ladda ner här - Sunds Industrier

Det kromutarmade skiktet är mellan 1 och 5 µm och är beroende av
glödgningstemperatur och glödgningstid.
3.Varför är vissa stålsorter mer svårbetade än andra
Olika stålsorter är olika svåra att beta. Det beror på sammansättningen
av stålet, vilka oxider som bildas och hur det kromutarmade skiktet ser
ut. Ju högre halter legeringsämnen (främst Cr, Mo, Ni och Cu)
stålsorten innehåller ju högre halter innehåller även det kromutarmade
skiktet, vilket sänker raktionshastigheten. Beroende på glödgningen
kan man även få mycket tunna kromutarmade skikt, vilket leder till att
mekanismen att lösa upp skiktet och spränga bort det underifrån sätts
ur spel.
Vissa legeringsämnen, som t ex kisel ger upphov till mycket täta
oxider vilket även det sänker betningshastigheten.
Ju mer korrosionsbeständiga och höglegerade stålsorterna är desto mer
svårbetade är de också. Därför blir det allt svårare och tar framför allt
längre tid att beta nya stålsorter som tas fram eftersom de i regel är
mer höglegerade och ska klara tuffare krav.
4.Efterbehandling av svetsförband
Betade svetsdetaljer motstår punktkorrosion bättre än blästrade och
slipade detaljer.
Punkt korrosion kan uppstå i klorhaltiga miljöer av följande
orsaker[3]:
1. Det bildas sprickor i förekommande oxidskikt, ner till det
kromutarmade skiktet.
2. I slagginneslutningar, defekter i oxidskitet som tex porer,
ändkratrar och svetsprut.
I tabell 1 och figur 3 visas de vanligaste teknikerna som används för
att avlägsna oxid och den kromutramade skiktet[2].
Tabell 1; Vad som tas bort i de olika metoderna och en uppskattning av
kostnaden för de olika Operationerna[2].
OPERATION VILKEN ZON SOM TAS BORT
Slipning oxid och kromutarmad
Polering Oxid
Blästring Oxid
Borstning Oxid
Betning oxid och kromutarmad
6