns också på Sveriges 

regerings hemsida: www.csr.gov.cn 

37

Metallarbetare Bengt Perman på scania och 

hans kollega ari eriksson bidrar varje månad till 

Tolvskillingshjälpen. 

– Det är ett hedervärt projekt, det är så 

enkelt att jag inte förstår att fler företag gör på 

detta sätt, säger ari eriksson. 

38 Barn 2/2011

”AllA KAn BIDRA” 

20 kronor per månad. ett litet bidrag från många 

– kan bli till stora pengar. 

De anställda på Scania har samlat in över 25 miljoner 

kronor till utsatta barn. 

InnE På vERKstADsgolvEt hos lastbilstillverkaren 

Scania i Södertälje är det tidig förmiddag. Långt 

inne i en av verkstadshallarna har metallarbetare 

Bengt Perman precis tagit några dammprover på 

blocket i en av lastbilsmotorerna. 

Allt måste vara mikroskopiskt rent. 

I snart fyra decennier har Bengt Perman arbetat 

på Scania. Med tiden har det blivit en hel del 

maskiner som passerat hans vaksamma blick. 

Men han har även hunnit med annat under 

sina timmar i verkstaden. I 20 år har han varit 

ordförande i Tolvskillingshjälpen, en förening på 

Scania som med företagsledningens goda minne 

stöttar utsatta barn i Sverige och i världen. 

– För mig har det känts viktigt att få bidra till 

barns utveckling och utbildning. Jag vill ge dem 

bättre förutsättningar i livet. 

Nästan alla Scaniamedarbetare i Södertälje, 

Luleå och Oskarshamn bidrar till Tolvskillingshjälpens 

insamling. Varje månad dras 20 kronor 

från 7 000 anställdas löner. Den automatiska överföringen 

kan avbrytas när medarbetaren vill. 

– Men det händer nästan aldrig. De allra flesta 

är med, summan motsvarar ju bara två liter 

mjölk. 

Lite längre bort i verkstaden skruvar kollegan 

Iris Boman ihop några komponenter i en motor. 

Hon håller med – 20 kronor är inte så mycket att 

bråka om. 

– Man kan alltid avstå en sådan liten summa. 

Och när det gäller barn så bidrar jag gärna. 

föRRA åREt fyllDE Tolvskillingshjälpen 50 år. 

Verksamheten startade då med ett löneavdrag på 

25 öre i veckan. Under årens lopp har över 25 miljoner 

kronor samlats in. Lejonparten, 75 procent, 

har gått till Rädda Barnen-projekt. 

– Vi tycker om det sätt Rädda Barnen arbetar 

på. Vi vill stötta barn till utveckling, men även 

se till att attityderna och hjälpen till utsatta barn 

förbättras, säger Bengt Perman. 

Han har med egna ögon sett hur det arbetet 

givit resultat. 

– Lokala tjänstemän och politiker har blivit 

bättre på att värna de allra mest socialt utsatta 

barnen på de orter där Rädda Barnen arbetar och 

utbildar. 

Pengarna som medarbetarna samlat in går till 

Barn 2/2011 

” Jag 

tycker det är 

så otroligt att det 

med så små och enkla 

medel som ett månadsbidrag 

faktiskt går att 

förändra 

projekt världen över. Bland annat får två barnhem 

i Moldavien som Rädda Barnen arbetar med 

stöd. 

– Landet är väldigt fattigt, många föräldrar 

tvingas lämna sina barn på barnhem för att 

arbeta utomlands. Det känns meningsfullt att se 

till att hemmen blir bra ställen för barn att leva 

och utvecklas på. 

En del av Tolvskillingshjälpens bidrag har även 

använts för att tillsammans med Rädda Barnen 

bygga och utveckla en mekanisk verkstadsskola 

för unga, socialt utsatta killar i den lilla orten 

Druskininkai i Litauen. 

Verkstadsutbildningen är Tolvskillinghjälpens 

hittills största projekt. Förutom pengar har Bengt 

och hans kolleger bidragit med sitt tekniska kunnande 

och Scania-ledningen har skänkt maskiner, 

verktyg, skyddskläder och en lastbil att meka 

med. 

– Alla som utbildar sig till verkstadsmekaniker 

på skolan får jobb, konstaterar Bengt Perman 

nöjt. Det känns verkligen som att skolan ger de 

här killarna nya möjligheter. 

