Ernst Sandén en ”entertainer” på Näsby - Föreningen Gamla ...
Ernst Sandén en ”entertainer” på Näsby - Föreningen Gamla ...
Ernst Sandén en ”entertainer” på Näsby - Föreningen Gamla ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong><br />
<strong>en</strong> ”<strong>en</strong>tertainer” <strong>på</strong> <strong>Näsby</strong><br />
BO ÅKESSON<br />
Jag kommer fortfarande, mycket tydligt,<br />
ihåg mitt första sammanträffande höst<strong>en</strong><br />
1961 med <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> i hans butik <strong>på</strong><br />
<strong>Näsby</strong>chaussén nr 1. Jag hade då haft fast<br />
tjänst i fyra år som skolkantor i Österslöv<br />
och precis flyttat in <strong>på</strong> Vångaväg<strong>en</strong> 8. D<strong>en</strong><br />
tid<strong>en</strong>s utbildning, och i synnerhet d<strong>en</strong> musikaliska<br />
till kantor, gick i stor utsträckning<br />
ut <strong>på</strong> att inpränta i eleverna att de absolut<br />
inte skulle inbilla sig att de kunde någonting.<br />
En fostran som satt hårt i själ<strong>en</strong>.<br />
Därför blev mitt möte med <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong><br />
<strong>en</strong> ”positiv chock”. På ett belevat, öppet,<br />
hjärtligt och förtro<strong>en</strong>deingivande sätt hälsade han kantor Åkesson välkomm<strong>en</strong><br />
till <strong>Näsby</strong> och hoppades att jag skulle trivas. Han förhörde sig om mitt arbete<br />
som kantor i Österslöv och pratade om musik i allmänhet. Nästan overkligt<br />
kände jag att det <strong>en</strong>visa ”jantelagsskalet” runt min person sprack. Med <strong>en</strong> härlig<br />
känsla av att vara ”nykläckt” och fått <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> status, gick jag hemåt och<br />
undrade:<br />
– Hur kunde han veta vem jag var?<br />
Som d<strong>en</strong> duktiga affärsman <strong>Ernst</strong> var, tog han naturligtvis reda <strong>på</strong> var det<br />
fanns kunder. Så han visste naturligtvis om min inflyttning. Eftersom <strong>Ernst</strong><br />
<strong>Sandén</strong> var <strong>en</strong> av musikprofilerna i Kristianstad, ofta kallad ”Jazzkung<strong>en</strong>” var<br />
det inte konstigt att han ville prata musik.<br />
Det är värt att notera att alla, som kände <strong>Ernst</strong>, och som jag har haft anledning<br />
att prata med i förberedelsearbetet till d<strong>en</strong>na artikel, har ett samstämmigt<br />
omdöme: <strong>en</strong> positiv, varm, snäll, g<strong>en</strong>erös och serviceinriktad person. Dessutom<br />
var <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> mycket mångsidig. Samma outtröttliga <strong>en</strong>trep<strong>en</strong>örskap, som<br />
fanns hos företagarna <strong>på</strong> Nygårdsväg<strong>en</strong>, finner man hos familj<strong>en</strong> <strong>Sandén</strong>. En<br />
förklaring till detta är naturligtvis de ”hårda tiderna” under 1900-talets början.<br />
Det var inte mycket bevänt med de sociala skyddsnät<strong>en</strong>. Man var tvung<strong>en</strong><br />
mobilisera <strong>en</strong>ergi och uppfinningsrikedom för att klara försörjning<strong>en</strong>.<br />
43
<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> föddes 25 sept 1902 och växte upp ”<strong>på</strong> norr” i Kristianstad.<br />
Far var badmästare <strong>på</strong> gamla varmbadhuset som låg i Tivolipark<strong>en</strong>s nordöstra<br />
hörn vid järnvägsövergång<strong>en</strong> mellan Barbacka och V. Boulevard<strong>en</strong>. Mor<br />
Emma, <strong>en</strong> aktiv kvinna, drev Kafé Flätan <strong>på</strong> norr. Namnet <strong>Sandén</strong> kan ev.,<br />
<strong>en</strong>l. barnbarnet Claes <strong>Sandén</strong>s forskningar vara ett gammalt soldatnamn.<br />
Under första världskriget var det restriktioner för hur man fick använda<br />
spannmål. Så var det t.ex. speciella regler och förbud när det gällde att baka<br />
