SPANNMÅL - Svenska nu

UPPGIFTER till Marthaförbundets broschyr
SPANNMÅL
Innehåll
Förord........................................................................ 2
Uppgifter:
. Läsförståelse........................................................ 3
. Korsord...............................................................10
. Vokabulär............................................................13
. Bilder.................................................................16
. Recept................................................................19
Ordförteckning.......................................................... 24
Facit......................................................................... 27
Lättlästa.texter.......................................................... 38
SvenSka nu.fi

Saatteeksi
Loppukesästä,.syksyn.jo.kolkutellessa.ovea,.voimme.nauttia.kauniin.kullankeltaisista.viljapelloista..
Elokuu,.kesän.viimeinen.kuukausi.on.saanut.nimensä.elon.eli.viljan.keräämisestä.pelloilta..Pelloillamme.
viljelläänkin.useita.viljakasveja;.ruis,.ohra,.kaura.ja.vehnä.ovat.kaikille.tuttuja.kotimaisia.viljoja..Tuntemattomampia.Suomessa.viljeltäviä.lajeja.ovat.mm..ruisvehnä.ja.hirssi..Maailmalla.viljellään.runsaasti.
myös.muita.kasveja.kuten.riisiä.ja.maissia.
Nykypäivänä.monet.noudattavat.erilaisia.ruokavalioita,.ja.viljatuotteetkin.ovat.saaneet.epäterveellisen.
leiman..Viljoista.jalostetaan.kuitenkin.paljon.erilaisia.tuotteita,.joista.voi.kotikeittiössä.loihtia.maukkaita.
ruokia.ja.leivonnaisia..Viljatuotteita.kannattaakin.käyttää.mutta.toki.kohtuullisesti.ja.harkinnalla,.kuten.
muitakin.elintarvikkeita.
Marthaförbundetin.esite.Spannmål.käsittelee.viljan.viljelyä.ja.käyttöä.sekä.esittelee.tavallisimmat.viljalajit..Lisäksi.mukana.on.herkullisia.reseptejä.
Ohessa.olevat.tehtävät.pohjautuvat.Spannmål-esitteeseen.ja.helpottavat.esitteen.käsittelyä.oppitunnilla..Tekstistä.on.olemassa.myös.helpotettu.ja.lyhyempi.versio.Svenska.nu:n.kotisivulla,.www.svenskanu.
fi..Myös.itse.esite.on.tilattavissa.joko.Svenska.nu-kotisivun.kautta.tai.Marthaförbundetilta.(www.martha.
fi)....
Ennen.esitteen.teksteihin.tutustumista.voidaan.luokassa.keskustella.viljoihin.liittyvistä.aiheista..Voidaan.
esimerkiksi:
•. kysellä.tietävätkö.oppilaat.Suomessa.viljeltäviä.viljoja.
•. etsiä.kuvia.eri.lajeista.ja.tunnistaa.niitä.
•. miettiä,.missä.ruuissa.mitäkin.viljaa.voidaan.käyttää.
•. miettiä,.mitä.viljalajeja.tulee.syötyä.usein,.mitä.harvoin.
Tekstit.voidaan.käsitellä.esimerkiksi:
•. luetunymmärtämisteksteinä.tehtävien.avulla,.joko.yksin,.pareittain.tai.ryhmissä..
•. muiden.tehtävien.avulla.esim..sanastoa.opetellen.
•. tekemällä.teksteistä.mindmap,.joko.pareittain.tai.ryhmissä..
•. ryhmätöinä.siten,.että.kukin.ryhmä.tekee.oman.esitelmän.tai.seinäjulisteen.yhdestä.aiheesta.ja.
esittelee.sen.muulle.luokalle..Lopuksi.voidaan.vielä.pitää.pieni.tietokilpailu.
Tekstien.ja.tehtävien.käsittelyn.lisäksi.voi.aiheen.käsittelyä.laajentaa:
•. pienellä.retkellä.koulun.lähistölle,.jossa.tutustutaan.maanviljelyyn.
•. kokeilemalla.reseptejä.yhdessä.joko.ruotsintunnilla.tai.tekemällä.yhteistyötä.kotitalousopettajan.kanssa..
Esitteen.ja.tehtävien.käsittelyn.jälkeen.voidaan.aihe.vielä.purkaa.yhdessä.koko.luokan.kesken.tai.pieninä.ryhmäkeskusteluina..Silloin.voidaan.vaikkapa.palata.virittelyn.aiheisiin.ja.miettiä.esimerkiksi:
•. onko.tietoisuus.viljalajeista.ja.niiden.käyttömahdollisuuksista.lisääntynyt
•. onko.tietoisuus.maanviljelystä.lisääntynyt
2

