Rapport 2007-29. Renovering Siggebohyttans bergsmansgård 2004 ...

SIGGEBOHYTTANS
BERGSMANSGÅRD
Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland
RENOVERING 2004 - 2006
Antikvarisk rapport
Estrid Esbjörnson
Rapport 2007:29

INNEHÅLL
INLEDNING 4
BYGGNADSHISTORIK och BESKRIVNING 5
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 6
UTFÖRDA ARBETEN 7
Skick före renovering 7
Antikvariska överväganden
eller Hur renoverar man en restaurerad miljö? 10
Allmänt 12
Manbyggnaden 13
Exteriör 13
- Stomme
- Svalgång 15
- Fasader 15
- Knutlådor och vindskivor 15
- Fönster 16
- Dörrar 17
- Skorstenar 17
- Hängrännor och mullbrädor 17
Interiör, generellt 18
- Fönsterbågar, fönsterkarmar och fönsterfoder
samt dörrar, dörrkarmar och trösklar 18
- Konservering av lerklining 19
- Konservering av lös färg och puts 20
- Störande larminstallationer 20
Interiör, bottenvåningen 21
- Främre farstun 21
- Butiken 21
- Främre kammaren / stugan 22
- Mors kammare 22
- Mellersta farstun 24
- Fars kammare 24
- Rosa gästrummet 25
- Bortre kammaren / stugan 25
- Bortre farstun 25
- Bortre köket 27
- Ändkammaren 28
Interiör, övre våningen 30
- Trappan 30
- Övre hallen 30
- Svalgången 30
- Klädkammaren 32
2

Loftboden
- Övre köket 32
- Salskammaren 32
- Stora salen 33
- Bohmans kammare 36
- Röda rummet 37
- Blå rummet 38
- Trappan till butiken 38
- Gula rummet 38
Exteriör 39
Kaffestugan
Exteriör 39
Logen
Stallet
Övrigt
Exteriör 40
Exteriör 41
Interiör 41
Trädgården 42
MATERIAL 42
SLUTORD 43
3

INLEDNING
2007-10-22
Under år 2004 – 2006 genomgick Siggebohyttans bergsmansgård en omfattande renovering.
Arbetena omfattade främst manbyggnaden, såväl utvändigt som - framför allt - invändigt.
Även loftboden, kaffestugan och logen berördes utvändigt. Vissa åtgärder utfördes också på
stallet.
Att det fanns stora underhållsbehov på Siggebohyttans bergsmansgård hade uppmärksammats
och påtalats internt inom Länsmuseet under flera års tid. I april 2001 gjorde länsstyrelsen
och länsmuseet en gemensam besiktning, varefter museet utarbetade en PM ang.
behovet av renoveringsåtgärder. Redan då påpekades fördelarna med en vårdplan för det
framtida långsiktiga underhållet.
Det var en rad underhållsåtgärder, som behövde utföras på gården. Frånsett rödfärgning av
fasader, målning av fönster, dörrar och snickerier fanns det åtskilliga skador och problem
invändigt i mangårdsbyggnaden, där endast begränsade insatser gjorts under flera decenniers
tid. Det gällde flagnande limfärgstak, lossnande lerklining, rötskadade fönster,
bristande invändigt måleri, nerslitna golv, rostande järndetaljer m.m. Det var inte längre
frågan om patina utan ett regelrätt slitage efter att byggnaden nyttjats som museum under 75
års tid.
Arbetet genomfördes dels med museets egen personal, dels med hjälp av inköpta hantverkare
samt konservator.
Projektet kunde genomföras med hjälp av ett generöst byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelsen.
Sammanlagt erhöll museet 806.000 kronor i bidrag, ett belopp motsvarade 80 % av
kostnaderna (70.000 av dessa var ej förbrukade medel från den då nyligen slutförda
renoveringen av Kullängstugan). En del av länsmuseets självfinansiering utgjordes av
konkreta medel, en del däremot av museets egen arbetsinsats. Totalt har renoveringen kostat
ca 1.080.000 kronor, varav länsmuseet självt finansierat ca 275.000 kronor. Därutöver fick
länsmuseet ett bidrag av länsstyrelsen på 90.000 kronor för att utarbeta en vårdplan år 2003 –
2004 (90 % av kostnaden).
Till grund för arbetet låg således en vårdplan, som upprättats av Alton Arkitekter AB 2004-
04-05 (ÖLM dnr 2003.600.031). I samband med detta arbete genomförde länsmuseet en
historisk sammanställning över de olika renoveringar och åtgärder, som genomförts på
gården sedan den kom i Örebro läns museums ägo, baserat på uppgifter och handlingar i
Örebro läns museums arkiv (se pärm ”Siggebohyttans bergsmansgård, Renoveringar och
åtgärder”, utarbetad av Johanna Björck 2003). Hela gårdsanläggningen med sina olika
byggnader är också uppmätt av Länsmuseet av Ghobad Abtin under 1990-talet.
4

BYGGNADSHISTORIK och BESKRIVNING
Siggebohyttans bergsmansgård vid sjön Usken i Linde socken i hjärtat av Bergslagen började
uppföras på 1790-talet av den förmögne bergsmannen Anders Andersson. Gården består av
en imponerande faluröd, knuttimrad mangårdsbyggnad i två våningar med torvtak, 3 järnskorstenar,
svalgång och sammanlagt 14 rum och 3 kök. Denna byggnad stod klar omkring
1802. Dalmålningarna från 1838 av Kers Erik Jönsson i Stora salen flyttades från bergsmansgården
Hyttnäs i Ljusnarsbergs socken år 1933 till Siggebohyttan.
En vinkelställd faluröd, timrad loftbod, även den torvtäckt och med svalgång, stod klar några
år tidigare, på 1790-talet. En flygelbyggnad längre västerut på gårdsplanen uppfördes under
1800-talets första decennier och används numera som kaffestuga. Också denna byggnad är
timrad med faluröd panel och torvak. Längre västerut finns den faluröda, panelade logen
med tegeltak, vilken fick sin nuvarande utformning på 1930-talet. Öster om gårdsmiljön
ligger stallet från 1800-talets senare del. Till skillnad från de övriga timrade byggnaderna är
det en vitputsad byggnad med tegeltak. Till gården hör också en liten faluröd, timrad smedja
med torvtak, belägen på andra sidan landsvägen mot Lindesberg och som inte alls berördes
av de aktuella renoveringsåtgärderna. Gården har tidigare innehållit ytterligare byggnader.
Efter 10 generationer gick Siggebohyttan ur släkten år 1901. Gården kom år 1910 i Örebro
läns museums ägo. Den inreddes som museum år 1929 sedan gården genomgått en omfattande
restaurering under ledning av landsantikvare Bertil Waldén. Därvid återställdes äldre
interiörer, senare förändringar borttogs, färgsättningar återskapades, schablonmåleri
utfördes på väggarna m.m. Mangårdsbyggnaden möblerades som den kunde ha sett ut vid
mitten av 1800-talet med stöd av bouppteckningar och andra beskrivningar, bl.a. med hjälp
av de ursprungliga möblerna.
Sedan Siggebohyttan blev museum har större - huvudsakligen utvändiga - underhålls- och
renoveringsarbeten genomförts med 10-15 års intervaller på de olika byggnaderna. På 1960talet
omlades bl.a. torvtaken och kaffestugan byggdes om till sin nuvarande funktion. 1976
utfördes en större utvändig renovering på flera av byggnaderna. 1992-93 utfördes åter en
utvändig renovering, som också berörde flera av byggnaderna. Under 2000 omlades
tegeltaket på stallet.
Invändigt i mangårdsbyggnaden har däremot endast begränsade insatser gjorts sedan 1929.
Vid mitten av 1970-talet åtgärdades dock vissa rum av konservator. En del limfärgstak
målades om på andra våningen, lossnande lerklining fästes i några rum, en tapet togs ner i
Blå rummet, vissa åtgärder utfördes på dalmålningarna i Stora salen o.dyl. (Utförligare
upplysningar om tidigare åtgärder på Siggebohyttans bergsmansgård, se den tidigare
nämnda pärmen ”Siggebohyttans bergsmansgård, Renoveringar och åtgärder”, 2003, se dnr
2003.600.031)
Siggebohyttans bergsmansgård förklarades som byggnadsminne år 1970.
5

