Vi ger mer igen - Pargas 2/2012 (pdf)

MILJ
VI GER
MER IGEN
PARGAS
ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 2/2012
Skärgårdens
avfallsservice
förnyas
Skrotet i säck
och på däck!
Mobilen
är populär
EN YRJÖS TIDTABELL 20
www.tsj.fi
Information about
waste disposal
in English is
available at
www.tsj.fi
Familjen Heikkilä
sorterar glaset
för återvinning

Ledare
Vaktbyte i Åbonejdens avfallsservice
Verkställande direktör Markku Lehtokari,
som lotsat Åboregionens bolag för avfallshantering
från början, går i pension.
Lehtokari har arbetat på ett beundransvärt
konsekvent sätt och har vunnit uppskattning
även på nationell nivå. För bolaget och den nya
vd:n är det bra att Lehtokari är tillgänglig som
specialsakkunnig ännu en tid framöver.
Avfallsservicen började omedelbart söka en
ny vd, när Lehtokari meddelade sina avsikter
om pensionering. Det är angenämt att märka
det stora intresse som TSJ väckte. Vi fick tiotals
högklassiga ansökningar med posten. Styrelsen
utsåg en kommitté som med bistånd av konsulter
utförde ett stort arbete på kort tid för att
bytet av uppgifter skulle kunna genomföras enligt
avtalat tidsschema. Efter att ha slutfört en
allsidig process kunde arbetsgruppen enhälligt
föreslå att diplomingenjör Jukka Heikkilä, vd
för Rouskis Oy med verksamhet i Saloregionen,
utses till uppdraget. Styrelsen godkände förslaget,
och Jukka Heikkilä blev vd för vårt bolag
från den 1 juni.
En av de avgörande faktorerna vid valet av
Heikkilä var god kännedom om avfallsbranschen
och regionen. Även om en reform av
avfallslagstiftningen till slut kunde genomföras
och en långsiktig utveckling av bolaget därmed
möjliggjordes, återstår verkligen många
utmaningar. Ett alldeles särskilt problem för
oss är förvaltningsdomstolens beslut om att
förbränningsanläggningen i Oriketo ska köras
ner före slutet av 2014. I framtiden kan vi inte
längre föra avfall till avstjälpningsplatsen och
I denna tidning
Nyheter ............................................................................................................. 3
Avfallshanteringen i skärgården ändras – egna kärl prioriteras ............. 4–6
Mobilen omtyckt bland användarna ...........................................................6–7
Glas är en evig råvara ................................................................................ 8–9
Hemmets sorteringsguide .................................................................... 10–11
Yrjö-bilens och Mobilens tidtabell ...................................................................12
Kontaktuppgifterna .........................................................................................12
VI GER MER IGEN PARGAS 2/2012-tidningen har distribuerats till områdets invånare
oaddresserat och till stugägarna addresserat. Den adresserade utdelningens adresskälla:
Åbonejdens Avfallsservice Ab, kundregistret, Lastgatan 17, 20380 Åbo.
Tidningen kan beställas på tfn 0200 47470 (lsa/msa) och jateneuvonta@tsj.fi.
UTGIVARE Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ), Lastgatan 17, 20380 ÅBO,
växel 020 728 2100, www.tsj.fi
CHEFREDAKTÖR Päivi Mikkola
REDAKTION Åbonejdens Avfallsservice, Tuuli Meriläinen och OS/G Viestintä
LAYOUT OS/G Viestintä, www.osgviestinta.fi UPPLAGA 12 000 st TRYCKERI PunaMusta Oy
Tidningen är tryckt på Galerie Fine Silk-papper som uppfyller EMAS-systemets kriterier.
( 2 VI GER MER IGEN PARGAS 2 | 2012 )
trots bästa tänkbara återvinning har vi ett avfallsberg
på tiotusentals ton i våra händer, och
måste göra något åt det.
Vi har därför inlett en omfattande utredning
om möjligheterna att utvinna energi ur
avfall genom samarbete. Därtill har vi påbörjat
en utredning om fusion mellan Åbonejdens
Avfallsservice Ab och Rouskis Oy. Avsikten är
att utreda möjligheterna att bilda ett tillräckligt
starkt bolag i landskapet för att vi ska ha de
ekonomiska förutsättningarna att genomföra
olika alternativ.
Detta blir ett mycket stort arbete för vår nya
vd, som jag önskar framgång i uppdraget. Samtidigt
vill jag rikta ett varmt tack till Markku
Lehtokari för gott samarbete.
Olli A. Manni
Styrelseordförande i Åbonejdens
Avfallsservice
Nyheter
Byggavfallet i
säck och på däck!
Den traditionella skrotinsamlingen med
fartyg blir mångsidigare. Sommaren 2013
kommer fartygen också att kunna ta
emot bygg- och städavfall mot en avgift.
– Insamlingen i skärgården sker nästa år
med två fartyg. Det ena tar emot metallskrot,
farligt avfall och elskrot utan avgift. Det andra
fartyget tar emot byggavfall och annat blandat
avfall mot en avgift, berättar Cati Huhta från
TSJ.
Byggavfallet och städavfallet kan hämtas
till fartyget i behändiga storsäckar på en kubik.
Säckarna i plast kan under nästa vår köpas på
många platser i skärgården.
– Vi informerar närmare om försäljningsplatserna
under våren. Säcken kan också beställas
direkt från TSJ. I säckens inköpspris ingår
avfallets mottagningsavgift. När den fyllda
säcken hämtas till fartyget så tas den emot
utan avgift, berättar Huhta.
Till exempel möbler och trädgårdsmöbler
kan också föras till fartyget utan säck. Då sköter
man om mottagningsavgiften för avfallet på
plats och ställe.
Kuusakoski Oy har redan framgångsrikt
provat säckarna i Ingå i Västra Nyland och nu
tas de i användning också på TSJ:s verksamhetsområde.
– Många skärgårdsbor har önskat att fartyget
också skulle ta emot bygg- och städavfall.
Nu försöker vi uppfylla detta önskemål och
därför hoppas jag att skärgårdens fast- och fritidsboende
använder sig flitigt av servicen.
Bygg- och städavfallet från skärgården
transporteras till Åbo för vidare sortering och
hantering och dessa kostnader måste täckas
med mottagningskostnaderna. En stor del av
avfallet kan återvinnas efter sortering.
Den slutgiltiga tidtabellen för nästa års insamling
slås fast i maj nästa år. Man kan redan
nu framföra önskemål om hållplatserna för fartyget.
