Vi ger mer igen, nr 2/2011 Väståboland (pdf)

VI GER 

MER IGEN 

VÄSTÅBOLAND 

ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 2/2011 

Riikka Leskinen 

Glädje kräver 

inga grejer 

Information about 

waste disposal 

in English is 

available at 

www.tsj.fi 

Start för avfallskraftverkets 

MKB 

Bra saker kommer igen 

I Hyddan är ekologi 

vardag 

www.tsj.fi

Ledare 

Även hemma behövs avfallsinformation 

Det är inte helt lätt att sortera avfall rätt. 

Att förebygga uppkomsten av avfall 

kräver riktig information och rätt beslut 

när man står i butiken. 

Åbonejdens Avfallsservice har under de 

närmare sju år som verksamheten fortgått helhjärtat 

gått in för avfallsrådgivning, en uppgift 

som företaget fått av ägarkommunerna. Varje 

år träffar våra rådgivare mer än 15 000 invånare 

i regionen. Två tredjedelar av dessa består av 

vårt framtidshopp: barn i daghem och skolor. 

Vi har förbundit oss till att ge varje skolbarn 

inom vårt verksamhetsområde möjlighet till 

avfallsrådgivning två gånger i grundskolan. I de 

första årskurserna lägger vi grunden för hållbara 

konsumtionsvanor med hjälp av dockteater 

och sorteringslekar. De större skoleleverna behandlar 

avfallsfrågor i samband med rundturer 

till TSJ:s olika verksamhetsställen. Vuxna träffar 

avfallsrådgivarna på evenemang i kommunerna 

eller exempelvis vid olika tillställningar som egnahemsföreningarna 

arrangerar. 

För att hantera soporna till vardags behöver 

man ta en ”grundkurs i avfallshantering”. 

Ansvariga instanser inom avfallshanteringen, 

kommunerna och deras avfallsbolag samt produkt- 

och materialtillverkare, behöver kunniga 

och motiverade hushåll som samarbetspartner. 

Möjligheten att skaffa tillräkliga kunskaper och 

färdigheter ingår i TSJ:S avfallshanteringsavgift. 

Den här tidningen är ett rejält informationspaket 

som delas ut till alla hem två gånger om året. 

Avfallsguider och rådgivningsmaterial skickar vi 

avgiftsfritt till alla som vill ha. Vår kundservice 

ger råd per telefon och e-post. Vår webbplats på 

www.tsj.fi innehåller mycket information och 

även en möjlighet att beställa material som gör 

I denna tidning: 

Nyheter................................................................................................................3–4 

Att.värdesätta.det.gamla........................................................................................... 5 

Hemmets.sorteringsguide..................................................................................6–7 

Glädje.kräver.inga.grejer....................................................................................8–9 

I.Hyddan.är.ekologi.en.del.av.vardagen..................................................................10 

Läsarfrågor............................................................................................................. 11 

Yrjös.och.den.mobila.insamlingens.tidtabeller......................................................12 

Kontaktuppgifterna.................................................................................................12 

VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 2/2011-tidningen har distribuerats till områdets invånare både adresserat och oadresserat. 

Den adresserade utdelningens adresskälla: Åbonejdens Avfallsservice Ab, kundregistret, Formansgatan 2, 20100 Åbo. 

Tidningen kan beställas på tfn 0200 47470 (lsa/msa) och jateneuvonta@tsj.fi. 

UTGIVARE Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ), Formansgatan 2, 20100 ÅBO, växel 020 728 2100, fax 020 728 2109, www.tsj.fi/hem 

CHEFREDAKTÖR Päivi Mikkola 

REDAKTION Åbonejdens Avfallsservice, Tuuli Meriläinen och O/SG Viestintä 

LAYOUT OS/G Viestintä, www.osgviestinta.fi UPPLAGA 11 500 st TRYCKERI PunaMusta Oy 

Tidningen är tryckt på Galerie Fine Silk-papper som uppfyller EMAS-systemets kriterier. 

( 2 VI GER MER IGEN VÄSTABOLAND 2 | 2011 ) 

det lättare att sortera och exempelvis kompostera. 

Det lönar sig att läsa rådgivningsmaterialet 

och beställa avgiftsfri avfallsrådgivning till 

olika evenemang för organisationer och bostadsområden. 

Det lönar sig för alla att satsa 

på avfallsrådgivning, även om det är svårt att 

mäta den direkta effekten av rådgivningen. Vi 

ser ändå klara tecken på att hushållen har blivit 

bättre på att sortera avfall. Den totala mängden 

deponiavfall och brännbart avfall som ska behandlas 

tycks ha en nedåtgående trend. 

Det bästa avfallet är det avfall som aldrig 

uppkommer. En välskött avfallshantering gynnar 

miljön och ger inbesparingar. Åbonejdens 

avfallsservice utmanar alla hushåll till allt effektivare 

aktiviteter för att skona vår gemensamma 

miljö! 

Markku Lehtokari, verkställande direktör 

I mars samlade Jouni Kuru och andra 

studerande in material för konst vid Toppå 

avfallscentral. 

Ekologiska 

verk 

i Turbinhallen 

I oktober kan du beundra kreativ 

konst i den gamla Turbinhallen. 

Inspirationskällor för den mångfasetterade 

utställningen är idéer 

kring hur mängden avfall kan 

minskas samt behovet av förenkling. 

Verken som ställs ut är till stor del tillverkade 

av återvunnet material. En del av 

materialet samlades in på Toppå avfallscentral 

under våren. Bakom konstverken står 

konst- och formgivningsstuderande från 

skolorna i Åbo. Tävlingen och konstutställningen 

arrangeras av TSJ i samarbete med 

yrkeshögskolan Novia samt Turun ammattikorkeakoulu. 

Verken är utställda i Turbinhallen (Slottsgatan 

67) 10-13.10.2011 kl. 12-19. 

Tävlingens vinnare utses måndagen den 

10.10 kl. 13.00. Fritt inträde till utställningen. 

Tilläggsuppgifter: 

Tuuli Meriläinen, tfn 020 728 2115

Nyheter 

MKBförfarande för energiutvinning 

ur avfall inleddes 

I september påbörjade Åbonejdens avfallsservice ett MKBförfarande, 

dvs. en bedömning av miljökonsekvenserna, som 

gäller en anläggning för energiutvinning ur avfall. 