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
ÖLM diarienummer: 2004.2006.077
Länsstyrelsens diarienummer, tillstånd: 432-05200-2004, 432-09355-2004, 432-0663-2005 och 432-06706-
2006
Länsstyrelsens beslutsdatum, tillstånd: 2004-08-10, 2004-09-17, 2005-11-21, 2006-06-07
Länsstyrelsens diarienummer, bidrag: 434-05201-2004, 434-0662-2005, 434-06713-2006 och 434-06713-2006
Länsstyrelsens beslutsdatum, bidrag: 2004-08-10, 2005-11-21, 2006-06-07 och 2006-11-24
Projektering/bygghandlingar:
-”Vårdplan, upprättad av Alton Arkitekter AB 2004-04-05”
- ”Arbetsbeskrivning invändiga målningsarbeten” samt ”Arbetsbeskrivning bygg- och
målningsarbeten utvändigt”, utarbetade 2004-03-22 resp. 2004-04-06 av Leif Göthberg, Alton
Arkitekter AB.
-” Planerade renoveringsarbeten 2005, Siggebohyttans bergsmansgård” samt ”Siggebohyttans
bergsmansgård” båda upprättade av Elinor Magnerus 2005-06-17 resp. 2005-09-02.
- ”Behov av åtgärder på Siggebohyttan 2006 – måleri och lerklining samt vissa övriga arbeten”,
utarbetat av Estrid Esbjörnson 2006-03-10.
Konservatorsprogram:
- ”Skadeinventering och åtgärdsförslag beträffande målningar och snickerier i Siggebohyttan”,
upprättat av Gabor Pasztor, Närke Konservatorn 2004-09-08 och 2006-03-16
Byggledning:
- Bror Frigen, ÖLM 2004
- Elinor Magnerus, ÖLM 2005
- Estrid Esbjörnson, ÖLM 2006
Entreprenörer:
- Leif Broms, LEVA måleri & Dekor, Dalkarlsberg (invändigt måleri 2004-06)
- Gabor Pasztor, Närke Konservatorn, Kumla (konserveringsarbeten av lerklining och flagnande färg
2004-06)
- Anders Magnerus, Snickar-Anders, Örebro (lagning av fönster m.m. 2005)
- Eknors Byggnads AB, Nora (lagning av timmer 2004)
Hantverkare ÖLM:
- Niklas Palmström (snickeri, rödfärgning, lagning av fönster m.m. 2004-06)
- Stefan Lindén (måleri, främst utvändigt 2004-06)
- Niklas Kvarnström (snickeri m.m. 2004-06)
- Bror Frigren (byggledning, lagning av lerklining, fönsterrenovering, målning 2004 -06)
- Curt Fernqvist (diverse 2004)
Antikvarisk kontroll:
Länsstyrelsen
Antikvarisk dokumentation:
- Estrid Esbjörnson, ÖLM. OBS!!! Fotograf där inget annat anges på fotografierna i rapporten. De digitala
fotona i rapporten är registrerade på ÖLM; Olm_2006_93_1-106. Övriga foton finns i akten på ÖLM.
Tidpunkt för arbetenas utförande:
2004-2006
Slutbesiktning:
2006-11-24
Bidrag:
Länsstyrelsens byggnadsvårdsbidrag, totalt 806.000 ur anslaget 28:26 under åren 2004-2006.
6

UTFÖRDA ARBETEN
Skick före renovering
I stort sett kan man säga att de arbeten som genomförts 2004-2006 gällt dels utvändiga
åtgärder som rödfärgning och målning på de timrade byggnaderna, dels en mängd invändiga
insatser i manbyggnaden. Därutöver utfördes också vissa punktinsatser på några av
husen, t.ex. fönstren i stallet.
Sedan flera år var bergsmansgården i stort behov av åtgärder.
Utvändigt var den urlakade falu rödfärgen iögonenfallande, framför allt på manbyggnaden
men även på de övriga timmerbyggnaderna. Delar av panelen på manbyggnadens svalgång
var dessutom i dåligt skick.
Flagnande rödfärg och sliten panel på mangårdsbyggnaden.
Invändigt var det bara mangårdsbyggnaden som åtgärdades. Det var mycket slitet, ja man
kan utan vidare säga nergånget. Limfärgen flagnade sedan flera år i taket i flera rum på
övervåningen. Partier av kalkbruk med ursprungligt schablonmåleri hade rasat i ett av
rummen. Lerklining hade lossnat från timmerväggarna med sprickbildning som följd i
åtskilliga rum. Fönstren saknade i princip färg nedtill och många var i dåligt skick med
rötskadade bottenstycken, särskilt på övervåningen. Med stor sannolikhet hade inte fönstren
7

målats invändigt på 75 år. Det var skador i alla ytskikt på dörrar, dörrfoder, trösklar m.m.,
inte det naturliga slitage man brukar benämna patina utan skavanker som uppstått för att
detta varit en publik miljö i decennier. Färgskikt flagnade på spisar m.m. Det fanns fula
larminstallationer. Några av de målade golven var mycket slitna. Ja, uppräkningen kan göras
betydligt längre.
Den flagnande limfärgen i flera tak på ovanvåningen är ett exempel på de slitna
interiörerna.
Ett annat exempel var fönstren och fönsterkarmarna, som förmodligen inte var målade
invändigt sedan gården blev museum 1929. Detta är fönstret i Övre hallen.
8

Dörrar, dörrfoder och trösklar hade mängder av småskador
efter decenniers hårdhänt slitage. Dörrkarm i Främre farstun
mot Främre kammaren på bottenvåningen.
Lerkliningen i många av rummen uppvisade större eller mindre skador som här
på östra väggen i Bortre köket på bottenvåningen.
9

Antikvariska överväganden eller Hur renoverar man en restaurerad
miljö?
Bergsmansgårdens olika byggnader hade utvändigt successivt underhållits genom åren med
traditionella material och metoder. När det gällde erforderliga utvändiga målningsarbeten
fanns det därför inga större antikvariska problem att ta ställning till, inte annat än att vi
skulle fortsätta med samma färgtyper och färgval som vid föregående renovering. Inte heller
när det gällde renoveringen av fönstren.
Ett större principiellt ställningstagande gällde däremot svalgångens locklistpanel, som var
mycket väderbiten med många sprickor och hål i bräderna - urfallna kvistar - och trasiga
lister. Men det är ju inte vilken panel som helst - på en panel brukar man ju bara se utsidan –
utan här är insidan minst lika viktig. Svalgången är ju mangårdsbyggnadens mycket speciella
och unika särmärke. Om vi skulle byta ut panel skulle ju även insidan påverkas
markant. Efter att noggrant ha övervägt problematiken beslutade vi till slut under viss vånda
att byta ut vissa delar av panelen, medan vi kunde behålla resten och där bara ”lappa och
laga”.
Ett svårt ställningstagande var om de slitna panelbrädorna på svalgångens panel skulle bytas eller inte, något
som till slut delvis genomfördes. Den urlakade rödfärgen och den dåliga panelen framträder tydligt till vänster
om ställningen medan panel är bytt liksom rödfärgning utförd såväl till höger om ställningen som på
bottenvåningen. Foto: Niklas Palmström.
10

Invändigt fick vi också göra flera principiella antikvariska överväganden. Det gällde framför
allt målningsarbetet. En utgångspunkt för oss var det faktum att de interiörer vi idag ser i
manbyggnaden på Siggebohyttans bergsmansgård tillkom i samband med att gården gjordes
till museum 1929. Då borttogs många av de moderniseringar, som interiörerna genomgått
under 1800-talets senare del som papptak, tapeter, kakelugnar m.m. I stället rekonstruerades
då - under ledning av landsantikvarie Bertil Waldén - en äldre interiör, så som man då tänkte
sig att byggnaden skulle kunna ha sett ut från början. Alla fönster, dörrar, dörr- och fönsterfoder
m.m. målades då om i en gråblå färg för att skapa denna museimiljö. Detta förhållande
framträdde nu allt tydligare i takt med att allt fler skador uppträdde i färgskikten, eftersom
underliggande - inte sällan engelskt röda - färger från slutet av 1800-talet allt oftare lyste
genom. Det var i de allra flesta fall således inte originalfärgskikt vi hade att ta ställning till
utan ”Waldénfärger”. Detta gjorde att vi kunde förhålla oss friare till dessa rekonstruerade
ytskikt än om det hade varit originalskikt.
Dörren mellan Övre köket och Svalgången på ovanvåningen före och efter tunnmålning.
Dessa omständigheter gjorde att vi därför valde att tunnmåla – i vissa fall bara bättringsmåla -
samtliga fönsterbågar, -karmar och -foder liksom dörrar och dörrfoder men också trösklars sidor för
att eliminera mängderna av småskador och det bristande underhållet. Samma förhållande
gällde många av väggarna, där vi visste att det i de flesta fall inte var frågan om helt intakta
originalskikt. En del av väggarnas lerklining/puts är förmodligen ursprunglig, men färgsättning
och schablonmåleri hade i de flesta fall tillkommit eller rekonstruerats 1929.
Ett annat antikvariskt övervägande gällde golven. De flesta golven i manbyggnaden ser idag
ut som skurgolv men många av dem har varit målade. Man ser spår av färg främst längs
väggarna. Endast tre golv, ett på bottenvåningen och två på övervåningen, hade betydligt
mer färg kvar och framträdde som målade golv. Men färgskikten var mycket skadade och
11