Tilläggsuppgifter och önskemål gällande
insamlingsplatserna: områdesplanerare Cati
Huhta, tfn 020 728 2117 eller cati.huhta@tsj.fi.
I den en kubik stora
säcken är det behändigt
att samla bygg- och städavfall.Mottagningsavgiften
ingår i säckpriset.
BILD: Kuusakoski Oy

Skrotinsamlingen städar upp i skärgården. Under uppehållet vid Åvensor lyftes också ett antal fordon ombord.
Ett skepp kommer lastat med 30 000 kilo avfall
I
juni stannade TSJ:s, Håll Skärgårdens Ren
rf:s och Kuusakoski Oy:s skrotinsamling i 25
hamnar i skärgården. Sammanlagt insamlades
nästan 30 000 kilo metallskrot, elskrot samt
farligt avfall.
Skrotinsamlingen i Pargas yttre skärgård
har långa anor, den första skrotinsamlingen
arrangerades redan för 18 år sedan.
– Det finns mängder med skrot att samla in
varje år, berättar områdesplanerare Cati Huhta.
I år fick insamlingen ta emot hela 5 500 kilo
farligt avfall vilket är en enorm mängd. Andelen
målfärger samt lösningsmedel och olja var stor.
Petra hjälper att förbättra!
Det kostnadsfria Petra-programmet för avfallsjämförelse jämför
mängden avfall som organisationen producerar med
andra liknande fastigheter, berättar projektansvarige Tommi
Sisto från TSJ.
Petra-programmet för avfallsjämförelse är ett avgiftsfritt jämförelseverktyg
för den offentliga sektorn och små och medelstora företag
som erbjuder tjänster åt kommunerna. Med hjälp av de färdiga
mätarna är det lätt att följa med i vilken grad soporna återvinns
och avfallets totala mängd i förhållande till antalet personal eller
studeranden, omsättning, produktionsmängd eller vårdperioder.
– På så sätt kan man kartlägga om det uppkommer mera avfall
inom den egna verksamheten jämfört med andra motsvarande
aktörer. Samtidigt kan man fundera över möjligheter att förbättra
materialeffektiviteten, tillägger Sisto.
Med Petra är det också möjligt att följa med verksamhetsplatsens
avfallsservicekostnader. Då sorteringen fungerar och mängden
avfall är mindre minskar också avfallskostnaderna.
För att använda Petra behöver organisationen ett användar-id
och ett lösenord. Man tar i bruk tjänsten genom att fylla i organisationens
namn, kontaktuppgifter och FO-nummer på anslutningsblanketten.
Se www.tsj.fi/petra (sidorna på finska).
Petra-programmet för avfallsjämförelse har utvecklats inom
Materiaalitehokas jätehuolto-projektet som har beviljats ERUFstöd
av Päijänne-Tavastlands förbund.
Tilläggsuppgifter: Tommi Sisto, tommi.sisto@tsj.fi
eller tfn 020 728 2191.
Över 800 kilo var ackumulatorer och 32 kilo föråldrade
mediciner.
Man använder också flitigt elektriska verktyg
i skärgården. Elapparaternas andel var nästan
3 000 kilo och dit hör kylapparater och andra
maskiner som funkar med el. Sammanlagt
23 000 kilo metallskrot bars och lyftes också
ombord på fartyget, bland annat bilar och till
och med jordbruksmaskiner.
– I år stannade vi i fler hamnar än vanligt,
sammanlagt gjorde vi 25 stopp berättar Huhta.
– Vi fick ta emot många fler önskemål om
insamlingsplatser än tidigare år. Därför ansåg
vi det nödvändigt att samla skrot i två veckor i
stället för en vecka.
– Insamlingen fungerade i sin helhet mycket
bra. Öarnas invånare deltog aktivt i talkoarbetet
och vi fick snabbt ombord skrotet. Det är
verkligen ett givande jobb att delta i insamlingen
eftersom vi alltid tas så glatt och tacksamt
emot.
Insamlingen arrangeras också nästa år
men då med två fartyg som rör sig tillsammans.
Det andra fartyget tar emot bland annat
byggavfall.
Avfallshanteringsnämnden
startade med raska tag
De 14 ägarkommunerna i Åbonejdens Avfallsservice tillsatte i våras
en gemensam avfallshanteringsnämnd som ska ha hand om
de lagstadgade myndighetsuppgifterna inom avfallshanteringen.
Den nya avfallslag som trädde i kraft i början av maj krävde att ett gemensamt
organ tillsätts i de områden där kommunerna har ett gemensamt
bolag som sköter servicen inom avfallshantering.
Värdkommun för avfallshanteringsnämnden i Åbo stadsregion är
Åbo, och saker som gäller beredning och verkställighet inom nämnden
sköts av Åbo miljö- och planläggningsbyrå. I beredningsarbetet medverkar
en kommitté med representanter för kommunerna. Nämnden
höll sitt konstituerande möte i juni. Pasi Ahola valdes till ordförande för
nämnden, miljödirektör Mikko Jokinen till föredragande och miljöjurist
Leena Salminen till sekreterare.
Redan på septembermötet kunde nämnden börja behandla egentliga
myndighetsuppgifter inom avfallshanteringen. Nämnden påbörjade
arbetet med att studera systemet för avfallstransporter i regionen, och
ett beslut om förutsättningarna för avfallstransport anordnad av fastighetsägarna
ska enligt avfallslagen fattas före den 1 maj 2013. Besluten om
att fastslå en avfallstaxa och en servicenivå för avfallshanteringen förbereddes
genom att begära utlåtanden från kommunerna utgående från
utkast som TSJ utarbetat.
Nämndens föredragningslistor och protokoll kan läsas på Åbo stads
webbplats på www.turku.fi i avsnittet Beslutsfattande och ekonomi.
( 2 | 2012 VI GER MER IGEN PARGAS 3 )

Avfallshanteringen i skärgå
ändras – egna kärl prioriter
Enligt nuvarande praxis ska
alla som bor eller semestrar i
Pargas skärgård föra sitt avfall
till allmänna avfallspunkter.
Inom några år ska man övergå
till egna eller med grannen
gemensamma avfallskärl.
Målet för 2014 är att största delen
av fastigheterna på fasta Nagu,
Korpo och Houtskär ska ha ett
eget eller med grannarna gemensamt
avfallskärl, berättar Cati
Huhta, områdesplanerare på Åbonejdens Avfallsservice.
– I kärlen samlas blandat, brännbart avfall
från hushåll. Alltså det där normala, dagliga
hushållsavfallet.
