Kemikalier in på bara skinnet - Naturskyddsföreningen

Tillståndsprocesserna under REACH har knappast påbörjats
och de kan resultera i att gifter får fortsätta användas.
Även om de leder till begränsningar så innebär dagens låga
tempo att det tar flera år innan en majoritet av de farliga
ämnena blir föremål för tillståndsprövning. Resurserna i
medlemsländerna och inom EU-organen är alltför begränsade
för att arbetet ska gå snabbare.
Samtidigt lider restriktionsmöjligheterna i REACH av
problem med höga beviskrav på myndigheter och omständlig
administration. Också i detta fall är resurserna på myndigheterna
otillräckliga.
Även den svenska substitutionsprincipen är otillräcklig
och myndigheternas resurser är otillräckliga för att analysera
och kontrollera farliga kemikalier i konsumentvaror.
Kemikalier som är klart konstaterade giftiga förekommer i
skor som människor bär varje dag.
Giftiga ämnen går att undvika
I flera fall skiljer sig halterna av miljö- och hälsofarliga substanser
åt i de testade skorna. Allt ifrån mycket höga till ej
detekterbara halter. Det visar att man kan tillverka skor
utan dessa problematiska ämnen. Detta är till stor del en
kvalitetsfråga och möjligen en kostnadsfråga i något led,
men inte i ledet mot konsument.
De flesta konsumenter känner inte till de skadliga och
farliga ämnen som finns i plastskor och industrin har därmed
inte varit utsatt för krav på högre kvalitet. Kemikalier
som är kända för att vara problematiska och som samhället
länge försökt fasa ut borde självklart ha avvecklats av företag
på frivillig grund långt tidigare.
Ytterligare ett exempel är stabilisatorn DBT som Sverige
länge arbetat för att fasa ut från bland annat konsumentprodukter.
Denna undersökning visar att DBT trots det kan
extraheras ur fyra av de analyserade skorna, varav ett par
var köpt i Sverige. Betydligt fler skor, 18 av 27, innehöll PVC
vilket visar på att PVC kan stabiliseras med andra ämnen
utan att detta påverkar priset till konsument.
kemikalier in på bara skinnet
Samma problem världen över
Undersökningen visar att det inte spelar någon roll i vilka
länder skorna tillverkades eller såldes. De innehöll i stort
sett samma problematiska ämnen oavsett var i världen de
var köpta. Det finns alltså inga garantier för att skor som
köps i Sverige eller på Filippinerna är bättre än skor som
köps i Indien eller i Tanzania, eller vice versa. Inte heller
priset verkar ha något samband med vilka farliga ämnen
som ingår i skorna. I Sverige innehöll en av de dyrare skorna
flest problematiska ämnen, jämfört med de andra testade
skorna köpta i Sverige. Inte heller välkända märken är en
garanti för lägre halter av miljö- och hälsofarliga substanser.
Oavsett om de uttjänta skorna hamnar bland soporna på
deponi eller förbränns är det svårt att förhindra att kemikalier
sprids i miljön. Därför att det viktigt, både ur ett
miljö- och hälsoperspektiv och ur ett arbetsmiljöperspektiv,
att skorna innehåller så få farliga kemikalier som möjligt.
Som konsument är det omöjligt att veta vilka kemikalier
som finns i skorna man tänker köpa, så länge man inte köper
miljömärkta skor. Naturskyddsföreningen och samarbetsorganisationerna
uppmanar alla konsumenter att fråga efter
information i butiken, hos leverantören och tillverkaren.
Förhoppningsvis leder det till att frågan kommer upp på
dagordningen hos tillverkare och importörer och en förändring
kan ske.
Konsumentens rätt till information
Att inte alla företag lämnade rätt information gällande kemikalieinnehåll
vid en förfrågan ifrån en konsument innebär
inte bara att det blir uppenbart att företagen inte prioriterar
miljö och hälsa för sina arbetare och kunder, utan
också att de eller deras leverantör kan ha brutit mot lagen.
Konsumenter i EU har i dagsläget rätt att få reda på i vilka
produkter och varor de 15 ämnena på kandidatlistan ingår.
15 ämnen har konsumenten rätt att få kännedom om, av
tiotusentals som finns på marknaden. Inte ens dessa 15 har
alla skoföretag koll på. Det är häpnadsväckande.
27