intakt färg fanns i princip bara kvar längs väggarna även här. Detta gjorde att dessa golv såg
bedrövliga ut och på intet speglade den burgna bergsmansmiljön. I dessa nerslitna färgskikt
såg man också tydligt att golven från början varit målade grå men att de senare – förmodligen
under 1800-talets senare hälft - målats gulbruna med en mörkare brun fris. Antagligen
målades inte golven om av Waldén. Av pedagogiska skäl valde vi trots detta att nu att måla
dessa golv. En större referensruta sparades i varje rum.
Den slitna golvfärgen i några av rummen speglade på intet sätt den burgna bergsmansmiljön utan såg
närmast bedrövliga ut. Så här såg golvet ut i Bohmans kammareföre ommålning .
När det gällde de limfärgsmålade taken visade det sig att denna färgtyp inte var särkilt hållbar
i de aktuella rummen. De hade målats om i mitten på 1970-talet och det hade flagnat markant
i flera år. För att få en mera hållbar lösning i dessa på vintern kalla utrymmen – det är
svårt med limfärg i ej uppvärmda rum – valde vi nu av att inte måla med limfärg utan i
stället med emulsionsfärg. Nackdelen jämfört med limfärg är dock att denna färg ger ett
blankare och ett något gulare intryck.
Allmänt
Det var redan från början planerat att renoveringsarbetet skulle genomföras under minst tre
års tid (smedjan oräknat). Arbetet utfördes successivt i takt med de pengar som fanns tillgängliga.
Det var oklart hur långt medlen skulle räcka varje säsong. Det var svårt att tidsberäkna
arbetet, eftersom det delvis - enligt beslut från ledningen av bl.a. ekonomiska skäl –
skulle utföras av museets egen personal, vars erfarenhet av denna typ av arbete delvis var
12

egränsad. De tjänster som köptes in av professionella hantverkare kunde på ett annat sätt
tids- och kostnadsberäknas, eftersom vi där hade offerter att utgå ifrån. Olika åtgärdslistor
fick därför upprättas efter hand. Genomförandet underlättades av att vi både 2005 och 2006
fick tilläggsanslag utöver de medel, som vi lovats i början av varje säsong av länsstyrelsen.
Arbetet försvårades till viss del av att gården endast hölls stängd första sommaren - 2004 -
men var öppen som vanligt både 2005 och 2006. Eftersom åtskilliga åtgärder kvarstod att
genomföra efter den första sommaren fick arbetet under de två följande säsongerna planeras
så att de dels inte skulle inkräkta på den pågående museiverksamheten, dels över huvud taget
skulle kunna gå att utföra av klimatmässiga skäl före eller efter anläggningens sommarsäsong.
Det finns ju varken el eller värme i manbyggnaden.
De olika erforderliga åtgärderna fick därför genomföras etappvis. Manbyggnaden rödfärgades
2004, loftboden och kaffestugan 2005 och logen först 2006 (två av fasaderna). De vita
snickerierna samt fönster på manbyggnaden målades främst 2004 men en del 2005. Vissa
fönster invändigt målades 2004 medan andra först 2005 och några 2006. Målning av de
invändiga snickerierna som fönster, fönsterkarmar och – foder påbörjades 2004 men utfördes
huvudsakligen 2005 och 2006, dörrar och dörrfoder däremot 2005 och 2006. De flesta limfärgstaken
åtgärdades 2004 men på bottenvåningen 2006 (när vi insåg hur bra det blev).
Samma sak med golven, där de på övre våningen målades 2004 med golvet på bottenvåningen
2006.
Även konservatorsarbetena på lerkliningen utfördes successivt under de tre åren. Under
2004 åtgärdades skadorna i Främre kammaren och en mindre skada i Övre hallen men
största delen av arbetet utfördes under 2006.
Beträffande material, färgtyper o.dyl. hänvisas till en sammanställning i slutet av rapporten.
När det gäller konservatorsåtgärderna, se rapport ”Konserveringsrapport beträffande målade
väggar, lerklining och snickerier, Siggebohyttans bergsmansgård, 2004 – 2006”, utarbetad av
konservator Gabor Pasztor 2007-09-25. Konserveringsarbetet dokumenterades också av
konservatorn i en ca 15 minuter lång film, ”Konservering i Siggebohyttans bergsmansgård
2004-2006”.
Manbyggnaden
Generellt utfördes här traditionella underhållsåtgärder som rödfärgning och målning av
snickerier. I samband med arbetena på östra gaveln upptäcktes rötskador i timmerstommen
under fönstren i båda våningsplanen. Som nämnts ovan byttes också delar av svalgångens
panel.
• Exteriör
Stomme
- Lagning av skador i timmerstommen på östra gaveln, där rötskador upptäcktes i
samband med målningsarbetet. Det fanns rötskadat timmer både över och under
fönstren i båda våningsplanen, dvs i Ändkammaren och Stora salen. Störst var
skadorna under fönstret i Ändkammaren, där två timmervarv fick bytas ut. För
att det rötskadade timret skulle kunna ersättas fick lerkliningen under fönstret på
13

insidan av rummet tas ner. När det gällde det rötskadade timret under Stora
salens fönster och över Ändkammarens fönster räckte det med att de salade i -
”halvsulade” - timret på utsidan. För lagningarna användes äldre timmer. Vid
arbetet konstaterade hantverkarna att timret redan delvis var borttaget i Stora
salen och ersatt av en enkel brädkonstruktion, kanske vid förra renoveringen.
OBS ! Då panelen togs ner på denna del av östgaveln konstaterades att timret var
rödfärgat. Med andra ord har timret stått bart utan panel tidigare under någon
period och även då varit faluröd.
Lagning av stommen på östra gaveln. Till höger rötskadat timmer under fönstren på övre våningen (Stora
salen) resp. undre våningen (Ändkammaren), där timret togs bort och man ser lerkliningen bakom.
Fotona t.h.: Niklas Palmström.
- Lagning av en rötskadat timmer på norra långsidan under fönstret i Bortre
stugan. Det var den översta timmerstocken under östra delen av fönstret.
Rötskadan upptäcktes vid skrapning av fönsterfodret. Nytt trä kunde salas i.
Rötskada
under
fönstret i
Bortre
stugan.
14

Svalgång
- Byte av väderbiten, skadad och sprucken panel samt skadade lister. Totalt byttes
ca 30 % av panelen ut. Turligt nog blev länsmuseet erbjuden äldre panel från
gården Vreten, Linde socken, vid Uskens norra ände Ägaren hade panelen liggande
sedan han för några år sedan bytt ut panelen på sin mangårdsbyggnad.
Han tog kontakt med museet sedan han läst en artikel om renoveringsarbetet i
Bergslagsposten. Svalgångens panel var i sämst skick på östra hälften av byggnaden.
Tyvärr räckte inte den ”nygamla” panelen hela vägen utan helt nya
panelbräder fick sättas in i svalgångens västra hälft. Dessa ser betydligt slätare ut.
Helt allmänt var det svårt att byta panelbrädorna, eftersom den befintliga panelen
var så bred. I några fall kunde de ”lappa och laga” panelen genom att endast byta
ut delar av någon panelbräda eller täcka sprickor med lister i stället för att byta
brädor. Flera lister byttes också ut.
Ovan svalgångens
panel före byte,
t.h. svalgångens
panel under byte.
Fotot t.h.: Niklas
Palmström.
Fasader
- Rödfärgning av alla fasader. Färgen ströks med ljus falu rödfärg. Eftersom färgen
var så urlakad ströks den två gånger. Det har dock visat sig att det översta
färglagret börjat flagna på vissa ställen, bl.a. på de nya panelbräderna i svalgången
och på den nordvästligaste delen av norra långsidan (besiktning oktober
2007). Museets hantverkare hade också problem med att i vissa färgburkar var
färgen väldigt tunn. De fick reklamera en del av burkarna.
- Ny panel på östra gaveln över fönstret på övervåningen samt komplettering av
panelen mellan fönstren på de båda våningsplanen.
- Byte av några vattbräder under fönstren på norra sidan på båda våningsplanen.
Knutlådor och vindskivor
- Målning med bruten vit färg. Färgnyansen skiftar något på knutlådorna mellan
de två våningarna på norra sidan, eftersom nedre hälften målades 2004 och övre
hälften 2005.
- Byte av panel på faluröd knutlåda på norra långsidan, mellan Ändkammaren och
Bortre köket.
15