Tillsammans med Rädda Barnen har Tolvskillingshjälpen 

även rustat upp elevhemmet där 

ungdomarna bor. Nu finns det el, värme, vatten 

och avlopp i huset, något som helt saknades första 

gången Bengt steg in i det slitna huset 

– Jag tycker det är så otroligt att det med så 

små och enkla medel som ett månadsbidrag faktiskt 

går att förändra. Jag tycker det är lika fantastiskt 

att se varje gång jag åker tillbaka. ■ 

text: NADJA DEBoVE Foto: JöRGEN HILDEBRANDT 

vill du också 

engagera dig? 

Med Rädda Barnens så kallade Lönegiv 

kan personalen på ditt företag vara 

med och förändra situationen för barn. 

Lönegiven innebär att en marginell del 

av lönen via ett löneavdrag skänks till 

Rädda Barnens katastroffond. 

för mer information, kontakta 

Jonas olsson, 08-6989136 eller 

jonas.olsson@rb.se 

39

foto: JESSICA NORRBY 

foto: BO ÖHLéN 

KulTuR 

Hallå där Päivi 

unenge! 

Du har formgivit Postens välgörenhetsfrimärke 

vars första förmånstagare är 

Rädda Barnen. för varje frimärke som 

säljs går en krona till organisationen. vad 

ska pengarna användas till? 

– Till att lära barn som lever i konflikt- och 

katastrofdrabbade länder att läsa och skriva. 

hur kändes det att få designa frimärket? 

– Det är fantastiskt om min bild kan bidra till 

att barn får skolbänkar eller annan hjälp för att 

lära sig att läsa och skriva. Jag hoppas att den 

lilla pappersbiten ska kunna uträtta storverk. 

varför tackade du ja till uppdraget? 

–Jag blev hedrad och stolt av att få göra ett 

frimärke, det sprids ju bland så många människor 

och många samlar på frimärken. ■ 

Du kan beställa frimärket på: 

www.posten.se/m/butik 

årets hjälte korad 

I slUtEt Av april utsåg 3,3 miljoner barn Murhabazi 

Namegabe till barnrättshjälte. Han valdes i den 

årliga omröstning som world’s Children’s Prize 

foundation arrangerar för att uppmärksamma personer 

som arbetar för barns rättigheter. Murhabazi 

Namegabe kommer från Kongo-Kinshasa och har 

under många år arbetat för att befria barn som 

tvingats bli barnsoldater och sexslavar. ■ 

Foto: LITTERATURPRISET TILL ASTRID LINDGRENS MINNE 

Alma-priset till australiensare 

DEt BlIR DEn australiensiske illustratören och författaren Shaun Tan som får ta emot årets Alma-pris, litteraturpriset 

till Astrid Lindgrens minne. Förutom äran får han även ta emot en prissumma om fem miljoner kronor. 

– Fantastiska nyheter. Det här kommer att ta lite tid att smälta, säger han. 

Shaun Tan har illustraerat ett tjugotal böcker. Den första bok som översatts till svenska är Ankomsten och 

kom ut i fjol. I höst kommer Berättelser från yttre förorten. ■ 

Foto: THERESE SVENSSON 

Ny kollektion i webbshopen! 

nU äR DEt vår och i vanlig ordning passar Rädda 

Barnen på att lansera en ny kollektion av designprodukter 

i sin webbshop. Flera är framtagna särskilt 

för Rädda Barnen och finns bara i begränsad 

utgåva. 

– All konsumtion borde vara baserat på samma princip, 

ge lite och få lite, säger illustratören Lina Ekstrand 

som bidragit med illustrationen Altewai.saome. 

Bland de femton nya produkterna finns bland annat 

Brita Swedens textilier och Lovisa Burfitts första 

porslinskollektion. se mer på: www.shop.rb/se 

illustratören shau Tann är 

årets alma-pristagare. han 

prisas bland annat för att 

”hans bildvä’rldar utgör ett 

eget kosmos där inget är självklart 

och all är möjligt.” 

tiotretton 

väRlDEns föRstA BIBlIotEK för unga mellan 

tio och tretton år har öppnat på Kulturhuset i 

Stockholm. 

– Vi har utvecklat det utifrån barnens egna 

önskemål om hur ett bibliotek ska vara utformat, 

säger verksamhetsledaren Katti Hoflin. 

Hon beskriver det som en kulturplats för unga där 

det förstås går att läsa och låna böcker, men där det 

även finns möjlighet att laga mat, sy, prata med en 

vuxen, läsa läxor, göra film eller musik. 

– Vi har fått en otrolig respons. Barnen märker 

att det här är en påkostad plats där de själva får ha 

inflytande över verksamheten, säger Katti Hoflin. 

