Vi ger mer igen, nr 2/2011 Väståboland (pdf)

More documents

Recommendations

Info

Text: Johanna PeltoTimperi Foton: Timo Jakonen Det nästan tre och ett halvt år långa projektet Kelaa! tog slut i somras. De aktiviteter som ska främja hållbar konsumtion och materialeffektivitet kommer dock att fortleva i handlingar i vardagen de där små sakerna som kan ha stor effekt. ”Jag använder tygkassar i stället för plastpåsar, får de håller mycket längre.” ”Om jag behöver köpa möbler, letar jag först bland begagnade alternativ.” ”Jag tog isär en gammal, trasig fåtölj och kunde återvinna allt. Det tog många timmar, men det var värt besväret.” ”80 % av de kläder jag köper är begagnade.” www.pieniatekoja.fi Glädje.kräver.inga.grejer ( 8 VI GER MER IGEN VÄSTABOLAND 2 | 2011 ) Små, små val Riikka Leskinen lilla val i vardagen är att cykla till jobbet.
Riikka Leskinen, som var ledare för projektet, konstaterar att de gångna åren var bråda tider. De startade på våren 2008 och har under slutet av sommaren skrivit slutrapporter. De hann ordna mer än 200 evenemang, som hade mer än 20 000 deltagare. – Utställningen Kestävän arjen avaimet är fortfarande öppen på VALONIA och delar av den går att låna. Arbetet med kommuner, konsumenter och företagare för en hållbar konsumtion fortgår, och vi genomför evenemang i mån av möjlighet, berättar Riikka. – Mötet med människor har varit en av de viktigaste sakerna. Vår avsikt var att nå så många som möjligt av sådana människor som annars inte skulle delta i sådana här evenemang. Vi hoppas att det har varit en upplevelse att delta och att de har ett fint minne av evenemangen. Riikka framhäver att hållbar konsumtion är en positiv sak. Man får naturligtvis njuta av livet, men det betyder inte konsumtion och varor skulle göra en lycklig. Tanken på att glädje inte kräver grejer blev rätt snabbt valspråket för projektet. Det temat har varit bra för att stävja klimatförändringen och främja hållbar konsumtion och material- och energieffektivitet. Projektet genomfördes tillsammans av VA- LONIA och miljöservicen i Lahtisregionen och finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Åbonejdens avfallsservice har varit en aktiv lokal partner i projektet. – Vi har organiserat evenemang med TSJ och har använt deras kunskap till att kläcka idéer till teman och exempelvis göra en guide för stugägare. Närproducerad mat och säsongvaror Utöver enskilda konsumenter har projektet riktat sig till små och medelstora företag och dem som beslutar om upphandling inom den offentliga sektorn. – Företagen och kommunerna fattar beslut utifrån många faktorer, men jag tror att vår verksamhet har haft effekt. Lanseringen av ett märke för närproducerad mat i samarbete med nio Åborestauranger är ett konkret exempel, menar Riikka. Restaurangerna har förbundit sig att ta fram ett alternativ bland för-, huvud- och efterrätterna, där 80 procent av råvarorna är antingen närproducerade eller ekologiskt producerade. De tar också hänsyn till säsongen i sina val. Riikka berättar att de också ordnade möten med företrädare för kommunernas kosthåll i anslutning till projektet Kelaa!. Syftet var att fundera på hur upphandlingen kunde ta exempelvis klimataspekter i beaktande i högre grad än tidigare. De hittade också lösningar. – En viktig verksamhetsform var de tiotals olika verkstäder som vi arrangerade. De fick många deltagare. I verkstäderna kunde vi erbjuda en möjlighet att göra något själv och prova nya saker. Vi tillverkade till exempel smycken, satte möbler i skick och pimpade kläder, kons- Matvaror kräver stora naturresurser, som helt går till spillo om ingen äter maten. taterar Riikka och visar upp ett pärlband som hon gjort av gamla knappar i en verkstad. – Jag använder det här mycket. Gynna tjänster Avfall och särskilt att förhindra uppkomsten av avfall var ett tema. Inom projektet Kelaa! lärde de sig egentligen inte hur man sorterar, utan funderade på om man kan avstå från något redan i anskaffningsskedet. Eller exempelvis köpa tjänster i gåva i stället för varor. – Vi vill inte stå där med pekfingret och säga att ingen ska köpa något, eftersom det inte gynnar företagarna i regionen. Med tanke på helheten kan man stödja lokala företagare i service- och livsmedelsbranschen bättre genom att inte köpa importerad mat och onödiga engångsvaror. Hållbar konsumtion gynnar alla. Små mått och steg i vardagen Kampanjen Pieniä tekoja om små saker som alla kan göra har webbsidor där vanliga konsumenter får komma till tals. Folk kan berätta om de egna små val som de gjort. Av förslagen har många direkt eller indirekt att göra med att förebygga uppkomsten av avfall och att sortera. – En viktig enskild sak i projektet var att man inte ska köpa mat i onödan. Att framställa matvaror kräver stora naturresurser, som helt går till spillo om man slänger bort maten. För naturresurserna vore det bra att äta mer grönsaker och minska konsumtionen av kött. Riikka konstaterar att den sak som hon själv kommer ihåg och som tydligt har ändrat hennes egna vanor är att man inte ska köpa Små, små val: Kött eller grönt? Att välja grönsaker sparar naturresurser. mer mat än man behöver. Genom att planera inköpen och måltiderna och hålla ordning i kylskåpet kan man minimera mängden onödig mat. Hon har också lärt sig att köpa säsonsvaror, och hennes familj åt till exempel mycket kålbaserade rätter under vintern. – Jag har också sytt små lappar av gamla handdukar och kläder, som man behändigt kan använda till att torka barn kring munnen. Då behöver man inget hushållspapper och det är lätt att tvätta lapparna med annan tvätt, tipsar Riikka. Om vi alla byter 1 glödlampa till energisparlampa blir inbesparingen på ett år för 1 person för alla i Egentliga Finland för alla i Finland i el 49,3 kWh 23 GWh 261 GWh i koldioxidutsläpp 9,86 kg 4 540 kg 52 000 kg i pengar 4,93 euro 2,27 miljoner euro 26 miljoner euro Om vi inte slänger bort mat blir inbesparingen på en vecka för 1 person för alla i Egentliga Finland för alla i Finland i naturresurser 12 kg 5 520 kg 64 000 kg i koldioxidutsläpp 4 kg 1 840 kg 21 000 kg i pengar 3,5 euro 1,61 miljoner euro 19 miljoner euro Källa: www.pieniatekoja.fi ( 2 | 2011 VI GER MER IGEN VÄSTABOLAND 9 )
Page 1 and 2: VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND ÅBON
Page 3 and 4: Nyheter MKBförfarande för energ
Page 5 and 6: Text: Johanna PeltoTimperi Bild:
Page 7: RETURKARTONG Ren wellpapp och karto
Page 11 and 12: der en vecka varierar mellan 5 och1

Vi ger mer igen, nr 2/2011 Väståboland (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?