You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ALLT MELLAN ”HIMMEL UN ÄD”<br />
Ab nach Kassel!<br />
Nuförtiden är det en slogan för att locka<br />
folk till Kassel. Förut betydde det ”snabbt<br />
bort härifrån”. Vi svenskar här, föredrar<br />
naturligtvis det första alternativet och<br />
försöker alltsom oftast visa sambanden<br />
mellan det svensk-tyska med olika<br />
aktiviteter. Eftersom rådhuset blev 100<br />
år, passade vi i Svenska Föreningen och<br />
Svenska Skolan på, att avtäcka skyltar<br />
med förklaringen till varför det heter<br />
Königsstrasse och Königsplatz i ett<br />
Bundesland som egentligen aldrig har<br />
haft en kung. Att Fredrik var lantgreve av<br />
Hessen och född i Kassel, och<br />
sedermera blev kung av Sverige genom<br />
giftermålet med Karl XII:s syster Ulrika<br />
Eleonora är anledningen till dess gatu-<br />
och torgnamn och få var medvetna om<br />
detta innan vår ”aktion”. GmD Patrik<br />
Ringborg, Kassels Staatstheater,<br />
ackompanjerade på piano den svenska<br />
operasångerskan Ingrid Froseth till<br />
sånger av svenska kompositörer och<br />
åhörarna sjöng”I denna ljuva sommartid”,<br />
psalm 200.<br />
På Olof-Palme-Huset hade vi en viskväll<br />
över Zarah Leander. En chanson-artist,<br />
Claudia Riemann, ackompangerad av<br />
Julia Reingardt på piano, berättade<br />
Zarah Leanders livs historia och sjöng<br />
sånger som ”jag är från topp till tå ...” och<br />
”Kann den Liebe Sünde sein”. Det tysksvenska<br />
följde Zarah genom livet och<br />
den yngre generationen i Kassel fick<br />
höra mycket om Sverige-Tyskland under<br />
30- till 70-talet.<br />
Svenska Skolan i Kassel gjorde också en<br />
resa till Speyer för att se vikingautställningen<br />
på historiska museet och<br />
det var viktigt och intressant för dem,<br />
men Kassel har så mycket att erbjuda i<br />
svensk riktning, med filmer på<br />
originalspråk, utställningar och musik<br />
att ”Ab nach Kassel” kan skrivas om<br />
till ”Wir sind schon da” för oss<br />
svenskar här!<br />
14<br />
Margaretha Malmgren Köller<br />
Visst var det väl bättre förr?<br />
Är det inte en ständigt återkommande<br />
tanke för oss som blir äldre? Förr kunde<br />
man ju gå ut utan att låsa dörren, förr<br />
hade man mer valuta för pengarna<br />
(åtminstone kändes det så), förr var det<br />
bättre kvalitet på konfektionskläderna,<br />
förr var livet mindre stressigt, förr …<br />
Men var tiderna bättre? Jag tror inte på<br />
historiens linjära utveckling. Alltså varken<br />
på att allting var bättre förr och därmed<br />
sämre idag, eller att utvecklingen stadigt<br />
går framåt. Även på den ”gamla goda<br />
tiden” fanns det hemska tågolyckor,<br />
naturkatastrofer, epidemier. När jag<br />
bläddrar i gamla tidningar (som historiker<br />
gör ibland) förvånas jag över allt hemskt<br />
som hände för hundra år sedan.<br />
Om allt var bättre förr, då borde vi ju<br />
kunna lära av historien.<br />
På medeltiden levde den katolska kyrkan<br />
på människornas föreställning att tidens<br />
ände var nära förestående, och att det<br />
gällde att vara förberedd. På Gustav II<br />
Adolfs tid (honom måste jag ju bara få<br />
med) hade det väntade slutet skjutits<br />
framåt flera århundraden och det blev en<br />
självklarhet att plocka exempel ur<br />
historien för att gestalta framtiden.<br />
Historia Magistra Vitae. Med den franska<br />
revolutionen försökte man införa en ny<br />
ordning och strunta i historien. Det<br />
skakade om begreppen och ur<br />
reaktionen steg historiefilosofin fram. Nu<br />
var det historien själv som gick framåt<br />
mot ett mål och människorna fick följa<br />
med bäst de kunde. Där fanns inte<br />
mycket att lära; det räckte med att inse<br />
olika sanningar. Men vi då, vi som tror<br />
oss bortom sanningarna? Ska vi betrakta<br />
historien som ”en lektion i<br />
inlevelseförmåga”, som en svensk<br />
idéhistoriker föreslår? Om arkiven inte<br />
försvinner ned i idiotiskt planerade<br />
tunnelbaneschakt kan vi – efter lite<br />
skolning – tyda det som skrevs förr och<br />
bilda oss en uppfattning om forna världar.<br />
Det är fascinerande. Men ger det hjälp<br />
för framtiden? Och vem följer råden?<br />
De största förändringarna sker genom<br />
teknikens utveckling. Den rusar<br />
onekligen, men åt vilket håll går det?<br />
Framsteg, baksteg, sidsteg? Hur ska vi<br />
kunna orientera oss när det går så<br />
svindlande fort och när kampen om<br />
Endor är mer verkligt för många än slaget<br />
vid Lützen? Har historien något att säga<br />
om en exempellös framtid? Tekniken<br />
utvecklas så fort att jag har svårt att<br />
komma åt det jag skrev för tio år sedan<br />
och sparade på disketter. Min nya dator<br />
saknar floppyläsare.<br />
Jag har lådor med disketter som jag<br />
förhoppningsvis aldrig behöver. Kopplingen<br />
bakåt blir svårare. Idag kan många<br />
ungdomar i Sverige inte ens läsa skrivstil.<br />
Och knappast heller sina egna<br />
anteckningar, om de råkar tillhöra den<br />
generation som under sin skoltid utsattes<br />
för den så kallad SÖ-stilen. Utvecklingen<br />
går allt fortare och bakomhållningen blir<br />
allt kortare.<br />
Just nu åstadkommer tekniken en<br />
uppdelning av samhället i nedladdare<br />
och upphovsrättsskyddare. De unga<br />
killarna har inte minsta respekt för<br />
rådande rättssystem och inspirerar<br />
många att kämpa för ”frihet”. Kanske får<br />
vi se Piratpartiet representerat i EUparlamentet.<br />
Min reaktion som sur<br />
gammal tant är: Ska vem som helst, och<br />
utan att betala, få tillgång till den<br />
avhandling som jag slet med i tio år<br />
sedan Google kopierat och lagt ut den på<br />
Open Library? Men, å andra sidan har<br />
jag ju aldrig tänkt mig tjäna några pengar<br />
på den och är egentligen bara glad om<br />
någon äntligen läser den! Då känner jag<br />
mig däremot kränkt av en automatiskt<br />
inläst recension. Apparaten klarar varken<br />
av satsmelodin eller att uttala mitt namn.<br />
Det låter hela tiden som Inger<br />
Chchchuberth. Sånt är kränkande för<br />
integriteten!<br />
Men vem vet, tekniken kanske utvecklas<br />
och blir bättre …<br />
Inger Schuberth