Huvuddragen i det nya systemet visas i bilden.
Ett eget eller gemensamt avfallskärl passar
ändå inte alla i skärgården.
– De som har dåliga vägförbindelser eller
bor på holmar kommer att ha flera olika alternativ
framöver. Kärlet för brännbart avfall blir
antingen eget eller gemensamt med grannarna,
och det placeras på ett ställe vid vägen dit sopbilen
kan köra. Kärlen för fastigheter på holmar
kan också placeras i den hamn där man har
bryggplats. Det tredje alternativet är att avfallet
förs till en avfallspunkt som TSJ underhåller.
Framöver placeras sådana ut i skärgården bara i
områden med dåliga vägförbindelser.
Beaktansvärt i den nya planen är att varje
fastighet "knyts" till ett visst avfallskärl eller till
en viss avfallspunkt och att största delen av
kärlen är fastigheternas egna. Systemet med
insamlingspunkter för ett helt område måste
frångås. Orsaken är att de allmänna insamlingspunkterna
är osnygga och ger en orättvis
fördelning av kostnaderna.
– En stor del av avfallet på de nuvarande
avfallspunkterna är något annat än brännbart
avfall från hushåll, berättar Huhta. De får ta
emot byggavfall och städavfall och allt möjligt
som inte hör hemma där. Innehållet i behållarna
måste sorteras för hand och med maskin
i Åbo innan det kan föras till förbränning. Det
höjer förstås avfallshanteringskostnaderna för
alla i skärgården.
– Dessutom kan fel slags avfall i avfallskärlen
orsaka allvarliga, farliga situationer. Det hände
fortsätter på sid. 6
( 4 VI GER MER IGEN PARGAS 2 | 2012 )
▶
Avfallshanteringen i Pargas skärgårdsområde 2014 – prelimin
Planen gäller Nagu, Korpo och Houtskärs huvudöar och skärgård. I framtiden kommer
hemmets eller fritidsbostadens läge att avgöra om det brännbara avfallet hämtas från
fastigheten eller om TSJ:s avfallspunkt ska användas.
Var ligger din fastighet?
1FASTIGHETEN
ligger på fasta Nagu, Korpo eller Houtskär*
kan nås med sopbil.
* kartor och tilläggsinformation på
www.tsj.fi > länken Skärgården.
* * Vad är brännbart avfall? Se sortering på sidan 10.
BRÄNNBART AVFALL**
i eget eller med t.ex. med grannarna
gemensamt avfallskärl
Sopbilen tömmer kärlet med
t.ex. 2 eller 4 veckors mellanrum.
Tömning vid sommarbostad minst 5
gånger under april–september
3FASTIGHETEN
ligger på en ö dit man tar sig med egen båt
används närmast under april–september.
ÅTERVINNINGSPUNKT
Glas, metall & papper
Insamlingskärlen
placeras ut t.ex. i stora
korsningar eller på gården
till butiker.
BRÄNNBART AVFALL FÖRS
till en avfallspunkt som TSJ
eget eller t.ex. med granna
båtplats på fastlandet där ma
Viktig tilläggsinformation!
• TSJ:s och Håll skärgården ren rf:s gemensamma sopstationer i yttre skärgårde
• Mobilstationen i Nagu och de bemannade sorteringsstationerna i Korpo, Houtskär och
avfall även i framtiden.
• I Iniö förblir systemet oförändrat, men sopstationerna görs o
• I skärgården bör matresterna och annat bioavfall i mån av möjlighet komposteras på
Mer information och preciseringar på www.tsj.fi och länken Skärg
2

den
as
är plan
FASTIGHETEN
ligger på en egen ö, dit man
kommer med förbindelsebåt ELLER
kan inte nås med sopbil ELLER
befinner sig i ett område med
få fastigheter
BRÄNNBART AVFALL
förs till en avfallspunkt som
TSJ anvisat och underhåller
anvisat och underhåller ELLER
rna gemensamt kärl som placerats vid den
n lägger till.
n förblir oförändrade.
på Utö tar emot skrymmande
m.
fastigheten även i framtiden.
ården
Jan-Erik Karlsson understöder den nya avfallsserviceplanen eftersom den bland annat förhindrar att
avfallspunkterna missbrukas på nuvarande sätt.
”Bra att gå in för ett nytt system”
Jan-Erik Karlsson är en mångsysslande, jordbrukande
Naguaktivist och lokalpolitiker
som bland annat suttit med i Nagu tekniska
nämnd i åtta år. Han har varit med och byggt
upp det nuvarande avfallsservicesystemet på
Nagu och varit nöjd med det.
Ändå är han nu beredd att acceptera den nya
planen som TSJ och Pargas stad arbetat fram.
– Jag var först skeptisk till den nya planen.
Men ju mera jag har tagit reda på så desto mer
förstår jag varför det är bra att gå in för en ändring.
En orsak är att han sett missbruket av Dalkarby
avfallspunkt på nära håll. Avfallspunkten,
som står på hans mark, har fått ta emot bland
annat grillar och aktersnurror och mängder
med annat avfall som inte alls hör hemma där.
En annan orsak är den totalreviderade avfallslagen
som ju också för med sig ändring gällande
insamlingen av återvinningsbart avfall.
Grannsämjan är värdefull
Om det nya systemet tas i bruk försvinner alltså
de nuvarande allmänna avfallspunkterna för
brännbart avfall på huvudöarna (se bilden t.v.)
och alla fastigheter som har möjligheter till det
tar i bruk ett eget eller med grannarna gemensamt
avfallskärl. Ifall vägen till fastigheten är
dålig måste kärlet placeras på närmsta plats dit
sopbilen når, och det kan i en del fall vara grannens
mark. Enligt Karlsson ska markfrågan inte
få bli en tröskel.
– Vägar och sopor är känsliga saker som
grannarna ofta strider om. Men nog måste man
komma överens med sina grannar.
Karlsson säger, att man måste diskutera
i byarna redan nu om en vettig placering för
alla berörda. Vill man inte gå med i ett så kallat
”kimppakärl” så ordnar man själv med platsen
och gör avtal med markägaren om kärlet inte
kan stå på egen mark.
Han kan gott föreställa sig att många Nagubor
tycker att det är huvudlöst att skaffa ett
eget kärl och att det måste vara omöjligt att få
det nya systemet att fungera. Men han påminner
om att Pargas skärgårdsområde är ett av få områden
kvar i Finland som hållit kvar allmänna
avfallspunkter, dit en del för mycket avfall och
andra just ingenting. Redan lagen säger att man
ska betala för det avfall som man producerar
och då är ju inte nuvarande system rättvist.
