Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

Diskussion
Analyserna som gjorts i denna studie visar att det finns en
mängd farliga kemikalier i vanliga skor. Dessa kan påverka
den som använder skorna, framförallt om användaren går
barfota och svettas i skorna under varma dagar. Värme gör
att kemikalier, som är fettlösliga, lättare tas upp av kroppen.
De hälsorisker som exponeringen för dessa mycket farliga
och ibland giftiga kemikalier för med sig är oacceptabla.
Kemikalierna som ingår i de testade skorna kan också
orsaka miljö- och hälsoproblem vid tillverkningen. Hur
stora problemen blir beror bland annat på vilken skyddsutrustning
arbetarna i fabriken har och hur stor kunskap de
har om de kemikalier de hanterar och riskerna med dessa.
Denna studie omfattar dock ingen undersökning av arbetsmiljön
och tillverkningen som sådan. Ingen information
angående hur och var de analyserade skorna tillverkats har
hämtats in.
De kemikalier som ingår i skor kan i många fall även
påverka miljön. Kemikalierna som finns i skorna sprids när
skorna används, slits och slängs i soporna, framförallt om
de läggs på deponi men även om de hanteras i en förbränningsanläggning.
För att kunna jämföra resultaten med andra liknande studier
och relevanta gränsvärden har två analysstudier, en
branschspecifik kemikaliehandledning för skor och EUs
officiella miljömärke, EU-Blomman använts.
EU-Blomman har miljömärkningskriterer för skor. I
dessa kriterier ställs bland annat krav på halterna av arsenik,
kadmium, krom och bly i den slutgiltiga produkten. I kriterierna
anges att dessa ämnen inte får finnas i produkterna
och att detta ska verifieras genom en specifik testmetod.
Testmetoden anger detektionsvärden, vilket i praktiken blir
gränsvärden för miljömärkningen. Detektionsvärdet för
krom är 10 mg/kg (10 ppm). Detektionsvärdet för bly, arsenik
och kadmium är 100 mg/kg (100 ppm). Detta är betydligt
högre detektionsvärden än de som använts i denna undersökning
och som vore möjliga att basera märkningen på.
Företag som importerar textilier, kläder, lädervaror och
skor kan vara medlemmar i den svenska branschorganisa-
kemikalier in på bara skinnet
tionen Textilimportörerna. Textilimportörerna har tagit
fram en kemikaliehandledning för sina medlemmar. I
denna listar de ämnen och i vissa fall gränsvärden som de
rekommenderar sina medlemmar att följa för de produkter
de säljer.
2007 analyserade Naturskyddsföreningen ett 20-tal handdukar
för förekomst av azofärgämnen, nonylfenoletoxilater
och tungmetaller. Rapporten fick namnet Handdukar med
ett smutsigt förflutet. Generellt kan sägas att skorna som testats
i denna studie innehåller betydligt fler och högre halter
av de flesta analyserade tungmetallerna.
Mjukgörare
DEHP används som mjukgörare i PVC och har dokumenterat
reproduktionsstörande egenskaper. Det kan ge fosterskador
och skada människans förmåga att få barn. Bland
de testade plastskorna fanns höga halter DEHP. I ett fall
visade det sig att nästan en fjärdedel av skons totala vikt
bestod av DEHP. Halter på den här nivån är verkligt oroande.
DEHP kan tas upp av huden och påverka möjligheten
att få barn 9 .
Naturskyddsföreningen menar att DEHP, DBP, BBP,
DINP, DIDP och DNOP bör förbjudas i åtminstone alla
konsumentprodukter. Även andra ftalater bör förbjudas i
konsumentprodukter såvida de inte testas omsorgsfullt och
visar sig inte vara farliga. Detta innebär att en gruppklassificering
bör göras tills man vet mer – det vill säga bristfälligt
testade ftalater bör hanteras som konstaterat farliga ftalater
till dess motsatsen är bevisad.
Arsenik
Sko nummer 25 (Uganda) innehöll 9,33 mg arsenik per kilo,
vilket ligger långt under kravet på 100 mg/kg som finns i
EU-Blommans kriterier. Trots det menar Naturskyddsföreningen
att det är oacceptabelt att arsenik, ett ämne som
varit känt som gift i århundraden, finns i vanliga konsumentprodukter.
25