Under förmiddagarna är biblioteket TioTretton 

öppet för skolklasser. ■ 

Bonusfamiljen 

i fokus 

DEn DAnsKE fAMIljEtERAPEUtEn Jesper Juul är 

efter flera böcker om barn och föräldrar nu aktuell 

med en ny bok: Bonusföräldrar (Bonnier Fakta). I 

boken beskriver han det känsliga samspelet. 

– Det går att leva harmoniskt i en bonusfamilj, 

men inte utan respekt och förståelse för att en 

bonusfamilj skiljer sig från den biologiska familjen 

på en väsentlig punkt: alla familjemedlemmar har 

inte en kärleksrelation med varandra. ■ 

40 Barn 2/2011

Barn 2/2011 

TACK! 

41

Jag är ordförande och VD i familjeföretaget 

Magnora. Vårt credo är att vara ägare till 

kunskapsföretag som skapar värde för alla 

intressenter. 

De företag där Magnora är huvudägare – 

Kreab Gavin Anderson, Kunskapsskolan Education 

och Demoskop – har sammanlagt drygt 1 000 

medarbetare. Vi har kontor i tjugofem länder och 

medarbetare av ett fyrtiotal olika nationaliteter. 

Diskussionen om ansvarsfullt företagande är 

levande över hela världen om än från olika förutsättningar. 

I en värld med snabb global tillväxt får 

företagen en allt tyngre roll inte bara när det gäller 

att skapa resurser utan också på vilket sätt detta 

sker. 

Att företag ska ta ansvar är inget nytt påfund. 

I mitten av 1970-talet var jag kabinettschef för 

International Chamber of Commerce (ICC) i Paris – 

näringslivets världsorganisation. Under den så 

kallade Nord-Syd-dialogen riktades massiv kritik 

mot det internationella näringslivet för brist på 

socialt ansvarstagande. 

Många röster höjdes för ”en ny ekonomisk 

världsordning”. Det var mot den bakgrunden som 

ICC 1975 arrangerade en världskongress under 

temat ”Market Economy – more than competition 

and profit”. Den sammanfattande skriften fick 

titeln ”The new capitalism”. 

I DAg RåDER en bred enighet om att ett fritt, växande 

och framgångsrikt näringsliv är en förutsättning 

för välstånd och social utveckling. Samtidigt 

ställs det helt nya krav på ansvar. Många företag 

i världen möts av allt tuffare frågor om arbetsförhållanden, 

mänskliga rättigheter och miljöfrågor. 

I en globaliserad ekonomi blir frågan om företagets 

ansvar en stor utmaning. Samtidigt som 

framgångsrika globala företag måste agera olika på 

olika marknader måste allt rymmas inom en övergripande 

filosofi för ansvarstagande. 

KRöNIKAN 

Peje Emilsson 

Ansvarsfullt företagande 

skapar värde 

” Samtidigt 

som 

framgångsrika 

globala företag måste 

agera olika på olika 

marknader måste allt 

rymmas inom en övergripande 

filosofi för 

ansvarstagande. 

Men det gäller också att vara lönsam. Långsiktig 

lönsamhet är ett företags absolut viktigaste 

ansvar. Kraven på företagens bredare ansvar får inte 

skymma uppgiften: att skapa välstånd och hitta 

lösningar på människors problem. Höga vinster kan 

vara medialt eller akademiskt provokativa, obefintliga 

vinster är alltid reellt destruktiva. 

Pendeln mellan kort och lång sikt har slagit 

fram och tillbaka över decennierna, men nu tycks 

det finnas en förståelse för att världens bästa 

företag byggts med decenniers och inte kvartals 

perspektiv. 

långsIKtIgt lönsAMMA föREtAg överträffar ständigt 

sina kunders förväntan, ser till att år efter år 

rekrytera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna 

och åtnjuter det kringliggande samhällets 

stöd eller till och med beundran. 

Ett långsiktigt perspektiv kopplat till orubbliga 

krav på resultat är receptet för framgångsrikt 

ansvarstagande företagande i en global konkurrensutsatt 

värld, oavsett var i världen verksamheten 

råkar bedrivas. ■ 

Peje emilsson är entreprenör. 

han är grundare och huvudägare 

i Kreab gavin anderson, 

Kunskapsskolan och Demoskop. 

han sitter även som ordförande i 

stockholms handelskammare. 

42 Barn 2/2011 

Foto: THERESIA KHöLIN

TACK MYNEWSDESK 

OCH RELACOM FÖR 

ATT NI KÖPTE EN 

PRISVÄRD JULGÅVA. 

Tack vare er har kampen för barns rättigheter fått en rejäl 

skjuts framåt. Insatsen betyder både akut och långsiktigt stöd 

till barn som drabbats av krig och naturkatastrofer, att fl er får 

gå i skolan och att färre barn tvingas arbeta som barnsoldater 

eller bli utsatta för våld och övergrepp. 

