Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen
Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen
Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kemikalier <strong>in</strong> <strong>på</strong> <strong>bara</strong> sk<strong>in</strong>net<br />
Miljö- och hälsoegenskaper<br />
hos de testade kemikalierna<br />
Ftalater<br />
Användn<strong>in</strong>gsområde<br />
Ftalater är en grupp kemikalier som framförallt används som<br />
mjukgörare i polyv<strong>in</strong>ylkloridplast (PVC). Utan tillsats av<br />
mjukgörare skulle PVC-plasten vara stel och skör. Många<br />
konsumentprodukter, däribland bygg- och <strong>in</strong>redn<strong>in</strong>gsmaterial,<br />
förpackn<strong>in</strong>gsmaterial till mat samt leksaker, kan <strong>in</strong>nehålla<br />
PVC-plast. Ftalater används även i kosmetik, bland<br />
annat som denaturer<strong>in</strong>gsmedel för alkohol (ett ämne som<br />
gör alkoholen odrickbar) och som doftförstärkare i parfymer.<br />
Miljö- och hälsoegenskaper<br />
Ftalaten DEHP är klassificerad som reroduktionstoxisk<br />
kategori 2, R60 (kan ge nedsatt fortplantn<strong>in</strong>gsförmåga) och<br />
R61 (kan ge fosterskador). DBP och BBP är klassificerade<br />
som reproduktionstoxiska kategori 2 & 3, R61 (kan ge fosterskador)<br />
och R62 (möjlig risk för nedsatt fortplantn<strong>in</strong>gsförmåga).<br />
Övriga analyserade ftalater har i dagsläget <strong>in</strong>gen<br />
officiell klassificer<strong>in</strong>g.<br />
Ftalaterna är <strong>in</strong>te kemiskt bundna till PVC-plast, vilket<br />
gör att de med tiden lakas ur till vatten eller evaporerar från<br />
plasten till luften. Människor utsätts för ftalater från fosterstadiet<br />
och under resten av våra liv, via maten vi äter,<br />
luften vi andas och vid direkt hudkontakt.<br />
Exponer<strong>in</strong>gen av människa för ftalaten DEHP (dietylhexylftalat)<br />
i människa har noggrant studerats. I medeltal<br />
är den 3-30 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 4 . Detta <strong>in</strong>nebär<br />
att vi emellanåt kan exponeras för halter som överstiger de<br />
riktvärden <strong>på</strong> 37 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , respektive<br />
20 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , som EU respektive<br />
naturvårdsverket i USA har fastställt som tolerer<strong>bara</strong>.<br />
Exponer<strong>in</strong>gen för andra ftalater är <strong>in</strong>te lika känd. Flera<br />
ftalater, till exempel DBP (dibutylftalat) och BBP (bensylbutylftalat)<br />
4,5 , används i volymer som närmar sig DEHPanvändn<strong>in</strong>gen.<br />
Det f<strong>in</strong>ns också ftalater som förväntas öka<br />
i användn<strong>in</strong>g som ersättare till DEHP, till exempel DINP<br />
(diisononylftalat), DNOP (d<strong>in</strong>oktylftalat) och DIDP (diisodecylftalat)6.<br />
Ftalater förknippas med allvarliga hälsorisker. I djurförsök<br />
har man sett att exponer<strong>in</strong>g för ftalaterna DBP, BBP, DIDP,<br />
DINP och DEHP under graviditeten kan leda till fosterdöd,<br />
allvarliga missbildn<strong>in</strong>gar, permanent försämrad funktion<br />
hos testiklar och m<strong>in</strong>skad födelsevikt 5,7.<br />
Ftalatexponer<strong>in</strong>g under fosterstadiet kan leda till ofullständig<br />
testikelutveckl<strong>in</strong>g och m<strong>in</strong>skad penisstorlek hos<br />
pojkar 8 . Exponer<strong>in</strong>g för vissa ftalater under fosterstadiet<br />
misstänks även kunna förändra hur cellerna svarar <strong>på</strong> könshormon<br />
i vuxen ålder och detta kan vara en av orsakerna<br />
bakom m<strong>in</strong>skad fertilitet hos män 9 .<br />
Kunskaperna om ftalaternas miljöeffekter är begränsade,<br />
vilket är oroande med tanke <strong>på</strong> att ftalater hittas i vatten,<br />
sediment, jord och organismer. Men olika organismer som<br />
exponerats för ftalater i laboratorieförsök visar vilka effekter<br />
vi kan förvänta oss i miljön. Det gäller allt från skador<br />
<strong>på</strong> <strong>in</strong>dividnivå, som cellskador och ändrade enzymaktivitet,<br />
till strukturella förändr<strong>in</strong>gar i ekosystemen.<br />
Tungmetaller<br />
Vissa metaller har <strong>in</strong>gen känd biologisk funktion, till exempel<br />
arsenik, kadmium, krom, bly och kvicksilver. Andra<br />
metaller behövs för att celler ska fungera normalt, till exempel<br />
koppar, nickel, järn och z<strong>in</strong>k. De flesta metaller är giftiga<br />
i höga koncentrationer 10 . De metaller som <strong>in</strong>te har<br />
någon biologisk funktion kan även vara giftiga i mycket låga<br />
koncentrationer 10 .<br />
Användn<strong>in</strong>gsområden<br />
I en del färgämnen används tungmetaller som pigment. I<br />
vissa fall används också tungmetaller som stabilisatorer för<br />
att göra plastmaterial mer håll<strong>bara</strong>.<br />
Miljö- och hälsoegenskaper<br />
Tungmetaller är grundämnen och skiljer sig från lättmetallerna<br />
genom en högre densitet. De flesta tungmetaller och<br />
deras fören<strong>in</strong>gar är giftiga, speciellt bly, kadmium och kvicksilver.<br />
Tungmetallerna är i regel farliga för användaren, efter-<br />
9