– Vårt system här i skärgården är uppbyggt för
sommargästerna, konstaterar Karlsson. Skulle
vi inte ha sommargäster skulle vi ha endast en
allmän avfallspunkt i Nagu med det invånartal
vi har.
– Det stora antalet kärl innebär att vi under
vinterhalvåret har en fruktansvärt bra service.
Därför tycker många att det är en katastrof att
ändra på det. Men alla 34 punkter ska tömmas
och städas och på vintern ska det plogas och så
vidare.
Det fina och under vintern överdimensionerade
systemet för med sig stora underhållskostnader
som ska betalas av alla som producerar
avfallet. Kommunen får inte längre skjuta till
skattepengar för att upprätthålla avfallsservicen.
Nuvarande system leder till ständigt stigande
avfallsavgifter.
Sorteringsivern hålls kvar
Karlsson tror inte att det nya systemet med ett
eget avfallskärl för brännbart avfall och färre
men större allmänna insamlingskärl för glas,
småmetall och papper skulle minska på viljan
att sortera avfallet. Enligt honom räcker det
bra med återvinningspunkter i större vägskäl,
dvs. vid platser varifrån man från byarna kommer
upp till Skärgårdsvägen. Det gäller att hitta
en balansgång för att inte nätverket ska bli för
glest.
Och vilket är Karlssons eget bästa tips för att
minska på mängden avfall, vilket ju är en av avfallsservicens
viktigaste målsättningar?
- Använd närproducerade varor utan onödiga
förpackningar och transporter, replikerar
kommande ekoköttproducenten Karlsson blixtsnabbt
( 2 | 2012 VI GER MER IGEN PARGAS 5 )

▶
Cati Huhta har rört sig i skärgården och berättat om den preliminära planen
för nytt avfallsservicesystem. Huhta talar om en skräddarsydd service.
nyligen, när avfallscontainern var fylld med betong. Sopbilens vajrar gav efter
och containern slog in i sidan på sopbilen som en fällkniv. Turligt nog
råkade föraren stå på andra sidan av bilen. En allvarlig olycka var verkligen
nära ögat, säger Huhta med en suck.
Återvinningspunkterna blir kvar
Nu fördelas kostnaderna för skärgårdens avfallshantering på alla användare,
oberoende av hur noggrant man sorterar eller komposterar avfallet. De
som sköter sin avfallshantering som man ska, betalar också kostnaderna
för orätt användning av avfallspunkterna. Med ett eget kärl kan man själv
påverka avfallsräkningen.
Glas, småmetall och papper ska man också i framtiden föra själv från
fastigheten till särskilda återvinningspunkter, som är utplacerade bland annat
vid större vägkorsningar. Huhta berättar att antalet kommer att minska
men behållarna blir större. Det beror delvis på den nya avfallslagen, som
överförde ansvaret för förpackningsavfall från kommunerna till producenterna.
Det är möjligt att producenterna i framtiden inte vill underhålla det
täta nätet av återvinningspunkter, varför nätet blir glesare. Om kommunen
så vill, kan den komplettera producenternas nätverk, men kommuninvånarna
får alltid stå för kostnaderna för ett tätare nätverk än vad producenterna
erbjuder. Det nuvarande systemet är onödigt tätt, och sopbilen åker
till tomma behållare en stor del av året.
– Det går rykten i skärgården om att alla avfallspunkter som inte har
vägförbindelse ska dras in, också i den yttre skärgården, men det stämmer
verkligen inte, påpekar Huhta. Punkterna blir kvar och ska utvecklas.
Mottagningen av bland annat byggavfall med Mobilen fortsätter. Det
samma gäller skärgårdens sorteringsstationer i Korpo, Houtskär och på
Utö. Avfallsinsamlingen med fartyg fortsätter i en mer utvecklad form.
Enkät sänds ut i november
Huhta har under sommaren åkt runt i skärgården och berättat för myndigheter
och invånare om den preliminära planen. Den har fått kritik, men
också stöd från många olika håll. I november i år går det ut en enkät om den
nuvarande avfallshanteringen till alla invånare och sommargäster i skärgården.
Huhta påpekar att det är ytterst viktigt att alla svarar. Då är en heltäckande
planering möjlig och det leder till bättre service för fastigheterna.
Avfallsservicen i området anpassas efter omständigheterna.
– Målet är att avfallsservicen ska fungera bra för alla invånare. Det är
huvudsaken för omändringen. Jag tror på det nya systemet. Det har införts
bland annat på Kimitoön, där det har fungerat väl trots misstron i början,
säger Huhta.
Vill du veta mer? Gå till www.tsj.fi och klicka på bannern Skärgårdens avfallshantering.
Sidorna innehåller bland annat preliminära kartor och planer
för granskning och en blankett för åsikter.
( 6 VI GER MER IGEN PARGAS 2 | 2012 )

Det gick livligt till vid Mobilens hållplats en tisdagkväll i augusti då skärgårdsbor och fritidsbosatta förde avfall till Mobilens containrar. Kön sträckte
sig ut till Skärgårdsvägen. Tapio Suominen hade bilen full med gamla fönster, Janne Hynynen hämtade farligt avfall. TSJ:s entreprenör Micke Andersson
hjälpe Gunnevi Malm att bära en dator.
Mobilen omtyckt bland användarna
Klockan är kvart före fem den gråmulna
tisdagskvällen, men Micke
Andersson och Marcus Andersson
börjar redan ställa i ordning för
den mobila sorteringsstationen på
grusfältet nedanför telemasten. Avfallsflaken
släpas på plats och skyltarna förs ut till Skärgårdsvägen.
Kassalådan plockas fram. Också
den stora gröna Yrjö-bilen som tar emot farligt
avfall anländer till platsen. Själva insamlingen
börjar klockan halv sex.
– Det händer ofta att de första kunderna är
på plats då vi kommer, berättar Micke Andersson.
Och klockan är inte mer än tjugo över fem
då den första bilen med fullastad men väl organiserad
släpkärra anländer till platsen. Sirkka-
Liisa och Erik Karlsson med stuga i Vikom har
inte använt sig av Mobilen tidigare. Erik lastar
av elskrot och mycket annat blandat avfall,
bland annat en gammal pall. Sirkka-Liisa konstaterar
att hon försöker låta bli att se vad Erik
kastar bort. Snart ska de flytta och då kommer
de säkert att besöka också Rauhala avfallscentral
i Pargas. Och hur förlöpte besöket vid Mobilen?