A Ordet spannmål (s. 4)
LÄSFÖRSTÅELSE
a.. Miten.luku.73,5.liittyy.sanan.spannmål.historiaan?.
. Vad har siffran 73,5 med härkomsten av ordet spannmål att göra?
b.. Mitä.sana.spannmål.tarkoittaa.nykyään?.
. Vad betecknar ordet spannmål idag?
B Spannmålens näringsinnehåll (s. 4)
Kolhydrater.är.en.av.de.tre.energibärarna.i.maten,.de.andra.två.är.fett.och.protein..
.Proteiner.är.kroppens.byggstenar..Det.är.viktigt.att.man.får.i.sig.en.mängd.varje.dag..
Fett.ger.energi.men.förutom.det.är.fett.viktigt.också.för.fettlösliga.vitaminer.(A,D,E.
och.K).och.antioxidanter.
a.. Miksi.vilja.on.hyvä.energianlähde?
. Varför är spannmål en bra energikälla?
3

.. Mitä.ravintoaineita.vilja.sisältää?
. Vilka näringsämnen finns i spannmål?
c.. Mitä.ravintoaineita.viljassa.yleisesti.ottaen.on.eniten,.mitä.vähiten?
. Vilka näringsämnen finns det generellt mest av i spannmål, vilka minst?
d.. Missä.viljalajeissa.on.eniten.ja.vähiten…
. Vilket sädesslag innehåller mest och minst…
. . I....proteiinia./.proteiner?.._________________________________________________
. . II...hiilihydraatteja./.kolhydrater?.___________________________________________ .
. . III..rasvaa./.fett?..________________________________________________________
. . IV..kuituja./.fibrer?..______________________________________________________
e.. Miten.täysjyvävehnä.ja.vaalea.vehnä.eroavat.toisistaan?.
. Hur skiljer sig fullkorns vete och ljust vete?
f.. Kumpi.sinusta.on.parempi.vaihtoehto,.miksi?
. Vilkendera är ett bättre alternativ enligt din mening, varför?
g.. Mikä.taulukon.viljoista.on.mielestäsi.ravintoarvoiltaan.paras?
. Vilket av sädesslagen i tabellen har bäst näringsvärde enligt din mening?
4

C Jordbruk (s. 5)
a.. Miten.Suomen.kasvukausi.eroaa.monista.muista.maista?.Mitä.vaikutuksia.sillä.on?
. Hur skiljer sig växtsäsongen i Finland och växtsäsongen i flera andra länder?
b.. Mitkä.tekijät.vaikuttavat.viljeltävän.viljan.valintaan?
. Vilka faktorer påverkar valet av grödan?
c.. Suomenna.ja.selitä.seuraavat.käsitteet..Milloin.ne.ovat.ajankohtaisia?
. Översätt till finska och förklara följande begrepp. När är de aktuella?
. . 1)..direktsådd:..__________________________________________________________
. . 2).markbearbetning:.. ____________________________________________________
... .___________________________________________________________
. . 3).harvning:. .___________________________________________________________
... .___________________________________________________________
d.. Millä.tavoin.rikkaruohoja.voidaan.torjua?
. Hur kan ogräsbekämpningen ske?
e.. Selitä.viljan.tie.kylvämisestä.myyntiin.
. Förklara sädens väg från sådd till försäljning.
5

D Odlingssätt (s. 5)
a.. Miten.perinteinen.viljely.ja.luomuviljely.eroavat.toisistaan?
. Hur skiljer sig konventionell odling och ekologisk odling?
b.. Kasvit.tarvitsevat.typpeä.kasvaakseen..Miten.luomuviljelijä.voi.tyydyttää.kasvien.
. typen.tarpeen?
. Växter behöver kväve för att de ska kunna växa. Hur kan en ekologisk odlare
tillgodose växternas kvävebehov?
E Spannmålens olika användningsområden (s. 6)
a.. Mihin.tarkoituksiin.teollisuus.käyttää.ostamaansa.viljaa?
. Till vilka ändamål använder industrin spannmål?
b.. Mihin.ruista.käytetään.pääasiallisesti?
. Vad används råg i huvudsak till?
c.. Mitkä.viljalajit.ovat.monipuolisimpia.käytön.perusteella?.Mihin.niitä.käytetään?
. Vilka sädesslag är till sina användningsmöjligheter de mest mångsidiga?
Vad används de till?
6

F Kvalitetsmätare på spannmål (s. 7)
a.. Millä.tekijöillä.viljan.laatua.voidaan.mitata?
. Vilka kvalitetsmätare kan användas på spannmål?
b.. Selitä.seuraavat.sanat:.falltal,.glutenhalt,.Zeleny-tal,.proteinhalt..
. Miten.nämä.vaikuttavat.leipäviljan.ominaisuuksiin?
. Förklara följande ord: falltal, glutenhalt, Zeleny-tal, proteinhalt.
Hur påverkar dessa brödsädens kvalitet?
c.. Kuvaile.laadukas.leipävilja.
. Beskriv brödsäd av god kvalitet.
7