Fönster
- Målning av alla fönster med bruten vit färg (i söder, väster och på bottenvåningen
i norr 2004, på övervåningen i norr samt öster 2005 – 2006).
- Öppnande av igenmålade fönster.
- Renovering av alla fönster på andra våningen i nordöstra delen av byggnaden,
dvs. Övre hallen, Klädkammaren, Salskammaren och Stora salen (norra och östra
fönstren) samt på bottenvåningen i Ändkammaren. Fönstren var så rötskadade
att bottenstyckena och/eller en bit av sidostyckena fick bytas ut. Några av fönstren
var lagade redan tidigare. OBS ! Vid arbetet med fönstren konstaterades att
understa färgen var röd (falu rödfärg ?).
- Kittning av några fönster, bl.a. i svalgången.
- Byte av några spräckta glasrutor.
De tidigare igenmålade fönstren gjordes öppningsbara
igen. Foto: Niklas Palmström.
Rödfärgning av norra resp. södra fasaderna.
Fotot t.h. Niklas Palmström.
Fönstren på andra våningen i nordöstra
delen av byggnaden var så dåliga att
bottenstycken och sidostycken fick bytas ut.
16

Dörrar
- Målning av ytterdörrar 2004 med
samma typ av färg och med samma
färgnyans som vid föregående
renovering. Efteråt blev det problem
med blåsbildning på dörrarna, vilket
också inträffade 1992-93. Blåsorna på
västra dörren åtgärdades samma
sommar.
Dörrarna målades om i samma
ockragula färg som tidigare. Det
uppstod ett visst problem med
blåsbildning, något som inträffade
även vid renoveringen i början av
1990-talet.
Skorstenar
- Tätning av skorstenarna 2006, i synnerhet den västra, eftersom det rann in vatten
i eldstaden i Butiken. En blyplåt lades ovanpå kronan. Skorstenarna tätades också
i underkant av putsen. Trots dessa åtgärder rann det till en början fortfarande in
vatten i den västra skorstenen men inte 2007.
- Putslagning av skorstenarna 2006 med kalkbruk.
Hängrännor och mullbrädor
- Tjärstrykning av hängrännor och mullbrädor 2004 och 2005.
Tjärstrykning av mullbrädor. Foto: Niklas Palmström.
17

• Interiör, generellt
Vissa åtgärder genomfördes i stort sett i alla rum. Detta tas därför inte upp vid beskrivningen
av varje rum utan presenteras här under punkten Generellt.
Fönsterbågar, fönsterkarmar och fönsterfoder samt dörrar, dörrkarmar och trösklar
- Tunnmålning i princip i alla rum av denna fasta inredning. En del av arbetet utfördes
av museets målare, en del av målerientreprenören. Den sistnämnde svarade för all
målning av dörrarna och en hel del av fönstren. Det svåraste med detta arbete var att
bryta till rätt färgnyans samt att måla tillräckligt tunt.
OBS !!!! Målning av fönster och dörrar med tillhörande snickerier omnämns generellt
inte i rumsbeskrivningarna nedan, endast i de fall det finns anledning att göra
särskilda påpekanden!
Ett exempel på tunnmålning /
bättring av dörrkarmar och
tröskelsidor är här i Mors
kammare på bottenvåningen.
Tunnmålning av en av
dörrarna i Röda rummet.
Målare Leif Broms.
18

Konservering av lerklining
- Lerkliningen konserverades av konservator. I många av rummen hade lerkliningen
släppt från underlaget, dvs timmerväggen, med sprickor som följd. I vissa rum var
skadorna omfattande. I Främre kammaren med byggnadens enda ursprungliga
schablonmålningar var det extra komplicerat, eftersom det där finns ett lager kalkbruk
ovanpå lerkliningen. I Ändkammaren men även i Bortre köket, dvs i östra
änden på huset, var det också stora problem, men här var det lerkliningen som
släppt. Orsakerna till alla dessa skador är att byggnaden sätter sig lite, dvs att timret
”sjunker ihop” och då släpper den förhållandevis styva lerkliningen från underlaget,
i synnerhet längs timmerskarvarna. Det är inget nytt problem utan man hade bekymmer
med detta redan på 1970-talet. Då ansåg museets personal att orsaken var de
sprängningar, som då pågick regelbundet inför brytningsarbeten i Nyhyttan sydväst
om Storå men museet fick aldrig rätt gentemot detta bolag.
Skadorna åtgärdades nu av konservatorn sedan han under 2004 året prövat sig fram
för att hitta rätt metod. Det blev en bedömningsfråga vilka skador som skulle åtgärdas.
Det blev sådana som bedömdes som akuta och instabila medan de skador som
var stabila inte blev föremål för åtgärder. I princip använde konservatorn sig av två
metoder, ibland i kombination med varandra. Se vidare redogörelsen i ”Konserveringsrapport
beträffande målade väggar, lerklining och snickerier, Siggebohyttans
bergsmansgård, 2004 – 2006”, utarbetad av konservator Gabor Pasztor 2007-09-25
samt dokumentationsfilmen ”Konservering i Siggebohyttans bergsmansgård 2004-
2006”, där konservatorn filmat arbetet i Främre kammaren, Stora salen och Ändkammaren.
Konservator Gabor
Pasztor i arbete i
Främre stugan
1/ Vid stora skador fästes lerkliningen i väggen med hjälp av rostfria skruvar.
Sprickor längst kanterna av de lossnade partierna ”säkrades” genom att de limmades
över med remsor tunt japanpapper, som sedan retuscherades med Paraloid B 72
blandad med torrpigment.
19

Om det även fanns större hål kunde lerkliningen dessutom stabiliseras på denna
punkt genom att hålet fylldes med kalkbruk och lera. I några fall - främst i Främre
kammaren - lossades större partier av kalkbruk respektive togs större partier av
lerklining loss från underlaget. Eftersom denna puts /denna lerklining så att säga
blivit ”för stor” för det aktuella underlaget fick konservatorn ta bort ett par mm eller
cm på det lossnade/nertagna partiet, som därefter åter kunde fästas mot sitt underlag.
2/ Vid mindre skador som sprickor och hål klistrades remsor av tunt japanpapper på
det skadade partiet, som därefter retuscherades med Paraloid B 72 blandad med
torrpigment. Ibland skedde retuscheringen även med hjälp av pastellkrita. Att klistra
japanpapper på detta sätt var för att stabilisera lerkliningen med sina skador. Om
sprickbildningen fortsätter i framtiden skadas inte lerkliningen utan då spricker bara
papperet, vilket är lätt att ta bort igen. Lossnande färgflagor fästes med hjälp av
Acronal D 300 löst i vatten ca 1:1. I vissa fall fick också lerklining limmas fast.
Exempel på spricka i
lerkliningen som håller på att
stabiliseras med hjälp av
japanpapper. Före
retuschering. Foto: Gabor
Pasztor.
Lerkliningsarbetena utfördes i princip av konservatorn men i några fall, där det
endast gällde enklare kompletterings- och retuscheringsarbete, utfördes det av
målerientreprenören.
Konservering av lös färg och puts
- Lös färg och puts konserverades av konservatorn. Förutom på lerkliningen fanns lös
färg och puts på flera spismurar. Där fäste konservatorn flagorna med Acronal D 300,
blandad med Plextol D 500. Retuschering av lagningarna på spismurarna utfördes
med Paraloid B 72 blandad med torrpigment samt pastellkrita. (Se vidare konservatorsrapporten.)
Störande larminstallationer
- Borttagning av störande ledningsdragning för larminstallationer, som vita plastskenor
mitt i taken o.dyl. Dessa togs nu bort och ledningarna har i stället målats in i
färg där så behövts. Ej aktuella larminstallationer har också tagits bort.
20