– Tack, riktigt bra, säger Erik och säger att
det inte gör något att han betalade 7 euro i
mottagningsavgift för soporna.
– Vi har inga problem med att använda oss
av denna tjänst fler gånger. Det är fint att det
finns en sådan här service.
Micke och Marcus har fullt upp med alla
kunder och bilkön sträcker sig nästan ut på
Skärgårdsvägen. Börje Franzén kommer med
traktor och lastar av skivor, Tapio Suominen har
bakluckan full med gamla fönster. Janne Hynynen
för farligt avfall till Yrjö-bilen. Elskrotet
samlas i en container, metallen i en och slutligen
byggavfall, brännbart avfall och deponiavfall
i den tredje containern. Den kommer ännu
att sorteras både för hand och med maskin vid
Toppå i Åbo för att få så mycket som möjligt av
avfallet återvunnet som material.
Mobilens priser de samma
Någon enstaka kund ondgör sig över att vara
tvungen att betala för sina sopor och över att
den fasta sorteringsstationen i Nagu kyrkby
stängdes. Prislistan är dock den samma vid Mobilen
som på alla andra av TSJ:s mottagningsplatser,
till exempel Rauhala i Pargas. Avgifterna
finns till för att täcka de kostnader som uppkommer
av insamlingen, transporterna och
hanteringen av avfallet och är inget som den
lokala entreprenören kan påverka. Farligt avfall
och elskrot från hemmen samt metallskrot tas
dock emot helt utan avgift.
Cati Huhta från Åbonejdens Avfallsservice
berättar, att ett problem med den stängda sor-
teringsstationen i Nagu förutom att områdets
miljötillstånd gick ut, var att den besöktes vid
alla tider under dygnet, utanför öppethållningstiderna.
Således betalade nästan ingen
för det avfall som dumpades vid stationen och
kostnaderna fick alla Nagubor stå för.
God respons
Gunnevi Malm kommer från Käldinge och börjar
lasta av lite glödlampor, energisparlampor
och en gammal grill. Den gamla datorn hjälper
Micke till att bära till rätt container.
– För mig passar Mobilens tidtabell bra in
då jag kör hem från jobbet, säger hon.
När klockan närmar sig halv sju börjar
strömmen av bilar sakta mattas av, Micke och
Marcus ska ännu sköta alla transporter av avfallet
och den mobila stationen kör bort från
platsen. Yrjö vänder tillbaka till Åbo. Största
delen av avfallet ska transporteras till Åbo, en
del ännu längre före avfallet når sin sluthanteringsplats.
Till exempel det farliga avfallet hanteras
i Riihimäki.
– Mobilen har fått bra respons, säger Huhta.
Mobilen kommer att rulla vidare år 2013.
Mobilen besöker Nagu hösten
2012 och våren 2013 enligt
tidtabellen på sidan 12.
( 2 | 2012 VI GER MER IGEN PARGAS 7 )

Familjen Heikkilä sköter sorteringen i köket
med gemensamma krafter, konstaterar
Jenni, Linda och Jukka Heikkilä.
Glas är en evig råvara
Åbonejdens Avfallsservice nya vd Jukka Heikkilä bor med sin familj i Forssa. Hans fru Jenni Heikkilä
är kundservicechef på Uusioaines Oy, så familjen är särskilt noga med att sortera glas för återvinning.
Höstmorgonen är regnigt grå i stadsdelen
Kuusto i Forssa. Familjens tre
barn troppar av till skolan en och
en. Jukka Heikkilä har beslutat jobba
på distans dagen för intervjun
och Jenni Heikkilä drar ut på starten till jobbet.
Hunden Ninni strålar av glädje över morgonens
extraprogram och presenterar sorteringsvagnen
i köket med de andra – kompostkärlet är
särskilt intressant.
– Vi källsorterar papper, kartong, metall,
bioavfall, pantflaskor, glas och farligt avfall. I
Forssa samlas blandat avfall in, vilket nästan
motsvarar brännbart avfall i Åboregionen. Det
uppkommer väldigt lite egentligt deponiavfall,
berättar Jukka.
– Vi jobbar i branschen, så vi sorterar i det
närmaste med pincett. Vi tar till och med tillvara
folielocken till filburkarna, säger Jukka med
ett skratt.
Jenni konstaterar att alla i familjen sorterar
avfall. Pojkarna är i tonåren och gör något avsteg
ibland, men tredjeklassisten Linda ser till
( 8 VI GER MER IGEN PARGAS 2 | 2012 )
att allt hamnar på rätt ställe.
– Att sortera ger inget extra besvär, förklarar
Jenni.
Jukka försäkrar att det ändå är mamma Jenni
som är sorteringschefen i familjen. De andra
ligger alltid i lä.
Familjen har en mångsidig återvinning. De
använder margarinförpackningar som frysaskar,
kaffesump som avskräckningsmedel mot
harar och tidningar till markbyggnad på gården.
Jenni har varit idékläckaren bakom användningen
av Uusioaines produkter till effektfulla
detaljer. Glaspulver och cellglas kantar buxbomsrabatten.
Cellglas har de också använt till
tjälisolering på gården.
Bra råvara för återvinning
Jenni Heikkilä tänker på att det glas som de
för till återvinning består av några glasburkar i
veckan, närmast konservbrukar och saftflaskor.
Pantflaskor för de till butiken.
– Själv för jag glas som kan återvinnas till
vår insamlingsbehållare på jobbet, men Jukka
för det till närmaste återvinningsställe tillsammans
med annat återvinnbart avfall.
– Glas är ett bra förpackningsmaterial för
livsmedel. Eftersom vi vet att det är lätt att få
glas att gå i omlopp, är vi inte rädda för att
köpa glasförpackningar. Vin köper vi alltid i
glasflaska, säger Jenni skrattande.
Att återvinna glas är motiverande, eftersom
det går att använda som råvara i evighet. Jenni
påpekar att exempelvis glasflaskor och -burkar
innehåller återvunnet glas till 70 procent. Hon
berömmer invånarna i Åboregionen för sorteringen
av glas för återvinning. Regionen är flitig
på att återvinna glasförpackningar i relation till
invånarantalet.
Inom sitt verksamhetsområde har Åbonejdens
Avfallsservice omkring 500 återvinningspunkter
med behållare för förpackningsglas.
Planglas, såsom fönsterglas utan ramar, tas
emot avgiftsfritt på avfallscentralerna och sorteringsstationerna.