Rädda Barnen vill tacka för att ni investerat i något mycket 

värdefullt. 

Barn 1/2011 

43

Svenska företag och kommuner stödjer Rädda Barnen och Tidningen Barn 

Våra barn är inte nöjda med den värld 

vi ger dem, de vill ha en bättre… 

Vi värnar om miljön. 

Det är vårt bidrag. 

arcticpaper.com 

INBROTTSLARM 

KAMERASYSTEM 

PASSAGESYSTEM 

WWW.SKYDDSTEKNIK.EU 

EKENHUSET • KUNGENS KURVA • WWW.EKENHUSET.SE 

Infusionsterapi, klinisk nutrition 

och medicinsk teknik 

www.fresenius-kabi.se 

räddabarnen.indd 1 2009-02-13 10:19:14 

Ont i ryggen? 

Hälsovästen tränar snabbt och eektivt upp din 

hållning och ryggmuskulatur under promenaden, 

joggingrundan eller medan du arbetar. 

www.halsovasten.se | 044 - 590 00 00 

Smartare teknik inom el, data och tele 

www.netaccess.se 

Visa ditt stöd genom att annonsera i Tidningen Barn. Kontakta Annonskraft på telefon 0651-169 80. 

Före Efter 

infokontoret@soderkoping.se www.soderkoping.se 

GOLV • FÄRG • BADRUM 

ETT FÖRETAG I GOLVKEDJAN 

44 Barn 2/2011

Barn 2/2011 

Svenska företag och kommuner stödjer Rädda Barnen och Tidningen Barn 

Räknefel eller synfel? 

Har ditt barn svårt att koncentrera sig i skolan? 

Hänger ditt barn inte med de övriga i klassen när det 

gäller läsning, eller klagar ditt barn på huvudvärk? 

En orsak kan vara ett oupptäckt synfel, något som faktiskt 

inte är helt ovanligt hos barn i låg och mellanstadiet. 

Vi gör synundersökningar på barn från 8 år och uppåt. 

Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke 

Finn din närmaste KlarSynt-butik på 

www.klarsynt.se eller ring 020-OPTIKER 

Vi har stort sortiment av fritidsmöbler, pooler, 

trädgårdsartiklar m.m. Välkommen in du också! 

CYKLING 

FÖR ALLA 

WWW.JARVSOBERGSCYKELPARK.SE 

Gå 2 – betala för 1 och se Sopor 

Välkommen till en tankeväckande utställning om att spara och 

slänga, om nostalgi, minnen, osäkerhet, våndor och motvilja. Och 

om hur det var för länge sen, när nästan ingenting blev sopor. 

Tag med annonsen. Gäller t.o.m. 31/7-11. 

Svenska trender och traditioner. På Djurgården. 

Tfn 08-519 547 70. www.nordiskamuseet.se 

Billigare 

fritid på 

ÖoB 

En rikstäckande lågpriskedja. 

För att hitta ditt närmaste 

varuhus gå in på www.öob.se 

45

SISTA ORDeT 

Inger Ashing, styrelseordförande 

inger.ashing@rb.se 

Vems ansvar är det att bidra till 

en bättre värld? 

I de sammanhang jag befinner 

mig i hamnar jag ofta i 

diskussioner om vem det är 

som egentligen är ansvarig för 

vår gemensamma välfärd. Diskussionerna 

handlar många gånger om att det är någon 

annan som är ansvarig – och inte lever upp 

till sina åtaganden. Ibland är det självfallet 

så. Det kan till exempel hända 

att en kommun misslyckas med 

att erbjuda barnomsorg till 

kommunens invånare eller 

att en åklagarmyndighet 

inte utreder brott mot barn 

inom ramen för den tid som 

reglerna kräver. Men ofta 

upplever jag att de åsikter som 

uttrycks speglar en förväntan 

på att samhället ska lösa alla 

möjliga frågor. Det är dock inte 

alltid tydligt vem samhället är. Är 

det stat och kommun? Är det alla 

vi som bor i landet? 

IDAg PågåR En aktiv diskussion 

i Sverige om relationerna mellan 

det offentliga och det civila 

samhället. Hur ska samarbete 

och rollfördelning se ut? Statsminister 

Fredrik Reinfeldt sa i 

regeringsförklaringen 2010 att : 

”Samhället är större än staten … 

Samhällsbyggandet utförs varje 

dag av de människor som deltar 

i och utgör det civila samhället, 

med dess breda spektra av frivilliga 

och ideella föreningar och verksamheter… 

Vi vill samarbeta med 

och komplettera den ideella sektorn, 

inte styra över och konkurrera.” Det 

finns förstås olika sätt att se på detta. 

