Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

Rapport 

Kemikalier in på 

bara skinnet 

Plastskor från hela världen

Förord 

Naturskyddsföreningen har i 100 år arbetat med att skydda 

natur och miljö i Sverige och i 20 år med konsumentmaktsarbete. 

Sverige är i många fall ett föregångsland vad gäller 

miljöfrågor. Ändå säljs produkter som innehåller miljö- och 

hälsofarliga kemikalier i svenska butiker. 

Naturskyddsföreningen gör årligen produktundersökningar 

och har de senaste åren bl.a. undersökt förekomsten 

av miljö och hälsofarliga kemikalier i solskyddsprodukter, 

t-shirts, handdukar och impregneringsspray. Den här 

gången har plastskor undersökts. Undersökningen har 

gjorts i samarbete med sex organisationer: 

• EcoWaste i Filippinerna 

• Toxics Link i Indien 

• GroundWork i Sydafrika 

• NAPE i Uganda 

• Envirocare i Tanzania 

• Balifokus i Indonesien 

© Naturskyddsföreningen 

Text: Frida Hök. Avsnittet Analysmetod (s 18) är skrivet av analaysföretaget Swerea 

och projektledare Anders Blom. 

Analys: Swerea 

Bearbetning och form: Duolongo 

Foto: Mikael Kårelind 

Artikelnummer: 8 9401 

ISBN: 978-91-558-0003-1 

Denna studie har gjorts med bidrag ifrån SIDA. Innehållet, åsikter och slutsatser 

är dock helt Naturskyddsföreningens. 

Naturskyddsföreningen samarbetar med dessa organisationer 

och vill med denna undersökning utöka samarbetet, 

bredda diskussionen om miljö- och hälsofarliga kemikalier 

i varor och sprida metoden att använda konsumentmakt för 

att få tillstånd en förändring. 

Den här undersökningen visar att skor inköpta över hela 

världen innehåller till exempel reproduktionsstörande mjukgörare, 

giftiga tennorganiska föreningar samt tungmetallerna 

kadmium och bly. Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna 

vill med undersökningen få 

poli tiker att inse att det krävs en skarpare lagstiftning för 

att begränsa användningen av miljö- och hälsofarliga 

kemikalier. Branschen själv har hittills inte visat sig kunna ta 

ansvaret för konsumenternas hälsa och miljöns bästa. 

Mikael Karlsson 

ordförande

Innehåll 

kemikalier in på bara skinnet 

Sammanfattning 4 

Inledning 5 

Samarbetspartners 6 

Produktion och konsumtion av skor 7 

Kemikalier i plastskor 8 

Miljö- och hälsoegenskaper hos de testade kemikalierna 9 

Ftalater 9 

Tungmetaller 9 

Azofärgämnen 11 

Tennorganiskaföreningar 11 

PAH (polyaromatiska kolväten) 12 

Lagstiftning i Sverige och EU 13 

Ftalater 13 



Tennorganiska föreningar 14 

Skor som avfall – kemikaliernas spridning i miljön 15 

Metod 16 

Val av produkter för analys 16 

Analysmetod 19 

Halogener 19 

Ftalater 19 

PAH 19 


Tennorganiska föreningar 20 


Kontroll av lagefterlevnad gällande konsumentinformation 20 

Resultat 21 

Diskussion 25 

Råd och krav 28 

Referenser 29 

3

Sammanfattning 

Skoindustrin är en av världens mest globaliserade industrier. 

Skor, och särskilt plastskor som analyserats i denna 

studie, har blivit en slit-och-släng-vara för många människor 

världen över. 

I tillverkningen av plastskor används flera olika typer av 

kemikalier som kan orsaka miljö- och hälsoproblem. Dessa 

kemikalier kan ge upphov till skador för de arbetare som 

hanterar kemikalierna eller skorna. De kan skada miljön 

när skorna slits och när de slängs. Kemikalierna kan också 

orsaka hälsoproblem för den som använder skorna. Men 

den som köper ett par skor får sällan veta vilka kemikalier 

de innehåller eller var skorna tillverkats. 

Den här undersökningen har gjorts i samarbete med sex 

av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer i 

Filippinerna, Indien, Sydafrika, Uganda, Tanzania och 

Indonesien. Varje organisation har köpt in skor som sedan 

analyserats med avseende på ett antal kemikalier som kan 

orsaka miljöproblem i landet där de tillverkas eller där skorna 

används och slängs. Kemikalierna är utvalda för att de 

också kan orsaka hälsoproblem för dem som arbetar i fabriken 

eller för dem som köper och använder skorna. 

Analyserna visade att 17 av de 27 testade skorna innehöll 

en eller flera av de testade ftalaterna. Den reproduktionsstörande 

ftalaten DEHP fanns i olika halter i alla dessa 17 

produkter. Den högsta halten, 23,2 %, hittades i ett par flipflops 

från Sydafrika. 

4 


DEHP är ett av sju prioriterade ämnen på EUs kandidatlista 

för särskilt farliga ämnen, så kallade SVHC (Substances 

of Very High Concern). EU-kommissionen kan besluta att 

tillståndsplikt ska gälla för användningen av dessa ämnen 

i specifika fall. 

Analyserna som gjorts visar också att flera skor innehåller 

PAH (polyaromatiska kolväten), tennorganiska föreningar 

och tungmetaller. Två par skor innehöll kvicksilver 

och flera innehöll bly och kadmium. 

Studien visar att innehållet av kemikalier inte är kopplat 

till var skorna är tillverkade eller inköpta. Det går inte heller 

att dra några slutsatser om kemikalieinnehåll utifrån 

produktens pris. 

Naturskyddsföreningen och de medverkande organisationerna 

vill med denna rapport visa på miljö- och hälsoproblem 

relaterade till en vanlig konsumentprodukt. Med 

anledning av resultatet vill vi också uppmana konsumenter 

att fråga efter produkter utan miljö- och hälsofarliga kemikalier 

samt uppmana skoindustrin att ta sitt ansvar för 

människors hälsa och för vår gemensamma miljö genom 

att säkerställa att skor produceras utan innehåll av farliga 

ämnen. 

Resultatet i rapporten visar också på behovet av skärpt 

lagstiftning på internationell nivå, på EU-nivå och på nationell 

nivå som leder till utfasning av farliga kemikalier i 

varor.

Inledning 

Naturskyddsföreningen har under flera år arbetat med att 

göra den svenska textilbranschen uppmärksam på hur 

kemi kalier i textil kan skada miljö och människa, både i 

landet där produkterna tillverkas och i landet där de används. 

Många företag inom textilbranschen har senaste åren 

fått upp ögonen för de problem som textilindustrin orsakar. 

Vissa av dessa arbetar nu aktivt för att få till stånd en förändring. 

Skor är liksom textil en stor global handelsvara och en 

modevara där trenden går mot att köpa nytt allt oftare. 

Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna 

vill med denna undersökning visa på att även skor kan vara 

problematiska ur miljö- och hälsosynpunkt och att den 

lagstiftning som finns på området är otillräcklig. 


Ett syfte med den här studien är att visa på vidden av problemet 

med farliga kemikalier som ftalater, tennorganiska 

föreningar och tungmetaller. Syftet har också varit att visa 

att problemet med miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor 

är likartade över hela jorden, trots att lagstiftningen skiljer 

sig åt. 

Att analysera vardagsprodukter med avseende på miljöoch 

hälsofarliga kemikalier är en mycket effektiv metod för 

att få vanliga konsumenter att engagera sig i miljö- och kemikaliefrågor. 

Detta har också varit ett syfte för undersökningen. 

Metoden som sådan har spridit sig i Sverige och 

används numera av många olika intresseorganisationer, 

även i andra länder. 

5

Samarbetspartners 

Denna studie har gjorts i samarbete med sex av Naturskyddsföreningens 

samarbetsorganisationer i Syd. 

EcoWaste 

The Ecological Waste Coalition of the Philippines, 

EcoWaste, är ett nätverk med över 75 aktiva intressegrupper 

och rörelser, verksamma i Filippinerna, etablerat år 2000. 

EcoWaste arbetar för att uppnå ”Zero Waste” till år 2020, 

genom att bland annat informera om de mest klimatvänliga 

och ekologiskt hållbara sätten att hantera avfall. 

EcoWaste verkar också för giftfri produktion av varor. I 

samarbete med Naturskyddsföreningen arbetar EcoWaste 

för att informera allmänhet och beslutsfattare om att kemikalier 

i produktion och vid användning av varor kan vara 

ett problem för människors hälsa och miljön. 

Toxics Link 

Toxics Link, Indien, började som en plattform för informationsutbyte 

1996, och arbetar idag på både lokal nivå och 

policynivå genom olika nätverk. Toxics Link verkar för en 

giftfri hälsosektor och giftfria livsmedel och arbetar med 

elektroniskt avfall, produktsäkerhet, avlopp och återvinning. 

Med hjälp av det finansiella stöd Toxics Link får av 

Naturskyddsföreningen kan organisationen i sin tur stödja 

och lära upp mindre ideella organisationer om kemikaliefrågor. 

GroundWork 

GroundWork, Sydafrika, tillhör Friends of the Earth 

International och bildades 1999. GroundWork är känt för 

sitt framgångsrika arbete kring industrikemikalier och för 

hur organisationen stärker de svagas röst i samhället och 

lyfter frågan om det orättvisa i att fattiga människor ofta 

lever i de mest förorenade områdena och har dålig tillgång 

till naturresurser. GroundWork arbetar framför allt i 

Sydafrika, men även i dess grannländer, både på lokal nivå 

och på policynivå. 

6 


NAPE 

National Association of Professional Environmentalists in 

Uganda, NAPE, bildades 1997. NAPE arbetar bland annat 

med hållbar kemikaliehantering, bevarandet av naturresurser 

som vatten, energi, skog och våtmarker. NAPE 

arbetar också aktivt med genderfrågor och mänskliga 

rättigheter. NAPEs samarbete med Naturskyddsföreningen 

handlar om att informera allmänhet och beslutsfattare om 

att kemikalier vid tillverkning och i varor kan vara ett problem 

för människors hälsa och miljön. 