G Småskaligt surdegsbakande (s. 13)
a..Millaisia.tuotteita.leipomo.Aromassa.valmistetaan?
Hurdana produkter produceras i bageriet Aroma?
b..Miksi.työpäivä.leipomossa.alkaa.kuudelta?
Varför börjar bagarnas arbetsdag klockan sex?
c..Mitä.erityistä.leipomon.kahvilassa.on?
Vilken specialitet finns på bageriets café?
d..Mitkä.tuotteet.ovat.trendikkäitä.juuri.nyt.leipomoalalla?
Vilka trender kan ses inom bageribranschen just nu?
e..Miten.Aroma.suhtautuu.erilaisiin.dieetteihin?
Hur förhåller sig Aroma till olika slags dieter?
8

H Förena meningar till rätt sädesslag (vete, havre, korn, råg) (s. 8–12)
vete./.havre./.korn./.råg Har.varit.symbol.för.rikedom.
vete./.havre./.korn./.råg Den.inhemska.sorten.klarar.finska.vintern.bra.
vete./.havre./.korn./.råg Kan.odlas.i.hela.Finland.
vete./.havre./.korn./.råg Hela.korn.får.inte.ätas.utan.uppvärmning.
vete./.havre./.korn./.råg Ges.som.gåva.till.den.som.flyttar.
vete./.havre./.korn./.råg Används.idag.främst.till.foder.och.malt..
vete./.havre./.korn./.råg Råvara.till.öl.och.whiskey.
vete./.havre./.korn./.råg Finlands.viktigaste.brödsäd.
vete./.havre./.korn./.råg Rieska.bakas.av.detta.
vete./.havre./.korn./.råg Svår.att.använda.vid.bakning.
vete./.havre./.korn./.råg Lämpar.sig.bra.till.surdegar.
vete./.havre./.korn./.råg Innehåller.mycket.socker.
vete./.havre./.korn./.råg Det.yngsta.av.sädesslagen.
vete./.havre./.korn./.råg Ursprungligen.ogräs.
vete./.havre./.korn./.råg Innehåller.mycket.fett.av.god.kvalitet.
vete./.havre./.korn./.råg Har.goda.bakningsegenskaper.
vete./.havre./.korn./.råg Har.rikligt.med.elastiskt.gluten.
vete./.havre./.korn./.råg Saknar.gluten.
vete./.havre./.korn./.råg Innehåller.gluten.i.måttliga.mängder.
vete./.havre./.korn./.råg Odlad.i.Finland.blir.proteinhalten.av.världsklass.
vete./.havre./.korn./.råg Tål.kyla.
vete./.havre./.korn./.råg Första.fynden.i.Finland.redan.ca.2500.år.sedan.
vete./.havre./.korn./.råg Odlades.främst.i.egentliga.Finland.på.1700-talet.
vete./.havre./.korn./.råg Var.det.mest.odlade.sädesslaget.i.Finland.i.början.av.
. . . . . 1900-talet.
vete./.havre./.korn./.råg De.äldsta.fynden.i.Finland.från.300-talet.
vete./.havre./.korn./.råg Vårt.viktigaste.spannmål.ända.till.1700-talet.
vete./.havre./.korn./.råg En.av.världens.äldsta.odlingsväxter.
vete./.havre./.korn./.råg Finlands.äldsta.spannmål.
vete./.havre./.korn./.råg Har.odlats.i.6000.år.i.Kina.och.Egypten.
vete./.havre./.korn./.råg Kom.till.Europa.för.ca.5000.år.sedan.
vete./.havre./.korn./.råg Kom.till.östra.Finland.genom.Tyskland.och.Baltien.
9

KORSORD
Fyll i korsorden och översätta nyckelordet till finska.
I Spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt (s. 4–5)
...............................råvaran.för.popcorn.>
naturenligt.odlingssätt.>
växtens.oanvändbara.delar.avskiljs.från.frön.>
...........används.för.att.få.bättre.skörd.>
.................spannmål.innehåller.rikligt..>
...........................växter.man.inte.vill.ha.>
....spannmål.som.har.sitt.naturliga.skal.kvar.>
....................................för.jordbrukaren.är.höst.>
Nyckelordet på finska:. ._____________________________________________ .
.
10