• Interiör, bottenvåningen
Främre farstun
- Fästande och retuschering av lös lerklining lokalt; på västra väggen längs golvet,
på norra väggen samt på södra väggens östra, nedre del.
- Konservering av lös lerklining och färg, främst på norra och södra väggarna. (Se
karteringsbilder på de behandlade ytorna i konserveringsrapporten.)
- Ny stänkmålning på norra väggen med limfärg, bruten med vitt och grått.
- Tunnmålning av ytterdörrens insida.
- Fästande av lossnad färg med Acronal på dörren till Butiken.
- Dörrstoppar vid golvlisten för att undvika hål i lerkliningen.
- Fast anslagstavla för att slippa slitage på stänkmålningen.
T.v. Dörren före ommålning. Ovan t.h ny stänkmålning samt ny anslagstavla för att undvika att skyltarna sliter på
väggarna. Nedan t.h. En av många dörrstoppar, som sattes upp vid golvlisterna i olika rum för att förhindra att
dörrhandtagen fortsätter att göra hål i väggarnas lerklining.
Butiken
- Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga limfärgen.
- Retuschering med linoljefärg av otaliga skador i den marmorerade färgen (från
1929).
- Nymålning av dörrar, karmar och foder mot Västra entrén och Larmrummet.
- Nya hyllor på väggarna för butiksändamål (ingick inte i renoveringsarbetet)
- Limfärgning av den öppna spisen.
- OBS! Den flagnande limfärgningen/marmoreringen på den putsade södra
väggen mot farstun åtgärdades inte, eftersom det blev missförstånd mellan
konservatorn och målerientreprenören.
21

Före ommålning av fönster och fönsterkarm
samt limfärgning av spisen.
Efter ommålning av fönster och fönsterkarm samt
limfärgning av spisen.
Främre kammaren / stugan:
- Fästande av lös lerklining och puts av konservatorn. Det är det enda rum i
mangårdsbyggnaden, där det finns ursprungliga schablonmålningar. Extra
komplicerat blev det av att lerkliningen i detta rum har ett kalkbruk ytterst, på
vilket målningarna finns. Här var det en kombination av skador med både kalkbruk
och lerklining som släppte men också färgskikt som lossnade. Värst var
skadorna på norra väggen, där ett parti av den schablonmålade kalkputsen fallit
ner i golvet och gått i mindre bitar. Innan konserveringsarbetet hann sätta igång
släppte ytterligare ett mindre parti. Ett stort sjok kalkbruk satt löst öster om
fönstret medan stora sjok av lerklining med fastsittande kalkbruk fanns under och
väster om fönstret. Även på södra sidan fanns skador, bl.a. hål i putsen väster om
fönstret men det fanns skador även öster om fönstret.
Nedfallen puts med ursprunglig schablonmålning på norra väggen i Främre stugan.
22

I detta rum lyckades konservatorn genom en kombination av olika åtgärder att på
norra väggen såväl sätta tillbaka och retuschera det nerfallna partiet med schablonmålning
som fästa det stora sjoket med lossnande kalkbruk och de stora sjoken
med lerklining. Även skadorna på södra väggen åtgärdades med hjälp av bl.a.
japanpapper. (Se vidare konservatorns utförliga beskrivning i konservatorsrapporten
samt dokumentationsfilmen.)
- Fästande och retuschering av lös färg på spismurens östra och södra sidor, på
dess nedre del.
T.v. Rekonstruktion av nedrasad puts.
T.h. Bror Frigren och Gabor Pasztor
arbetar med skadorna på norra väggen.
Nordvästra väggen sedan den lösa putsen
åter fästs men före retuschering
Skador påöstra delen av
södra väggen före och efter
konservering
Borttagen lös puts under fönstret Den nedtagna putsen innan den åter kunde
sättas på plats.
23

Mors kammare:
- Lagning samt retuschering av några småskador på väggarna med limfärg, krita
och oxidsvart.
- Fästande och retuschering av lös färg på spismuren.
- Målning av golvet med grå oljefärg. I det slitna golvet syntes tydligt att det
underst fanns en grå färg - med dragning åt blått - och däröver en gulbrun färg
med en brun fris. Vi valde att måla golvet grått, eftersom vi ansåg att denna färg
bäst stämde med rummets inredning. Efter en första strykning med NCS 5005–
R50B blev golvet för blått, varför det vid andra strykningen gavs en mera grå ton,
NCS 5000N. En referensruta sparades i det SÖ hörnet.
Före och efter ommålning av golvet i Mors kammare.
Mellersta farstun
- Tunnmålning av ytterdörrens insida.
Fars kammare:
- Fästande av lös lerklining och puts vid dörrkarmen mot Rosa gästrummet. Det
var dels alldeles till vänster om dörrkarmen, dels ovanför, där även ett bortfallet
parti kompletterades. Lerkliningen stabiliserades med hjälp av japanpapper.
Observera att pappen här delvis inte är retuscherad av pedagogiska skäl.
- OBS! Sprickor i lerkliningen på norra väggen åtgärdades inte, eftersom putsen
runt omkring sprickorna inte var lös.
- Ommålning av ”knottrig” färg på taklisten vid garderoben.
Skadad lerklining
och
”knottrig”
taklist före
resp. efter
konservering
/ ommålning
24

Rosa gästrummet:
- Fästande och retuschering av skadad och lossnad lerklining på södra delen av
östra väggen över soffan, där även ett hål kompletterades, på södra väggen över
fönstret, upptill på västra väggen söder om eldstaden, vid dörrkarmen till Fars
kammare samt på norra väggen över fönstret. Konserveringen utfördes bara med
japanpapper utan injektering av lim bakom de lösa partierna.
- Fästande av lös färg med Acronal på delar av den grå bröstningen på väggpartierna
på ömse sidor om kakelugnen medan andra delar målades om av målerientreprenören.
Han skrapade därvid bort lös färg - konstaterade att det fanns
både limfärg och oljefärg – samt limfärgade.
Exempel på skador i Rosa rummet före konservering. Det gäller bl.a. flagnande färg på bröstning vid kakelugn,
skador i lerklining över soffan på sydöstra väggen samt en av många sprickor i lerkliningen upptill i rummet.
Bortre kammaren / stugan:
- Fästande av mindre partier med skadad/lossnad/sprucken lerklining på södra
väggen - dels på väggen väster om fönstret, dels alldeles ovanför fönstrets östra del
- samt i nordöstra övre hörnet, följt av retuschering.
- Komplettering/fästande av skadad puts och lös färg på spismuren.
- Fästande av flagnande färg samt retuschering av mera framträdande färgskador
på den målade bröstningen, särskilt på sydväggen.
- Lokal lagning av färgskada i taket.
Bortre farstun:
- Ommålning av taket och taklisten efter nedtvättning av den befintliga limfärgen.
Den brunmålade delen av taklisten ströks med limfärg, bruten med bränd terra.
- Tunnmålning av ytterdörrens insida.
25

- Lagning av småskador i lerkliningen, delvis retuschering, delvis ommålning - på
västra väggen söder om dörren till Bortre stugan - med limfärg, bruten med krita,
guldockra och bränd terra, samt efterföljande stänkmålning med vitt och bränd
terra.
- Nya dörrstoppar vid golvlisten för att undvika skador från dörrhandtagen i
lerkliningen.
Ovan: Exempel på skador i Bortre stugan, som nu är åtgärdade. T.v. skador i lerkliningen på västra
delen av sydväggen, t.h. bortfallen puts och flagnande färg på spismuren.
Nedan: I Bortre farstun har bl.a. ytterdörren tunnmålats, skadad lerklining kompletterats och
retuscherats samt dessutom det limfärgsmålade taket ommålats.
26

