Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

kemikalier in på bara skinnet
Miljö- och hälsoegenskaper
hos de testade kemikalierna
Ftalater
Användningsområde
Ftalater är en grupp kemikalier som framförallt används som
mjukgörare i polyvinylkloridplast (PVC). Utan tillsats av
mjukgörare skulle PVC-plasten vara stel och skör. Många
konsumentprodukter, däribland bygg- och inredningsmaterial,
förpackningsmaterial till mat samt leksaker, kan innehålla
PVC-plast. Ftalater används även i kosmetik, bland
annat som denatureringsmedel för alkohol (ett ämne som
gör alkoholen odrickbar) och som doftförstärkare i parfymer.
Miljö- och hälsoegenskaper
Ftalaten DEHP är klassificerad som reroduktionstoxisk
kategori 2, R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) och
R61 (kan ge fosterskador). DBP och BBP är klassificerade
som reproduktionstoxiska kategori 2 & 3, R61 (kan ge fosterskador)
och R62 (möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga).
Övriga analyserade ftalater har i dagsläget ingen
officiell klassificering.
Ftalaterna är inte kemiskt bundna till PVC-plast, vilket
gör att de med tiden lakas ur till vatten eller evaporerar från
plasten till luften. Människor utsätts för ftalater från fosterstadiet
och under resten av våra liv, via maten vi äter,
luften vi andas och vid direkt hudkontakt.
Exponeringen av människa för ftalaten DEHP (dietylhexylftalat)
i människa har noggrant studerats. I medeltal
är den 3-30 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 4 . Detta innebär
att vi emellanåt kan exponeras för halter som överstiger de
riktvärden på 37 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , respektive
20 µg DEPH/kg kroppsvikt och dag 5 , som EU respektive
naturvårdsverket i USA har fastställt som tolererbara.
Exponeringen för andra ftalater är inte lika känd. Flera
ftalater, till exempel DBP (dibutylftalat) och BBP (bensylbutylftalat)
4,5 , används i volymer som närmar sig DEHPanvändningen.
Det finns också ftalater som förväntas öka
i användning som ersättare till DEHP, till exempel DINP
(diisononylftalat), DNOP (dinoktylftalat) och DIDP (diisodecylftalat)6.
Ftalater förknippas med allvarliga hälsorisker. I djurförsök
har man sett att exponering för ftalaterna DBP, BBP, DIDP,
DINP och DEHP under graviditeten kan leda till fosterdöd,
allvarliga missbildningar, permanent försämrad funktion
hos testiklar och minskad födelsevikt 5,7.
Ftalatexponering under fosterstadiet kan leda till ofullständig
testikelutveckling och minskad penisstorlek hos
pojkar 8 . Exponering för vissa ftalater under fosterstadiet
misstänks även kunna förändra hur cellerna svarar på könshormon
i vuxen ålder och detta kan vara en av orsakerna
bakom minskad fertilitet hos män 9 .
Kunskaperna om ftalaternas miljöeffekter är begränsade,
vilket är oroande med tanke på att ftalater hittas i vatten,
sediment, jord och organismer. Men olika organismer som
exponerats för ftalater i laboratorieförsök visar vilka effekter
vi kan förvänta oss i miljön. Det gäller allt från skador
på individnivå, som cellskador och ändrade enzymaktivitet,
till strukturella förändringar i ekosystemen.
Tungmetaller
Vissa metaller har ingen känd biologisk funktion, till exempel
arsenik, kadmium, krom, bly och kvicksilver. Andra
metaller behövs för att celler ska fungera normalt, till exempel
koppar, nickel, järn och zink. De flesta metaller är giftiga
i höga koncentrationer 10 . De metaller som inte har
någon biologisk funktion kan även vara giftiga i mycket låga
koncentrationer 10 .
Användningsområden
I en del färgämnen används tungmetaller som pigment. I
vissa fall används också tungmetaller som stabilisatorer för
att göra plastmaterial mer hållbara.
Miljö- och hälsoegenskaper
Tungmetaller är grundämnen och skiljer sig från lättmetallerna
genom en högre densitet. De flesta tungmetaller och
deras föreningar är giftiga, speciellt bly, kadmium och kvicksilver.
Tungmetallerna är i regel farliga för användaren, efter-
9