J Stråsädens växtstadier, odling av spannmål, användningsområden
(s. 5–6)
Nyckelordet på finska:. ._____________________________________________ .
.
..............................................................................en.brödsäd.>
........................................................blir.synlig.efter.sådden.>
.............människornas.mat.>
.....köper.spannmål.>
......................................................................sädeskorn.bildas.i.ett..>
...........................................sädens.färg.när.den.är.mogen.>
..................................................djurens.mat..>
......................................................bruka.jord.>
..................................................tillverkas.av.vete.och.korn.>
K Kvalitetsmätare på spannmål (s. 7)
............................................................................................vanligen.13.%.>
..............ett.sädesslag.som.används.bl.a..till.bakning.>
egenskap.som.betyder.att.råvaran.håller.sig.
......................................................god.en.viss.tid. >
.........................................................................................spannmålens.arom.eller.doft.>
...........................................spannmål.som.luktar.unket.>
en.av.de.viktigaste.kvalitetsfaktorerna.för.brödsäd.>
.............ger.vetemjölet.förmågan.att.bilda.en.bra.deg.>
näringsämne.som.är.viktigt.också.för.bakningskvaliteten.>
Nyckelordet på finska:. ._____________________________________________ .
.
11

L Sädesslagen (s. 8–12)
. . a.
.
. . b.
.
. . c.
..
. . d.
vete.som.odlas.mest.i.Finland.>
..................................en.art.i.vetesläktet.>
...................en.planta,.t.ex..vete.>
...................................................det.äldsta.odlade.vetet.>
Nyckelordet på finska:. ._____________________________________________ .
..........många.är.allergiska.mot.denna.växt..>
.............husdjur.>
............havre.innehåller.dessa,.t.ex..A,.D,.E.>
en.växt.som.man.inte.vill.ha.>
..............skallös.havre..>
Nyckelordet på finska:. ._____________________________________________ .
området.eller.regionen.t.ex..kring.någon.stad.>
......................................................................................djurens.mat.>
............................................................................början.till.en.växt.>
........................................................................rieska.>
Nyckelordet på finska:. ._____________________________________________ .
Nyckelordet på finska:. ._____________________________________________
.
............bakas.av.spannmål.>
........................ges.till.andra.>
massa.för.bakning.>
12

VOKABULÄR
Ta reda på vad följande ord betyder och förklara orden för ditt par.
Låt honom/henne gissa vilket ord du menar.
M Ordet spannmål, spannmålens
näringsinnehåll,
jordbruk, odlingssätt (s. 4–5)
1.. djurfoder
2.. fullkornsprodukter
3.. växtsäsong
4.. väderförhållanden
5.. plöjning
6.. bekämpning
7.. skördetröska
8.. besprutning
9.. skadedjur
10..växtskyddsmedel
11..gödsel
12..kväve
N Odling av spannmål,
användningsområden,
kvalitetsmätare (s. 6–7)
1.. sädeslag
2.. åkerareal
3.. industrin
4.. livsmedel
5.. brödsäd
6.. bakningsegenskaper
7.. bakningsduglighet
8.. hållbarhet
O Vete, havre, korn, råg (s. 8–12)
1.. jordmån
2.. skörd
3.. proteinhalt
4.. köldtålig
5.. hälsoeffekt
6.. glutenintolerant
7.. odlingsväxt
8.. vinna.terräng
9.. tunnbröd
10..sydvästra.Finland
11..aromrik
12..hybrid
13

Etsi teksteistä seuraavat sanat ja sanonnat. kirjoita ne ruotsiksi.
P Vete (s. 8)
olla.peräisin.jostakin. ._____________________________________________
hedelmällinen,.rehevä. ._____________________________________________
arkipuheessa. ._____________________________________________
leipävilja. ._____________________________________________
kasvuolosuhteet. ._____________________________________________
maaperä. ._____________________________________________
maailmanluokkaa. ._____________________________________________
Q Havre (s. 10)
rikkaruoho. ._____________________________________________
on.peräisin. ._____________________________________________
kauran.viljely. ._____________________________________________
karja. ._____________________________________________
kylmänkestävä. ._____________________________________________
vesiliukoinen. ._____________________________________________
terveysvaikutus. ._____________________________________________
kuoreton. ._____________________________________________
rasvapitoisuus. ._____________________________________________
lämpökäsitellä. ._____________________________________________
varastointiaika. ._____________________________________________
R Korn (s. 11)
viljelykasvi. ._____________________________________________
alun.perin. ._____________________________________________
ohranjyvä. ._____________________________________________
turun.seutu. ._____________________________________________
voittaa.alaa. ._____________________________________________
ainoa. ._____________________________________________
14