Envirocare 

Envirocare, Tanzania, bildades 1993. Envirocare strävar 

efter att väva in frågor om mänskliga rättigheter, gender 

samt hiv/aids i sitt arbete. Hållbar kemikaliehantering, rättigheter 

till skog och mark, ökat ekologiskt jordbruk och 

ökad trädplantering i Tanzania är prioriterade områden. 

Envirocares samarbete med Naturskyddsföreningen handlar 

om att hjälpa arbetare på textilfabriker i Tanzania, samt 

att minska utsläppen från fabrikerna. 

Balifokus 

Balifokus, Indonesien, bildades år 2000, och arbetar med 

att öka livskvaliteten och samhällets kapacitet ur sociala, 

hälsomässiga och ekonomiska perspektiv. Balifokus vill 

förbättra miljön i städerna genom att kontrollera nedsmutsning 

och utsläpp, särskilt med fokus på kemikalier. 

Balifokus verkar bland annat för kostnadseffektiva vattenreningsverk 

för småskalig industri och har startat flera olika 

sanitets- och avfallsprogram på Bali. I samarbete med 

Naturskyddsföreningen har Balifokus startat Indonesia 

Toxics Free Network, för att stötta och lära upp andra miljöorganisationer 

i arbetet med kemikaliefrågor.


Produktion och konsumtion av skor 

Globalt 

Idag är skoindustrin en av de mest globaliserade industrierna 

i världen. En sko som är designad i Sverige kan vara 

tillverkad i Kina och innehålla delar som är tillverkade i 

andra länder. Skor transporteras ibland till exempelvis 

Italien, där de slutbehandlas för att sedan skickas vidare till 

landet där de ska säljas. 

Den svenska organisationen Rena Kläder skriver i sin 

rapport Hur skor vi oss? att den globaliserade skoindustrin 

i många fall orsakar stora problem för arbetarna som tillverkar 

skorna. Lim, härdningsmedel och rengöringsmedel 

kan orsaka hudirritation, yrsel och i värsta fall leukemi. I 

många fabriker saknas skyddsutrustning och arbetarna får 

sällan information om riskerna med produktionen. 1 

Sverige 

Sveriges skoindustri var som störst mellan åren 1930 och 

1940. På 1950-talet släpptes importen av skor fri. Konkurrensen 

blev hård för de svenska tillverkarna och många gick 

i konkurs. 2 

Enligt SCB (Statistiska centralbyrån i Sverige) ökade 

importen av skor till Sverige mellan 1998 och 2008 från 

42 349 ton till 55 815 ton, eller från knappt 9 miljarder kronor 

1998 till nästan 12 miljarder kronor 2008. 

I SCB:s statistik kan man få fram specifika siffror för import 

av plastskor, genom kategorin ”6 402 Skodon med yttersulor 

och överdelar av gummi eller plast”. Gruppen exkluderar 

vattentäta skor och kan därmed sägas vara representativ 

för den typ av skor som ingått i denna undersökning. 

2008 importerades 8 923 ton plastskor till Sverige, till ett 

värde av knappt 1 miljard kronor. Det är mer än 55 % ökning 

på tio år. 

De flesta skor som finns i denna specifika kategori importerades 

från Kina, som stod för 5 438 ton 2008. Det är 

nästan hälften av alla plastskor som importerades till 

Sverige. Importen av skor från Kina till Sverige har ökat med 

nästan 800 % de senaste tio åren. De sex största aktörerna 

på den svenska skomarknaden är Eurosko, Vagabond, 

Nilson Group, ANWR, Scorett och Ecco. 1 

Företag som importerar textilier, kläder, lädervaror och 

skor ingår i den svenska branschorganisationen Textilimportörerna. 

Denna arbetar för att EU ska avskaffa alla 

importrestriktioner. De arbetar även med miljöfrågor och 

uppförandekoder och har tagit fram en kemikaliehandledning 

för sina medlemmar. Några av Textilimportörernas 

medlemmar säljer skor, exempelvis Stadium, Intersport, 

H&M och Lindex. 3 Renodlade skoföretag är i dagsläget inte 

medlemmar hos Textilimportörerna. 

7

Kemikalier i plastskor 

Plast och gummi som används som råvara i de skor som 

testats i denna undersökning innehåller kemikalierester 

från själva råvaran. De kan också innehålla kemikalier som 

tillsatts för att ge råvaran en specifik egenskap eller som 

använts vid tillverkningen. Vid infärgning av plast eller 

gummi används hjälpkemikalier som till viss del stannar 

kvar i skon. Skorna kan också vara efterbehandlade med 

exempelvis antibakteriella ämnen. När skor limmas ihop 

används lim som ofta innehåller härdningsmedel och lösningsmedel. 

1,2 

Lösningsmedel kan vara hälsofarliga för dem som tillverkar 

och hanterar produkten eller använder den. 

Lösningsmedel kan orsaka allt ifrån yrsel till leukemi och 

8 


förlamning vid inandning. Rester av lösningsmedel kan 

också finnas kvar i produkten när den kommer ut i butik. 

Om ämnet är allergiframkallande kan det även orsaka 

prob lem bland allergiker och butikspersonal. 1,2 I denna 

undersökning har inte de analyserade skorna testats för 

förekomst av lösningsmedel. Det beror på flera orsaker. Dels 

ekonomiska skäl, dels att lösningsmedel är flyktiga vilket 

gör att problemet med lösningsmedel till största delen är ett 

arbetsmiljöproblem. Studien fokuserar inte på arbetsmiljön, 

vilket är ännu ett skäl till att lösningsmedel valts bort 

för analys. Skorna har dock analyserats för förekomst av 

PAH eftersom dessa ämnen kan ingå som förorening i gummiråvaran.


Miljö- och hälsoegenskaper 

hos de testade kemikalierna 

Ftalater 

Användningsområde 

Ftalater är en grupp kemikalier som framförallt används som 

mjukgörare i polyvinylkloridplast (PVC). Utan tillsats av 

mjukgörare skulle PVC-plasten vara stel och skör. Många 

konsumentprodukter, däribland bygg- och inredningsmaterial, 

förpackningsmaterial till mat samt leksaker, kan innehålla 

PVC-plast. Ftalater används även i kosmetik, bland 

annat som denatureringsmedel för alkohol (ett ämne som 

gör alkoholen odrickbar) och som doftförstärkare i parfymer. 


Ftalaten DEHP är klassificerad som reroduktionstoxisk 

kategori 2, R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) och 

R61 (kan ge fosterskador). DBP och BBP är klassificerade 

som reproduktionstoxiska kategori 2 & 3, R61 (kan ge fosterskador) 

och R62 (möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga). 

Övriga analyserade ftalater har i dagsläget ingen 

officiell klassificering. 

Ftalaterna är inte kemiskt bundna till PVC-plast, vilket 

gör att de med tiden lakas ur till vatten eller evaporerar från 

plasten till luften. Människor utsätts för ftalater från fosterstadiet 

och under resten av våra liv, via maten vi äter, 

luften vi andas och vid direkt hudkontakt. 

Exponeringen av människa för ftalaten DEHP (dietylhexylftalat) 

i människa har noggrant studerats. I medeltal 

är den 3-30 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 4 . Detta innebär 

att vi emellanåt kan exponeras för halter som överstiger de 

riktvärden på 37 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , respektive 

20 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , som EU respektive 

naturvårdsverket i USA har fastställt som tolererbara. 

Exponeringen för andra ftalater är inte lika känd. Flera 

ftalater, till exempel DBP (dibutylftalat) och BBP (bensylbutylftalat) 

4,5 , används i volymer som närmar sig DEHPanvändningen. 

Det finns också ftalater som förväntas öka 

i användning som ersättare till DEHP, till exempel DINP 

(diisononylftalat), DNOP (dinoktylftalat) och DIDP (diisodecylftalat)6. 

Ftalater förknippas med allvarliga hälsorisker. I djurförsök 

har man sett att exponering för ftalaterna DBP, BBP, DIDP, 

DINP och DEHP under graviditeten kan leda till fosterdöd, 

allvarliga missbildningar, permanent försämrad funktion 

hos testiklar och minskad födelsevikt 5,7. 

Ftalatexponering under fosterstadiet kan leda till ofullständig 

testikelutveckling och minskad penisstorlek hos 

pojkar 8 . Exponering för vissa ftalater under fosterstadiet 

misstänks även kunna förändra hur cellerna svarar på könshormon 

i vuxen ålder och detta kan vara en av orsakerna 

bakom minskad fertilitet hos män 9 . 

Kunskaperna om ftalaternas miljöeffekter är begränsade, 

vilket är oroande med tanke på att ftalater hittas i vatten, 

sediment, jord och organismer. Men olika organismer som 

exponerats för ftalater i laboratorieförsök visar vilka effekter 

vi kan förvänta oss i miljön. Det gäller allt från skador 

på individnivå, som cellskador och ändrade enzymaktivitet, 

till strukturella förändringar i ekosystemen. 

Tungmetaller 

Vissa metaller har ingen känd biologisk funktion, till exempel 

arsenik, kadmium, krom, bly och kvicksilver. Andra 

metaller behövs för att celler ska fungera normalt, till exempel 

koppar, nickel, järn och zink. De flesta metaller är giftiga 

i höga koncentrationer 10 . De metaller som inte har 

någon biologisk funktion kan även vara giftiga i mycket låga 

koncentrationer 10 . 

Användningsområden 

I en del färgämnen används tungmetaller som pigment. I 

vissa fall används också tungmetaller som stabilisatorer för 

att göra plastmaterial mer hållbara. 


