SCHYSSTA KLUBBEN SCHYSSTA KLUBBEN - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

LÄS TIPS LäslustLusläst Terroristens drivkraft Jihad Svenskarna i de islamistiska terrornätverken Av Magnus Sandelin www.reporto.se I Stockholm år 2010 utlöste en 28årig svenskirakier en självmordsbomb. Det var första gången som fenomenet drabbade Sverige. Journalisten Magnus Sandelin ställer frågan om vad som driver personer som begår terrorhandlingar i Sverige och hur långt är de beredda att gå? Boken inleds med terrordådet som utfördes av Taimour Abdulwahab, uppväxt i Tranås. Vi får även möta andra svenskar som vigt sina liv åt Jihad. Inom våldsbejakande islamska kretsar tolkas jihad som rätten att utkämpa ett försvarskrig. Författaren anser att diskussionen om dessa våldsdåd dessvärre ofta hamnar snett för att debatten handlar mer om ”muslimer” än om våldsbejakande extremister. Enligt Säpos chefsanalytiker är ofta spänning och känslan av att tillhöra ett meningsfullt sammanhang – snarare än ideologi– drivkraften hos dessa anhängare. Magnus Sandelin drar samma slutsats efter att i tidigare böcker undersökt motiv och bevekelsegrunder hos personer inom vit maktmiljön och inom den autonoma vänstern. K.L. 8 RuntikRim • nR 3 2013 Om terrortänk, skånska öden och samtal Kvinnlig polis i Ystads bakgårdar Mitt Wallanderland Av Ewa-Gun Westford www.booklund.se EwaGun Westford har arbetat som polis i Skåne under många år och har nu samlat ihop sina erfarenheter till en bok. Lite av en doldis, men flitigt förekommande i massmedia som Ystadspolisens informatör, berättar hon om flera autentiska brott som inträffat i Skåne. Bland annat finns drygt tio sidor om den svårgripne Gryningspyromanen, men även om olyckor och andra tragedier som kommit i hennes väg under åren då hon som polis fått uppleva sidor från samhällets baksida. Lokalpatriot som hon är lyfter hon fram Ystad som stad och verkar stolt över att hennes egen polisstation blivit arbetsplats för deckarkungen Kurt Wallander. Hon finns själv med på bild tillsammans med olika skådespelare som gestaltat Kurt Wallander. EwaGun Westford har skrivit en lättläst bok om sitt liv som kvinnlig polis i en manlig värld som säkert kan locka många läsare. Boken är illustrerad med svartvita fotografier och innehåller även en hel del roliga episoder. D.L. Ingen människa är sin diagnos Hjälpande möten i vård och omvärld Brukare, praktiker och forskare reflekterar Red Ingemar Ljungvist, Håkan Jenner www.liber.se Hjälpande möten i vård och omvärld är en bok om mänskliga möten. Möten som gör att människor kan lyckas i sin återhämtning från missbruk och psykisk ohälsa. Den är skriven av rad forskare, praktiker och personer med brukarperspektiv, alla experter inom sina områden. Grunden i boken är forskningsbaserad, samtidigt har den förstärkts med yrkes verksammas och brukares erfarenheter. Ingen människa är sin diagnos är ett kapitel som diskuterar vad som kan vara läkande i mötet mellan hjälpare och hjälpsökande. Därefter följer erfarenheter från de fördomar man kan möta när man lever med neuropsykiatriska diagnoser. Alla bokens kapitel handlar om möten som gör skillnad. Den röda tråden i boken är att brukarnas erfarenheter måste tas till vara och utgöra en kunskapskälla i vårdarbetet. Klienten måste bli lyssnad på och tagen på allvar. K.L. Lättläst introduktion till samtalsteknik Motiverande samtal Av Barbro Holm Ivarsson, Liria Ortiz, Peter Wirbing www.gothiafortbildning.se I förra numret presenterades en handbok i motiverande samtal för skolan. Nu kommer en handbok i samma serie med praktiska exempel från kriminalvård, socialtjänst, beroendevård, ungdomsvård, försäkringskassa och arbetsförmedling. Samtalsmetoden MI, som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks och beroendevård, kan användas inom de flesta livsstilsområden. Boken är lättläst och passar alla som vill ha en introduktion till metoden. Boken beskriver hur ett typiskt MIsamtal går till. Samtalet inleds med att skapa ett samarbetsklimat, därefter fokuserar samtalsledaren på ämnet och utforskar beredskap för förändring genom förändringsprat och stöd av självtilliten. Målet är att framkalla ett åtagande och göra upp en plan. Många försök att sluta med alkohol, droger eller tobak slutar med återfall inom de tre första månaderna, därför är det viktig att följa upp MIsamtalet. Misslyckanden bör hanteras på ett konstruktivt sätt genom stöd och nya åtaganden. K.L.