etupäässä. ._____________________________________________
ohralta.puuttuu. ._____________________________________________
perinteisesti. ._____________________________________________
S Råg (s. 12)
tietyissä.osissa. ._____________________________________________
lounais-suomi. ._____________________________________________
hyvän.onnen.toivotus. ._____________________________________________
vaatimattomampi. ._____________________________________________
kylmempi.ilmasto. ._____________________________________________
yhtä.suuressa.laajuudessa. ._____________________________________________
soveltuu.hyvin. ._____________________________________________
hapantaikina. ._____________________________________________
keskieurooppalainen.risteytys. ._____________________________________________
T Sanamato
a Etsi sanat sanomadoista
JAJPRÅGJKPFJGJPDINKELOHFDHHAVREJFJBKORNNAOPFDGPAMAJSJBFBSPELTNJJBHIRSBFOVETEBJJB
POHFLINGAURIEONVGRYNOERIOHDJKDMJÖLTROENCJFLDFPSDNKORNUETEGWBKLIPIUAPBVBFVAB
GLUTENESTÄRKELSEIERPROTEINERFRFETTSOFIBRERBFMINERALEREIEVITAMINEROIRJKOLHYDRATER
ERTGRÖTDNMYSLIKLDYBRÖDLJSEMLATSIDUVÄLLINGUYGRYTAWEPIROGERGKLBAKELSERNERKAKOR.
b Ryhmitä sanamadosta löytyneet sanat otsikoiden alle
a).sädeslagen
b).sädesprodukter
c).näringsämnen
d).maträtter
15

U Stråsädens växtstadier (s. 5)
BILDER
I vilken ordning växer säden? Namnge växtstadier ovanför bilder och
sätt följande beskrivningar i rätt ordningsföljd under bilden.
● ..>..●
..>..●
..>..●
..>..●
..>..●
..>..●
..>..●
.
a.. Flera.ax.kommer.till.
b.. Växten.bildar.nya.skott.
c.. Säden.är.klar.för.att.tröskas.
d.. Skotten.blir.synliga.
e.. Säden.ändrar.färg.från.grön.till.brun..
f.. Blomningen..
g.. Sädeskorn.bildas.
h.. Pollinationen.sker.
16

V Vete, havre, korn, råg (s. 8–12)
Namnge de olika sädesslagen. Skriv namnet under bilden.
● . ● . ● . ● .
Vilken beskrivning passar till sädesslagen? Sätt under den rätta bilden.
a.. Dess.korn.sitter.i.ett.tvåsidigt.ax.och.varje.korn.omsluts.av.ett.skal.som.bär.på.sträva.
. borst.som.alla.är.ungefär.lika.långa..Borsten.slutar.på.olika.höjd.i.axet..
b.. Borsten.på.småaxen.i.axets.nedre.del.är.längre.än.på.de.övre,.så.att.alla.borst.slutar.
. på.ungefär.samma.höjd.
c.. Småaxen.är.oskaftade,.sitter.samlade.och.saknar.tydliga.borst.
d.. Vippan.är.stor.och.allsidig..Axen.saknar.vanligen.borst..
Kuvaile kuvassa oleva vilja parillesi niin että hän tunnistaa sen kuvasta.
17

W Foto
Bilden föreställer sådd.
a.. Vilken.årstid.är.det?.Hur.ser.du.det.i.bilden?
b.. Beskriv.naturen.och.vädret.i.bilden..Vad.kan.finns.utanför.bilden?.
c.. Vem.kör.traktorn?.Vad.annat.kan.tillhöra.den.personens.arbete?
d.. Gör.en.ordlista.om.bilden,.samla.in.både.substantiv.och.adjektiv..
18

X Översätt understrykta ord till finska (s. 26)
Speltbaguetter med nässlor. .__________________________________
50 g jäst __________________________________
6 dl fingervarmt vatten __________________________________
3 msk rypsolja __________________________________
1 msk honung __________________________________
1 msk salt
200 g nässlor (cirka 1 liter nyplockade)
5 dl siktat mjöl av spelt eller emmer __________________________________
7 dl vetemjöl
RECEPT
Förväll.nässlorna:.Koka.upp.6.dl.vatten,.. .__________________________________
tillsätt.nässlor,.låt.småkoka.3.minuter... .__________________________________
Sila.av.vattnet.men.spara.det.till.brödet.och.
låt.svalna.av.lite..Finhacka.nässlorna.och.. .__________________________________
ställ.åt.sidan.. .__________________________________
19

Smula.jästen.i.en.bunke..Häll.på.vattnet.av.. .__________________________________
nässlorna.(fingervarmt).och.blanda.om... .__________________________________
Tillsätt.olja,.salt,.honung.och.nässlorna..
Arbeta.in.mjölet.till.en.ganska.lös,.men.. .__________________________________
smidig.deg..Låt.den.jäsa.övertäckt.i.cirka.. .__________________________________
45.minuter.
Ta.upp.degen.på.mjölat.bakbord.och.knåda.. .__________________________________
den.smidig..Dela.den.i.två.delar.och.forma.. .__________________________________
till.längder.
Lägg.dem.på.en.bakplåt.och.strö.på.lite.mjöl.. .__________________________________
och.snitta.kransen.med.en.vass.kniv.eller.sax... _________________________________
Låt.bröden.jäsa.övertäckta.i.cirka.30.minuter..
Sätt.under.tiden.ugnen.på.250.grader.och.. .__________________________________
ställ.in.en.tom.plåt.på.nedersta.falsen.i.ugnen...___________________________________
Sätt.in.plåten.med.baguetterna.i.ugnen.
och.sänk.värmen.till.225.grader.och.. .__________________________________
häll.en.mugg.kallt.vatten.på.den.tomma.. .__________________________________
plåten..Öppna.luckan.efter.tio.minuter.för.. .__________________________________
att.släppa.ut.ångan.och.grädda.i.ytterligare.. .__________________________________
10.minuter.tills.de.fått.fin.färg.och.. .__________________________________
knaprig.yta..Låt.dem.svalna.på.galler.utan.. .__________________________________
bakduk.
20