bl.a.bullar. Emma hade kontakter <strong>på</strong> landsbygd<strong>en</strong> och därmed tillgång till<br />
mjöl och kunde baka bullar till försäljning.<br />
<strong>Ernst</strong> fick ikläda sig roll<strong>en</strong> som ”bullsmugglare” och springa ut <strong>på</strong> sta’n och<br />
leverera bullar. M<strong>en</strong> han blev tag<strong>en</strong> av polis<strong>en</strong> och mor Emma fick betala<br />
böter.<br />
Emma var företagsam och startade <strong>en</strong> beklädnadsaffär bredvid kaféet.<br />
1921 hjälpte hon <strong>Ernst</strong> till hans första affär också d<strong>en</strong> beläg<strong>en</strong> <strong>på</strong> norr.<br />
Dessa affärsverksamheter låg alltså <strong>på</strong> Östra Storgatans västra sida norr<br />
om biograf<strong>en</strong> Grand ungefär mitt emot Kippers källare.<br />
Så hamnade familj<strong>en</strong> ute <strong>på</strong> <strong>Näsby</strong>. Närmare bestämt när Emma <strong>Sandén</strong><br />
byggde Haga i hörnet av Nedanväg<strong>en</strong> och Elmetorpsväg<strong>en</strong> och började med<br />
militärskrädderi <strong>på</strong> Haga. Man hade vissa anknytningar till <strong>Näsby</strong>. Anna<br />
<strong>Sandén</strong>, <strong>Ernst</strong>s fru, hade <strong>en</strong> morfar Erik Ek, som var kavallerist bosatt <strong>på</strong><br />
<strong>Näsby</strong> Gammelgård som låg där regem<strong>en</strong>tets minnesst<strong>en</strong> nu står. Eftersom<br />
44
<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong>s första affär <strong>på</strong> Östra Storgatan ”<strong>på</strong> norr”.<br />
regem<strong>en</strong>tet nu var etablerat i <strong>Näsby</strong> fanns det möjligheter till inkomster via<br />
affärsverksamheter där. Helt följdriktigt kompletterade Emma Hagaverksamhet<strong>en</strong><br />
med caférörelse 1929. Hon hade ju kunskaper i d<strong>en</strong> bransch<strong>en</strong>.<br />
Nu var ju <strong>Ernst</strong> vux<strong>en</strong> och bredvid affärsverksamhet<strong>en</strong> (cigarr- och kortvaruaffär<strong>en</strong><br />
och ett tag äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> herrekipering) var <strong>Ernst</strong> musiker med dansband.<br />
Redan som nioåring hade <strong>Ernst</strong> fått börja att lära sig spela cello. Han<br />
gillade inte cellospelet. Kanske för att han fick spela <strong>på</strong> för<strong>en</strong>ingsmöt<strong>en</strong> av<br />
olika slag bl.a.Verdandi. Man kan kanske förstå att d<strong>en</strong> publik<strong>en</strong> inte precis<br />
lockade <strong>en</strong> yngling. Därför blev det violin och dansmusik i ett danskapell, d<strong>en</strong><br />
tid<strong>en</strong>s dansband. Av dessa korta noteringar kan man dra d<strong>en</strong> slutsats<strong>en</strong> att<br />
han måste ha varit begåvad med bra musikg<strong>en</strong>er. Han spelade det mesta <strong>på</strong><br />
gehör.<br />
Så kom 30-talet med depression och arbetslöshet. Mul- och klövsjukan gjorde<br />
faktiskt att dansmusikerna drabbades. Det var inte tillåtet med stora folksamlingar.<br />
Äv<strong>en</strong> <strong>Ernst</strong> drabbades och gick arbetslös.<br />
Ett tag fick familj<strong>en</strong> hyra in sig <strong>på</strong> Norlings gård i Sokrok<strong>en</strong>. <strong>Ernst</strong> klarade<br />
sig med hjälp av ambulerande affärsverksamhet. Han åkte runt i bygderna<br />
och sålde radioapparater. Han hjälpte också till att samla ihop p<strong>en</strong>gar till av<br />
arbetslöshet drabbade musiker. Se bild <strong>på</strong> sid. 46.<br />
Så småningom kom konjunkturerna igång ig<strong>en</strong> och 1939 bygger Emma<br />
<strong>Näsby</strong>chaussén nr 1 där hon driver matservering och <strong>Ernst</strong>s syster öppnar<br />
cigarraffär. <strong>Ernst</strong> övertar Café Haga och bygger ut med stor veranda rymmande<br />
100 personer. En caféträdgård ställs i ordning och så småningom blir<br />