Företaget utreder effekterna av ett nytt 

avfallskraftverk i området för Toppå 

avfallscentral och i Palovuoriområdet i 

Reso. 

För båda platserna utreder man miljökonsekvenserna 

av ett avfallskraftverk som bygger 

på rosterteknik, för Toppås del därutöver konsekvenserna 

av en anläggning för samförbränning. 

Båda anläggningstyperna producerar el 

och fjärrvärme. 

Av de fyra platser som kommunerna tidigare 

föreslagit valde företaget två alternativ 

utifrån tekniska och preliminära ekonomiska 

utredningar. De utelämnade platserna var Isosuo 

avfallscentral i Reso och Fortumområdet i 

Nådendal. Det konstaterades att svagheterna 

med Isosuo var behovet att bygga ett långt 

fjärrvärmerör och det ringa värmebehovet i 

närområdet, vilket ger värmeförlusten vid över- 

Emotsedd invigning på Nötö 

föring större betydelse. Problemet i Nådendal 

var brist på utrymme på grund av Fortums egna 

anläggningsplaner. Att samla värmeproduktionen 

på ett enda ställe är inte heller det tekniskt 

bästa alternativet i ett fjärrvärmenät. 

Miljökonsekvensbedömningen är ett interaktivt 

förfarande i två faser. Ett MKB-program 

med en redogörelse över de saker som framöver 

ska utredas färdigställs under innevarande 

höst. MKB-programmet presenteras 

på informationsmöten för allmänheten i Åbo 

och Reso. Närings-, trafik- och miljöcentralen i 

Egentliga Finland kungör tider och platser för 

framläggning av bedömningen och olika sätt 

att framföra åsikter. Det går också att följa hur 

MKB framskrider på Åbonejdens avfallsservice 

webbsidor på www.tsj.fi. 

Mer information ges av TSJ:s kontaktchef, 

paivi.mikkola@tsj.fi, tfn 020 728 2112. 

Återvinningen 

av stenbaserat 

avfall kräver 

noggrannare 

sortering 

Tegel, kakel och plattor samt betongavfall 

kan vara svåra att separera 

från varandra, speciellt 

vid renoveringsarbeten. Om de går att 

sortera separat lönar det sig att göra 

det. 

Rent betongavfall och separat sorterade 

tegel går vidare till återvinning 

och därför är mottagningspriset lägre 

än för blandat avfall. Att återvinna kakelavfall 

är svårare, men hela kakel försöker 

vi få till återvinning som sådana. 

Fram till slutet av år 2011 tar vi 

emot nämnda typer av avfall för ett 

och samma pris, 12 €/m 3 . Från och med 

årsskiftet tas blandat stenbaserat avfall 

samt trasiga kakel och plattor emot för 

samma avgift som deponiavfall. 

Den nya avfallspunkten på Nötö invigdes den 22.8. I sitt öppningstal tackade TSJ:s verkställande direktör Markku Lehtokari (t.v.) Nötöborna, Väståbolands 

stad, Håll Skärgården Ren rf samt Molok Oy för gott samarbete. Invånarna från Nötö och närliggande holmar var mycket nöjda med den nya 

punkten. Kärlen används också av båtgästerna. Kärlen är rymliga så kallade djupuppsamlingskärl som delvis står i vattnet. Att organisera avfallshanteringen 

i den yttre skärgården är en utmaning, men även den genomgår en ständig utveckling. 

( 2 | 2011 VI GER MER IGEN VÄSTABOLAND 3 )

Nyheter 

Ett fartyg lastat 

med 96 000 kilo avfall 

TSJ besökte 15 väståboländska öar i juli och samlade in dryga 

96 000 kilo avfall. Insamlingarna med fartyg har hjälpt till att hålla 

skärgården ren redan i 18 år. 

Målsättningen är att samla in miljöfarligt avfall samt el- och elektronikskrot från öar därifrån 

det är extra svårt att transportera avfall till rätt mottagningsplatser. På sådana öar 

har det därför ofta ansamlats mycket skrot i förråd och skogsdungar, berättar områdesplanerare 

Cati Huhta från TSJ. 

Resultatet av årets insamling blev över 26 000 kilo metall, 7 800 kilo el- och elektronikskrot 

samt 5 700 kilo farligt avfall. Ombord på m/s Jussi lastades bland annat ett par bilvrak och gamla 

jordbruksmaskiner samt el- och elektronikskrot och farligt avfall av alla de slag. 

Fartygets tidtabell slås fast i maj och man kan redan nu framföra önskemål angående rutten 

för nästa sommar. Insamlingen är avgiftsfri för öarnas invånare men den som hämtar avfallet bör 

hjälpa till vid ombordlastningen. I somras stannade fartyget vid bland annat Nåtö, Äpplö, Sördö 

samt Pargas port. 

Gammalt glas återanvänds 

vid Rauhala 

TSJ strävar till att genom olika åtgärder 

minska på mängden onödigt avfall så 

mycket som möjligt. Därför samarbetar 

TSJ i Pargas med byggnadsvårdsföreningen Curatio 

för att återanvända fönsterglas. Curatios 

anställda lösgör gammalt, dvs. draget eller blåst 

glas från gamla fönster som Rauhala avfallscentral 

tagit emot. 

- Gammalt glas är det rätta valet då man restaurerar 

fönster i äldre hus. Vi säljer glaset och 

andra gamla byggnadsdelar vid reservdelsbanken 

i Mokulla i Pargas, berättar verksamhetsledare 

Marianne Hemgård. Vi tar också emot 

återanvändbara äldre fönster. 


Gamla 

varningssymboler 

GIFTIGT 

HÄLSOSKADLIGT 

FRÄTANDE 

OXIDERANDE 

BRANDFARLIGT 

MILJÖFARLIGT 

GIFTIGT 

MILJÖFARLIGT 

Nya varningssymboler 

SKADLIGT 

OXIDERANDE 

HÄLSOFARLIGT 

FRÄTANDE 

BRANDFARLIGT 

Nya 

varningssymboler 

för kemikalier 

Kemikalier som klassas som farligt avfall 

känner man igen på förpackningens 

varningsmärke. De gamla orange-svarta 

varningsmärkena ersätts under kommande 

år med nya röd-svarta märken. Förändringen 

är en följd av EU:s kemikalieförordning. Förordningen 

innefattar långa övergångstider och 

därför används både gamla och nya varningsmärken 

parallellt fram till år 2017. 