Sammanlagt 2 190 ton returglas
återvanns i Åbonejden ifjol, dvs. ca 6,7

Motivationen för sortering ökar, när man vet att materialåtervinningen
skonar natur. Det är givande att återvinna glas, för glas
går alltid att använda på nytt, konstaterar Linda, Jenni och Jukka
Heikkilä.
kilo per invånare. Uusioaines tog också emot 740 ton planglas
från Åbonejden.
Mer samarbete och service
Jukka Heikkilä började arbeta som vd för Åbonejdens Avfallsservice
i somras. Till Åbo kom han närmast från Salo och posten
som vd för Rouskis Oy. Arbetet vid TSJ har fått en bra start.
– Det var lätt att börja jobba, för jag känner en stor del av
personalen från förut och är bekant med avfallshanteringssystemet
i Åboregionen. Arbetet och arbetsbeskrivningen för en vd
vid ett kommunalt ägt bolag är rätt lika den vid Rouskis, säger
Jukka.
Till utmaningarna i den framtida verksamheten i Åboregionen
hör utöver projektet för ett nytt avfallskraftverk även beslutet
om separat insamling av bioavfall. I Forssa och Salo samlas
bioavfall in från husbolag. Jukka säger att separat insamling av
såväl bioavfall som plast också ska vara ekonomiskt vettigt.
– Forssa har en modell med tätt samarbete mellan företagen
inom miljösektorn, som jag kan rekommendera för Åboregionen.
Det samma var målet även i Salo. Exempelvis samarbetet
mellan olika aktörer i Toppå kunde utökas och effektiveras, resonerar
Heikkilä.
Återvunnet glas blir dekoration i buxbomsplanteringen.
Flaskor och burkar till återvinning
Jenni Heikkilä jobbar på Uusioaines Oy, landets ledande företag inom hantering
av glas för återvinning. Det återvunna glaset blir till nya flaskor och
burkar, glasull, planglas och cellglas, ett material som används inom markbyggnad.
– Det separat insamlade glaset kommer till oss från Åboregionens avfallsstationer
på långtradare. I processen vägs glaset först, metall separeras med en
magnet och orenheter exempelvis med en sugapparat. En del av reningsarbetet
görs för hand. Därefter krossas och torkas materialet för röntgen och optisk avskiljning.
På så vis kan till exempel keramik och porslin upptäckas och avlägsnas
ur krosset. Samtidigt separeras även olikfärgade glasmaterial från varandra, räknar
Jenni upp.
På Uusioaines hoppas de att hushållen ska lära sig att separera porslin och
keramik från glas, eftersom de fördröjer behandlingen. Keramiskt glas, såsom
värmetåliga kaffepannor, hör inte heller hemma bland glas som ska återvinnas.
Glassplitter från hushållen blir nya flaskor och burkar. Planglas och återvinningsflaskor
blir till glasull i Forssa. Finland har inte haft tillverkning av glasförpackningar
på några år, så det återvunna glaset går till omkring 70 procent till
andra EU-länder. En ny produkt vid Uusioaines är cellglas, som är lämpligt för
markbyggnad. Företaget har kunnat tillverka det sedan början av 2011 i en ny
produktionsanläggning.
Hållbart och återvinnbart
– Glas är en viktig returråvara för glasindustrin, och återvinning är det bästa
alternativet för det värdefulla materialet. Varje burk och flaska är viktig. Marknaden
har variationer, men i allmänhet är det brist på klart och brunt glas.
Glas kan återvinnas gång på gång, utan att kvaliteten eller renheten lider. En
glasflaska kan också fyllas på nytt upp till 40 gånger.
– Ett ton återvunnet glas minskar behovet av jungfruligt material i produktionen
med 1,2 ton. Samtidigt minskar även miljöolägenheterna med transport
och brytning.
En enda flaska sparar miljön
Mängden mottaget glas är stadd i ökning. Uusioaines Oy väntar att återvinningen
ska få omkring 90 000 ton insamlat glas i år, vilket innebär en ökning
med 20 procent från ifjol. För hushållens del är mängden oförändrad, men mottagningen
av pantflaskor och planglas har ökat. Från hushållen kunde 8 500 ton
glas tas tillvara för återvinning i fjol.
– Jag gissar att knappt 50 procent av det separat insamlade hushållsglaset i
hela Finland går till återvinning. I Åbo fungerar insamlingen exemplariskt väl.
Till exempel jämfört med Helsingforsregionen fungerar återvinningen bättre i
Åbo.
Användning av glassplitter från
återvunnet glas minskar på
– energibehovet
– koldioxidutsläppen
– behovet av råvaror
– belastningen på avfallsdeponier
+ men ökar produktionskapaciteten
för glastillverkning.
Källa: www.uusioaines.com
( 2 | 2012 VI GER MER IGEN PARGAS 9 )

Hemmets sorteringsguide Avfallsrådgivning 0200 47470 (lna, msa)
Det sorterade avfallet hör hemma i
fastighetens eller återvinningspunktens
avfallskärl
Rad- och höghusen har egna insamlingskärl för
returmetall, returglas och returpapper. I många
höghus insamlas också returkartong.
Återvinningspunkternas kärl för returmetall,
returglas, returpapper och i vissa kartong betjänar
småhusägarna.
Brännbart avfall och deponiavfall
Brännbart avfall insamlas vid alla bostadsfastigheter.
Av det brännbara avfallet produceras
fjärrvärme vid avfallsförbränningsverket. Alla
fastigheter med minst fyra lägenheter bör på
gården ha ett eget avfallskärl för deponiavfall.
De som bor i egnahem och parhus kan själva
föra deponiavfallet till avfallscentralerna eller
stationerna.
Problemavfallet är farligt avfall
I samband med avfallslagsreformen har namnet
på problemavfall ändrats till farligt avfall. Det
nya namnet beskriver avfallets kvalitet bättre:
farligt avfall är skadligt eller giftigt för människan
och miljön. Varningsmärkena för kemikalier
ska också ändras: den orangfärgade bottnen
blir vit. Farligt avfall kommer att insamlas
vid nuvarande problemavfallsmottagningsplat
ser.
RETURMETALL
sköljda konserv- och metallburkar
aluminiumformar och aluminiumfolie
metallock och kapsyler
stekpannor
tomma aerosolburkar utan tryck
tomma målburkar
små maskindelar
– Stora metallföremål bör föras till sorteringsstationerna
(kontaktuppgifterna på
tidningens baksida).
– Dryckesburkar i aluminium bör föras till
butikernas returautomater.