Tungmetaller är grundämnen och skiljer sig från lättmetallerna 

genom en högre densitet. De flesta tungmetaller och 

deras föreningar är giftiga, speciellt bly, kadmium och kvicksilver. 

Tungmetallerna är i regel farliga för användaren, efter- 

9

som de har cancerframkallande eller allergena egenskaper. 

Tungmetaller är också ofta giftiga för vattenlevande djur och 

växter. 

Arsenik 

Arsenik är klassificerat som cancerframkallande enligt 

IARC grupp 1 (cancerogen för människa). Arsenik kan även 

ge upphov till olika typer av kromosomskador och fosterskador. 

2 , 12 Arsenik är mycket giftigt för vattenlevande organismer. 

Arsenikföreningar verkar starkt irriterande på hud, 

ögon och slemhinnor. 12 

Bly 

Bly används som tillsats i färger och som stabilisator i plast 

för att göra plastmaterialet mer hållbart 20 . 

Bly tillhör de värsta miljögifterna och kan ansamlas i 

kroppen, framför allt i skelettet där det kan skada benmärg 

och kroppens bildning av röda blodkroppar 2 . Bly påverkar 

neurologiska funktioner som kan mätas i form av minskande 

intelligens. EU klassificerar blyföreningar som ”farliga 

vid inandning och förtäring” och de ”kan ansamlas i 

kroppen och ge skador”, ”ge fosterskador” och ”möjlig risk 

för nedsatt fortplantningsförmåga”. 12 

Bly och blyföreningar är mycket giftiga för vattenlevande 

organismer 12 . 

Kadmium 

Kadmium används som pigment i färg 2 . Kadmium används 

också i plast för att göra plastmaterialet mer hållbart. 

Kadmium tillhör de värsta miljögifterna och kan ge skador 

på njurarna, nervsystemet och hormonsystemet samt 

genetiska skador, fosterskador och fortplantningsstörningar. 

Kadmium är mycket giftigt vid inandning och kan 

orsaka cancer. Kadmium är mycket giftigt för fisk, kräftdjur 

och alger och kan dessutom bioackumuleras. 12 

10 


Kobolt 

Kobolt kan ingå som pigment i färg. Kobolt är klassificerat 

inom EU som allergiframkallande vid inandning och hudkontakt. 

Kobolt är misstänkt cancer framkallande enligt 

IARC (International Agency for Research on Cancer) klass 

2B, möjligen cancerframkallande hos människa. Kobolt är 

giftigt för vattenlevande organismer och har hög potential 

för bioackumulering i fisk. 12 

Koppar 

Kopparjonen är mycket giftig för vattenlevande organismer 

och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. 

Koppar har relativt låg bioackumulerande potential i fisk, 

men däremot sker bioackumulation i fytoplankton (små 

alger och vissa bakterier som svävar fritt i vattnet). 12 

Krom och kromföreningar 

Krom kan ingå som pigment i starka färger. Krom förekommer 

i flera oxidationstillstånd, där krom 3+ och krom 6+ 

tillsammans med metalliskt krom (krom 0) är vanligast. 

Krom 6+ är den form som har högst giftighet. 12 

Krom 6+ är cancerframkallande. Ämnet är mutagent, 

vilket innebär att det skadar cellernas arvsmassa. Ämnet är 

starkt allergiframkallande och kan orsaka eksem vid upprepad 

hudkontakt. Vid intag av större mängder har effekter 

på njure, lever, blod, samt nedsatt fortplantningsförmåga 

observerats. Krom 6+ är mycket giftigt för vattenlevande 

organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i 

12, 13 

vatten miljön. 

Kvicksilver 

Kvicksilver tillhör de värsta miljögifterna och kan ansamlas 

i kroppen och ge skador på njurar och centrala nervsystemet. 

Vid kontakt med huden kan allergi uppstå. Kvicksilver 

är toxiskt, miljöfarligt och mycket giftigt för vattenlevande 

organismer och har mycket hög bioackumulerande förmåga 

hos fisk. 12

Mangan 

Mangan kan vid inandning och genom dricksvatten ge neurologiska 

skador med symtom som svaghet, muskelsmärtor 

och apati. Mangan är giftigt för vattenlevande organismer 

och har mycket hög bioackumulerande förmåga hos fisk. 12 

Nickel 

Nickel kan ge kontakteksem. Nickel är bedömt som möjligen 

cancerframkallande för människor (IARC 2B) och 

nickelföreningar är bedömda som cancerframkallande vid 

inandning (IARC 1) 14 . Nickel är relativt ogiftigt för fisk och 

kräftdjur, men mycket giftigt för vissa alger. Nickel har låg 

bioackumulerande förmåga hos fisk. 12 

Zink 

Zink används som pigment i färg 2 . 

Inandning av zinkhaltig ånga kan ge halsont, feber, frossa 

och muskelvärk 2 . Zink är klassificerat som mycket giftigt 

för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter 

i vattenmiljön. Zink bioackumuleras, men anrikas 

inte i näringskedjan. 12 

Azofärgämnen 


Azofärgämnen ger klara och starka färger. De används 

framförallt vid infärgning av bomull men även inom andra 

områden. De är lätta att använda och relativt billiga. 

Azofärgämnen är en grupp organiska föreningar. Deras 

funktion sitter i den fäggivande azo-gruppen (N=N). 


Ofta sitter azo-gruppen i färgämnet bunden till en aromatisk 

ring. Färgämnet kan då brytas ner till en aromatisk 

amin, en arylamin. Vissa av dessa arylaminer är eller misstänks 

vara cancerframkallande. De flesta azofärgämnen är 

vattenlösliga och är därmed lätta att ta upp för kroppen 

genom hudkontakt och inandning. Arylaminer som tas upp 

av kroppen ackumuleras troligen 15 . Vissa arylaminer inne- 


bär risk för cancer och allergiska reaktioner vid hudkontakt. 

De kan också irritera ögon, vara giftiga vid inandning och 

förtäring eller mycket giftiga vid inandning, hudkontakt 

och förtäring. 15 

Azofärgämnen kan också vara giftiga eller mycket giftiga 

för vattenlevande organismer. 15 

Tennorganiskaföreningar 

Tennorganiska föreningar kan delas upp i olika grupper 

beroende på hur många organiska grupper som ingår och 

vilka dessa organiska grupper är. I denna undersökning har 

tre olika grupper av tennorganiska föreningar testats: TBT 

(tributyltenn), DBT (dibutyltenn) och TPhT (trifenyltenn). 


Tributyltenn (TBT) är en förening som har använts i båtbotten 

färger och som bekämpningsmedel. 

Dibutyltennföreningar (DBT) används huvudsakligen 

som stabilisatorer i PVC-plast. De tillförs för att hindra 

plasten från att brytas ned vid den upphettning som krävs 

för att forma plasten. Ämnet skyddar också plasten vid långvarig 

exponering för solljus. 16 

Dibutyltennföreningar används även som katalysatorer 

vid tillverkning av till exempel polyuretanplaster. 


TBT, DBT och TPhT är klassificerade som mycket giftigt för 

vattenorganismer, och kan orsaka skadliga långtidseffekter 

i vattenmiljön. 

Ämnena är skadliga för immun- och hormonsystem hos 

djur och kan ha reproduktionsstörande och mutagena 

effek ter. De kan även irritera magens slemhinnor. Djurtester 

har visat att höga halter oorganiskt tenn kan ge blodbrist 

och skador på lever och njurar hos försöksdjuren. 12 

TBT och DBT vandrar under värme och UV-ljus över i 

hudfett 17 . 

11

PAH (polyaromatiska kolväten) 


PAH är föroreningar i vissa plastråvaror. Om det finns PAH 

i plasten betyder det att den är av låg kvalitet, det vill säga 

otillräckligt renad, eller återvunnen från produkter som 

inte är tänkta att komma i kontakt med huden, till exempel 

bildäck. 


Naftalen kan tas upp genom inandning, mat och hudkontakt 

20 . Ämnet är möjligen cancerframkallande hos människa, 

IARC 2B 20 . Naftalen är också mycket giftigt för vattenlevande 

organismer 11 . Ämnet är även bioackumulerbart 

och kan lätt tas upp genom huden, påverka centrala nervsystemet 

och bilda methemoglobin i blodet 21 . 

Antracen är mycket giftigt för vattenlevande organismer. 

Ämnet är även bioackumulerbart. Antracen kan ge överkänslighetsreaktion 

i huden vid exponering för solljus. 21 

12 

kemikalier in på bara skinnet


Lagstiftning i Sverige och EU 

EU har ingen specifik lagstiftning som definierar kemikalieinnehållet 

i skor. Men EU:s kemikalieförordning REACH 

(EC 1907/2006), som nu gäller fullt ut som svensk lag, innehåller 

bland annat tillstånds- och förbudsregler som är relevanta 

för vissa kemikalier i denna undersökning. 

Enligt REACH ska myndigheter peka ut särskilt farliga 

kemikalier (substances of very high concern) på en kandidatlista. 

Denna lista ligger i sin tur till grund för en prioritering 

av ett antal kemikalier som EU-kommissionen kan komma 

att kräva tillstånd för. Ett särskilt farligt ämne kan komma 

att tillåtas om vissa förutsättningar är tillgodosedda till 

exempel om kontrollen antas vara stark eller om samhällsnyttan 

med ett ämne antas större än dess samhällskostnad. 

Bevisbördan i själva tillståndsprövningen ligger på den som 

vill använda kemikalien, men det är offentliga organ som 

ska ta fram den omfattande information som krävs för att 

lista ett ämne för tillståndsprövning. 