45
det både golfbana och musikestrad.<br />
Verksamhet<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga<br />
var som störst och glansfullast<br />
under krigsår<strong>en</strong> <strong>på</strong> 40-talet.<br />
Man hade mycket musikframträdande.<br />
Från Stockholm kom<br />
Stockholms-orkestern med<br />
steppande dansörer. Kända musiker<br />
och sångare var t.ex. Ronnie<br />
Hartley, Ove Flodin (han<br />
med skrattvisan). Naturligtvis<br />
spelade äv<strong>en</strong> lokala förmågor<br />
där som Kristianstads musikerkändis<br />
<strong>på</strong> d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> Hakon<br />
Svärd. <strong>Ernst</strong> spelade äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> sin eg<strong>en</strong> sc<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga. När verksamhet<strong>en</strong> var<br />
som störst hade man 26 anställda för att klara av det hela.<br />
En trevlig lit<strong>en</strong> historia minns Stig<br />
<strong>Sandén</strong>s fru Lykki. En ung flicka skulle<br />
anställas <strong>på</strong> Haga. H<strong>en</strong>nes föräldrar<br />
var mycket noga med att <strong>Ernst</strong> och<br />
särskilt fru Anna skulle lova att se till<br />
att inget ont skulle drabba ”tös<strong>en</strong><br />
deras”. Det hela gick tydlig<strong>en</strong> bra, för<br />
”tös<strong>en</strong>” Hanna Eriksson lever i dag i<br />
högönsklig välmåga <strong>på</strong> Allögård<strong>en</strong>.<br />
Här är hon fotograferad framför<br />
<strong>en</strong>trén till Haga i färd med att fylla <strong>på</strong><br />
godisautomat<strong>en</strong>.<br />
Market<strong>en</strong>teriverksamhet<br />
Caféverksamhet<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga gav möjligheter<br />
till kompletterande verksamheter.<br />
Särskilt under krigsår<strong>en</strong>. Regem<strong>en</strong>tet<br />
hade svårt att klara market<strong>en</strong>teriverksamhet<strong>en</strong>.<br />
Då startade <strong>Ernst</strong><br />
upp ambulerande caféverksamhet<br />
med hjälp av sin stora stabila Chevrolet.<br />
46
Något befäl ringde och frågade:<br />
– Kan du vara där så och så dags?<br />
Så lastade man <strong>en</strong> stor kaffekokare i mässing och <strong>en</strong> rejäl låda med flätor<br />
och for ut till avtalat ställe.<br />
<strong>Ernst</strong> var inte utan konkurr<strong>en</strong>s <strong>på</strong> detta område. Glans bageri startade liknande<br />
verksamhet. Det tog emellertid <strong>en</strong> ände med förskräckelse. Som sagts<br />
tidigare var <strong>Ernst</strong> mycket serviceminded och det var alltid hög kvalitet <strong>på</strong> flätan<br />
och kaffet. En gång hade Glans ägare Herman Pettersson (tysk<strong>en</strong> kallad)<br />
tagit <strong>en</strong> chans för att bli av med något ålderstiget vetebröd. Det uppdagades<br />
ju ögonblicklig<strong>en</strong> när de militära mannarna satte tänderna i flätbitarna. Ilskan<br />
blev stor och förödande för Glans. Man välte bokstavligt talat upp och ned <strong>på</strong><br />
hans ”market<strong>en</strong>teri”. Så var <strong>Ernst</strong> <strong>en</strong>sam herre <strong>på</strong> täppan. Kaffe med fläta<br />
kostade 35 öre. Som följd av d<strong>en</strong>na verksamhet kallades <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> ibland<br />
”Flätans man”.<br />
Tyvärr fick jag inte tillfälle att lyssna till <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> i någon av hans<br />
orkesterkombinationer. Av bilderna kan man förstå att han med tid<strong>en</strong> hade<br />
skaffat sig stor sc<strong>en</strong>vana och elegans i sitt musicerande. Under första del<strong>en</strong> av<br />
1900-talet var hans orkesterbesättning, om inte som vår tids storband, så av<br />
dansorkesterstorlek. Man sade ju inte ”dansband” <strong>på</strong> d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>.<br />