De kemikalier som förs till mottagningsplatserna 

för farligt avfall ska helst vara i sina ursprungsförpackningar. 

Då kan produktens farliga 

egenskaper identifieras och det är lätt att förvara 

och hantera produkten på rätt sätt. Om 

den ursprungliga förpackningen saknas ska 

kemikalien förpackas tätt och innehållet antecknas 

tydligt på förpackningen. Är innehållet 

okänt ska man vid mottagningsplatsen berätta 

möjligast noggrannt alla uppgifter som har 

att göra med fyndplatsen som kan underlätta 

identifieringen. Kontaktuppgifterna för mottagningsplatserna 

finns på tidningens baksida. 

Sprängämnen och återfyllbara gasflaskor 

mottas inte som farligt avfall. Oanvända fyrverkeripjäser, 

nödraketer och ammunition ska 

levereras till polisen och stora gasflaskor till 

försäljarna. Fråga noggrannare instruktioner av 

mottagaren före transport.

Text: Johanna PeltoTimperi 

Bild: Timo Jakonen 

Katja Bonnevier iståndsätter husets gamla fönster i sin verkstad. Den förra ägaren var båtbyggare, så det stod ett lämpligt arbetsrum färdigt på gården. 

Att.värdesätta.det.gamla 

Katja Bonnevier värnar om en gammal skönhet när hon renoverar sitt gamla hus i Österretais 

i Korpo. Hon är lyhörd för andan och andningen i huset, restaurerar det i sakta mak och med 

eftertanke och återanvänder byggmaterial. 

Katja har ingen exakt tidtabell för hur 

renoveringen ska framskrida, men hon 

förbereder sig på höstens ankomst så, 

att fönstren ska vara på plats innan det blir 

kallare. I ett år har hon restaurerat husets ursprungliga 

fönster från 1926 i sin gårdsverkstad. 

– Jag vill bevara det gamla, så jag har också 

lagt undan de urtagna fönstren från 70-talet. 

Dem kan man använda till ett växthus senare. 

– Jag var försiktig när jag rev väggar, och 

tog tillvara hela väggskivor med gammal tapet. 

Jag tänkte att varje rum kunde ha en vägg eller 

väggdel som är gammal och resten nytt. 

Vackra golvbrädor kom fram under plastmattorna. 

Golven fick höjas, och eftersom den 

gamla isoleringen var i fin kondition var det 

bara att lägga till sågspån och fiberull. 

– Jag har lärt känna huset när jag har renoverat. 

Jag är inget proffs i byggbranschen, men 

lär mig mer hela tiden. Jag vill göra så mycket 

som möjligt på gammalt vis och använda samma 

material som huset ursprungligen hade. 

Närmaste station och Rauhala 

Det uppkommer avfall på en byggarbetsplats, 

fastän man återanvänder omsorgsfullt och 

bevarar. Katja har exempelvis fört borttagna 

mineritskivor till sorteringsstationen i Korpo. 

Samma väg fick också den gamla isoleringen 

och oanvändbart trä åka. De gamla plastmattorna 

tänker Katja använda som skydd under 

renoveringen och har slängt bara de sämsta. 

Katja har fört byggavfall till den egna stationen 

i Korpo, men också till Rauhala avfallscentral. 

Sorterat avfall har varit lätt att ta med sig 

till Pargas, när hon ändå har vägarna förbi. 

– Det är bra att ha en sorteringsstation i 

närheten, men de längre öppettiderna vid Rauhala 

har ofta passat bra vid andra resor. 

Nu provade Katja på att hyra renoveringskärra 

och storsäckar från Toppå. 

Spara med sortering 

Toppå avfallscentral hyr ut en släpkärra för avfallstransport 

vid renovering. 

– Med kärran följer tre storsäckar på en halv 

kubikmeter, som gör det behändigt att dela 

upp avfallet i till exempel förpackningsplast, 

isoleringsull och bitar av gipsskivor, papperstapeter 

samt smutsigt papper och papp, berättar 

serviceplanerare Marko Kokkonen på 

Avfallsservicen. 

– Säckarna gör att sorteringen tar mindre 

tid och de är lätta att tömma. 

Jag vill göra 

så mycket 

som möjligt på 

gammalt sätt. 

Den som är sparsam med material och sorterar 

exempelvis rivningsavfall på ett bygge 

eller vid renovering, kan göra överraskande stora 

inbesparingar även på små byggarbetsplatser. 

Hyran för renoveringskärran är 28 euro per 

dygn. Kärran kan också hyras för andra transporter. 

Enbart säckar kan man hyra för 7,50 

euro per styck. Vill man köpa en säck kostar 

det 20 euro. Avfallsavgiften ingår inte i priset. 

Avgifterna för bygg- och renoveringsavfall finns 

på sidan 7. 

– Mottagningen är avgiftsfri för exempelvis 

metallskrot, planglas, rena trävaror, små mängder 

impregnerat virke och naturligtvis farligt 

avfall, dvs. problemavfall. Andra avgiftsfria slag 

är t.ex. förpackningspapp och kartong, berättar 

Marko. 


Hemmets sorteringsguide Avfallsrådgivning 0200 47470 (lna, msa) 

Det sorterade avfallet hör hemma i 

fastighetens eller återvinningspunktens 

avfallskärl 

Rad- och höghusen har egna insamlingskärl för 

returmetall, returglas och returpapper. I många 

höghus insamlas också returkartong. 

Återvinningspunkternas kärl för returmetall, 

returglas, returpapper och i vissa kartong betjänar 

småhusägarna. 

Brännbart avfall och deponiavfall 

Brännbart avfall insamlas vid alla bostadsfastigheter. 

Av det brännbara avfallet produceras 

fjärrvärme vid avfallsförbränningsverket. Alla 

fastigheter med minst fyra lägenheter bör på 

gården ha ett eget avfallskärl för deponiavfall. 

De som bor i egnahem och parhus kan själva 

föra deponiavfallet till avfallsstationerna. Små 

fastigheter kan också skaffa ett eget eller med 

grannen gemensamt avfallskärl för deponiavfall. 