I dagsläget finns endast 15 ämnen på kandidatlistan. Sju 

av dessa har getts högsta prioritet. 23 

Enligt REACH är alla som tillverkar eller säljer varor, 

som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne på kandidatlistan, 

skyldiga att ge sina kunder sådan information 

att varan kan hanteras på ett säkert sätt (artikel 33). Denna 

information ska åtminstone omfatta ämnets namn. Informa 

tionen ska lämnas till konsumenter på konsumenters 

begäran inom 45 dagar. Den kandidatlista som gäller i dagsläget 

(2009) innehåller bland annat ftalaterna DBP, DEHP 

och BBP. 23 

Den del av REACH som rör olika former av restriktioner 

(förbud) ersatte nyligen EU:s tidigare begränsningsdirektiv 

(76/769/EEC) men de principiella krav som ställs är ungefär 

desamma. Bevisbördan ligger helt på offentliga organ. 

De svenska lagar som gäller för produktgruppen skor är de 

svenska allmänna hänsynsreglerna och vissa kemikaliespecifika 

regler i miljöbalken. Kapitel 2 i miljöbalken anger 

att ”Kemikalier som medför risker för människors hälsa 

eller miljö ska ersättas med mindre farliga alternativ”. Detta 

kallas för substitutionsprincipen. 

Vid sidan av miljöbalken finns produktsäkerhetslagen 

(2004:4519) och produktsäkerhetsförordningen (2004:469) 

som anger att konsumentprodukter måste vara säkra ur 

hälsosynpunkt för att få säljas. 

Ftalater 

Både EU och USA har uppmärksammat miljöriskerna med 

ftalater, men miljölagstiftningen kring ftalater är begränsad. 

Naturvårdsverket i USA har identifierat DEHP, DMP, 

DEP, DBP och DOP som prioriterade föroreningar som skall 

hållas under uppsikt 11 . Den enda ftalat som är reglerad i 

regler om miljökvalitet i EU är DEHP, genom vattendirektivet 

(EU-direktiv 2000/60/EU). 

Enligt bilaga 17 i EU:s kemikalielagstiftning REACH 

(tidigare begränsningsdirektivet) får ftalaterna DEHP, DBP 

och BBP inte användas i leksaker och barnvårdsartiklar om 

den sammanlagda halten överstiger 0,1 % (viktprocent), 

detta på grund av ftalaternas negativa hälsoegenskaper. 

Ytterligare tre ftalater, DINP, DIDP och DOP, får av samma 

orsak inte längre användas i leksaker och barnvårdsartiklar 

som kan stoppas i munnen om den sammanlagda halten 

överstiger 0,1 % (viktprocent). 

CMR-ämnen (Cancerframkallande, Mutagena och 

Reproduktionstoxiska ämnen), exempelvis DEHP och DBP, 

är inte tillåtna i kosmetika och hygienprodukter, enligt EU:s 

kosmetikadirektiv (76/768 EEC). 

13

Tungmetaller 

Kadmium får inte användas som ytbehandling, stabilisator 

eller färgämne. Varor som innehåller sådant ämne får inte 

säljas eller importeras (bilaga 17 i REACH). 


Enligt bilaga 17 i REACH (tidigare begränsningsdirektivet) 

är vissa azofärgämnen som kan avge arylaminer förbjudna 

i skor. Azofärger får inte finnas i skorna om de genom reduktiv 

spjälkning kan avge en eller flera aromatiska aminer 

i koncentrationer över 30 ppm i skorna eller i deras färgade 

delar. 

Tennorganiska föreningar 

Användningen av tennorganiska föreningar är förbjuden i 

båtbottenfärger (EG 782/2003) och begränsad vad gäller 

användningen som biocid (bilaga 17 i REACH). Men det 

finns ingen lagstiftning i EU som reglerar halterna i importerade 

produkter. 

14 


När skor används nöts skosulorna mot underlaget och de 

kemikalier som finns i plasten sprids i miljön. Ftalater är 

inte hårt bundna till plasten de finns i utan lakas ur och 

sprids vidare. Urlakningen sker både när skon används och 

när skon slängs i sopor som läggs på deponi 2 . PVCprodukter 

som läggs på deponi läcker ftalater via vatten till 

omgivande miljö 18 . Förutom ftalater kan skor som bryts ned 

på deponi läcka organiska metallföreningar (som tenn- 

2, 16 

organiska föreningar) och tungmetaller. 

I Sverige är det sedan 2002 principiellt förbjudet att lägga 

brännbart avfall på deponi. Därför går svenska sopor oftast 

till en förbränningsanläggning. I andra delar av världen är 

det vanligt att soporna hamnar på deponi. 

Moderna förbränningsanläggningar kan uppnå höga 

temperaturer och därmed i stort sett en fullständig förbränning. 

Vid fullständig förbränning bryts samtliga organiska 

ämnen ner. Rökgaserna från förbränningen leds genom ett 

textilt reningsfilter. Där fastnar tungmetaller som inte bryts 

ner vid förbränning. Organiska tennföreningar bryts sönder 

vid fullständig förbränning och bildar koldioxid, vatten och 

tennoxid. Även tenn fastnar i filtret. Ftalater och azofärgämnen 

som förbränns bildar kväve, koldioxid och vatten. 

Filtren från förbränningsanläggningarna deponeras. I dagsläget 

finns ingen metod att utvinna metaller ur filtren. 19 


Skor som avfall – kemikaliernas spridning i miljön 

Vid all förbränning (både fullständig och ofullständig förbränning) 

av halogenerade material (till exempel PVC) kan 

dioxiner och furaner bildas 22 . Dioxiner och furaner är halogenerade 

miljögifter och tillhör de mest giftiga ämnen människan 

känner till 22 . De kan bland annat orsaka reproduktionsstörningar 

på däggdjur och cancer hos människa 22 . 

Hur mycket dioxiner och furaner som bildas vid förbränning 

beror på en rad faktorer, så som mängden halogenerat 

material, förbränningstemperatur och rökgasens temperatur 

22 . Sker förbränningen i en förbränningsanläggning kan 

en stor del av dioxinerna och furanerna samlas upp i reningsfilter. 

Men det innebär att problemet med dioxiner och furaner 

kan flyttas till filtren och att ämnena sedan urlakas 

från dessa beroende på hur de deponeras. 22 

Dioxin kan även bildas i atmosfären efter att rökgasen 

passerat reningsfiltren. På så sätt kommer ytterligare 

dioxin ut i miljön. 

I äldre förbränningsanläggningar är risken stor att förbränningen 

blir ofullständig. Om det finns tennorganiska 

föreningar i avfallet som bränns kommer de att föras 

vidare via rökgaserna eller askan från förbränningen. 16 

15

Metod 

Val av produkter för analys 

Totalt köptes 27 par skor i sju olika länder under april och 

maj månad år 2009 (se tabell). I varje land köptes fyra par 

skor varav ett par var skor för barn. Undantaget är Indien 

där det köptes tre par skor, inga var barnskor. Samtliga skor 

16 


köptes från stora kedjor och är vanliga vardagsskor i inköpslandet. 

Både sula och överdel är tillverkade av plast eller 

gummi, med några få undantag. Skotypen var sandal, toffel 

eller så kallad flip-flop-modell. 

Number 1 2 3 4 5 6 7 

Producer/ 

Agent 

Country of 

purchase 

Shop of 

purchase 

Blooming 

Handkerchiefs 

Mfg. Corp 

Chaya Style 

and Fashion 

BRCI World Balance Bata Modello Sanrio PT 

Halimjaya Sakti 

Philippines Philippines Philippines Philippines Indonesia Indonesia Indonesia 

SM North EDSA 

Department 

Store 

Name of shoe Adorable Dora 

Sandals 

Type of shoe 

Children’s 

slipper 

Puregold 

Supermarket, 

Cubao 

SM North EDSA 

Department 

Store 

Chaya Slipper Beach Walk 

Sandals 

SM North EDSA 

Department 

Store 

World Balance 

Sandals 

PT. Ramayana 

Lastari Sentosa, 

TBK 

PT. Ramayana 

Lastari Sentosa, 

TBK 

Dobel M Shoes 

& Bags Shop 

Island Sandal Skywalk Sandal Hello Kitty/ 

Ando 

Flip-flop Ladie’s slipper Men’s slipper Slipper Men’s slipper Flip-flop 

Colour White & pink Orange White & red Blue Blue Black Blue 

Country of 

manufacture 

Price. Domestic 

currency 

Philippines China Philippines Philippines No data No data No data 

PhP 299,75 PhP 99.75 PhP 109 PhP 250 Rp 59 900 Rp 29 900 Rp 28 900 

Price. US Dollar 6 2,1 2,3 5,2 5 2,5 2,4


Number 8 9 10 11 12 13 14 

Producer/ 

Agent 

Country of 

purchase 

Shop of 

purchase 

Mighty delta 

Investments 

Reebok Ipanema Lollipop Elegance Carter’s Ocean Sandals 

company 

Indonesia South Africa South Africa South Africa South Africa Tanzania Tanzania 

Mall Ball 

Galeria 

Name of shoe Naruto Sandal Reebok Toe 

thong RBK NVY 

Type of shoe 

Children’s 

flip-flop 

The Hub Woolworths PEP stores Selfast Da 

Fashion Fibre 

Zone 

Ipanema glitter Lollipop Elegance, 

Kathy flatty 

Men’s slipper Ladie’s flip-flop Children’s 

slipper 

Ladie’s slipper Children’s 

slipper 

Foot step shop Foot step shop 

Carter’s Cheetah 

Flip-flop 

Colour Blue & black Blue Gold Pink Pink & black Transparant Green 

Country of 

manufacture 


currency 

No data Lesotho Brazil China South Africa Taiwan No data 

Rp 34 900 R 99 R 89,95 R 34,99 R 19,99 TZS 3000 TZS 3000 

Price. US Dollar 2,9 12 11 4,3 2,5 2,3 2,3 

17

18 


Number 15 16 17 18 19 20 21 

Producer/ 

Agent 

Country of 

purchase 

Shop of 

purchase 

Ocean Sandals 

company 

Name of shoe Ocean Fashion 

sandals 

Ocean Sandals 

company 

Din sko Björn Borg Skopunkten Crocs Gliders Liberty 

Tanzania Tanzania Sweden Sweden Sweden Sweden India 

Foot step shop Foot step shop Din sko Euro Sko Skopunkten Team Sportia Liberty retail 

revolutions LTD 

Type of shoe Ladie's slipper Ladie’s slipper Children’s 

slipper 

My Guess Din sko Björn Borg Plastic Crocs Cayman Gliders 

Flip-flop Ladie’s slipper Slipper Slipper 

Colour Brown Black Red Brown & Pink Pink Yellow Black & White 

Country of 

manufacture 


currency 

No data No data No data No data No data China No data 

TZS 7000 TZS 9000 SEK 129 SEK 199 SEK 49 SEK 225 Rs 199 

Price. US Dollar 5,4 7 16,4 25 6,2 28,6 4 

Number 22 23 24 25 26 27 

Producer/ 

Agent 

Country of 

purchase 

Shop of 

purchase 

Bata Power Pedo shoe 

company 

Space Dove BR Shoes (U) 

