Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

Kadmium Sko nummer 6 (Indonesien) hade ett kadmiumvärde på 117 mg/kg, vilket ligger över EU-Blommans gränsvärde för kadmium på 100 mg/kg. Textilimportörernas Kemikaliehandledning 20 listar kadmium som ett av de ämnen som inte bör ingå som stabilisator i plast. Enligt riksdagsbeslut 2001 om propositionen om en giftfri miljö ska nyproducerade varor så långt möjligt vara helt fria från kadmium senast år 2010 25 . Naturskyddsföreningen anser att kadmium definitivt inte ska finnas i konsumentprodukter. Krom Det högsta värdet av krom, 265 mg/kg, hade sko nummer 21 (Indien), vilket är långt över EU-Blommans gränsvärde på 10 mg/kg krom. 7 av de 27 testade skorna låg över miljömärkningens värde, inklusive sko nummer 18 (Sverige). Krom bör inte förekomma i en produkt som skor och den stora variationen visar att det inte behövs, anser Natur skyddsföreningen. Koppar De tre skor som hade högst kopparvärden utmärkte sig genom att vara blå och den höga kopparhalten berodde sanno likt på färgen. Variationen i undersökningen visar att koppar förekommer i onödan i många skor och bör fasas ut från produktkategorin, menar Naturskyddsföreningen. Kvicksilver Att två skor (nummer 6 och 12) visade sig innehålla kvicksilver, om än i låga halter, är anmärkningsvärt. Många enskilda länder har länge arbetat för att fasa ut kvicksilver från användningsområden där förbud inte redan införts. På internationell nivå koordinerar FN:s miljöprogram UNEP ansträngningarna för att minska kvicksilveranvändningen, mot bakgrund av insikten att nuvarande åtgärder är otillräckliga 26 . Naturskyddsföreningen anser att det är oacceptabelt att kvicksilver överhuvudtaget finns i vanliga konsumentprodukter. Det ska avvecklas helt från kretsloppen. 26 kemikalier in på bara skinnet Bly Den högsta blyhalten i sko nummer 12 (Sydafrika) på 2 220 mg/kg ligger hela 22 gånger över EU-blommans kriterier för miljömärkning. Detta är anmärkningsvärt med tanke på det internationella åtagandet vid exempelvis FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 att avveckla källor till människors exponering för bly, särskilt barns exponering 27 . I flera enskilda länder pågår sedan länge ett arbete för att avveckla bly. Sko nummer 21 (Indien) innehöll 1 330 mg/kg bly och sko nummer 6 och 7 (Indonesien) 915 mg/kg respektive 389 mg/kg. Textilimportörernas Kemikaliehandledning 20 listar bly som ett ämne som inte bör ingå som stabilisator i plast eller som pigment i färg. Ett giftigt ämne som bly ska normalt inte förekomma alls i konsumentprodukter och ska överlag avvecklas från kretsloppen, anser Naturskyddsföreningen. Otillräcklig lagstiftning I sammanfattning visar undersökningen att lagstiftningen är alldeles för svag. På det globala planet är det viktigt att utveckla rättsligt bindande avtal på kemikalieområdet, som leder till utfasning av farliga kemikalier. FN:s miljöprogram UNEP måste stärkas, liksom resurserna till, – och genomförandet av – det internationella samarbetet inom ramen för SAICM, Strategic Approach to International Chemicals Management . När det gäller EU:s nya REACH-förordning kommer den inte på lång tid framöver att kunna hantera dessa problem. Det finns flera oklarheter och svagheter i regelverket kring kemikalier i varor, särskilt när det gäller importerade varor. I EU-kommissionens första diskussionsunderlag om REACH, Vitboken om en framtida kemikaliestrategi 24 , angavs att omkring 1 400 kemikalier skulle kunna bli föremål för tillståndsprövning, men i dagsläget ingår bara 15 ämnen på kandidatlistan. Sju av dessa har getts högsta prioritet 23 . Det är ännu oklart om och när EU-kommissionen kommer att besluta om att kräva tillstånd för specifik användning av dessa sju särskilt farliga kemikalier.