Problemavfallet är farligt avfall 

I samband med kommande avfallslagsreform 

kommer namnet på problemavfall att ändras 

till farligt avfall. Det nya namnet beskriver avfallets 

kvalitet bättre: farligt avfall är skadligt 

eller giftigt för människan och miljön. Varningsmärkena 

för kemikalier ska också ändras: den 

orangfärgade bottnen blir vit. De nya märkena 

finns på sidorna 4 och 16. Farligt avfall kommer 

att insamlas vid nuvarande problemavfallsmottagningsplatser. 

 

RETURMETALL 

zzsköljda konserv- och metallburkar 

zzaluminiumformar och aluminiumfolie 

zzmetallock och kapsyler 

zzstekpannor zztomma aerosolburkar utan tryck, 

zztomma målburkar 

zzsmå maskindelar 

– Stora metallföremål bör föras till sorteringsstationerna 

(kontaktuppgifterna på 

tidningens baksida). 

– Dryckesburkar i aluminium bör föras till 

butikernas returautomater. 


BRÄNNBART AVFALL 

Hemmets icke-återvinningsbara brännbara 

avfall: 

zzplastpåsar och förpackningar, t.ex 

kaffepåsar, margarinförpackningar och 

tvättmedelsflaskor 

zzstyroxförpackningar zzsmutsiga kartong-, papp- och 

pappersförpackningar 

zzblöjor och andra hygienprodukter 

zzstädavfall, t.ex. dammsugarpåsar 

zztrasiga kläder och skor 

zzträbaserat torrströ för husdjur 

zzCD-skivor, videokassetter och C-kassetter 

zzmatrester och växtdelar ifall det vid fas - 

tig heten inte finns ett separat insam lingskärl 

för bioavfall eller en kompost 

RETURGLAS 

Endast förpackningsglas: 

zztomma glasburkar och glasflaskor 

zzavlägsna lock och korkar. 

– Till returglaset hör inte glaskärl, spegelglas, 

keramik, prydnadsföremål, glödlampor, 

fönsterglas, vindrutor från bilar 

– De pantbelagda glasflaskorna ska föras 

till flaskinsamlingen eller Alko. 

DEPONIAVFALL 

Enbart avfall som inte brinner eller som stör 

förbränningen: 

zzalla glasformar och porslinskärl, 

keramikföremål 

zztrasiga speglar, fönster- och hyllglas 

zzglödlampor (inte lysrör eller 

energisparlampor) 

zzmylla och kattsand 

zzPVC-plast såsom regnkläder, vaxdukar, 

mappar, plastfickor, uppblåsbara leksaker 

och madrasser 

– PVC-förpackningar känner du 

igen på symbolen här intill. 

– Matrester eller annat bioavfall 

hör inte hemma på avstjälpningsplatsen! 

RETURPAPPER 

zzdagstidningar och tidskrifter 

zzreklam zzkuvert zztelefonkataloger zztrasiga böcker utan pärmar 

zzkopieringspapper och ritpapper 

– Till returpappret hör inte papp, bruna 

papperskassar, förpackningskartong eller 

presentpapper. 

– Se till att varken plastkassar eller snören 

följer med.

RETURKARTONG 

Ren wellpapp och kartong: 

zzmjölk-, surmjölks- och saftförpackningar 

zzyoghurt- och glassförpackningar av kartong 

zzfling-, kex- och sötsaksförpackningar 

zzengångstallrikar och -muggar samt 

omslagspapper 

zztomma äggförpackningar och kartonghylsor 

zzsocker- och mjölkpaket 

zzpapplådor – Skölj ur förpackningarna och låt dem rinna 

ur, platta till dem och packa dem tätt i 

varandra. 

– Lägg kartongen bland det brännbara avfallet 

om det inte finns ett kartonginsamlingskärl 

nära hemmet. 

BIOAVFALL 

zzmatrester zzskal av frukter och grönsaker 

zzkaffesump (filterpåsen kan sättas i 

komposten) 

zzteblad, tepåsar 

zzhushållspapper zzblomjord och växtdelar 

Bioavfall är brännbart avfall ifall det inte 

finns ett separat kärl för bioavfall eller en 

kompost vidfastigheten, mylla är 

deponiavfall. 

Mottagningsplatsernas kontaktuppgifter 

på tidningens baksida. 

Avfall som bör skötas självständigt 

FARLIGT AVFALL, dvs. problemavfall 

Hushållens farliga avfall mottas avgiftsfritt 

zzmätare som innehåller kvicksilver 

zzolja, oljefilter och annat avfall 

innehållande olja 

zzkylar-, broms- och kopplingsvätskor 

zzmålfärg, lack, lim och lösningsmedel 

zzbekämpningsmedel zzframkallnings- och fixerbad 

zzkemikalier med helt i orange eller i rött 

och vitt varningstecken 

TSJ:s mottagningsplatser:Toppå, Isosuo och 

Rauhala av falls centraler samt Auranmaa 

sorteringsstation, Åbo Ekotorg (Kyrkogatan), 

Reso Ekotorg och återvinningscentralen i 

S:t Karins. Liedon Kisällikellari i Lundo samt 

miljöbilen Yrjö. 

zzApoteken mottar mediciner och 

febertermometrar. 

zzBatterier och ackumulatorer kan 

returneras till försäljarna och TSJ:s 

mottagningsplatser (se ovan). 

zzFyrverkeripjäser och nödraketer bör 

returneras till försäljarna eller till polisen. 

EE-SKROT 

Icke-demonterade maskiner tas emot 

avgiftsfritt. 

zzkylapparater zzspisar, tvättmaskiner 

zztelevisioner, stereoapparater 

zzADB-utrustning zzsmåelektronik, t.ex. telefoner, 

eltandborstar, rakapparater och elvisplar 

zzbelysningsarmaturer, lysrör och 

energisparlampor 

Mottagningsplatser: Toppå, Isosuo och 

Rauhala avfallscentraler samt Auranmaa 

sorteringsstation, Ekokaarina, Liedon Kisällikellari, 

Åbo och Reso Ekotorg samt Åbo 

Ekosmedja. 