Man spelade <strong>på</strong> Sommarlust, Ek<strong>en</strong>abb<strong>en</strong> m.m. och turnerade äv<strong>en</strong> utanför<br />
Kristianstad t.ex. i Hörby i hotellets park. <strong>Ernst</strong> var <strong>på</strong>tagligt stolt över att<br />
ofta bli kallad Jazzkung<strong>en</strong> från Kristianstad.<br />
47
En ganska ung <strong>Ernst</strong> med sin orkester. Saxofonist<strong>en</strong> till höger är Holmberg och vid<br />
trummorna sitter Weise.<br />
För att klara transporterna av sin orkester, lät han förlänga sin Chevrolet,<br />
för att alla skulle få plats.<br />
M<strong>en</strong> så kom 40-talet med följderna av ett världskrig. B<strong>en</strong>sinransonering.<br />
Order om indragning av bildäck till armén. Det blev stora problem med transporter<br />
av orkestrar, som ju inte räknades som absolut nödvändig verksamhet.<br />
Måhända var det detta som gjorde att <strong>Ernst</strong> övergick till mindre orkesterbe-<br />
Orkestern spelade ofta <strong>på</strong> Ek<strong>en</strong>abb<strong>en</strong>. Det fanns t.o.m. två dansbanor där.<br />
48
Stig <strong>Sandén</strong> gitarr, Ivan Sv<strong>en</strong>sson dragspel, Kalle Engvall trummor, <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> fiol,<br />
och Toni Gath-Christersson piano.<br />
sättning. Det blev <strong>en</strong> trio. D<strong>en</strong> spelade <strong>Ernst</strong> med <strong>på</strong> teaterrestaurang<strong>en</strong><br />
Terrass<strong>en</strong> i Tivolipark<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> verksamhet<strong>en</strong> varade i 25 år.<br />
Många Kristianstadsmusiker medverkade i <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong>s orkestrar. Ofta<br />
får man höra:<br />
– Ja, de va han. Han spela dragspel. Ja han spela me <strong>Sandén</strong> ....o.s.v<br />
Här är namn <strong>på</strong> några: Ofta extraknäckte regem<strong>en</strong>tsmusikerna som dansmusiker<br />
t.ex. Sture Holmberg (saxofon och klarinett) , Sture Persson, Hans<br />
Marin. Vidare kan nämnas Sune Albrektsson, L<strong>en</strong>nart Kampf, Stig Gellberg,<br />
Åke Modin, Yngve Ekdahl, Weise i Rödaled, Postaroff pappa till jazzsångerskan<br />
Gunilla Postaroff, Hakon Svärd m.fl.m.fl.<br />
Mångårig pianist både under dansorkestertid<strong>en</strong> och triotid<strong>en</strong> var Toni Gath<br />
gift Christersson. Hon drev också cigarr- och kortvaruaffär <strong>på</strong> söder i<br />
Kristianstad.<br />
Likaså var Kalle Engvall trummis under många år. Både <strong>Ernst</strong> och Kalle<br />
medverkade i Einar Larssons (också <strong>Näsby</strong>bo) nyårsrevyer. Det kan förtjäna<br />
att nämnas att Kalle <strong>en</strong> gång gjorde ett dansnummer som rysk kosack. Det är<br />
fortfarande bland det roligaste jag har sett i fråga om sc<strong>en</strong>framträdande.<br />
Många i de här kretsarna var bra <strong>på</strong> att spexa när de var ute och uppträdde<br />
som musiker. Så berättas att Hans Marin och Fritz ”Fritte” Johansson blev<br />
49
uppkallade till musikdirektör<strong>en</strong> <strong>på</strong> regem<strong>en</strong>tet Ille Gustafsson för uppsträckning.<br />
Han gillade inte att hans musiker var ute och ”larvade sig” bland allmog<strong>en</strong>.<br />
Repertoar<strong>en</strong> var ju naturligtvis d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>s populära melodier. För oss i de<br />
äldre g<strong>en</strong>erationerna är det ju d<strong>en</strong> sort<strong>en</strong>s musik vi älskar. Musik med melodier<br />
och texter som går att minnas och som sitter kvar i vårt medvetande för<br />
hela livet.<br />
<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong>s inledningssignatur var vanlig<strong>en</strong> Anchors away som gjorde<br />
publik<strong>en</strong> <strong>på</strong> gott humör och därför var <strong>en</strong> bra start. För att bara nämna några,<br />