Y Kolla receptet i broschyren (s. 26) och fyll i luckorna på finska
Graham_______________
5 dl vettä
50 g _________________________________
1 tlk suolaa
1 tlk _________________________________
1 tlk öljyä
1 dl _________________________________
6 dl grahamjauhoja
5 dl _________________________________
Kaada.5.dl..____________________________________..kulhoon.ja.
lämmitä.se..____________________________________..,.37.asteiseksi...
______________________________________________________....Sekoita.joukkoon..
______________________________________________________....Kaada.sekaan.
.________________________________..ja.sekoita..Jatka.sekoittamalla.joukkoon.
grahamjauhot.ja.vehnäjauhot..________________________________..kunnes.saat..
_______________________________________..ja.se.irtoaa.._____________________....
Anna.kohota.peitettynä..________________________________....Alusta.taikina..
____________________________________________..ja.tee.._____________________....
________________________________..peitettynä.leivinpaperilla.peitetyillä.pelleillä.
noin.30.minuuttia..._______________________________________________________....
Paista.8–10.minuuttia.250.asteessa..Anna.jäähtyä.._______________________________
___________________________________....
21

Z Översätt understrykta ord till finska. Kolla receptet (s. 20)
och sök, översätt och böj verben i receptet.
Tunnbröd (16 st)
8 dl kornmjöl __________________
4 dl vetemjöl __________________
3 tsk bakpulver __________________
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
_________..=..______________..;._____________________________________________..
Å Kolla receptet i broschyren (s. 27) och fyll i luckorna på finska
________________ maito
2 dl kaura ___________________________
8 dl vettä
1 _________________________________ (obs! krm = kryddmått)
1 rkl _________________________________
1½ tsk salt __________________
½ dl sirap __________________
5 dl surmjölk __________________
______________________________________________________..mikseriin.ja..sekoita.
kunnes.._________________________________________________..(noin.1.minuutti)..
Juo.kauramaito..______________________________..tai.siivilöi.se.._________________
______________________________________________________.
22

Ä Kolla receptet i broschyren (s. 25) och svara på frågorna på finska
a.. Mitä.aineksia.tarvitset.marthalimpun.leipomiseen?
b.. Mitkä.kaksi.ainesta.sekoitetaan.ensin.keskenään?
c.. Millainen.taikinasta.pitää.tulla?
d.. Kuinka.monta.limppua.taikinasta.saa?
e.. Kauanko.taikina.saa.kohota?
f.. Kauanko.taikinaa.paistetaan?
g.. Mitä.voi.tehdä,.jos.leivistä.tulee.uunissa.liian.tummia?
h.. Missä.vaiheessa.limput.sivellään.siirappivedellä?
i.. Miten.kauan.limput.säilyvät?
23