MiN syN på saKeN Att komma ut som frivårdsinspektör Vad jobbar du med? frågar någon på mötet eller middagsbjudningen. ”Jag jobbar på Malmö frivård”, svarar jag. ”Vad är det?” undrar min samtalspartner. Ja, så ser det ofta ut i vardagen. Allmänheten känner till vad Kriminalvården är. Men frivården, som större delen av Kriminalvårdens klienter kommer i kontakt med någon gång från personutredningsstadiet till övervakning efter villkorlig frigivning, vi är ett svart hål i allmänkunskapen. Jag har många gånger tålmodigt förklarat vad frivården är och mer konkret vad jag arbetar med. I vissa sammanhang känns det mer bekvämt att säga att jag arbetar med socialt arbete. Liksom jag ibland refererar till min flickvän med det könsneutrala ordet partner för att medvetet undvika att komma ut. Varför är det då så? Förra året deltog Kriminalvården för första gången i Regnbågsparaden i Malmö. Vi var ett relativt stort gäng som med iver deltog i paraden, bärandes Kriminalvårdens banderoll. Tyvärr var det inte alla som delade vår glädje. Maskerade aktivister blockerade vår väg in i Folkets park vid paradens slut och skrek att vi var homofober, mördare och rasister. Jag kände mig kluven. Jag har själv varit kritisk till att Migrationsverket, som avslår hbtqpersoners asylansökningar och beslutar om utvisning till länder där dessa personer ej kan leva öppet utan att riskera dödsstraff, deltar i Prideparader och liknande. Kriminalvården medverkar också i verkställandet av utvisningar baserade på Migrationsverkets beslut, vilket jag själv har svårt att förhålla mig till. Jag tror på slagorden ”ingen människa illegal” som har skanderats i dessa REVAtider. Men ska jag hållas ansvarig för utvisningarna som frivårdsinspektör på Malmö frivård? Jag som brinner för mänskliga rättigheter och hbtqfrågor? Som driver dessa frågor inom Kriminalvården och aktivt arbetar för att förbättra verksamheten inifrån? Som arbetar med riskbedömningar och rehabilitering av män som har brukat våld, hot och annat kontrollerande beteende mot sin partner? Jag har varit en av de där aktivisterna. Jag har aldrig brukat våld eller varit maskerad. Men jag har delat många av deras åsikter och jag kan delvis förstå deras perspektiv. De agerar dock mot fel personer. Vi kriminalvårds anställda som deltog i Regn bågs paraden 2012 är några av de många personer som står upp för Kriminalvårdens värdegrund. Vi ser det som är problematiskt med normativa förhållningssätt, machoattityder och enskilda medarbetare som anser det vara vanhedrande att bära uniform i Pride paraden. Vi ser det, och vi arbetar för att förändra det. Givetvis går vi i Regnbågsparaden i år igen. Vi fortsätter att kämpa för att göra vår myndighet bättre och för att varje klient som passerar genom våra dörrar ska bli professionellt och rättssäkert bemött. Och jag personligen… Jag försöker hålla fast vid mitt beslut att stolt berätta att jag är frivårdsinspektör, anställd vid Kriminalvården, och inte stanna i garderoben som någon allmän socialarbetare. Gabriella Boijsen MIN SYN är frivårdsinspektör vid Malmö frivård sedan 2007. Hon jobbar huvudsakligen med våld i nära relation, som personutredare och programledare i IDAP. Utöver detta är hon barnombud och nyligen invald i Kriminalvårdens hbtq-förenings styrelse. » I vissa sammanhang känns det mer bekvämt att säga att jag arbetar med socialt arbete.« RuntikRim • nR 3 2013 9
Page 1 and 2: » För en frivårdsinspektör på
Page 3 and 4: Innehåll 4 Kriminalvården lägger
Page 5 and 6: Kent Wärn håller uppsikt över pr
Page 7: Annika mellan två Fredrik. Arbetsk
Page 11 and 12: känns bra att vi kommit igång. De
Page 13 and 14: » En operativ chef med säkerhets-
Page 15 and 16: - lugnets hemligheter handslaget. V
Page 17 and 18: den räcker inte till en riskbedöm
Page 19 and 20: ets väldiga vidder borgs arbetsfä
Page 21 and 22: Frivården i Östersund har kliente
Page 23 and 24: Frivården värvar frivilliga Alkoh
Page 25 and 26: Tre engagerade övervakare: Agneta
Page 27 and 28: hojar PÅ VÄG RuntikRim • nR 3 2
Page 29 and 30: Magnus Fröberg, Pierre Nehme, Lenn
Page 31 and 32: I PENSION Följande anställda har

SCHYSSTA KLUBBEN SCHYSSTA KLUBBEN - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?