Tillståndsprocesserna under REACH har knappast påbörjats och de kan resultera i att gifter får fortsätta användas. Även om de leder till begränsningar så innebär dagens låga tempo att det tar flera år innan en majoritet av de farliga ämnena blir föremål för tillståndsprövning. Resurserna i medlemsländerna och inom EU-organen är alltför begränsade för att arbetet ska gå snabbare. Samtidigt lider restriktionsmöjligheterna i REACH av problem med höga beviskrav på myndigheter och omständlig administration. Också i detta fall är resurserna på myndigheterna otillräckliga. Även den svenska substitutionsprincipen är otillräcklig och myndigheternas resurser är otillräckliga för att analysera och kontrollera farliga kemikalier i konsumentvaror. Kemikalier som är klart konstaterade giftiga förekommer i skor som människor bär varje dag. Giftiga ämnen går att undvika I flera fall skiljer sig halterna av miljö- och hälsofarliga substanser åt i de testade skorna. Allt ifrån mycket höga till ej detekterbara halter. Det visar att man kan tillverka skor utan dessa problematiska ämnen. Detta är till stor del en kvalitetsfråga och möjligen en kostnadsfråga i något led, men inte i ledet mot konsument. De flesta konsumenter känner inte till de skadliga och farliga ämnen som finns i plastskor och industrin har därmed inte varit utsatt för krav på högre kvalitet. Kemikalier som är kända för att vara problematiska och som samhället länge försökt fasa ut borde självklart ha avvecklats av företag på frivillig grund långt tidigare. Ytterligare ett exempel är stabilisatorn DBT som Sverige länge arbetat för att fasa ut från bland annat konsumentprodukter. Denna undersökning visar att DBT trots det kan extraheras ur fyra av de analyserade skorna, varav ett par var köpt i Sverige. Betydligt fler skor, 18 av 27, innehöll PVC vilket visar på att PVC kan stabiliseras med andra ämnen utan att detta påverkar priset till konsument. kemikalier in på bara skinnet Samma problem världen över Undersökningen visar att det inte spelar någon roll i vilka länder skorna tillverkades eller såldes. De innehöll i stort sett samma problematiska ämnen oavsett var i världen de var köpta. Det finns alltså inga garantier för att skor som köps i Sverige eller på Filippinerna är bättre än skor som köps i Indien eller i Tanzania, eller vice versa. Inte heller priset verkar ha något samband med vilka farliga ämnen som ingår i skorna. I Sverige innehöll en av de dyrare skorna flest problematiska ämnen, jämfört med de andra testade skorna köpta i Sverige. Inte heller välkända märken är en garanti för lägre halter av miljö- och hälsofarliga substanser. Oavsett om de uttjänta skorna hamnar bland soporna på deponi eller förbränns är det svårt att förhindra att kemikalier sprids i miljön. Därför att det viktigt, både ur ett miljö- och hälsoperspektiv och ur ett arbetsmiljöperspektiv, att skorna innehåller så få farliga kemikalier som möjligt. Som konsument är det omöjligt att veta vilka kemikalier som finns i skorna man tänker köpa, så länge man inte köper miljömärkta skor. Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna uppmanar alla konsumenter att fråga efter information i butiken, hos leverantören och tillverkaren. Förhoppningsvis leder det till att frågan kommer upp på dagordningen hos tillverkare och importörer och en förändring kan ske. Konsumentens rätt till information Att inte alla företag lämnade rätt information gällande kemikalieinnehåll vid en förfrågan ifrån en konsument innebär inte bara att det blir uppenbart att företagen inte prioriterar miljö och hälsa för sina arbetare och kunder, utan också att de eller deras leverantör kan ha brutit mot lagen. Konsumenter i EU har i dagsläget rätt att få reda på i vilka produkter och varor de 15 ämnena på kandidatlistan ingår. 15 ämnen har konsumenten rätt att få kännedom om, av tiotusentals som finns på marknaden. Inte ens dessa 15 har alla skoföretag koll på. Det är häpnadsväckande. 27
Page 1 and 2: Rapport Kemikalier in på bara skin
Page 3 and 4: Innehåll kemikalier in på bara sk
Page 5 and 6: Inledning Naturskyddsföreningen ha
Page 7 and 8: kemikalier in på bara skinnet Prod
Page 9 and 10: kemikalier in på bara skinnet Milj
Page 11 and 12: Mangan Mangan kan vid inandning och
Page 13 and 14: kemikalier in på bara skinnet Lags
Page 15 and 16: När skor används nöts skosulorna
Page 17 and 18: kemikalier in på bara skinnet Numb
Page 19 and 20: Analysmetod* Halogener (PVC-screeni
Page 21 and 22: Resultat, del 1 Ftalater Tennorgani
Page 23 and 24: Resultat Ftalater 18 av de 27 testa
Page 25: Diskussion Analyserna som gjorts i
Page 29: Referenser 1. Lönnqvist, A., Rolan

Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?