Bortre köket:
- Fästande och retuschering av skadad och lossnad lerklining på i princip alla
väggar. Skadorna var förhållandevis omfattande, inte minst på östra väggen mot
Ändkammaren men även på norra väggen. Man kunde tydligt se att lerkliningen
spruckit längs med timmerskarvarna. Huvudsakligen skedde arbetet genom att
klistra japanpapper på sprickorna för att säkra den lösa lerkliningen och färgen.
OBS! De klistrade sprickorna under vägghyllans understa hylla söder om dörren
till Ändkammaren är inte retuscherade av pedagogiska skäl.
- Säkring av spismurens lösa puts och kalkfärg med japanpapper samt retuschering
med Paraloid-färg, som blandades av kritapulver.
Lerkliningsskadorna var förhållandevis omfattande i Bortre köket, inte minst på östra väggen mot Ändkammaren.
Här är exempel där den spruckna lerkliningen stabiliserats med japanpapper.
Överst östra väggen (jämför foto s.9 av skada före konservering), t.v. norra väggen, t.h. under tallrikshyllan på
östra väggen. Den sistnämnda lagningen är inte retuscherad av pedagogiska skäl.
27

Ändkammaren:
- Lagning av rötskadat timmer i stommen under östra fönstret med äldre timmer.
- Ny fönsterbräda och delvis ny mittpost på östra fönstret. ”Halvsulning” av
underliggande fönsterfoder.
- Renovering av östra fönstret med nya bottenstycken.
- Påförande av ny lerklining under östra fönstret av museets hantverkare, eftersom
den befintliga lerkliningen fick tas ner vid lagningen av rötskadorna i timret. Den
nya lerkliningen bestod till ca 30 % av den återanvända gamla lerkliningen och
till ca 70 % av ny lera, sand och linhack. Mot timret spikades först en vassmatta
(en äldre matta, påträffad under logen) och hönsnät. Det nya partiet under fönstret
limfärgades inte utan målades av konservatorn med pigment, upplösta i
Paraloid B 72 löst i Aceton. Lerkliningen målades i ockra, vitt och svart med stänk
av ultramarin och svart. Timmerlagningen hade satt sig ordentligt innan lerkliningen
påfördes, eftersom lagningen utfördes 2004 medan lerkliningen pålades
först 2006.
Lagning av rötskadat timmer under fönstret på östra gaveln med efterföljande lagning av lerkliningen.
Foto uppe t.v. Niklas Palmström, nere t.v. Gabor Pasztor.
- Fästande och retuschering av skadad och lossnad lerklining på alla väggar. I detta
rum var skadorna omfattande. Det största arbetet företogs på västra väggen norr
om dörren till Bortre köket, där lerkliningen lossnat från underlaget i ett större
parti men fortfarande hängde kvar. Dessutom hade dörrhandtaget gjort ett hål i
lerkliningen här. Konserveringsarbetet på denna vägg filmades av konservatorn.
Flagnande färgskikt i södra hälften av rummet – det var svårt att komma till
28

akom vävstolen - limmades fast med Acronal D 300 löst i vatten. Väggytorna
mättades först med Alifatnafta innan det vattenburna limmet applicerades. (Se
vidare konservatorsrapporten och ovannämnda film.)
- OBS! Vid mitten av 1970-talet hade lerklining också fästs i detta rum av
konservator, särskilt på östra gavelväggen.
- Ny dörrstopp vid golvlisten för att undvika nya skador från dörrhandtaget i
lerkliningen.
- Komplettering av bortfallen puts samt retuschering på framkanten av spismurens
runda bottenplatta.
- OBS! Tunnmålning av östra fönsterfodret blev aldrig utfört, eftersom konservatorsarbetena
i detta rum färdigställdes så sent.
Konservering av de omfattande skadorna i lerkliningen i
Ändkammaren. Upptill: Bror Frigren och Gabor Pasztor
åtgärdar skadorna på norra delen av västra väggen.
Nedtill: Södra delen av östra väggen före resp. efter
konserveringen.
29

• Interiör, övre våningen
Trappan
- Komplettering och retuschering av de värsta skadorna ovanför ledstången på
väggen vid trappan.
Övre hallen
- Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga limfärgen.
- Fästande och retuschering av lossnad lerklining på östra väggen under trappan
till vinden.
- Fästande, komplettering och retuschering av smärre partier med lossnad
/bortfallen lerklining på östra och norra väggarna, bl.a. upptill vid hörnen på
norra fönstret samt vid taklist på norra väggen.
- Renovering av fönster på norra väggen.
- Den gråmålade dörren och dörrfodret till Bomans kammare tunnmålades medan
den gröna sidan av dörren – mot Övre hallen – endast retuscherades.
Före respektive efter ommålning av det kraftigt flagnande limfärgstaket i Övre hallen.
Svalgången
- Målningsbättring av taket med linoljefärg.
- Målning av de utbytta panelbrädorna i svalgångens sydvägg i enlighet med den
befintliga svagt ljust gråblå panelen. Dock blev den nya färgnyansen en aning för
ljus. När man tittar närmare på svalgångens panel ser man att panelbräder bytts
ut tidigare och att färgen finns i olika nyanser.
- Fästande av lös väggpapp med underliggande makulatur mot väggen till Stora
salen längst österut i svalgången, lös väggpapp mellan dörren och fönstret till
Stora Salen samt ett litet parti med lös papp intill hörnet mot trappan.
- Ommålning av väggpappen från dörren till Stora salen till östra änden på
svalgången, eftersom limfärgen flagnade, särskilt upptill mot taket. Limfärgen
bröts med krita och oxidsvart till exakt samma kulör som omgivande väggar i
svalgången. (Vid besiktning 2007-10-01 upptäcktes att både pappen och färgen
under fönstret till Stora salen håller på att släppa. Det har förmodligen blivit
spänningar i pappen under vintern efter ommålningen.)
30

Upptill: Sydöstra delen av svalgången sedan panelen bytts ut samt motsvarande parti efter målning.
Nedtill: Fönstren i svalgången målades, lösa beslag fästes och målades, lokal kittning m.m.
T. h. övre bilden före renovering, nedre bildensamma fönster efter renovering.
31

- Mindre renovering av fönstren i svalgången; lokal kittning, fästande av lösa
beslag samt målning av beslag.
- Tunnmålning av svalgångens fönster.
- OBS! En liten flik lossnande väggpapp under fönstret till Blå rummet upptäcktes
sent i processen och blev därför inte åtgärdat.
Klädkammaren
- Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga limfärgen.
- Renovering av fönster.
- Fästande och retuschering av lerklining, främst vid spismuren samt på södra
väggen.
Övre köket
- Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga limfärgen.
- Tunnmålning av dörren till Svalgången, som hade påfallande många rispor i
färgskiktet (se foto s. 11).
- Liten lokal lagning av spismuren.
Det kraftigt flagnande limfärgstaket i Övre köket före och efter ommålning.
Salskammaren
- Ommålning av taket efter nedtvättning av den befintliga färgen. Målerientreprenören
märkte vid nedtvättningen att det inte var limfärg utan Plastbinder.
- Limfärgning av taklisten utan att den befintliga färgen tvättades ned, eftersom det
här fanns underliggande färger.
Före renoveringen fanns – sedan de invändiga arbetena på 1970-talet? – en
utsparad ruta på taklisten på norra väggen, längst österut. Det såg ut som om
listen varit målad med ett blått mönster. Vid närmare undersökning visade
färgprovet bestå av (uppifrån räknat): 1/mörkare blå limfärg, 2/ ljusare blå
limfärg, 3/ gråmönstrad tapetbård och 4/ brun- och gulmönstrad tapebård.
Dessa färgspår framträdde på flera ställen på taklisten under den flagnande vita
färgen.
Om man tvättat ner limfärgen på vanligt sätt skulle även dessa färgspår ha
försvunnit. I stället strök målerientreprenören taklisten med limfärg, baserad på
celluslosalim, som dock inte är lika täckande. Detta arbete utfördes 2004 men
32