STORA FÖREMÅL 

Mottagningsplatser: Toppå, Rauhala och Isosuo 

avfallscentraler samt Auranmaa sorteringsstation. 

zzmetallföremål tas emot avgiftsfritt. 

zzsmutsiga metalltunnor (200 liter) 35 e/st. 

zzmadrasser och stoppade möbler: 7,50 e/st, 

stora 12,50 e/st 

zzpersonbilsdäck 2,50 e/st. 

zzpulversläckare 5 e/st. 

– Återvinningscentralerna och ekotorgen tar 

emot användbara möbler i gott skick. 

– Gamla bildäck kan föras till däckhandeln. För 

lös tagningen av fälgarna debiteras en avgift. 

DEPONIAVFALL 

Mottagningsplatser: Toppå, Rauhala och 

Isosuo avfallscentraler samt Auranmaa 

sorteringsstation. 

z 

zzsmåhusets deponiavfall 1 e/avfallspåse 

z deponiavfall 29 e/m 3 eller 5,80 e/200 l säck 

BYGGAVFALL 

Mottagningsplatser: Toppå, Rauhala och 

Isosuo avfallscentraler samt Auranmaa 

sorteringsstation. 

zzlastpallar impregnerat trä 

(under 1 m3 ), metall, rent planglas och rena 

marksubstanser utan avgift 

zzträavfall och träbaserade skivor, 7,50 e/m3 zzbitumen avfall, t.ex. takfilt 29 e/m3 eller 

5,80 e/200 l säck 

zzlavoarer 5 e, wc-stolar 10 e 

zzbetongavfall 12 e/m3 zztegel 12 e/m3 zzplattor och kakel 12 e/m3 Fr.o.m. 1.1.2012 är avgiften för trasigt kakel 

den samma som för deponiavfall. 

zzplast 12e/m3 eller 2,40 e/200 liters säck 

zzbrännbart avfall 22 e/m3 eller 

4,40 e/200 liters säck 

zzdeponiavfall 29 e/m3 eller 

5,80 e/200 liters säck 

zzför asbestavfall förpackat i plast debiteras 

10 e för

Text: Johanna PeltoTimperi 

Foton: Timo Jakonen 

Det nästan tre och ett halvt år långa projektet Kelaa! tog slut i 

somras. De aktiviteter som ska främja hållbar konsumtion och 

materialeffektivitet kommer dock att fortleva i handlingar i 

vardagen de där små sakerna som kan ha stor effekt. 

”Jag använder tygkassar i stället 

för plastpåsar, får de håller 

mycket längre.” 

”Om jag behöver köpa möbler, 

letar jag först bland begagnade 

alternativ.” 

”Jag tog isär en gammal, trasig 

fåtölj och kunde återvinna allt. 

Det tog många timmar, men det 

var värt besväret.” 

”80 % av de kläder jag köper är 

begagnade.” 

www.pieniatekoja.fi 

Glädje.kräver.inga.grejer 


Små, små val 

Riikka Leskinen lilla val i 

vardagen är att cykla till jobbet.

Riikka Leskinen, som var ledare för projektet, 

konstaterar att de gångna åren 

var bråda tider. De startade på våren 

2008 och har under slutet av sommaren skrivit 

slutrapporter. De hann ordna mer än 200 evenemang, 

som hade mer än 20 000 deltagare. 

– Utställningen Kestävän arjen avaimet är 

fortfarande öppen på VALONIA och delar av 

den går att låna. Arbetet med kommuner, konsumenter 

och företagare för en hållbar konsumtion 

fortgår, och vi genomför evenemang 

i mån av möjlighet, berättar Riikka. 

– Mötet med människor har varit en av de 

viktigaste sakerna. Vår avsikt var att nå så många 

som möjligt av sådana människor som annars 

inte skulle delta i sådana här evenemang. 

Vi hoppas att det har varit en upplevelse att 

delta och att de har ett fint minne av evenemangen. 

Riikka framhäver att hållbar konsumtion 

är en positiv sak. Man får naturligtvis njuta av 

livet, men det betyder inte konsumtion och varor 

skulle göra en lycklig. 

Tanken på att glädje inte kräver grejer blev 

rätt snabbt valspråket för projektet. Det temat 

har varit bra för att stävja klimatförändringen 

och främja hållbar konsumtion och material- 

och energieffektivitet. 

Projektet genomfördes tillsammans av VA- 

LONIA och miljöservicen i Lahtisregionen och 

finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden. 

Åbonejdens avfallsservice har varit 

en aktiv lokal partner i projektet. 

– Vi har organiserat evenemang med TSJ 

och har använt deras kunskap till att kläcka 

idéer till teman och exempelvis göra en guide 

för stugägare. 

Närproducerad mat och säsongvaror 

Utöver enskilda konsumenter har projektet 

riktat sig till små och medelstora företag och 

dem som beslutar om upphandling inom den 

offentliga sektorn. 

– Företagen och kommunerna fattar beslut 

utifrån många faktorer, men jag tror att vår 

verksamhet har haft effekt. Lanseringen av ett 

märke för närproducerad mat i samarbete med 

nio Åborestauranger är ett konkret exempel, 

menar Riikka. 

Restaurangerna har förbundit sig att ta fram 

ett alternativ bland för-, huvud- och efterrätterna, 

där 80 procent av råvarorna är antingen 

närproducerade eller ekologiskt producerade. 

De tar också hänsyn till säsongen i sina val. 

Riikka berättar att de också ordnade möten 

med företrädare för kommunernas kosthåll 

i anslutning till projektet Kelaa!. Syftet var att 

fundera på hur upphandlingen kunde ta exempelvis 

klimataspekter i beaktande i högre grad 

än tidigare. De hittade också lösningar. 

– En viktig verksamhetsform var de tiotals 

olika verkstäder som vi arrangerade. De fick 

många deltagare. I verkstäderna kunde vi erbjuda 

en möjlighet att göra något själv och prova 

nya saker. Vi tillverkade till exempel smycken, 

satte möbler i skick och pimpade kläder, kons- 

Matvaror kräver stora naturresurser, 

som helt går till spillo 

om ingen äter maten. 

taterar Riikka och visar upp ett pärlband som 

hon gjort av gamla knappar i en verkstad. 

– Jag använder det här mycket. 