LTD 

Sandak by Bata 

India India Uganda Uganda Uganda Uganda 

Bata shoe store Bata shoe store Abasi 

Enterprises 

Abasi 

Enterprises 

Name of shoe Sandak Power Pedo Space Dove 

plastic light 

sandal 

Abasi 

Enterprises 

Type of shoe Flip-flop Flip-flop Slipper Flip-flop Children’s 

slipper 

Bata shop 

Brilliant shoe Sandak 

Slipper 

Colour Blue White Beige Yellow Beige Brown 

Country of 

manufacture 


currency 

No data No data Uganda China Uganda No data 

Rs 129 Rs 199 UGX 2300 UGX 2100 UGX 1600 UGX 5500 

Price. US Dollar 2,7 4 1,07 0,98 0,75 2,56

Analysmetod* 

Halogener (PVC-screening) 

Inledningsvis utfördes ett screeningtest enligt Beilstein på 

de olika delarna i samtliga tofflor. Detta test är en indikation 

på förekomst av halogener. 

Delar av materialet smälts fast på en varm koppartråd som 

sedan förs in i en gaslåga. Vid förbränning av halogeninnehållande 

material bildas syra som angriper koppartråden och 

detta ger en en låga med mycket distinkt grön färg. Den vanligaste 

orsaken till förekomst av halogener i den här typen av 

material är att de är tillverkade av PVC som innehåller stora 

mängder klorid. Men testet är inte specifikt för just PVC. 

Även andra halogenföreningar kan ge samma resultat. De 

måste dock förekomma i stor mängd i materialet.* 

Screeningen utfördes som en urvalsprocess inför analysen 

av ftalater. Dessa förekommer ofta i PVC-material och 

med hjälp av screeningen kunde antalet testade material 

minskas något. 

Ftalater 

Analysen av ftalater utfördes på de delar av tofflorna som i 

föregående test visat på risk för förekomst av PVC. Halterna 

anges i viktprocent och beräknas på den specifika detalj som 

analyserats, inte på toffeln som helhet (förutom i de fall där 

hela toffeln är av misstänkt PVC). Har endast remmen på 

toffeln analyserats gäller haltbestämningen för just remmen. 

Analysgränsen för de individuella ftalaterna är 0,01 viktprocent. 

Analysen har utförts enligt kommande standard 

prEN 15777:2008. För extraktion av ftalaterna har en utrustning 

av typen Dionex ASE200 använts. 

Exakt 1,00 g av materialet har klippts ner till bitar med en 

maximal tjocklek av 1 mm. Dessa bitar har packats i en 11 ml 

extraktionscell tillsammans med ren sand. Sanden tillsätts 


för att fylla cellen och minska mängden lösningsmedel. 

Cellen fylls med n-hexan under ett tryck av 2000 psi och hettas 

upp till 120˚ C under 15 minuter. Därefter töms cellen 

i en uppsamlingsvial och cykeln upprepas en gång. Total 

extraktionstid inklusive uppvärmningsfasen är 40 minuter 

per prov. 

Till extraktet tillsätts en intern standard och därefter 

analyseras extraktet på GC-MS. Två GC-analyser utförs på 

varje extrakt, en SIM-analys på massa 149 för kvantifiering 

och en SCAN-analys för att verifiera att korrekt ftalat identifierats. 

Analyserade ftalater: 

DBP (dibutylftalat), DEHP (dietylhexylftalat), BBP (bensylbutylftalat), 

DnOP (dinoktylftalat), DiNP (diisononylftalat) 

och DiDP (diisodecylftalat). 

PAH 

Vid SCAN-analysen av ftalaterna screenades även andra 

föreningar som är analyserbara med samma typ av extraktion. 

Vid denna screening kan man påvisa polyaromatiska 

föreningar, även om exakt halt ej är möjlig att bestämma. 

Denna analys är endast indikativ och måste följas upp 

med en anpassad analys av PAH för att verifiera och kvantifiera 

förekomsten. 


För testerna valdes 9 tofflor ut baserat på deras färg. Dels 

valdes tofflor i klara färger ut, dels tofflor i mörka 

kulö rer med en dragning åt brunrött. 

Vid analysen extraheras färgämnen från plastmaterialet 

genom återloppskokning i klorbensen. Därefter reduceras 

azo-bindningarna i de extraherade färgämnena med 

*) Även om analysen inte är specifik för PVC bedömer Swerea att en klart grön låga innebär halter på över 10 % klor, en halt så hög att den måste finnas i plasten, 

och endast PVC-plast innehåller normalt sådana halter av klor. 

19

ditionit följt av en upprening genom kolonner packade med 

diatomär jord. Eluatet från kolonnerna analyseras på GC-MS. 

Förekomst av vissa aromatiska aminer från azofärgämnen 

bestämdes enligt SS-EN 14362-2:2003 och SS-EN 

14362-2/AC:2005, påvisande av användning av vissa azofärgämnen 

åtkomliga genom extraktion. 

Antal bestämningar per provmaterial: 1 

Ett prov analyserades per material. 

Provvikt: 1,00 g per provmaterial 

Kvantifieringsmetod: intern standard och kalibreringslösningar 

innehållande aromatiska aminer. 

Detektionsmetod: GC-MS (gaskromatograf-masspektrometer), 

Scanteknik. 

Detektionsgräns per amin: 20 mg/kg 


Samtliga tofflor analyserades för innehåll av tennorganiska 

föreningar. 

Ett prov per toffel har analyserats. Provet har tagits från 

de delar av toffeln som skulle kunna komma i direktkontakt 

med huden, främst innersulor och delar av ovanlädren. 

I de fall PVC har indikerats har provet tagits ut i dessa 

delar av toffeln. 

Vid analysen extraheras de tennorganiska föreningarna 

till en syntetisk svettlösning som hålls vid 40˚ C 

i ultraljudsbad under 60 minuter. Provet finfördelas 

genom att klippas i små delar och vätmedel tillförs för att 

underlätta extraktionen. Förhållandena är valda för att 

efterlikna den exponering en människa kan utsättas för 

vid direktkontakt med materialet. Efter extraktion derivatiseras 

de tennorganiska föreningarna med ett boratreagens 

och renas upp med hjälp av SPE (Solid Phase 

Extraction). Analysen utförs på GC-MS. 

Följande tennorganiska föreningar har analyserats: DBT 

(Dibutyltenn), TBT (Tributyltenn)och TPhT (Trifenyltenn). 

Analysgränsen är 0,015 mg/kg för de enskilda föreningarna. 

20 


Tungmetaller 

Samtliga tofflor analyserades för förekomst av tungmetaller. 

Eftersom en större mängd material krävs för analysen har 

provet främst tagits ut i sulan på toffeln. I de fall sulan är 

skiktad har ett samlingsprov analyserats. Analysen har utförts 

av ALS Laboratories i Luleå enligt anvisningar från 

Swerea IVF. Proverna har finfördelats genom malning och 

därefter uppslutits i en mikrovågsugn under tryck i en 

blandning av salpetersyra och väteperoxid. Denna blandning 

oxiderar materialet och håller bildade metallsalter i 

lösning. 

Analysen av den erhållna lösningen har utförts med ICP- 

OES och ICP-MS enligt modifieringar av metoderna EPA 

200.7 och EPA 200.8. 

Kontroll av lagefterlevnad gällande 

konsumentinformation 

Naturskyddsföreningen kontaktade i juni 2009 de två svenska 

butiker som sålt skor innehållande ftalaterna DEHP och 

DBP som finnas upptagna på kandidatlistan i REACH. De 

båda skorna var nummer 18 som såldes av Eurosko och 

nummer 19 som såldes av Nilson group. Butikerna kontaktades 

via mail och Naturskyddsföreningens medarbetare 

utgav sig för att vara en ”vanlig konsument”. I mailet ställdes 

en fråga om de specifika skorna innehöll något ämne som 

fanns upptaget på kandidatlistan i REACH. Eurosko svarade 

att de inte kände till kandidatlistan och REACH. Efter 

upplysning att detta var den europeiska kemikalielagstiftningen 

kontaktade de Björn Borg som sålt skon till dem. 

Enligt Björn Borg innehöll skon inga ämnen som finns på 

kandidatlistan. 

Nilson group AB som sålde sko nummer 19 fick samma 

fråga. Företaget analyserade skon och meddelade att produkten 

innehöll ämnen som finns på kandidatlistan. 

Företaget beklagade detta och skulle på grund av denna nya 

information dra tillbaka produkten från marknaden.