Före resp. efter ommålning av limfärgsmålat tak samt renovering och målning av fönster och karm.
redan 2006 hade färgen på listen börjat flagna igen, varför taklisten då ”vattenutjämnades”
av målerientreprenören.
- Säkring av lossnande puts på spismuren med hjälp av ”patentering”, ispackling
av finkornig putsbruk i sprickor och hål. Dessa lagningar retuscherades med
Paraloid B 72 löst i Aceton blandad med kritapulver och torrpigment.
- Lagning/retuschering av bortfallen lerklining över fönstrets östra parti samt lokal
lagning och retuschering av enstaka smärre skador.
- Renovering av fönstret.
Stora salen
- Ommålning av taket efter nedtvättning/skrapning av den befintliga färgen. Det
visade sig vara väldigt svårt att tvätta ner färgen, eftersom det fanns flera lager
färg. Sammanlagt fanns det 4-5 lager i olika nyanser av vitt och grått, både
limfärg och linoljefärg. Vid tidigare ommålningar - kan ha varit för länge sedan -
har inte limfärgen tvättats ner ordentligt utan linoljegrundningen har gjort att
underliggande limfärg fått fäste i taket. All färg gick därför inte att få bort utan
uppskattningsvis 60 % färg finns kvar. Nu grundades med mager linoljefärg,
därefter målning med emulsionsfärg.
OBS !!!! Vid besiktning 2006-11-22 och 2007-10-01 konstaterades att det är sprickbildning
i takfärgen, i synnerhet i den nordöstra delen av rummet samt på
enstaka takbrädor i övrigt. Detta beror säkert på att underliggande färger inte
gick att få bort, men det är enkelt att måla om enligt målerientreprenören.
- Fastspikning/- skruvning av ett par lossnande takbräder i östra hälften av
rummet.
33

På övre fotot pågår förberedelser för att det kraftigt flagnande limfärgstaket ska kunna målas om. Fönstren
är uttagna för renovering.
På nedre fotot är taket ommålat och fönstren renoverade och målade.
34

Skador på bröstpanelen av papp på östra gaveln hade
uppstått därför att fönstret var så dåligt och otätt att
snö och regn yrt in.
Pappen fästes och retuscherades medan fönstrets
bottenstycken renoverades och tätades med en trälist.
- Renovering av fönstren på norra och östra väggarna. De var alla i dåligt skick
med rötskadade bottenstycken. Några av fönstren var lagade sedan tidigare.
Komplettering av några tärningar i spröjsmitten på några fönster.
- Komplettering av östra fönsterbrädan med en list för att hindra att snö yr in och
orsakar skador på underliggande bröstning av väggpapp.
- Ommålning av fönster, fönsterkarm och fönsterbrädor (ej tunnmålning som var
avsikten). OBS ! Fönstret mot svalgången behövde inte målas.
- Retuschering/bättring av fönsterfoder, dörrar, karmar och dörrfoder.
- Fästande och retuschering av lossnad och skadad väggpapp på bröstningen
under östra fönstret. Pappen hade missfärgats på grund av inyrande snö och regn
samt lossnat i samband med lagningen 2004 av timmerskadan under fönstret.
- Fästande och retuschering av lossnande väggpapp på resten av bröstningen –
bl.a. den lilla väggen mot Salskammaren.
Fästande av lös papp och
färg samt efterföljande
retuschering på olika ställen i
Stora salen, bl.a. på väggen
in till Salskammaren.
35

Tunnmålning av den
avskavda färgen på
dörren till Svalgången.
- Retuschering av de mest påfallande små vita fläckarna på den målade pappen på
bröstningen.
- Fästande av smärre lösa partier på dalmålningarna. (OBS Missfärgade stora
retuscher, som nu drar i grönt, på målningarna åtgärdades inte av ekonomiska
skäl.)
Bohmans kammare
- Målning av det limfärgsmålade taket.
- Målning av golvet med grå oljefärg. I det slitna golvet syntes tydligt att det
underst fanns en grå färg - med dragning åt blågrönt (möjligen två olika lager) -
med en mörkare fris och däröver en gulbrun färg med en brun fris. Eftersom
rummet återställts till ett äldre utseende målades nu golvet grått (NCS 5500-N)
med en mörkare fris (NCS 7000 -N). En referensruta sparades i SV hörnet.
T.v. Nedtvättning av det limfärgsmålade taket i Bohmans kammare
T.h. Golvet efter ommålning. Jämför utseendet före ommålning på s. 12.
36

Före, under
och efter
ommålning av
södra väggen
Röda rummet
- Målning av det limfärgsmålade taket. Det var besvärligt att få bort den befintliga
färgen, som var en plastfärg och som lossnade i långa plastsjok. Målerientreprenören
fick tvätta tre gånger.
- Ommålning av den västra väggen norr om kakelugnen samt den södra väggen,
dvs de gulmålade partierna ovanför bröstningen, eftersom färgen flagnade.
Limfärgen bröts med krita och guldockra.
Vid arbetet med väggarna konstaterade målerientreprenören två saker. 1/ Även
norra väggen borde ha ommålats, eftersom det finns flagnande färg även här. Det
upptäcktes dock för sent för att det skulle kunna hinna utföras/inrymmas i
budgeten. 2/ Det inte var limfärg vare sig på västra väggen - men det var limfärg
under - eller på norra väggen. Dessa två väggar har tydligen blivit ommålade
tidigare. De två övriga väggarna är däremot målade med limfärg. (OBS De bruna
retuscherna på bröstningen har inte målerientreprenören gjort utan de fanns.)
- Målning av golvet med gulbrun oljefärg med mörkare fris. I det slitna golvet
syntes underliggande färger, som var lite svåra att bestämma. Följande färger
framträdde tydligast (uppifrån räknat); 1/befintlig gulbruna färg med mörkare
bård, 2/ ”vit” färg = grundfärg?, 2/chokladbrun, klarare färg (denna kulör syntes
också i Mors kammare)och 4/en tunn, lite lilaaktig grå färg.
Eftersom rummet nu med sina möbler och gardiner skildrar det senare 1800-talet
fortsatte vi med gulbruna den färgsättningen. Vid den första strykningen målades
golvet gulbrunt med en mörkare fris, 5A - 100 respektive 4C - 100 enligt Riksantikvarieämbetets
linoljefärgslikare. Dessa färger drog emellertid för mycket åt rött,
varför de justerades i andra strykningen av målerientreprenören med grön umbra
och lite oxidsvart. En referensruta sparades i SV hörnet.
- OBS! Lagning av mindre skada i lerkliningen på norra väggen vid taklist utfördes
ej, eftersom det upptäcktes så sent i processen.
Före resp. efter ommålning av golvet i Röda rummet.
37

Blå rummet
- Bättring av skada i papptaket i rummets SÖ hörn.
- Fästande och retuschering av flagnande färg på spismurens västra och södra
sidor.
Skador på spismur före och efter åtgärder.
Trappan till Butiken
- Ommålning av tak, bestående av lerklining med ett lager kalkbruk ovanpå. Det
sistnämnda hade fallit ner mitt i taket, där branddetektorn var fastsatt. Nu
knackades det lösa kalkbruket ner före ommålning.
- Uppsättande av plexiglasskivor som skydd för de tapeter, som sitter kvar på
väggarna.
Gula rummet
- Komplettering och retuschering av liten skada i
lerkliningen söder om dörren.
- Retuschering av färgflagor i taket i västra delen
av rummet nära fönstret.
Lokal skada i
lerkliningen,som
nu kompletterats
och retuscherats.
38

Loftboden
• Exteriör
- Rödfärgning av alla fasader 2005. Färgen ströks med ljus falu rödfärg. Eftersom
färgen var så urlakad ströks den två gånger. Det har dock visat sig att det översta
färglagret börjat flagna på vissa ställen. I vårdplanen hade föreslagits att den
väderbitna panelen skulle bytas på södra gaveln men byggledaren 2005 beslutade
att den skulle behållas.
- Tjärstrykning av dörrar 2006.
- Upphängning av nedfallen droppstake för vattenavrinning från hängrännor.
- Tjärstrykning av hängrännor 2005.
Loftboden efter rödfärgning
Kaffestugan
• Exteriör
- Rödfärgning av alla fasader 2005. Färgen ströks med ljus falu rödfärg. Eftersom
färgen var så urlakad ströks den två gånger. Det har dock visat sig att det översta
färglagret börjat flagna på vissa ställen.
- Målning av fönster och de vita snickerierna 2005.
- Målning av dörrar 2006. (OBS De vita listerna under dörrarna målades dock inte.)
- Justering av hängrännan på framsidan 2006, eftersom dropp från rännan gjorde
att dörrarna blev mycket missfärgade. Papp lades i rännan för att täta den 2006.
Tjärstrykning 2005. Rännorna är i dåligt skick och behöver bytas inom ett par år.
39

