Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

kemikalier in på bara skinnet
Lagstiftning i Sverige och EU
EU har ingen specifik lagstiftning som definierar kemikalieinnehållet
i skor. Men EU:s kemikalieförordning REACH
(EC 1907/2006), som nu gäller fullt ut som svensk lag, innehåller
bland annat tillstånds- och förbudsregler som är relevanta
för vissa kemikalier i denna undersökning.
Enligt REACH ska myndigheter peka ut särskilt farliga
kemikalier (substances of very high concern) på en kandidatlista.
Denna lista ligger i sin tur till grund för en prioritering
av ett antal kemikalier som EU-kommissionen kan komma
att kräva tillstånd för. Ett särskilt farligt ämne kan komma
att tillåtas om vissa förutsättningar är tillgodosedda till
exempel om kontrollen antas vara stark eller om samhällsnyttan
med ett ämne antas större än dess samhällskostnad.
Bevisbördan i själva tillståndsprövningen ligger på den som
vill använda kemikalien, men det är offentliga organ som
ska ta fram den omfattande information som krävs för att
lista ett ämne för tillståndsprövning.
I dagsläget finns endast 15 ämnen på kandidatlistan. Sju
av dessa har getts högsta prioritet. 23
Enligt REACH är alla som tillverkar eller säljer varor,
som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne på kandidatlistan,
skyldiga att ge sina kunder sådan information
att varan kan hanteras på ett säkert sätt (artikel 33). Denna
information ska åtminstone omfatta ämnets namn. Informa
tionen ska lämnas till konsumenter på konsumenters
begäran inom 45 dagar. Den kandidatlista som gäller i dagsläget
(2009) innehåller bland annat ftalaterna DBP, DEHP
och BBP. 23
Den del av REACH som rör olika former av restriktioner
(förbud) ersatte nyligen EU:s tidigare begränsningsdirektiv
(76/769/EEC) men de principiella krav som ställs är ungefär
desamma. Bevisbördan ligger helt på offentliga organ.
De svenska lagar som gäller för produktgruppen skor är de
svenska allmänna hänsynsreglerna och vissa kemikaliespecifika
regler i miljöbalken. Kapitel 2 i miljöbalken anger
att ”Kemikalier som medför risker för människors hälsa
eller miljö ska ersättas med mindre farliga alternativ”. Detta
kallas för substitutionsprincipen.
Vid sidan av miljöbalken finns produktsäkerhetslagen
(2004:4519) och produktsäkerhetsförordningen (2004:469)
som anger att konsumentprodukter måste vara säkra ur
hälsosynpunkt för att få säljas.
Ftalater
Både EU och USA har uppmärksammat miljöriskerna med
ftalater, men miljölagstiftningen kring ftalater är begränsad.
Naturvårdsverket i USA har identifierat DEHP, DMP,
DEP, DBP och DOP som prioriterade föroreningar som skall
hållas under uppsikt 11 . Den enda ftalat som är reglerad i
regler om miljökvalitet i EU är DEHP, genom vattendirektivet
(EU-direktiv 2000/60/EU).
Enligt bilaga 17 i EU:s kemikalielagstiftning REACH
(tidigare begränsningsdirektivet) får ftalaterna DEHP, DBP
och BBP inte användas i leksaker och barnvårdsartiklar om
den sammanlagda halten överstiger 0,1 % (viktprocent),
detta på grund av ftalaternas negativa hälsoegenskaper.
Ytterligare tre ftalater, DINP, DIDP och DOP, får av samma
orsak inte längre användas i leksaker och barnvårdsartiklar
som kan stoppas i munnen om den sammanlagda halten
överstiger 0,1 % (viktprocent).
CMR-ämnen (Cancerframkallande, Mutagena och
Reproduktionstoxiska ämnen), exempelvis DEHP och DBP,
är inte tillåtna i kosmetika och hygienprodukter, enligt EU:s
kosmetikadirektiv (76/768 EEC).
13