ladda ner här - Sunds Industrier

Recommendations

Info

eteffekten i badet. Det optimala vore att ha en jämn koncentration på metallhalter runt 1020 g/l. Detta kan kontrollers med hjälp av en Scanacon anläggning se nedan under Miljöpunkten. Sköljsteg Mellan varje steg sköljs materialet i vatten genom doppning eller högtrycksspolning. Det är speciellt viktigt att den avslutande sköljningen görs noggrant och med ett rent vatten så att inga syrarester finns kvar på ytan. 7. Miljö 7.1 Kväveoxidsutsläpp (NOx) Den färglösa NOgas som bildas vid metallupplösningen reagera med luftsyret till den rödbruna NO2. Ett samlingsnamn på dessa gaser är NOx. NOx bildas även vid förbränning av fossila bränslen. Sandvik har krav på hur mycket NOx man får släppa ut och kraven skärps hela tiden. Därför har stora åtgärder lagts ner på att minska NOxemmisionen vid betning, dels genom att försöka ersätta salpetersyra i baden och dels genom att dosera väteperoxid (H2O2) till baden. Vid indosering av väteperoxid återfår man salpetersyra enligt reaktion (7). Problemet är dock att man även får en spädning av badet. NO + NO2 + 2H2O2 → 2HNO3 + H2O (7) Den NOx som bildas kan också tvättas bort med skrubbrar. Även nitraterna som finns i baden vid blandsyrabetning är ett potentiellt problem eftersom de går ut i Storsjön. Nitrater bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag. Idag har vi inga utsläppsrestriktioner, men det förväntas ändras i framtiden. Problemet är att det är svårt att hitta hållbara reningsutrustningar eftersom baden är så aggressiva. 7.2 Regenerering av syran Vid betning i syrabaden kommer syrorna hela tiden att förbrukas. Samtidigt stiger metallhalten i baden successivt. Erfarenhetsmässigt vet man att baden tappar i effektivitet vid en viss metallhalt. Den metod som använts tidigare och som fortfarande används på många ställen är att blanda ett bad, köra till det är förbrukat och sedan dumpa hela. Det gör att man hela tiden har olika förutsättningar i badet och att man dumpar en massa oförbrukad syra. En lösningen är att kontinuerligt regenerera baden med hjälp av en sk syraretardationsanläggning. Badet går genom en starkt basisk hartsbädd där den fria syran diffunderar in i hartskornen. Metallsalter upptas inte utan passerar genom bädden till avlopp där de behandlas. När bädden mättats med syra tillförs vatten i motsatt riktning och syran spolas ut. Syran kan nu spetsas till önskad koncentration och återföras till badet. Metoden innebär syrabesparingar i och med att man tar tillbaka den fria, oförbrukade syran och att man har en relativt konstant metall och syrakoncentration. 10
Samtidigt vore det önskvärt med en återvinningsprocess som tar tillbaka all syra, den fria och den som är bunden till metaller, samt metallerna. Detta skulle ge stora miljömässiga och ekonomiska fördelar eftersom värdet av de dumpade metallerna är högt och dessa läggs på deponi idag. 8. Problem i samband med eller pga betning Ett problem vid betning är att materialet inte blir renbetat och att det finns oxideller glasrester kvar på ytan. Speciellt svårt är det med långa klena rör som är svåra att kontrollera invändigt och där det också är svårt med syraomsättningen. Vid saltbadbetning vid 500550 °C är det risk att vissa stålsorter sensibilieras. Detta gäller främst kromstål. Med 4C54 har det varit problem med att 475°sprödhet uppträder efter saltbadbetning. Materialet går därför inte längre i saltbad. Att ligga på en lägre temperatur skulle innebära att badet närmar sig fast tillstånd med ett ökat saltutdrag som följd. Punktagrepp uppstår oftast när det finns klorider närvarande. Som exempel kan nämnas att i rörverk 63 på Sandvik Steel fanns tidigare ett kungsvattenbad (HNO3/HCl). Man hade till och från problem med punktangrepp på grund av att kloriderna fördes över till sköljkaren där rör kunde bli liggande längre tid. I dag finns ingen HCl på Rör divisionen. Vissa stålsorter är speciellt känsliga för korngränsangrepp pga utskiljning av kromkarbider vid för långsam kylning vid glödgningen. Närmast korngränserna blir materialet kromutarmat och inte längre rostfritt. Vid för långa bettider kan angreppen bli kraftiga. Samma fenomen kan uppstå om man glödgat med oljerester på ytan. Kolet i oljan diffunderar in i materialet, sk uppkolning. En annan risk som finns med betningen är att man får syrarester kvar på materialet efter färdig behandling. Risken föreligger då man på grund av överdrag fått ett förorenat sköljvatten får syrarester kvar på ytan. När man sedan får fukt igen på materialet kan en korrosionsprocess sätta igång. Det är alltså viktigt att ha en hög renhetsgrad på sista sköljsteget. I Pressverk 62 och Östra rör på Sandvik Steel har man idag installerat jonbytaranläggningar för att säkerställa en jämn och hög kvalitet på sista sköljsteget [8]. 9 Krav idag Idag finns vissa krav på svetsade konstruktioner hur ytan ska se ut efter svetsning och även vilka behandlingar som har gjorts på ytan för att få ett bra korrosionsskydd. Läkemedelsindustrin Läkemedelsindustrin har ett strikt rengöringsförfarande av sina rostfria svetsar. 11
Page 1 and 2: Skriven av Ulrika Isaksson Sandvik
Page 3 and 4: Innehållsförteckning SAMMANFATTNI
Page 5 and 6: 2.2 Öppenglödgning 2.3 Kromutarmn
Page 7 and 8: 5. Förbehandlingar 6. Betning Punk
Page 9: 6.2 Badsammansättningar Reaktionen
Page 13: Jobbet är beställt från Industri

ladda ner här - Sunds Industrier

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?