Vi inom Rädda Barnen vill inte ta 

över det offentligas ansvar. För oss är 

det viktigt att istället vara en röst som 

påminner stat, landsting och kommuner 

om det ansvar de har för barn och för att 

” 

När jag funderar 

kring ansvarsutkrävande 

brukar jag tänka att 

det är viktigt att se samhället 

som något vi alla är en 

del av. 

säkerställa barnets rättigheter. Vi kan bidra med kunskap, 

arbeta med metodutveckling och se till att barns och ungas 

röster lyssnas till och att de får vara med att påverka. 

När jag funderar kring ansvarsutkrävande brukar jag 

tänka att det är viktigt att se samhället som något vi alla är 

en del av. Beroende av vilka typer av organisationer vi företräder 

har vi olika uppdrag och spelar olika roller. Men vi 

har alla ansvar. Både som individer och som företrädare 

för organisationer. 

Nu börjar även allt fler företag ta socialt ansvar. Det kan 

till exempel handla om att säkerställa rutiner inom den 

egna tillverkningen, eller om att stödja en ideell organisation 

som Rädda Barnen. Jag ser det som en väldigt positiv 

utveckling. Men ibland när företagens sociala ansvar diskuteras 

ifrågasätts företagens motiv. Vill de döva sitt samvete? 

Köpa sig fria? Och om så är fallet, ska vi som ideella organisationer 

verkligen hjälpa dem med det? 

DEt fInns föRstås många motiv till företagens satsningar 

på socialt ansvarstagande, CSR. Självfallet är det viktigt 

med ett genuint engagemang, att det finns en långsiktig 

vilja att bidra till förändring. Rädda Barnen arbetar bara 

tillsammans med företag som förstår behovet av att 

arbeta långsiktigt. 

Jag hoppas att den trend vi upplever just nu innebär att 

ännu fler företag kommer att arbeta uthålligt och att det 

sociala ansvarstagandet inte bara blir en kortsiktig prioritering. 

Med tanke på vilka utmaningar vi har framför oss 

behövs alla krafter! Tillsammans kan vi göra mer. ■ 

46 Barn 2/2011

Barn 2/2011 

Spara med omsorg 

Vill du att dina pengar ska växa samtidigt som de verkar för en god sak? Då har 

vi fonden för dig. När du sparar i Banco Humanfonden bidrar du nämligen med 

2 procent av din fondförmögenhet till Rädda Barnens viktiga arbete. Genom åren 

har Rädda Barnen fått cirka 103 miljoner kronor från våra sparare. I Banco Humanfonden 

investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Låt även 

ditt sparkapital vara med och verka för en bättre värld. 

Swedbank Robur i stolt samarbete med Rädda Barnen 

Mer information om ideellt fondsparande hittar du på: www.swedbankrobur.se/raddabarnen eller 

kom in på ditt närmaste Swedbank- eller Sparbankskontor. 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du 

får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser finns på www.swedbankrobur.se, och www.swedbank.se. 

47

© Inter IKEA Systems B. V. 2008. 

POSTTIDNING B 

Avs: Rädda Barnen, 107 88 Stockholm 

ALLA PÅ 

IKEA STÖDJER 

RÄDDA BARNEN. 

Nyhet för 

dig som 

vill dela 

med dig 

utan att 

det kostar 

dig något. 

MEN HÄR ÄR DE SOM GÖR MEST. 

39:– 

GOSIG KATT 

Just nu pågår den årliga mjukdjurskampanjen på IKEA varuhus över hela världen. För varje 

mjukdjur som säljs skänker vi tio kronor till Rädda Barnen och UNICEF. Pengarna används 

i 16 utvalda projekt som jobbar med utbildningsinsatser för barn. Drygt 40 miljoner kronor 

fi ck vi ihop förra året och vi hoppas såklart på ett nytt rekord i år. 

Men giraffer, grodor och krokodiler är inte de enda som jobbar för Rädda Barnen på 

IKEA i Sverige. För varje kund som visar upp sitt IKEA FAMILY kort i kassan skänker vi 

alltid 25 öre till Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejlen. Och på flera varuhus 

uppmanar vi våra kunder att bidra till ett lokalt Rädda Barnen-projekt. 

Så, välkommen till IKEA. Av många skäl. 

Rädda Barnen MasterCard – 

med handlingskraft på köpet 

48 Barn x/20xx

Därför samarbetar Rädda Barnen med företag INDIEN: Mohan, 13 ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?