Resultat, del 1 

Ftalater Tennorganiska föreningar PAH 

Provnr. Inköpsland Halogen/ PVC DBP DEHP BBP DnOP DiNP DiDP TBT DBT TPhT Antracen Naftalen 

1 Filippinerna Dekoration (fjäril, blomma) samt 

bandet för att spänna toffeln 

- 6,90% - - - 4,70% - - - - - 

2 Filippinerna Hela toffeln - 8,60% - - - - - - - - - 

3 Filippinerna Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - - 

4 Filippinerna Ovandelen (bandet över foten) 9,60% 0,90% - - - - - - - - - 

5 Indonesien Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - - 

6 Indonesien Hela toffeln 0,81% 12,70% - - - - - 0,22 mg/kg - X X 

7 Indonesien Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - - 

8 Indonesien Innersulan 

med bilder 

0,17% 6,70% - - - - - - - X X 

9 Sydafrika Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - - 

10 Sydafrika Hela toffeln - 23,20% - - - - - - - - - 

11 Sydafrika Innersulan med mönster 0,24% 6,80% - - - - - - - - - 

12 Sydafrika Sulan 0,01% 7,20% - - - 1,20% - 0,13 mg/kg - X X 

13 Tanzania Yttersulan och ovandelen 

(bandet över foten) 

0,02% 11,30% - 3,60% - - - - - - - 

14 Tanzania Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - - 

15 Tanzania Innersulan - 16,80% - 19,40% - - - - - - - 

16 Tanzania Innersulan - 4,30% - - 3,20% - - - - - - 

17 Sverige Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - - 

18 Sverige Rem över foten och mellan tårna 8,40% 0,36% - - - - - - - - - 

19 Sverige Hela toffeln 7,40% 5,00% - - - - - 0,27 mg/kg - - - 

20 Sverige Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - 

21 Indien Dekalen och ovandelen 

(bandet över foten) 

0,02% 18,60% - - - - - - - - - 

22 Indien Hela toffeln - - - - - - - - - - - 

23 Indien Ovandelen (bandet över foten) 0,39% 18,10% - - - - - 0,14 mg/kg - X X 

24 Indien Uganda 

Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - - 

25 Uganda Rem över foten och mellan tårna 7,90% 0,07% - - - - - - - X X 

26 Uganda Ingen ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad ej testad - - - - - 

27 Uganda Hela toffeln 0,03% 15,80% - - - - - - - X X 

x = förekomst, kvantitativ halt ej bestämd - = testad, halt under detektionsnivån 


Resultat, del 2 

Tungmetaller mg/Kg 

Provnr. Inköpsland AZO-färg Arsenik Kadmium Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Mangan Nickel Bly Zink 

1 Filippinerna ej testad 1,39 2,39 0,0589 1,11 1,58

Resultat 

Ftalater 

18 av de 27 testade skorna innehöll PVC*. Vissa skor var 

gjorda helt av PVC, andra hade detaljer (innesula, remmar 

mellan tårna etc) av PVC. 17 skor innehöll någon eller flera 

av de sex testade ftalaterna. Sko nummer 22 (Indien) innehöll 

PVC men ingen av de testade ftalaterna. Troligtvis innehåller 

denna sko någon annan ftalat eller någon annan typ 

av mjukgörare. 

Den vanligaste mjukgöraren var DEHP. 17 av de 18 skor 

som helt eller delvis var gjorda av PVC innehöll även DEHP. 

Halterna av DEHP i skorna varierade mycket. En sko 

(Uganda) innehöll endast 0,07 vikt % DEHP (mätt på delarna 

som bestod av PVC). Samma sko innehöll dock ftalaten 

DBP i en betydligt högre halt 7,9 %. I medeltal innehöll 

hela skorna, eller de delar som var gjorda av PVC, runt 10 % 

DEHP. Den högsta halten DEHP (23,20 %) innehöll sko 

nummer 10 (Sydafrika). Denna sko bestod helt och hållet 

av PVC och det analyserade DEHP-värdet gällde alltså hela 

skon. Detta värde innebär att detta skopar innehöll totalt 

76 gram DEHP. Två par skor ifrån Indien, nummer 21 och 

23 innehöll halter över 18 % DEHP i de delar som var gjorda 

av PVC. 

Bara två av skorna innehöll endast DEHP av de sex testade 

ftalaterna. De flesta innehöll två eller tre olika typer av 

de testade ftalaterna. 

DBP var den ftalat som ingick i näst flest skor av de 

testade skorna eller delar av skorna. Denna ftalat ingick i 12 

av de 18 skor som innehöll PVC. Halterna av DBP var överlag 

lägre än halterna av DEHP, i medeltal 2,3 %. DBP ingick 

aldrig ensamt i produkten utan fanns i samtliga fall tillsammans 

med DEHP. Högsta halten hade sko nummer 4 

(Filippinerna), 9,6 % DBP. I denna sko var det ovandelen som 

innehöll PVC och som därmed analyserades för ftalater. 


*) I dessa 18 fall erhölls en klart grön färg i analysen, vilket med all sannolikhet indikerar att det rör sig om PVC-plast (se not sidan 18) 

Sko nummer 18 (Sverige) hade också en hög halt av DBP, 

8,4 %, i den delen som var gjord av PVC. 

Ingen av de analyserade skorna innehöll ftalaten BBP. 

Två skor, nummer 13 och 15 (Tanzania), innehöll DNOP. 

Nummer 15 innehöll DNOP ,19,4 %, i innersulan. DINP 

hittades endast i en sko, nummer 16 (Tanzania). DIDP hittades 

i två par skor, nummer 1 (Filippinerna) och nummer 

12 (Sydafrika). Halterna av dessa båda ftalater var betydligt 

lägre än halterna av DEHP. 

Räknar man totalhalten av de sex analyserade ftalaterna 

i de 17 aktuella skorna, blir medelvärdet 13 % ftalater i de 

delar som är gjorda av PVC. Halten ftalater i dessa skor 

varierar mellan 6 och 23 %. 


Den totala halten av tennorganiska föreningar i skorna analyserades 

inte i studien. Istället analyserades den extraherbara 

halten, det vill säga den halt som kan försvinna ur skon 

och eventuellt tas upp av huden. Av de tre olika typer av 

tennorganiska föreningar som analyserats påträffades 

endast DBT, dibutyltenn. Detta ämne påvisades i fyra par 

skor: nummer 6 (Indonesien), 12 (Sydafrika), 19 (Sverige) 

och nummer 23 (Indien). Den högsta halten fanns i skon 

från Sverige. Halterna låg i spannet 0,13 mg/kg- 0,27 mg/kg. 

PAH 

Skorna testades även för förekomst av PAH. Ytterligare 

kvantifierande analys har ej utförts, varför inga haltvärden 

anges i resultattabellen. Antracen och naftalen ingick i 6 av 

de 27 testade skorna. Två skor, nummer 6 och 8 (Indonesien) 

innehöll dessa PAH:er liksom nummer 25 och 27 (Uganda). 

Även sko nummer 12 (Sydafrika) och nummer 23 (Indien) 

innehöll antracen och naftalen. 

21


9 skor av de 27 som ingick i undersökningen testades för 

förekomst av azofärgämnen. De skor som valdes ut hade 

klara färger eller mörka kulörer med dragning åt brunrött. 

Ingen av de testade skorna innehöll azofärgämnen. 

Tungmetaller 

Alla skor innehöll en eller flera typer av de tio olika tungmetaller 

som analyserats. Två par skor innehöll alla de tio 

olika tungmetaller som analyserades, i halter över detektionsgränserna. 

Arsenik (As) 

Ungefär hälften av alla testade skor hade arsenikhalter över 

0,8 mg/kg. En sko hade betydligt högre halt av ämnet än de 

andra, sko nummer 25 (Uganda), 9,33 mg/kg. 

Kadmium (Cd) 

Sko nummer 6 (Indonesien) hade ett betydligt högre 

kadmiumvärde än övriga, 117 mg/kg. Detta var ungefär 

5 gånger högre än den sko som hade det näst högsta halten 

av kadmium, sko nummer 21 (Indien). 

Kobolt (Co) 

Den högsta halten kobolt hade sko nummer 21 (Indien), 

1,06 mg/kg 

Krom (Cr) 

Halterna av krom varierade mycket i de analyserade skorna 

allt ifrån att metall innehåller låg under detektionsgränsen 

på 0,3 mg/Kg till mycket höga värden. Det högsta värdet, 

265 mg/kg, hade sko nummer 21 (Indien). 

Koppar (Cu) 

Högst halt av koppar fanns i sko nummer 4 (Filippinerna). 

Den utmärkte sig i testet tillsammans med nummer 5 

(Indonesien) och nummer 9 (Sydafrika), genom att ha 

betydligt högre halter av koppar än övriga skor. 

22 


Kvicksilver (Hg) 

Två skor hade en detekterbar halt (över 0,1 mg/kg) av kvicksilver, 

nummer 6 (Indonesien) och nummer 12 (Sydafrika). 

Mangan (Mn) 

Halterna av mangan i skorna varierade mycket. Den högsta 

halten var 273 mg/kg i sko nummer 25 (Uganda). 

Nickel (Ni) 

Över hälften av skorna innehöll nickel. Sko nummer 18 

(Sverige) hade den högsta halten, 5,89 mg/kg. Sko nummer 3 

(Filippinerna) hade i princip samma nickelhalt, 5,88 mg/kg. 

Bly (Pb) 

5 av de 27 testade skorna innehöll inget bly (eller har halter 

under detektionsgränsen på

Diskussion 

Analyserna som gjorts i denna studie visar att det finns en 

mängd farliga kemikalier i vanliga skor. Dessa kan påverka 

den som använder skorna, framförallt om användaren går 

barfota och svettas i skorna under varma dagar. Värme gör 

att kemikalier, som är fettlösliga, lättare tas upp av kroppen. 

De hälsorisker som exponeringen för dessa mycket farliga 

och ibland giftiga kemikalier för med sig är oacceptabla. 

Kemikalierna som ingår i de testade skorna kan också 

orsaka miljö- och hälsoproblem vid tillverkningen. Hur 

stora problemen blir beror bland annat på vilken skyddsutrustning 

arbetarna i fabriken har och hur stor kunskap de 

har om de kemikalier de hanterar och riskerna med dessa. 