ORDLISTA SANASTO
a
en.agn.(2) akana
en.aktivitet.(3) toiminta
anspråkslös vaatimaton
en.areal.(3) pinta-ala
aromrik aromikas
en.art.(3) laji
avfall,.-et jäte
avskilja.(II) erotella, erottaa
ett.ax.(5)
b
tähkä (gå i ax – tähkiä)
en.bakning.(2) leivonta
bearbeta.(II) muokata, möyhentää,
työstää
en.befolkning.(2) väestö
en.befruktning.(2) hedelmöitys
ett.begrepp.(5) käsite
behålla.(IV) säilyttää
en.bekämpning.(2) torjunta
en.besprutning.(2) ruiskutus
bestockning,.-en pensastuminen, pensoittuminen
ett.betalningsmedel.(5) maksuväline
blomma.(I) kukkia (myös kukka jos
substantiivi)
boskap,.-en karja
en.brodd.(2) oras
broddskjutning,.-en oraalle nouseminen,
orastuminen
bränna.(IV) kärventää, polttaa
brödsäd,.-en leipävilja
bördig hedelmällinen, satoisa
d
en.deg.(2) taikina
degig tahmea, taikinainen
ett.djurfoder.(5) eläinrehu
duglighet,.-en
e
kelpoisuus, kelvollisuus
eftertanke,.-n harkinta, ajattelu
en.egenskap.(3) ominaisuus
ekologisk ekologinen, luonnonmukainen
ekonomisk taloudellinen
elastisk elastinen, kimmoisa
enastående ainutlaatuinen
en.energikälla.(1) energianlähde
ett.enzym.(3)
f
entsyymi
en.faktor.(3) tekijä
ett.falltal.(5) sakoluku (viljan itämisaste)
festlig juhlava, rattoisa
fetma,.-n lihavuus
en.fetthalt.(3) rasvapitoisuus
en.fiber.(3*) kuitu
fjolåret viime vuosi
en.flinga.(1) hiutale
ett.foder.(5) (eläin)rehu
framgå.(IV) ilmetä, selvitä, käydä ilmi
ett.frö.(4) siemen
fukt,.-en kosteus
fullkornsmjöl,.-et täysjyväjauho
ett.fynd.(5) löytö
fördelaktig suopea, suotuisa
förenkla.(I) yksinkertaistaa
en.förfrukt.(3) esikasvi
en.förmåga.(1) kyky
förorsaka.(I) aiheuttaa
förvara.(I)
g
säilyttää
en.genomskärning.(2) läpileikkaus
gluten,.-et gluteeni
en.grodd.(2) itu
grov karkea, karhea
ett.gryn.(3/5) ryyni
gräddning,.-en paisto (leivän, laatikkoruoan)
en.gröda.(1) laiho; kasvava vilja
gröt,.-en puuro
gödsel,.-n
h
lannoite
en.halt.(3) pitoisuus
en.harvning.(2) haraus, karhinta
havre,.-n kaura
ett/en.hektar.(5) hehtaari
hirs,.-en hirssi
24

hålla.sig.(IV) säilyä (kestää pilaantumatta)
hållbarhetstid,.-en säilyvyysaika
en.hälsoeffekt.(3) terveysvaikutus
hälsofarlig terveydelle vaarallinen
härröra.(II) juontua (olla peräisin)
härskna.(I) härskiintyä
hö,.-et/-t heinä
höstsäd,.-en
i
syysvilja
ett.inbördeskrig.(5) kansalaissota, sisällissota
ingå.(IV) sisältyä, kuulua
inhemsk kotimainen
inland,.-et sisämaa
inleda.(III)
j
aloittaa
en.jordart.(3) maalaatu, maalaji
ett.jordbruk.(5) maanviljely
en.jordbrukare.(5) maanviljelijä
en.jordmån.(3) maaperä
järn,.-et rauta
jäsa.(II) nousta (taikinasta), kohota
(taikinasta)
en.jäsning.(2) kohoaminen
jäst,.-en
k
hiiva
kemisk kemiallinen
klassificera.(I) luokitella
kli,.-et/-t lese
ett.klimat.(5) ilmasto
en.klistring.(2) liisteröinti
en.klöver.(5) apila
knapphet niukkuus, rajallisuus
en.kolhydrat.(3) hiilihydraatti
konventionell perinteinen, tavanomainen
korn,.-et ohra, jyvä
kost,.-en ruokavalio
ett.krigsår.(5) sotavuosi
ett.kriterium.(3) kriteeri
en.kvalitet.(3) laatu, ominaisuus
kväve,.-t typpi
kännetecknande ominainen, tunnusomainen
köldtålig kylmänkestävä, pakkasenkestävä
l
lagra.(I) varastoida, säilyttää
ett.livsmedel.(5) elintarvike
en.lukt.(3)
m
haju
mala.(II) jauhaa
malt,.-et/-en mallas
maltkorn,.-et mallasohra
matsvinn,.-et ruokahävikki
mekanisk mekaaninen, koneellinen
Mellanöstern Lähi-itä
ett.mineralämne.(4) kivennäisaine
mjöl,.-et jauho
mogna.(I) kypsyä
mognad,.-en kypsyys
mustig mehevä, mehukas
myndigheter,.-na viranomaiset, virkavalta
möglig
n
homeinen
naturlig aito, luonnollinen
nybakad vastaleivottu
en.näringshalt.(3) ravinnepitoisuus
ett.näringsinnehåll.(5) ravinnesisältö
ett.näringstillskott.(5) lisäravinne
närproducerad lähituotettu
nöd,.-en
o
hätä
odla.(I) viljellä
en.odling.(2) viljely
ofarlig vaaraton
ogräs,.-et
p
rikkaruoho
en.pirog.(3) piirakka
en.plöjning.(2) kyntäminen
pollinera.(I) pölyttää
en.privatperson.(3) yksityishenkilö
på.basis.av
r
jnk perusteella
reglera.(I) säädellä
en.rikedom.(2) rikkaus
rosta.(I) paahtaa
ett.råd.(5) neuvo
råg,.-en ruis
rågvete,.-t ruisvehnä
25