Gynna tjänster 

Avfall och särskilt att förhindra uppkomsten av 

avfall var ett tema. Inom projektet Kelaa! lärde 

de sig egentligen inte hur man sorterar, utan 

funderade på om man kan avstå från något redan 

i anskaffningsskedet. Eller exempelvis köpa 

tjänster i gåva i stället för varor. 

– Vi vill inte stå där med pekfingret och 

säga att ingen ska köpa något, eftersom det 

inte gynnar företagarna i regionen. Med tanke 

på helheten kan man stödja lokala företagare 

i service- och livsmedelsbranschen bättre genom 

att inte köpa importerad mat och onödiga 

engångsvaror. Hållbar konsumtion gynnar alla. 

Små mått och steg i vardagen 

Kampanjen Pieniä tekoja om små saker som 

alla kan göra har webbsidor där vanliga konsumenter 

får komma till tals. Folk kan berätta om 

de egna små val som de gjort. Av förslagen har 

många direkt eller indirekt att göra med att förebygga 

uppkomsten av avfall och att sortera. 

– En viktig enskild sak i projektet var att 

man inte ska köpa mat i onödan. Att framställa 

matvaror kräver stora naturresurser, som helt 

går till spillo om man slänger bort maten. För 

naturresurserna vore det bra att äta mer grönsaker 

och minska konsumtionen av kött. 

Riikka konstaterar att den sak som hon 

själv kommer ihåg och som tydligt har ändrat 

hennes egna vanor är att man inte ska köpa 

Små, små val: 

Kött eller grönt? Att välja grönsaker sparar 

naturresurser. 

mer mat än man behöver. Genom att planera 

inköpen och måltiderna och hålla ordning i 

kylskåpet kan man minimera mängden onödig 

mat. Hon har också lärt sig att köpa säsonsvaror, 

och hennes familj åt till exempel mycket 

kålbaserade rätter under vintern. 

– Jag har också sytt små lappar av gamla 

handdukar och kläder, som man behändigt kan 

använda till att torka barn kring munnen. Då 

behöver man inget hushållspapper och det är 

lätt att tvätta lapparna med annan tvätt, tipsar 

Riikka. 

Om vi alla byter 1 glödlampa till energisparlampa blir inbesparingen på ett år 

för 1 person för alla i Egentliga 

Finland 

för alla i Finland 

i el 49,3 kWh 23 GWh 261 GWh 

i koldioxidutsläpp 9,86 kg 4 540 kg 52 000 kg 

i pengar 4,93 euro 2,27 miljoner euro 26 miljoner euro 

Om vi inte slänger bort mat blir inbesparingen på en vecka 

för 1 person för alla i Egentliga 

Finland 

för alla i Finland 

i naturresurser 12 kg 5 520 kg 64 000 kg 

i koldioxidutsläpp 4 kg 1 840 kg 21 000 kg 

i pengar 3,5 euro 1,61 miljoner euro 19 miljoner euro 

Källa: www.pieniatekoja.fi 


”Vi rör om ännu lite djupare” föreslår skötare Robert Lemberg (t.v.). Stefan Peltonen och de andra inneboende deltar alltid i vardagens sysslor och små 

ekologiska gärningar. 

I.Hyddan.är.ekologi.en. 

del.av.vardagen 

Stefan Peltonen hämtar dagens matrester från köket – det är åter dags 

att besöka komposten och föra soporna till insamlingskärlen. Sortering 

och kompostering är naturlig del i avdelningen Hyddans vardag. Alla 

sophanteringssysslor utförs tillsammans med de inneboende. 

Kårkulla vårdhem ligger mitt ute i naturen 

i Pargas. I enheten Hyddan har man 

omsorg om sju personer. 

– I den här enheten tar vi miljöfrågorna i 

beaktande varje dag, berättar skötare Isabella 

Gröndahl-Engström. 

– Vi har komposterat i snart 10 år och vi 

sorterar soporna noggrant, fortsätter hon och 

lyfter upp lådorna för papper och batterier på 

kontorsbordet. Vi har också bland annat mätt 

elförbrukningen och genom vägning följt med 

mängden sopor som uppkommer. 

Denna verksamhet har enligt henne mycket 

långt startat på initiativ av skötare Jan Lindgård. 

Lindgård har alltid varit intresserad av 

ekologi och att spara naturresurser. Han har arbetat 

aktivt för att verksamheten vid Kårkulla 

ska vara så ekologiskt hållbar som möjligt. Han 


var med och grundade Kårkullas miljögrupp 

år 2005. Varje enhet har en egen representant 

i gruppen som sammankommer regelbundet. 

– Alla enheter har haft möjligheten att utveckla 

sin verksamhet i en mer ekologisk riktning, 

men ansvaret har man också burit själv, 

berättar Lindgård. Det har varit lätt att utveckla 

då utgångsläget var noll. 

Nu har Kårkullaområdet tre gemensamma 

avfallspunkter där det finns kärl för papper, 

kartong, glas, metall och batterier. I närheten av 

varje enhet finns också behållare för brännbart 

avfall och deponiavfall. Kårkullas serviceenhet 

tar emot el- och elektronikskrot, metallskrot 

och farligt avfall och transporterar det vidare 

till avfallscentralerna. Av Kårkullaenheterna 

har två på eget initiativ skaffat kompost och 

börjat kompostera matresterna. 

Text: Tuuli Meriläinen 

Foto: Mika Okko 

Aprikosgröt blir mylla 

Stefan för ämbaret med bioavfall till komposten 

på gården tillsammans med skötare Robert 

Lemberg. Komposten ryker då de öppnar 

locket. Äggskal, kaffesump och brödbitar blandas 

ner i massan med en grep, filburken som 

hamnat fel plockar Stefan upp. Den isolerade 

komposten är en gåva av TSJ och den har fungerat 

utmärkt ända sedan den hämtades till 

Hyddan i början av år 2011. Lemberg blandar 

regelbundet ner sågspån i kompostmassan för 

att den inte ska bli för våt. 

– Tidigare har vi bara haft själv hopplockade 

kompostbehållare och kompostramar, berättar 

Lindgård. 

Våren 2010 följde Hyddan med hur mycket 

avfall som uppkom på avdelningen. Under försöket 

blev det klart att mängden bioavfall un-

der en vecka varierar mellan 5 och14 kilo. 

