Vi ger mer igen - Pargas 2/2012 (pdf)

More documents

Recommendations

Info

Familjen Heikkilä sköter sorteringen i köket med gemensamma krafter, konstaterar Jenni, Linda och Jukka Heikkilä. Glas är en evig råvara Åbonejdens Avfallsservice nya vd Jukka Heikkilä bor med sin familj i Forssa. Hans fru Jenni Heikkilä är kundservicechef på Uusioaines Oy, så familjen är särskilt noga med att sortera glas för återvinning. Höstmorgonen är regnigt grå i stadsdelen Kuusto i Forssa. Familjens tre barn troppar av till skolan en och en. Jukka Heikkilä har beslutat jobba på distans dagen för intervjun och Jenni Heikkilä drar ut på starten till jobbet. Hunden Ninni strålar av glädje över morgonens extraprogram och presenterar sorteringsvagnen i köket med de andra – kompostkärlet är särskilt intressant. – Vi källsorterar papper, kartong, metall, bioavfall, pantflaskor, glas och farligt avfall. I Forssa samlas blandat avfall in, vilket nästan motsvarar brännbart avfall i Åboregionen. Det uppkommer väldigt lite egentligt deponiavfall, berättar Jukka. – Vi jobbar i branschen, så vi sorterar i det närmaste med pincett. Vi tar till och med tillvara folielocken till filburkarna, säger Jukka med ett skratt. Jenni konstaterar att alla i familjen sorterar avfall. Pojkarna är i tonåren och gör något avsteg ibland, men tredjeklassisten Linda ser till ( 8 VI GER MER IGEN PARGAS 2 | 2012 ) att allt hamnar på rätt ställe. – Att sortera ger inget extra besvär, förklarar Jenni. Jukka försäkrar att det ändå är mamma Jenni som är sorteringschefen i familjen. De andra ligger alltid i lä. Familjen har en mångsidig återvinning. De använder margarinförpackningar som frysaskar, kaffesump som avskräckningsmedel mot harar och tidningar till markbyggnad på gården. Jenni har varit idékläckaren bakom användningen av Uusioaines produkter till effektfulla detaljer. Glaspulver och cellglas kantar buxbomsrabatten. Cellglas har de också använt till tjälisolering på gården. Bra råvara för återvinning Jenni Heikkilä tänker på att det glas som de för till återvinning består av några glasburkar i veckan, närmast konservbrukar och saftflaskor. Pantflaskor för de till butiken. – Själv för jag glas som kan återvinnas till vår insamlingsbehållare på jobbet, men Jukka för det till närmaste återvinningsställe tillsammans med annat återvinnbart avfall. – Glas är ett bra förpackningsmaterial för livsmedel. Eftersom vi vet att det är lätt att få glas att gå i omlopp, är vi inte rädda för att köpa glasförpackningar. Vin köper vi alltid i glasflaska, säger Jenni skrattande. Att återvinna glas är motiverande, eftersom det går att använda som råvara i evighet. Jenni påpekar att exempelvis glasflaskor och -burkar innehåller återvunnet glas till 70 procent. Hon berömmer invånarna i Åboregionen för sorteringen av glas för återvinning. Regionen är flitig på att återvinna glasförpackningar i relation till invånarantalet. Inom sitt verksamhetsområde har Åbonejdens Avfallsservice omkring 500 återvinningspunkter med behållare för förpackningsglas. Planglas, såsom fönsterglas utan ramar, tas emot avgiftsfritt på avfallscentralerna och sorteringsstationerna. Sammanlagt 2 190 ton returglas återvanns i Åbonejden ifjol, dvs. ca 6,7
Motivationen för sortering ökar, när man vet att materialåtervinningen skonar natur. Det är givande att återvinna glas, för glas går alltid att använda på nytt, konstaterar Linda, Jenni och Jukka Heikkilä. kilo per invånare. Uusioaines tog också emot 740 ton planglas från Åbonejden. Mer samarbete och service Jukka Heikkilä började arbeta som vd för Åbonejdens Avfallsservice i somras. Till Åbo kom han närmast från Salo och posten som vd för Rouskis Oy. Arbetet vid TSJ har fått en bra start. – Det var lätt att börja jobba, för jag känner en stor del av personalen från förut och är bekant med avfallshanteringssystemet i Åboregionen. Arbetet och arbetsbeskrivningen för