( 10 VI GER MER IGEN PARGAS 2 | 2012 )
BRÄNNBART AVFALL
Hemmets icke-återvinningsbara brännbara
avfall:
plastpåsar och förpackningar, t.ex
kaffepåsar, margarinförpackningar och
tvättmedelsflaskor
styroxförpackningar
smutsiga kartong-, papp- och
pappersförpackningar
blöjor och andra hygienprodukter
städavfall, t.ex. dammsugarpåsar
trasiga kläder och skor
träbaserat torrströ för husdjur
CD-skivor, videokassetter och C-kassetter
matrester och växtdelar ifall det vid fas -
tig heten inte finns ett separat insam lingskärl
för bioavfall eller en kompost
RETURGLAS
Endast förpackningsglas:
tomma glasburkar och glasflaskor
avlägsna lock och korkar.
– Till returglaset hör inte glaskärl, spegelglas,
keramik, prydnadsföremål, glödlampor,
fönsterglas, vindrutor från bilar
– De pantbelagda glasflaskorna ska föras
till butikernas flaskretur.
DEPONIAVFALL
Enbart avfall som inte brinner eller som stör
förbränningen:
alla glasformar och porslinskärl,
keramikföremål
trasiga speglar, fönster- och hyllglas
glödlampor (inte lysrör eller
energisparlampor)
mylla och kattsand
aska, väl förpackad och nerkyld
PVC-plast såsom regnkläder, vaxdukar,
mappar, plastfickor, uppblåsbara leksaker
och madrasser
– PVC-förpackningar känner du
igen på symbolen här intill.
– Matrester eller annat bioavfall
hör inte hemma på avstjälpningsplatsen!
RETURPAPPER
dagstidningar och tidskrifter
reklam
kuvert
telefonkataloger
trasiga böcker utan pärmar
kopieringspapper och ritpapper
– Till returpappret hör inte papp, bruna
papperskassar, förpackningskartong eller
presentpapper.
– Se till att varken plastkassar eller snören
följer med.

RETURKARTONG
Ren wellpapp och kartong:
mjölk-, surmjölks- och saftförpackningar
yoghurt- och glassförpackningar av kartong
fling-, kex- och sötsaksförpackningar
engångstallrikar och -muggar samt
omslagspapper
tomma äggförpackningar och kartonghylsor
socker- och mjölkpaket
papplådor
– Skölj ur förpackningarna och låt dem
rinna ur, platta till dem och packa dem
tätt i varandra.
– Lägg kartongen bland det brännbara
avfallet om det inte finns ett
kartonginsamlingskärl nära hemmet.
BIOAVFALL
matrester
skal av frukter och grönsaker
kaffesump (filterpåsen kan sättas i
komposten)
teblad, tepåsar
hushållspapper
blomjord och växtdelar
Bioavfall är brännbart avfall ifall det
inte finns ett separat kärl för bioavfall
eller en kompost vid fastigheten, mylla
är deponiavfall.
Mottagningsplatsernas kontaktuppgifter
på mittuppslaget.
Transportera avfallet till rätt mottagning!
Avfallscentralerna och sorteringsstationerna tar emot avfall från hushållen, kommunerna och den
offentliga sektorn. Priserna gäller avfall som hämtats med paketbil, personbil eller släpkärra.
FARLIGT AVFALL
Hushållens farliga avfall mottas avgiftsfritt
mätare som innehåller kvicksilver
olja, oljefilter och annat avfall
innehållande olja
kylar-, broms- och kopplingsvätskor
målfärg, lack, lim och lösningsmedel
bekämpningsmedel
framkallnings- och fixerbad
kemikalier med helt i orange eller i rött
och vitt varningstecken
TSJ:s mottagningsplatser:
Toppå och Rauhala avfallscentraler, sorteringsstationerna
i Korpo och Houtskär,
Mörttilä på Utö samt miljöbilen Yrjö.
zzApoteken mottar mediciner och
febertermometrar.
zzBatterier och ackumulatorer kan
returneras till försäljarna och TSJ:s
mottagningsplatser (se ovan).
zzFyrverkeripjäser och nödraketer bör
returneras till försäljarna.
ELAPPARATER
Icke-demonterade maskiner tas emot
avgiftsfritt.
zzkylapparater zzspisar, tvättmaskiner
zztelevisioner, stereoapparater
zzADB-utrustning zzsmåelektronik, t.ex. telefoner,
eltandborstar, rakapparater och elvisplar
zzbelysningsarmaturer, lysrör och
energisparlampor
Mottagningsplatser:
Toppå och Rauhala avfallscentraler, sorteringsstationerna
i Korpo och Houtskär, Mörttilä
på Utö samt Nagus Mobilinsamling.
STORA FÖREMÅL
Mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler,
sorteringsstationerna i Korpo och
Houtskär, Mörttilä samt Nagus Mobilinsamling.
metallföremål tas emot avgiftsfritt.
zzsmutsiga metalltunnor (200 liter) 35 e/st.
zzmadrasser och stoppade möbler: 7,50 e/st,
stora möbler 12,50 e/st
zzpulversläckare 5 e/st.
– Återvinningscentralerna och ekotorgen tar
emot användbara möbler i gott skick.
– Gamla bildäck kan föras till däckhandeln. För
lös tagningen av fälgarna debiteras en avgift.
DEPONIAVFALL
Mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler,
sorteringsstationerna i Korpo och
Houtskär, Mörttilä på Utö samt Nagus Mobilinsamling.
deponiavfall 29 e/m 3 eller 5,80 e/200 l säck
småhusets deponiavfall 1,50 e/avfallspåse
BYGGAVFALL
Mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler,
sorteringsstationerna i Korpo och
Houtskär, Mörttilä på Utö samt Nagus Mobilinsamling.
Skärgårdens sorteringsstationer tar
inte emot asbest, jordmassor eller räfsavfall.
zzlastpallar, impregnerat trä (under 1 m3 ),
metall och rent planglas tas emot utan avgift
zzträavfall och träbaserade skivor, 7,50 e/m3 zzbitumenavfall, t.ex. takfilt 29 e/m3 zzlavoarer 5 e, wc-stolar 10 e
zzbetongavfall 12 e/m3 zztegel 12 e/m3 zzplattor och kakel 29 e/m3 zzplast 12 e/m3 eller 2,40 e/200 liters säck
zzbrännbart avfall 22 e/m3 eller
4,40 e/200 liters säck
zzdeponiavfall 29 e/m3 eller
5,80 e/200 liters säck
zzfönster med fönsterbågar 2,50 e/st.
zzgipsskivor 29 e/m3 AVFALL FRÅN TRÄDGÅRD
OCH GÅRDSPLAN
Mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler.
zzren halkbekämpningssand, ris och kvistar tas
avgiftsfritt emot av småenhetskunder
zzför övrigt hopräfsat trädgårdsavfall
(t.ex. löv) debiteras 5 e/m3 zzäpplen 31,50 e/m3 – På grund av risk för övervikt och att avfallskärlet
går sönder får städavfallet inte
läggas i kärlet för brännbart avfall. Sand och
vått trädgårdsavfall stör också avfallsförbränningsanläggningens
funktion.