Gröndahl-Engström låter förstå att mangoaprikosgröten 

inte hör till de inneboendes favoriter. 

Mängden matrester beror mycket på menyn. 

Kompostmassan som har uppkommit tack vare 

komposteringen har använs I Hyddans egen trädgård. 

Den mogna kompostmassan har man täckt in 

med plast och sedan har man planterat några squashplantor 

på toppen eller så har man använt myllan i 

blomkrukorna. 

Frivillighet a och o 

Alla avfallsservicesysslor utförs tillsammans med de 

inneboende, men ingen tvingas med. Lindgård konstaterar 

att sorteringen ju är beroende av det egna 

intresset också i livet utanför Hyddan. 

I allmänhet utgör det inga problem för de inneboende 

att förstå sig på sorteringen eller klara av den. 

– Jag har fört bra diskussioner med dem kring 

ämnet. Ibland kan de ha problem att förstå att man 

ibland måste frångå reglerna, till exempel att vi inte 

lägger riktigt smutsig folie i metallinsamlingen. 

Certifiering är drömmen 

Ett av miljögruppens önskemål har varit att miljöarbetet 

skulle kunna certifieras för att det skulle få den 

uppskattning det förtjänar. 

– Det finns inte något lätt miljösystem för aktörer 

av vår typ. Vi skulle behöva ett liknande system som 

Grön Flagg-programmet, men det är utvecklat för 

skolor och daghem. ISO-certifieringssystem och andra 

jämförbara system är alldeles för dyra och tungrodda 

för en så här liten enhet. 

Enheter som Hyddan kan istället själv välja valfritt 

certifieringssystem och sedan friskt anpassa kriterierna 

till den egna verksamheten. Det krävs i och 

för sig inga certifikat för att utöva ekologiskt hållbar 

verksamhet utan det viktigaste är ju att man internt 

kommer överens om spelreglerna och införlivar dem 

i de dagliga rutinerna. 

– Jag rekommenderar absolut kompostering och 

önskar att andra motsvarande instanser skulle utveckla 

sin verksamhet i en hållbar riktning, betonar 

Lindgård. De egna och de inneboendes aha-upplevelser 

är givande. 

Kårkulla 

samkommun 

Kårkulla vårdhem i Pargas är en del av 

Kårkulla samkommun. Kommunerna 

köper sådan service av Kårkulla som 

de inte själv producerar, som till exempel 

specialvård av utvecklingsstörda samt alkoholistvård 

på svenska. Kårkulla omfattar 

över 90 verksamhetsplatser. Vid Kårkulla 

vårdhem i Pargas bor sammanlagt 

ca 90 personer. 

Källa: www.karkulla.fi 

? 

Läsarfrågor 

Fråga eller ge artikelförslag. 

Vi svarar på denna spalt. 

I vårens enkät i Vi ger mer igen gav läsarna många fina 

uppslag till artiklar i tidningen. Vi tackar för dem! Den här 

gången har vi valt läsarfrågorna bland enkätsvaren. 

Varför kan inte ett mottagningsställe för 

farligt avfall placeras i ett avfallsskjul vid 

ett höghus? 

Farligt avfall medför som namnet antyder 

fara för hälsa och miljö. Lagring av sådant 

avfall måste därför alltid vara övervakat och 

uppfylla strikta säkerhetsbestämmelser. De 

tekniska kraven, bokföringsskyldigheten 

och övervakningen går inte att ordna i ett 

husbolags avfallsrum. De strikta lagringsbestämmelserna 

gäller inte hushåll, men det 

är naturligtvis alltid viktigt att vara försiktig 

när man har farligt avfall hemma. 

Varför får man inte slänga bruna papperskassar 

i pappersinsamlingen? 

Alla papperspåsar och -kassar hör hemma 

i kartonginsamlingen. Bruna fibrer i det 

insamlade pappret ger upphov till färgfel i 

det färdiga returfiberpappret. Tryckfärg kan 

däremot tas ur återvunnen fiber genom 

avfärgning. Bruna kuvert, som förekommer 

i små mängder, kan man ändå lägga bland 

insamlingspapper tillsammans med annan 

post. Det är bra att slänga tidningar och annat 

papper lösa i behållaren, utan påsar och 

andra omslag. 

Hur kan en privatperson göra sig av med 

avfall på ett datasäkert sätt? 

Arkivavfall mottas och förstörs av exempelvis 

Paperinkeräys Oy (Ilmarinengatan 11, 

Åbo, kl. 8–16) Arkivavfall kan också föras 

till en separat behållare för arkivavfall vid 

Toppå avfallscentral, som skickar avfallet 

vidare för förstöring. Behandlingen är avgiftsbelagd. 

Fastän vanligt insamlingspapper 

och brännbart avfall transporteras och 

hanteras maskinellt och i regel i slutna rum, 

går det inte att ge fullständiga garantier för 

informationssäkerheten. Därför är det bra 

att strimla sekretessbelagda dokument för 

säkerhets skull, om du lägger dem i en vanlig 

avfallsbehållare. 

Vad är det för skillnad på brännbart avfall, 

energifraktion och energiavfall? 

Sorteringsanvisningarna och benämningarna 

på avfall som går till energiutvinning 

är olika vid olika förbränningsanläggningar. 

Anläggningar med rosterpanna som är 

avsedda för förbränning av kommunalt 

avfall kan behandla dagligt avfall från hushåll. 

Brännbart avfall innehåller också vått 

och orent material, såsom blöjor, dammsugarpåsar 

och potatisskal. Energifraktionen 

innehåller avfall från företag och går till 

framställning av komplementbränsle, och 

sorteringskraven är striktare. Energiavfall innehåller 

främst rena förpackningsmaterial, 

särskilt plaster. Inom branschen talar man 

ofta om avfallsfraktioner, när man avser 

olika sorterade avfallsslag. Energiavfall och 

energifraktion är således samma sak i praktiken. 

I vilket avfall ska man slänga blisterförpackningar 

för medicin nuförtiden? 