kunde sedan följa: Famn<strong>en</strong> full utav solsk<strong>en</strong>, Besame mucho, Under takåsarna<br />
i Paris, I ros<strong>en</strong>rött jag drömmer, On the sunny side of the street, Oh mein<br />
Papa o.s.v. Äv<strong>en</strong> Elvis fick vara med med Are you lonesome tonight. Kväll<strong>en</strong><br />
brukade avslutas med Godnattvals<strong>en</strong> eller Auf Wiedersehn.<br />
Anekdoter med anknytning till musicerandet finns. <strong>Ernst</strong> var i Åhuspark<strong>en</strong><br />
och spelade. När han spelade <strong>en</strong> romantisk låt och gjorde sitt bästa med fiol<strong>en</strong><br />
för att få det riktigt känsligt lade han märke till <strong>en</strong> dam i publik<strong>en</strong>. Tårarna<br />
trillade hejdlöst nedför h<strong>en</strong>nes kinder. I någon paus lyckades <strong>Ernst</strong> få kontakt<br />
med kvinnan och undrade om han verklig<strong>en</strong> hade spelat så känsligt att hon<br />
blev så <strong>på</strong>verkad.<br />
– Nä, sade kvinnan, m<strong>en</strong> det lät lika jämmerligt, som när min son klämde sej<br />
i dörr<strong>en</strong>.<br />
Som vi har förstått av alla berättelser om <strong>Ernst</strong>, var han <strong>en</strong> glad man, <strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>erös personlighet, som gärna bjöd <strong>på</strong> sig själv. Därför ställde han upp när<br />
idrotts- och bollklubbarna behövde ha in p<strong>en</strong>gar till sin verksamhet, och ordnade<br />
s.k. <strong>på</strong> skoj- och tokerimatcher i fotboll.<br />
Hans kroppshydda blev med år<strong>en</strong> stor och <strong>Ernst</strong>s självklara roll i dessa<br />
matcher blev naturligtvis målvakt<strong>en</strong>s. Hans strategi var att placera sig <strong>på</strong> <strong>en</strong><br />
stol mitt i målet. Sedan kunde inga bollar hamna i det målet. I synnerhet som<br />
allt gick ut <strong>på</strong> spex och ing<strong>en</strong> brukade allvar.<br />
50<br />
<strong>Ernst</strong> med repres<strong>en</strong>tant för damlaget. <strong>Ernst</strong> med herrlaget.
Vid krigsslutet minskade verksamhet<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga. Regem<strong>en</strong>tet hade ju fått ett<br />
riktigt market<strong>en</strong>teri i och med Soldathemmets tillkomst. Det låg också vid<br />
Elmetorpsväg<strong>en</strong> inte långt från Haga. Dåvarande regem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong> Justus<br />
Holmgr<strong>en</strong> ville ju ha igång verksamhet<strong>en</strong> där och gjorde allt för att mota<br />
verksamhet<strong>en</strong> <strong>på</strong> Haga. Därför sålde <strong>Ernst</strong> Haga och ägnade sig åt d<strong>en</strong> lilla<br />
service och tobaksaffär<strong>en</strong> <strong>på</strong> <strong>Näsby</strong>chaussén 1. Man handlade gärna där eftersom<br />
<strong>Ernst</strong> g<strong>en</strong>eröst bjöd <strong>på</strong> <strong>en</strong> cigarr eller snus när man handlade sådan vara.<br />
Man måste ju, som han sade, kontrollera att varan var färsk.<br />
Tyvärr gick <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> bort redan vid 62 års ålder 1964. Vi kan väl minnas<br />
<strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> bäst med några bilder från hans framträdande i Einar<br />
Larssons revyer. <strong>Näsby</strong>s ”<strong>en</strong>tertainer” <strong>Ernst</strong> <strong>Sandén</strong> med musikalitet, bra<br />
sångröst, utmärkt sc<strong>en</strong>vana, förmåga att se människor och ett omvittnat gott<br />
hjärta.<br />
Kan ett eftermäle bli så mycket bättre?<br />
<strong>Ernst</strong> som: Mr Swansson Farouk ”Polyfoto”<br />
alias fotograf Nordström<br />
De som kom ihåg: Stig och Lykki <strong>Sandén</strong>, Claes <strong>Sandén</strong>, Hanna Eriksson och<br />
Uno Holmberg.<br />
Bo Åkesson,född i Andrarum 1935. Kantor i Österslöv 1958, lärare <strong>på</strong> <strong>Näsby</strong><br />
1965.<br />
51