Denna studie omfattar dock ingen undersökning av arbetsmiljön 

och tillverkningen som sådan. Ingen information 

angående hur och var de analyserade skorna tillverkats har 

hämtats in. 

De kemikalier som ingår i skor kan i många fall även 

påverka miljön. Kemikalierna som finns i skorna sprids när 

skorna används, slits och slängs i soporna, framförallt om 

de läggs på deponi men även om de hanteras i en förbränningsanläggning. 

För att kunna jämföra resultaten med andra liknande studier 

och relevanta gränsvärden har två analysstudier, en 

branschspecifik kemikaliehandledning för skor och EUs 

officiella miljömärke, EU-Blomman använts. 

EU-Blomman har miljömärkningskriterer för skor. I 

dessa kriterier ställs bland annat krav på halterna av arsenik, 

kadmium, krom och bly i den slutgiltiga produkten. I kriterierna 

anges att dessa ämnen inte får finnas i produkterna 

och att detta ska verifieras genom en specifik testmetod. 

Testmetoden anger detektionsvärden, vilket i praktiken blir 

gränsvärden för miljömärkningen. Detektionsvärdet för 

krom är 10 mg/kg (10 ppm). Detektionsvärdet för bly, arsenik 

och kadmium är 100 mg/kg (100 ppm). Detta är betydligt 

högre detektionsvärden än de som använts i denna undersökning 

och som vore möjliga att basera märkningen på. 

Företag som importerar textilier, kläder, lädervaror och 

skor kan vara medlemmar i den svenska branschorganisa- 


tionen Textilimportörerna. Textilimportörerna har tagit 

fram en kemikaliehandledning för sina medlemmar. I 

denna listar de ämnen och i vissa fall gränsvärden som de 

rekommenderar sina medlemmar att följa för de produkter 

de säljer. 

2007 analyserade Naturskyddsföreningen ett 20-tal handdukar 

för förekomst av azofärgämnen, nonylfenoletoxilater 

och tungmetaller. Rapporten fick namnet Handdukar med 

ett smutsigt förflutet. Generellt kan sägas att skorna som testats 

i denna studie innehåller betydligt fler och högre halter 

av de flesta analyserade tungmetallerna. 

Mjukgörare 

DEHP används som mjukgörare i PVC och har dokumenterat 

reproduktionsstörande egenskaper. Det kan ge fosterskador 

och skada människans förmåga att få barn. Bland 

de testade plastskorna fanns höga halter DEHP. I ett fall 

visade det sig att nästan en fjärdedel av skons totala vikt 

bestod av DEHP. Halter på den här nivån är verkligt oroande. 

DEHP kan tas upp av huden och påverka möjligheten 

att få barn 9 . 

Naturskyddsföreningen menar att DEHP, DBP, BBP, 

DINP, DIDP och DNOP bör förbjudas i åtminstone alla 

konsumentprodukter. Även andra ftalater bör förbjudas i 

konsumentprodukter såvida de inte testas omsorgsfullt och 

visar sig inte vara farliga. Detta innebär att en gruppklassificering 

bör göras tills man vet mer – det vill säga bristfälligt 

testade ftalater bör hanteras som konstaterat farliga ftalater 

till dess motsatsen är bevisad. 

Arsenik 

Sko nummer 25 (Uganda) innehöll 9,33 mg arsenik per kilo, 

vilket ligger långt under kravet på 100 mg/kg som finns i 

EU-Blommans kriterier. Trots det menar Naturskyddsföreningen 

att det är oacceptabelt att arsenik, ett ämne som 

varit känt som gift i århundraden, finns i vanliga konsumentprodukter. 

25

Kadmium 

Sko nummer 6 (Indonesien) hade ett kadmiumvärde på 117 

mg/kg, vilket ligger över EU-Blommans gränsvärde för kadmium 

på 100 mg/kg. Textilimportörernas Kemikaliehandledning 

20 listar kadmium som ett av de ämnen som 

inte bör ingå som stabilisator i plast. Enligt riksdagsbeslut 

2001 om propositionen om en giftfri miljö ska nyproducerade 

varor så långt möjligt vara helt fria från kadmium senast 

år 2010 25 . Naturskyddsföreningen anser att kadmium definitivt 

inte ska finnas i konsumentprodukter. 

Krom 

Det högsta värdet av krom, 265 mg/kg, hade sko nummer 21 

(Indien), vilket är långt över EU-Blommans gränsvärde på 

10 mg/kg krom. 7 av de 27 testade skorna låg över miljömärkningens 

värde, inklusive sko nummer 18 (Sverige). Krom bör 

inte förekomma i en produkt som skor och den stora variationen 

visar att det inte behövs, anser Natur skyddsföreningen. 

Koppar 

De tre skor som hade högst kopparvärden utmärkte sig 

genom att vara blå och den höga kopparhalten berodde 

sanno likt på färgen. Variationen i undersökningen visar att 

koppar förekommer i onödan i många skor och bör fasas ut 

från produktkategorin, menar Naturskyddsföreningen. 

Kvicksilver 

Att två skor (nummer 6 och 12) visade sig innehålla kvicksilver, 

om än i låga halter, är anmärkningsvärt. Många enskilda 

länder har länge arbetat för att fasa ut kvicksilver från 

användningsområden där förbud inte redan införts. På internationell 

nivå koordinerar FN:s miljöprogram UNEP ansträngningarna 

för att minska kvicksilveranvändningen, mot 

bakgrund av insikten att nuvarande åtgärder är otillräckliga 

26 . Naturskyddsföreningen anser att det är oacceptabelt 

att kvicksilver överhuvudtaget finns i vanliga konsumentprodukter. 

Det ska avvecklas helt från kretsloppen. 

26 


Bly 

Den högsta blyhalten i sko nummer 12 (Sydafrika) på 2 220 

mg/kg ligger hela 22 gånger över EU-blommans kriterier 

för miljömärkning. Detta är anmärkningsvärt med tanke 

på det internationella åtagandet vid exempelvis FN:s toppmöte 

om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 att avveckla 

källor till människors exponering för bly, särskilt 

barns exponering 27 . I flera enskilda länder pågår sedan länge 

ett arbete för att avveckla bly. Sko nummer 21 (Indien) innehöll 

1 330 mg/kg bly och sko nummer 6 och 7 (Indonesien) 

915 mg/kg respektive 389 mg/kg. Textilimportörernas 

Kemikaliehandledning 20 listar bly som ett ämne som inte 

bör ingå som stabilisator i plast eller som pigment i färg. Ett 

giftigt ämne som bly ska normalt inte förekomma alls i 

konsumentprodukter och ska överlag avvecklas från kretsloppen, 

anser Naturskyddsföreningen. 

Otillräcklig lagstiftning 

I sammanfattning visar undersökningen att lagstiftningen 

är alldeles för svag. På det globala planet är det viktigt att 

utveckla rättsligt bindande avtal på kemikalieområdet, som 

leder till utfasning av farliga kemikalier. FN:s miljöprogram 

UNEP måste stärkas, liksom resurserna till, – och genomförandet 

av – det internationella samarbetet inom ramen 

för SAICM, Strategic Approach to International Chemicals 

Management . 

När det gäller EU:s nya REACH-förordning kommer den 

inte på lång tid framöver att kunna hantera dessa problem. 

Det finns flera oklarheter och svagheter i regelverket kring 

kemikalier i varor, särskilt när det gäller importerade varor. 

I EU-kommissionens första diskussionsunderlag om 

REACH, Vitboken om en framtida kemikaliestrategi 24 , angavs 

att omkring 1 400 kemikalier skulle kunna bli föremål för 

tillståndsprövning, men i dagsläget ingår bara 15 ämnen på 

kandidatlistan. Sju av dessa har getts högsta prioritet 23 . Det 

är ännu oklart om och när EU-kommissionen kommer att 

besluta om att kräva tillstånd för specifik användning av 

dessa sju särskilt farliga kemikalier.

Tillståndsprocesserna under REACH har knappast påbörjats 

och de kan resultera i att gifter får fortsätta användas. 

Även om de leder till begränsningar så innebär dagens låga 

tempo att det tar flera år innan en majoritet av de farliga 

ämnena blir föremål för tillståndsprövning. Resurserna i 

medlemsländerna och inom EU-organen är alltför begränsade 

för att arbetet ska gå snabbare. 

Samtidigt lider restriktionsmöjligheterna i REACH av 

problem med höga beviskrav på myndigheter och omständlig 

administration. Också i detta fall är resurserna på myndigheterna 

otillräckliga. 

Även den svenska substitutionsprincipen är otillräcklig 

och myndigheternas resurser är otillräckliga för att analysera 

och kontrollera farliga kemikalier i konsumentvaror. 

Kemikalier som är klart konstaterade giftiga förekommer i 

skor som människor bär varje dag. 

Giftiga ämnen går att undvika 

I flera fall skiljer sig halterna av miljö- och hälsofarliga substanser 

åt i de testade skorna. Allt ifrån mycket höga till ej 

detekterbara halter. Det visar att man kan tillverka skor 

utan dessa problematiska ämnen. Detta är till stor del en 

kvalitetsfråga och möjligen en kostnadsfråga i något led, 

men inte i ledet mot konsument. 

De flesta konsumenter känner inte till de skadliga och 

farliga ämnen som finns i plastskor och industrin har därmed 

inte varit utsatt för krav på högre kvalitet. Kemikalier 

som är kända för att vara problematiska och som samhället 

länge försökt fasa ut borde självklart ha avvecklats av företag 

på frivillig grund långt tidigare. 

Ytterligare ett exempel är stabilisatorn DBT som Sverige 

länge arbetat för att fasa ut från bland annat konsumentprodukter. 