Logen
Stefan Lindén målar om dörrarna på kaffestugan sedan fasaderna rödfärgats.
• Exteriör
- Rödfärgning av västra och södra fasaderna 2006, vilka var i sämst skick. Färgen
ströks med ljus falu rödfärg. Eftersom färgen var så urlakad ströks den två
gånger. Det har dock visat sig att det översta färglagret börjat flagna. Av
ekonomiska skäl ströks inte de två övriga fasaderna.
- Tjärstrykning av portar 2006. (Det är oklart om portarna på västra sidan också
tjärströks vid detta tillfälle.)
- Lokal kittning av det östra fönstret på södra gaveln.
- Målning av de två fönstren på södra gaveln. Övriga fönster var i bra skick.
T.v. Niklas Palmström i samband med rödfärgningen av logen.
T.h. östra och södra sidorna på logen rödfärgades, dock ej norra gaveln och västra långsidan.
40

Stallet
• Exteriör
- Renovering av fönstren, som var både rötskadade och mögliga. Orsaken till detta
är att karmarna är av gjutjärn och fönsterbågarna stod direkt på järnet. Tre av
fönstren fick göras helt nya, flera av de övriga fick nya bottenstycken. De monterades
nu med distansklossar mot karmarna.
- Målning av fönstren med ockragul färg lika befintligt (samma färg som
manbyggnadens dörrar.)
- Tjärstrykning av dörrar 2006.
• Interiör
- Besiktning 2004-12-10 av Bjerking AB tillsammans med länsstyrelsen - i samband
med annan besiktning - ang. sprickor i hjärtväggen på entréplanet samt
underliggande valv i källaren, där en kraftig sten vid valvets anfang ligger lös.
Besiktningsmannen föreslog att sprickorna på entréplanet skulle följas upp med
successiv mätning men bedömde i övrigt inte förskjutningen som en akut skada
att åtgärda snarast. Se dnr 2007.600.360. (OBS ! Några mätningar är ej påbörjade
när detta skrivs oktober 2007.)
41
Fönstren i stallet var både rötskadade och mögliga,
varför de fick renoveras och i några fall nytillverkas.
T.v. Före renovering. Nertill syns mögelangrepp..
T.h. Efter renovering och ommålning.

Övrigt
• Trädgården
Trädgården ingick inte i renoveringsarbetet. Några åtgärder kan dock nämnas här,
som utfördes under den aktuella tidsperioden.
- Stubbarna efter de två stora lönnarna på gårdsplanen, som fallit av åldersskäl
i slutet av 1990-talet - början av 2000-talet frästes bort.
- Tujorna på gräsmattan söder om gårdsplanen höggs ner, eftersom de dels
blivit för stora, dels inte hörde hemma i miljön.
- Vaktmästaren gjorde en stor insats i trädgården, som markant växt igen under
2004, då anläggningen var stängd.
MATERIAL
Exteriör:
Fasader: Falu rödfärg ljus från Stora Kopparbergs Bergslags AB. (ÖLM:s personal, som
rödfärgade fasaderna, hade problem med att färgen var väldigt tunn både 2005 och
2006. De fick återlämna flera burkar.)
Fönster, fönsterfoder, knutlådor, vindskivor o.dyl: Bruten vit linoljefärg, Engwall &
Claesson, av märket Lasol, NCS 1502. Samma färg beställdes 2005 som 2004. Det visade
sig dock att färgen 2005 hade en bättre nyans, dvs var lite gråare i tonen. Fastän det var
samma färgnummer skiftande färgen. Detta har inneburit att den vita färgen på
mangårdsbyggnaden blev vitare än avsett men betydligt bättre på kaffestugan. Det är
dock oklart exakt vilka färgnyanser som beställdes under de tre åren arbetet pågick. I
nov. 2006 antecknade jag att det i loftboden fanns en färgburk av märket Lasol, NCS
1502- Y. Vid besiktning 2007-10-01 fanns i loftboden en färgburk av märket Lasol, med
färgnummer NCS 1500-N. Museets hantverkare minns inte säkert. Målerientreprenören
tror att det var den sistnämnda färgen som använts (det var dock inte han som använde
dessa färger).
Dörrar samt fönster i stallet: Ockragul linoljefärg, Engwall & Claesson, av märket
Lasol. 1A – 92 (ljusocker) enligt Riksantikvarieämbetets linoljefärgssamling
Tjära: Claessons trätjära
Skorstenar: Kalkbruk
Interiör:
Tak, nedtvättade limfärgstak: Grundning med linoljegrund, Wibo slipstrykningsfärg,
samt färdigstrykning med emulsionsfärg, Engvall & Claessons Ceo-Matt emulsionsfärg
Tak, svalgången: Bättringsmålning med linoljefärg, Wibo oljefärg 1920. Grå umbra
blandat med lite grön umbra.
Fönster och fönsterfoder, målade av ÖLM:s målare: Den utvändiga fönsterfärgen, som
magrats.
42

Fönster, målade av målerientreprenören: Tunnmålning med linoljefärg, Wibo oljefärg
1920. Grå umbra, spädd rejält med linolja och terpentin
Fönsterfoder, målade av målerientreprenören: Tunnmålning med linoljefärg, Wibo
oljefärg 1920, kulör NCS 1502-B
Dörrar, grå innerdörrar: Tunnmålning med linoljefärg, Wibo oljefärg 1920, kulör NCS
1502-B
Dörrar i Stora salen: Retuschering med linolja samt torrpigment, kromgrönt och svart
Limfärgsmålade väggar: Limfärg, platsblandad
Väggpapp i svalgången: ett parti med makulatur längst österut i svalgången fastsatt
med Flüggers vävlim extra, bara väggpapp med animaliskt lim (pärllim)
Golv: Linoljefärg, Wibo oljefärg 1920
Trösklar: Generell översyn med linoljefärg, platsbruten efter resp. tröskel
Spisen i butiken: Limfärg
Konservering: Se konservatorsrapport
SLUTORD
Det är mycket glädjande att Siggebohyttans bergsmansgård nu genomgått denna omfattande
renovering, vilket möjliggjorts genom ett betydande bidrag från länsstyrelsen och som
genomförts under hårt arbete av de inblandade hantverkarna. En del av arbetet har varit av
underhållskaraktär – och som utförts av länsmuseets egna hantverkare – medan en betydande
del gällt invändiga åtgärder av konservatorskaraktär. På vissa punkter är det insatser
som inte utförts sedan bergsmansgården ställdes i ordning som museum 1929, dvs för 75 år
sedan ! Det var en svår avvägning att göra nödvändiga skyddsåtgärder och samtidigt bevara
den för miljön så viktiga patinan. Men de invändiga arbetena har genomförts så skickligt av
hantverkarna att man inte ser att de varit där. På många sätt har inte bergsmansgården varit
i så bra skick på decennier som sensommaren 2006.
Det är viktigt att det sker ett kontinuerligt underhåll av Siggebohyttans bergsmansgård
enligt vårdplanen (när detta skrivs har den dock inte hunnits uppdateras) för att man ska
slippa dessa kostsamma engångsinsatser. Men för att ett regelbundet underhåll ska kunna
utföras måste det finnas både medel avsatta i budgeten och personal som kan utföra arbetet.
Vid besiktning 2007-10-01 konstaterades att tidens tand redan gör sig gällande. Rödfärg börja
flagna, det är lavbeväxning längst ner på panelerna på vissa ställen osv.
En fråga för framtiden gäller lerkliningen. De nu utförda lagningarna håller förmodligen inte
för tid och evighet utan lerkliningen kommer även fortsättningsvis spricka och släppa från
underlaget. Man måste då ta ställning till om det är meningsfullt att fortsätta och ”lappa och
laga” i alla rum eller om man helt enkelt måste ta till drastiska åtgärder, dvs riva ner lerkliningen
och börja från början igen. Det gäller främst Ändkammaren och Bortre köket men
även några andra rum.
43

Efterbesiktning av konservatorsåtgärderna på lerkliningen bör ske av konservatorn efter ca
5-10 år för att se om det uppstått nya skador.
Ett problem kvarstår dock när detta skrivs. Det är smedjan – den enda ursprungliga, äldre
ekonomibyggnaden på gården – som successivt förfaller allt mer.
För STIFTELSEN
ÖREBRO LÄNS MUSEUM
Estrid Esbjörnson
Tillägg: Konservator Gabor Pasztor har läst och lämnat synpunkter på de delar av texten som berör
konservatorsarbetena. Leif Broms, Bror Frigren och Niklas Palmström har tillfrågats under utarbetandet
av rapporten.
44