en vd vid ett kommunalt ägt bolag är rätt lika den vid Rouskis, säger Jukka. Till utmaningarna i den framtida verksamheten i Åboregionen hör utöver projektet för ett nytt avfallskraftverk även beslutet om separat insamling av bioavfall. I Forssa och Salo samlas bioavfall in från husbolag. Jukka säger att separat insamling av såväl bioavfall som plast också ska vara ekonomiskt vettigt. – Forssa har en modell med tätt samarbete mellan företagen inom miljösektorn, som jag kan rekommendera för Åboregionen. Det samma var målet även i Salo. Exempelvis samarbetet mellan olika aktörer i Toppå kunde utökas och effektiveras, resonerar Heikkilä. Återvunnet glas blir dekoration i buxbomsplanteringen. Flaskor och burkar till återvinning Jenni Heikkilä jobbar på Uusioaines Oy, landets ledande företag inom hantering av glas för återvinning. Det återvunna glaset blir till nya flaskor och burkar, glasull, planglas och cellglas, ett material som används inom markbyggnad. – Det separat insamlade glaset kommer till oss från Åboregionens avfallsstationer på långtradare. I processen vägs glaset först, metall separeras med en magnet och orenheter exempelvis med en sugapparat. En del av reningsarbetet görs för hand. Därefter krossas och torkas materialet för röntgen och optisk avskiljning. På så vis kan till exempel keramik och porslin upptäckas och avlägsnas ur krosset. Samtidigt separeras även olikfärgade glasmaterial från varandra, räknar Jenni upp. På Uusioaines hoppas de att hushållen ska lära sig att separera porslin och keramik från glas, eftersom de fördröjer behandlingen. Keramiskt glas, såsom värmetåliga kaffepannor, hör inte heller hemma bland glas som ska återvinnas. Glassplitter från hushållen blir nya flaskor och burkar. Planglas och återvinningsflaskor blir till glasull i Forssa. Finland har inte haft tillverkning av glasförpackningar på några år, så det återvunna glaset går till omkring 70 procent till andra EU-länder. En ny produkt vid Uusioaines är cellglas, som är lämpligt för markbyggnad. Företaget har kunnat tillverka det sedan början av 2011 i en ny produktionsanläggning. Hållbart och återvinnbart – Glas är en viktig returråvara för glasindustrin, och återvinning är det bästa alternativet för det värdefulla materialet. Varje burk och flaska är viktig. Marknaden har variationer, men i allmänhet är det brist på klart och brunt glas. Glas kan återvinnas gång på gång, utan att kvaliteten eller renheten lider. En glasflaska kan också fyllas på nytt upp till 40 gånger. – Ett ton återvunnet glas minskar behovet av jungfruligt material i produktionen med 1,2 ton. Samtidigt minskar även miljöolägenheterna med transport och brytning. En enda flaska sparar miljön Mängden mottaget glas är stadd i ökning. Uusioaines Oy väntar att återvinningen ska få omkring 90 000 ton insamlat glas i år, vilket innebär en ökning med 20 procent från ifjol. För hushållens del är mängden oförändrad, men mottagningen av pantflaskor och planglas har ökat. Från hushållen kunde 8 500 ton glas tas tillvara för återvinning i fjol. – Jag gissar att knappt 50 procent av det separat insamlade hushållsglaset i hela Finland går till återvinning. I Åbo fungerar insamlingen exemplariskt väl. Till exempel jämfört med Helsingforsregionen fungerar återvinningen bättre i Åbo. Användning av glassplitter från återvunnet glas minskar på – energibehovet – koldioxidutsläppen – behovet av råvaror – belastningen på avfallsdeponier + men ökar produktionskapaciteten för glastillverkning. Källa: www.uusioaines.com ( 2 | 2012 VI GER MER IGEN PARGAS 9 )
Page 1 and 2: MILJ VI GER MER IGEN PARGAS ÅBONEJ
Page 3 and 4: Skrotinsamlingen städar upp i skä
Page 5 and 6: den as är plan FASTIGHETEN ligger
Page 7: Det gick livligt till vid Mobilens
Page 11 and 12: RETURKARTONG Ren wellpapp och karto

Vi ger mer igen - Pargas 2/2012 (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?