Denna undersökning visar att DBT trots det kan 

extraheras ur fyra av de analyserade skorna, varav ett par 

var köpt i Sverige. Betydligt fler skor, 18 av 27, innehöll PVC 

vilket visar på att PVC kan stabiliseras med andra ämnen 

utan att detta påverkar priset till konsument. 


Samma problem världen över 

Undersökningen visar att det inte spelar någon roll i vilka 

länder skorna tillverkades eller såldes. De innehöll i stort 

sett samma problematiska ämnen oavsett var i världen de 

var köpta. Det finns alltså inga garantier för att skor som 

köps i Sverige eller på Filippinerna är bättre än skor som 

köps i Indien eller i Tanzania, eller vice versa. Inte heller 

priset verkar ha något samband med vilka farliga ämnen 

som ingår i skorna. I Sverige innehöll en av de dyrare skorna 

flest problematiska ämnen, jämfört med de andra testade 

skorna köpta i Sverige. Inte heller välkända märken är en 

garanti för lägre halter av miljö- och hälsofarliga substanser. 

Oavsett om de uttjänta skorna hamnar bland soporna på 

deponi eller förbränns är det svårt att förhindra att kemikalier 

sprids i miljön. Därför att det viktigt, både ur ett 

miljö- och hälsoperspektiv och ur ett arbetsmiljöperspektiv, 

att skorna innehåller så få farliga kemikalier som möjligt. 

Som konsument är det omöjligt att veta vilka kemikalier 

som finns i skorna man tänker köpa, så länge man inte köper 

miljömärkta skor. Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna 

uppmanar alla konsumenter att fråga efter 

information i butiken, hos leverantören och tillverkaren. 

Förhoppningsvis leder det till att frågan kommer upp på 

dagordningen hos tillverkare och importörer och en förändring 

kan ske. 

Konsumentens rätt till information 

Att inte alla företag lämnade rätt information gällande kemikalieinnehåll 

vid en förfrågan ifrån en konsument innebär 

inte bara att det blir uppenbart att företagen inte prioriterar 

miljö och hälsa för sina arbetare och kunder, utan 

också att de eller deras leverantör kan ha brutit mot lagen. 

Konsumenter i EU har i dagsläget rätt att få reda på i vilka 

produkter och varor de 15 ämnena på kandidatlistan ingår. 

15 ämnen har konsumenten rätt att få kännedom om, av 

tiotusentals som finns på marknaden. Inte ens dessa 15 har 

alla skoföretag koll på. Det är häpnadsväckande. 

27

Råd och krav 

Krav på politiker 

Världen 

• Tillåt inte miljö- eller hälsofarliga ämnen i konsumentprodukter. 

• Utveckla de internationella ambitionerna att fasa ut 

farliga kemikalier som exempelvis kvicksilver och bly 

till en bindande konvention. 

• Stärk resurserna för de nationella myndigheter som 

ansvarar för kemikaliefrågor 

• Stärk resurserna för kemikaliearbetet inom FN:s miljöorgan 

(UNEP) och för genomförandet av SAICM, 

Strategic Approach to International Chemicals 

Management. 

Sverige 

• Tillåt inte miljö- eller hälsofarliga ämnen i konsumentprodukter. 

Detta kräver en skärpt kemikalielagstiftning 

i både Sverige och EU. Om EU-processerna går för långsamt, 

vilket är fallet idag, bör Sverige gå före på egen 

hand. 

• Stärk kemikaliemyndigheternas resurser. Den svenska 

Kemikalieinspektionen måste ges förstärkta anslag för 

att granska konsumentprodukter och driva ärenden 

på EU-nivå, exempelvis för att lista ämnen på kandidatlistan 

och initiera restriktionsprocesser. 

Krav på tillverkare & inköpare 

• Kräv att leverantörer informerar om vilka kemikalier 

som används vid skotillverkningen och som finns i de 

färdiga skorna. 

• Köp inte in skor om farliga ämnen ingår eller om tillverkaren 

inte kan lämna någon information i frågan. 

• Arbeta aktivt med att fasa ut ämnen som är farliga 

för människa eller miljö. 

• Tillverka och importera skor av god kvalitet 

och med lång hållbarhet. 

• Verka för en strikt lagstiftning som förhindrar farliga 

ämnen i skor. 

28 


Råd till konsument 

Världen 

• Fråga efter PVC-fria skor när du handlar plastskor. 

• Köp begagnade skor och ge bort skor som du inte själv 

längre använder. 

• Använd dina skor länge, gå till skomakaren med dem 

om de behöver lagas, släng inte skor i onödan och köp 

inte nya skor om du inte behöver. Det sparar både 

pengar och miljö. 

• När skorna måste slängas, fråga din lokala renhållningsenhet 

var de ska slängas för att inte orsaka skada på 

miljön eller hälsa. 

Europa 

• Fråga i affären om skon innehåller något av de särskilt 

farliga ämnen som finns listade enligt kemikalielagstiftningen 

REACH. Företag är skyldiga att lämna informationen 

till dig inom 45 dagar. 

• Fråga efter miljömärkta skor. Miljömärket EU-Blomman 

har kriterier för skor. I dagsläget finns bara ett fåtal 

märkta skor och tyvärr inga plastskor, men det kan bli 

långt större utbud om fler efterfrågar miljömärkning.

Referenser 

1. Lönnqvist, A., Rolander, N., 2008. Hur skor vi oss. Rena 

Kläder rapport nummer 5. 

2. Sjöblom, S., 2001. Kemikaliespridning från produkter, 

Kemikalier i skor- en förstudie. Kemikalieinspektionen, 

KemI PM Nr 2/01. 

3. Personligt, Eva Ranner, Textilimportörerna. Maj 2009 

4. Latini, G., 2005. Monitoring phthalate exposure in humans, 

Clinica Chimica Acta 361, 20-29. 

5. Koch, H.M., Drexler, H., Angerer, J., 2003. An estimation 

of the daily intake of di(2-ethylhexyl)phthalate 

(DEHP) and other phthalates in the general population, 

International Journal of Hygiene and Environmental 

Health 206, 77-83. 

6. Koch, H.M., Drexler, H., Angerer, J., 2004. Letter to the 

editor, Reproductive Toxicology 18, 759-760. 

7. Heudorf, U., Mersch-Sundermann, V., Angerer, J., 2007. 

Phtalates: toxicology and exposure, International 

Journal of Hygiene and Environmental Health 210, 623- 

634. 

8. Swan, S.H., Main, K.M., Liu, F., Stewart, S.L., Kruse, 

R.L., Calafat, A.M., Mao, C.S., Redmon, J.B., Ternand, 

C.L., Sullivan, S., Tauge, J.L., 2005. Decrease in anogenital 

distance among male infants with prenatal pththalate 

exposure, Environmental Health Perspectives 

113, 1056-1061. 

9. Latini, G., Del Vecchio, A., Massaro, M., Verrotti, A., De 

Felice, C., 2006. Phtalate exposure and male infertility, 

Toxicology 226, 90-98. 

10. Peralta-Videa, J.R., Lopez, M.L., Narayan, M., Saupe, 

G., Gardea-Torresdey, J., 2009. The biochemistry of environmental 

heavy metal uptake by plants: implications 

for the food chain. The International Journal of 

Biochemistry and Cell Biology 41, 1665-1677. 

11. Wang, F., Xia, X., Sha, Y., 2008. Distribution of phthalic 

acid esters in Wuhan section of the Yangtze river, China, 

Journal of Hazardous Materials 154, 317-324. 

12. Kemikalieinspektionens databaser: HSDB, Riskline, 

Kemiska Ämnen och Begränsningsdatabasen. 

13. J.G.M. Van Engelen1, M.V.D.Z. Park 1, P.J.C.M. Janssen1, 

A.G. Oomen1, E.F.A.Brandon1, K. Bouma2, A.J.A.M. 


Sips1 and M.T.M. Van Raaij. Chemicals in Toys A general 

methodology for assessment of chemical safety of 

toys with. u.o. : National Institute for Public Health & 

the Environment (RIVM), 2006. 

14. World Health organisation international for research 

on cancer. Chromium, Nickel and Welding. IARC 

Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks 

to Humans. 1990, Vol. 49. 

15. www.KemI.se Kemikalieinspektionen, Sverige 

16. KemI Rapport 5/00. Kemikalieinspektionen, 2000. 

Tennorganiska stabilisatorer i PVC. Riskbedömning 

och förslag till riskbegränsande åtgärder. 

17. Lea Frimann Hansen, L., 2000. Undersøgelse af migration 

af TBT og DBT i forbrugerprodukter. Miljøstyrelsen 

Journal nr. M 7041-0270 

18. Furuya, S., Kumamoto, Y., Sugiyama, S., 1978. Fine stucture 

and development of Sertoli junctions in human 

testis. Archives of Andrology 1, 211-219. 

19. Personligt, Björn Ejner, maj 2009. Naturvårdsverket 

20. Textilimportörernas kemikaliehandledning www.textileimporters.se 

/ Textile importers association in 

Sweden 

21. Campo, L., Mercadante, R., Rosella, F., Fustinoni, S., 

2008. Quantification of 13 priority polycyclic aromatic 

hydrocarbons in human urine by headspace solid-phase 

microextraction gasa chromatography- isotope dilution 

mass spectrometry, 196-197. 

22. Greenpeace, 1999. Dioxin i drivor. Dioxin i askor från 

avfallsförbränning, Sverige. 

23. Kandidatlistan. http://echa.europa.eu/chem_data/candidate_list_table_en.asp 

24. European Commission (2001) Strategy for a future 

Chemicals Policy. White Paper. COM (2001) 88. 

25. Proposition 2000/01:65, ”Kemikaliestrategi för en giftfri 

miljö”. 

26. UNEP Governing Council (2007) Decision 24/3 IV 

Chemicals Management. 

27. UN GA (2002). Report on the World Summit on 

Sustainable Development. Johannesburg, South Africa, 

26 August-4 September 2002. A/CONF.199/20. 

29

Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?