( 2 | 2012 VI GER MER IGEN PARGAS 11 )

MILJÖBILEN YRJÖS TIDTABELL
ERSBY, Simonby vägskäl, återvinningspunkten
ONS 12.12 • 17.30–18.00
NORRA CENTRUM Strandvägen, St1
ONS 12.12 • 16.00–16.30
LIELAX Backasplan, återvinningspunkten
ONS 12.12 • 14.30–15.00
SKRÄBBÖLE Ringvägen 1, återvinningspunkten
ONS 12.12 • 16.45–17.15
TENNBY Tennbyvägen 29, Sale, återvinningspunkten
ONS 12.12 • 15.15–15.45
NAGU Vikom Skärgårdsvägen 3898 (Grusfältet bredvid tv-masten)
TIS 20.11 • 17.30–19.00
MOBILEN I NAGU 2012–maj 2013
NAGU Vikom Skärgårdsvägen 3898 (Grusfältet bredvid tv-masten)
TIS 20.11 • 17.30–19.00 TIS 8.1. • 17.30–19.00
TIS 12.2. • 17.30–19.00 MÅN 1.4. • 12.00–13.30 Obs.Tiden!
Mobilen tar emot bl.a. möbler, elapparater farligt avfall samt
släpkärrslass med byggavfall.
Tilläggsuppgifter och priser: www.tsj.fi och länkarna Servicepunkter
> skärgårdens sorteringsstationer.
Flaggan hissades i topp vid TSJ:s nya verksamhetsplats på
Lastgatan i juli. På bild Tommi Sisto (t.v.), Päivi Mikkola och
Patrik Jalonen.
TSJ:n kontor har flyttat till Oriketo
Personalen vid Åbonejdens Avfallsservice lämnade Formansgatan
bakom sig och flyttade i början av juli till nya
lokaler på Oriketo industriområde. Den nya besöksadressen
är Lastgatan 17, 20380 Åbo. Kontoret befinner sig på andra
våningen i byggnadens högra flygel. Kontoret är öppet vardagar
kl. 9-16. Lastgatan nås från centrum med bussarna 55 och 56.
( 12 VI GER MER IGEN PARGAS 2 | 2012 )
RAuhALA AVFALLSCENTRAL
Sydmovägen 173, Pargas
tfn 020 728 2160
mån kl.12–19, tis, ons och fre kl. 10–17,
tor stängt
Öppettider år 2013
Mån 12–19, tis–fre 10–17.
Under maj–september också den
1 lördagen varje månad kl. 10–13.
ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE AB
Lastgatan 17, 20380 ÅBO
tfn 020 728 2100 | öppet mån–fre kl. 9–16
• TSJ:s servicenummer 0200 47 470 (msa/lsa)
• www.tsj.fi/hem
Skärgårdens sorteringsstationer
KORpO SORTERINGSSTATION
Öppen varje torsdag kl. 15–18
Tilläggsuppgifter: Cati Huhta,
tfn 020 728 2117
Öppettider år 2013
Öppet onsdagar kl. 14.30–18.00.
Under 1.4–31.8 också 1:a lördagen varje
månad kl. 10–13
INIö mOTTAGNINGSpuNKT
Mottagning av el- och elektronikskrot,
möbler och farligt avfall bredvid kommunens
områdeskontor.
Anmälning
Harri Eloranta, tfn 040 4886 039
www.tsj.fi förnyades
TSJ:s webbsidor har genomgått en ansiktslyftning
och har fått ett uppdaterat innehåll. Kontaktuppgifterna
och öppettiderna går nu att
finna med färre klick. TSJ:s tilläggstjänster så som renoveringsflaken
och kärrorna samt transporttjänsten
hittar du nu på första sidan. Ny är också framsidans
händelsekalender där du kan finna alla aktuella rådgivningsevenemang.
Goda tips om avfallssorteringen
finner du i Avfallets ABC under länken Sortering.
Vi utvecklar sidorna kontinuerligt och tar gärna
emot respons om både utseende och innehåll. Respons
kan du ge med blanketten på sidan ”Fråga &
ge respons”.
– nu också sidor för mobilen!
Samtidigt som webbtjänsten förnyades öppnades
också TSJ:s sidor för mobila webbläsare. På sidorna
hittar du bland annat snabbt information om avfallscentralerna
och sorteringsstationernas öppettider
samt återvinningspunkternas koordinater. Genom
att klicka på tsj.fi-länken kommer du till TSJ:s normala
webbtjänst. Också denna tjänst är under ständig utveckling
och vi tar tacksamt emot respons.
TOppÅ AVFALLSCENTRAL
Långholmsgränden 7, Åbo
tfn 020 728 2130
mån–fre kl. 6.30–21
Öppettider år 2013. Samma som ovan,
därtill lördagarna 27.4 och 28.9 kl. 10–13.
pARGAS
ÅTERVINNINGSCENTRAL
Bergvägen 6, tfn 0400 538 211
Öppet mån kl. 12–20, tis–tor kl. 9–17,
fre kl. 10–14 samt den första lör varje
månad kl. 10–14.
hOuTSKäRS SORTERINGSSTATION
Tisdagar kl. 15–17
I oktober-december öppet tisdagar kl. 15–17
endast mot beställning. Beställ senast fredag
före öppethållningsdag, tfn 020 728 2117.
Öppettider år 2013
Tisdagar kl. 15–17
Under 1.4–31.8 också sista lördagen
varje månad kl. 10–13
Obs! I januari-mars 2013 öppet tisdagar
kl. 15–17 endast mot beställning. Se tfn ovan.
SORTERINGSSTATIONEN
möRTTILä, uTö
Öppettiderna meddelas på butikens
anslagstavla.
Stationsskötare:
Aaro Kantonen, tfn 0400 591 447
TSJ:s aktuella
uppgifter hittar du nu
också på TSJ:s sidor
för mobila webbläsare.