Folien för tabletterna kan slängas i behållaren 

för vanligt brännbart avfall. Tidigare 

rekommenderades att blisterförpackningar 

ska sorteras som deponiavfall på grund 

av den PVC-plast som de innehåller. Enligt 

uppgift av läkemedelstillverkarna används 

dock PVC-plast allt mer sällan i förpackningarna, 

varför det inte längre finns behov av 

att separera dem. Den tunna aluminiumfolien 

hindrar inte heller att förpackningarna 

behandlas i en förbränningsanläggning. 


MILJÖBILEN YRJÖS TIDTABELL 

ERSBY Simonby vägskäl, återvinningspunkten 

MÅN 12.12 • 17.30–18.00 ONS 14.3 • 14.30–15.00 

LIELAX Backasplan, återvinningspunkten 

MÅN 12.12 • 14.30–15.00 ONS 14.3 • 17.30–18.00 

NORRA CENTRUM Strandvägen, St1 

MÅN 12.12 • 16.00–16.30 ONS 14.3 • 16.00–16.30 

SKRÄBBÖLE Ringvägen 1, återvinningspunkten 

MÅN 12.12 • 16.45–17.15 ONS 14.3 • 15.15–15.45 

TENNBY Tennbyvägen 29, Sale, återvinningspunkten 

MÅN 12.12 • 15.15–15.45 ONS 14.3 • 16.45–17.15 

VIKOM, NAGU 

TIS 29.11. • 17.00–19.00 TIS 21.2 • 17.30–19.00 

Mobilen besöker Nagu 

i november 

Mobilen, dvs. sorteringsstationen på hjul och Yrjö-bilen besöker 

Nagu den 29 november för att ta emot bland annat 

skrymmande avfall samt farligt avfall. 

Bilen stannar i Vikom vid avfallspressarna vid Skärgårdsvägen kl. 

17.00-19.00. Mobilen tar emot t.ex. möbler, gamla elapparater och 

elektronikutrustning samt släpkärrslass med byggavfall. Yrjö-bilen 

tar emot farligt avfall. 

Precis som de fasta sorteringsstationerna tar bilen endast emot 

avfallspartier som ryms på en släpkärra. Större partier ska köras direkt 

till Toppå avfallscentral i Åbo. 

Betalningen för de olika typerna av avfall sker på plats, med 

bank- eller kreditkort. Prislistan finns på sidan 7. Prisuppgifter fås 

också på tfn 0200 47470 vardagar kl. 9-16. Farligt avfall från hushållen 

tas alltid emot utan kostnad och det samma gäller el- och 

elektronikskrot av olika slag. 

Bilarna tar emot följande typer av avfall: 

deponiavfall, möbler, trä, sanitetsporslin, fönster, byggavfall, el- och 

elektronikskrot (max 2m 3 dvs. ca en släpkärra), farligt avfall (inte 

fyllda oljetunnor) 

Alternativen till Mobilen finns i Korpo och Pargas. Rauhala avfallscentral 

i Pargas har öppet alla vardagar och Korpo sorteringsstation 

två gånger i veckan samt den första lördagen varje månad. 

Kontaktinformation finns här intill. 

Tilläggsuppgifter: Cati Huhta, tfn 020 728 2117 

eller cati.huhta@tsj.fi 


RAuhALA AVFALLSCENTRAL 

Sydmovägen 173, Pargas 

tfn 020 728 2160 

mån 12–20, tis–fre 10–18 

Från 2.1.2012 mån kl. 12-19, tis, ons 

och fre kl. 10-17, tor stängt 

ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE AB 

Formansgatan 2, 3 vån, 20100 ÅBO 

tfn 020 728 2100 | öppet mån–fre kl. 9–16 

• TSJ:s servicenummer 0200 47 470 (pvm, mpm) 

• www.tsj.fi/hem 

TOppÅ AVFALLSCENTRAL 

Långholmsgränden 7, Åbo 

tfn 020 728 2130 

mån–fre 6.30–21 

Från 2012 är avfallscentralerna och sorteringsstationerna öppna under 

stugsäsongen april-september den sista lördagen varje månad kl. 10-15. 

pARGAS ÅTERVINNINGSCENTRAL 

Bergvägen 6, tfn 020 728 2170 

mån kl. 12–20, tis-ons kl. 9–17, 

fre kl. 10–14 och den första lördagen varje mån kl. 10–14. 

Skärgårdens sorteringsstationer 

Stationernas öppettider ändrar vid årsskiftet. Nedanstående tider gäller till 

slutet av år 2011. 

KORpO SORTERINGSSTATION 

tis 8–10, tor 15–17 och den första 

lördagen varje månad kl. 9–11 

Stationsskötare: Sören Andersson, 

tfn 0400 822 968 

hOuTSKäRS 

SORTERINGSSTATION 

tis 15–17 samt den sista lördagen 

varje månad kl. 10–13 

Stationsskötare: Sören Andersson, 

tfn 0400 822 968 

INIö mOTTAGNINGSpuNKT 

Mottagning av el- och elektronikskrot, 

möbler och farligt avfall bredvid kommunens 

områdeskontor. Anmälning 

Harri Eloranta, tfn 040 4886 039 

SORTERINGSSTATIONEN 

möRTTILä, uTö 

öppettiderna meddelas på butikens 

anslagstavla 

Stationsskötare: Aaro Kantonen, 

tfn 0400 591 447 

Återvinningscentralen 

erbjuder transportservice 

Har du överblivna möbler och andra föremål i gott skick hemma eller på 

stugan som du vill bli av med? Eller skrymmande avfall i förrådet men 

ingen bil eller släpkärra som skulle behövas för transporten? I bägge fallen 

kan du höra dig för om transporthjälp från Pargas återvinningscentral. 

Inom Pargas centrum kostar det 10 euro att få saker i gott skick körda till eller 

från återvinningscentralen. Vid längre transporter avgörs transportpriset från fall 

till fall. 

Återvinningscentralens bil kan också transportera avfall från hemmen i Pargasområdet 

till Rauhala avfallscentral. Då kostar transporten av högst tre föremål 

35 euro, och 70 euro för 4-6 föremål. 

Tilläggsuppgifter: Jan-Egon Aaltonen, tfn 020 728 2171 

Återvinningscentralen 

säljer och tar 

emot använda möbler 

och andra föremål i 

gott skick.

Vi ger mer igen, nr 2/2011 Väståboland (pdf)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?