en.råvara.(1) raaka-aine
s
salt,.-et suola
en.sammansättning,.-ar koostumus, kokoonpano
ett.samtalsämne,.-n puheenaihe
seghet,.-en sitkeys
en.semla.(1) sämpylä
en.silo.(3) siilo
en.sjukdom.(2) sairaus
ett.skadedjur.(5) tuhoeläin
ett.skal.(5) kuori
en.skatt.(3) vero
ett.skifte.(4) maapalsta
ett.skott.(5) verso
skrädmjöl,.-et lestyjauho
skyddad suojeltu
skör hauras
en.skörd.(2) sato, sadonkorjuu
en.skördetid.(3) sadonkorjuuaika
en.skördetröska.(1) leikkuupuimuri
slå.fel.(IV) epäonnistua
spannmål,.-en vilja
spara.(I) säästää
spelt spelttivehnä
späd hento
ett.stadium.(3) aste, vaihe
stenålder,.-n kivikausi
stråsäd,.-en korsivilja
en.stubb.(2) sänki
stämpla.(I) leimata, merkata
stärkelse,.-n tärkkelys
sur hapan
en.surdeg.(2) hapantaikina
en.surhetsgrad.(3) happamuusaste
sval viileä
svälla.(II) turvota
svält,.-en nälkä, nälänhätä
så.(III) kylvää
en.sådd.(3) kylväminen
sålla.(I) seuloa, siivilöidä
säd,.-en vilja
ett.sädesslag.(5) viljalaji
t
tappa.(I) hukata, menettää
en.temperatur.(3) lämpötila
till.vardags arkisin
ett.tillfälle.(4) tilaisuus
tillåta.(IV) sallia
torr kuiva
totalförbjuda.(IV) kieltää kokonaan
en.tunna.(1) tynnyri
ett.tunnbröd.(5) ohutleipä
tåla.(II) kestää, sietää
töjbar
u
venyvä
ett.underlag.(5) alusta, perusta
unken tunkkainen, ummehtunut
uppnå.(III) saavuttaa
uppta.(IV) ottaa jhnk kuuluvaksi
ett.ursprung.(5) alkuperä
utföra.(II) suorittaa
utpräglad
v
selväpiirteinen
ett.val.(5) valinta
en.vall.(2) kylvönurmi
valsa.(I) valssata
variera.(I) vaihdella
vederbörande asianomainen
vete,.-t vehnä
en.vippa.(1) röyhy
volym,.-en tilavuus
väderförhållanden,.-a sääolosuhteet
värdefull arvokas, kallisarvoinen
en.världsklass.(3) maailmanluokka
växa.(II) kasvaa
en.växtföljd.(3) kasvijärjestys, viljelykierto
en.växtperiod.(3) kasvukausi
ett.växtskyddsmedel.(5) kasvinsuojeluaine
en.växttid.(3)
å
kasvuaika
en.åker.(2*)
ö
pelto
överflöd,.-et runsaus, ylenpalttisuus
överlevnad,.-en eloonjääminen
en.övertygelse.(3) vakaumus
26

FACIT – SPANNMÅL
A Ordet spannmål
a.. Viljaa.käytettiin.ennen.verojen.maksuvälineenä,.jota.mitattiin.mittayksiköllä.spann..
. Yksi.tynnyri.oli.noin.147.litraa.ja.puolikasta.tynnyriä.kutsuttiin.nimityksellä.spann,.joka.oli.
siis.n..73,5.litraa.
b.. Spannmål.tarkoittaa.viljaa;.niin.korsiviljaa.kuin.esim..maissia,.riisiä.ja.hirssiä.
B Spannmålens näringsinnehåll
a.. Vilja.on.edullista.ja.siinä.on.runsaasti.hiilihydraatteja.ja.vähän.rasvaa..
b.. Hiilihydraatteja,.rasvaa,.proteiinia,.runsaasti.kuituja,.mineraaleja,.vitamiineja.
c.. Tärkkelystä.eli.hiilihydraatteja.on.eniten.(54–84%),.vähiten.on.rasvaa.(1–7.%).
d.. Missä viljalajeissa on eniten ja vähiten…
. I. proteiinia:.eniten.voi.olla.kaurassa,.vähiten.täysjyvärukiissa
. II. hiilihydraatteja:.eniten.vehnässä,.vähiten.kaurassa.ja.täysjyvärukiissa
. III. rasvaa:.eniten.kaurassa,.vähiten.vehnässä,
. IV. kuituja:.eniten.täysjyvärukiissa,.vähiten.vehnässä
e.. Täysjyvävehnässä.on.enemmän.rasvaa,.runsaasti.enemmän.kuituja.ja.vähemmän.hiilihydraatteja.kuin.vaaleassa.vehnässä.
C Jordbruk
a.. Suomessa.alkukesällä.sataa.vähän.ja.syksyllä.paljon..Monissa.muissa.maissa.on.päinvastoin:.keväällä.sataa.paljon.ja.syksyllä.vähän..Kasvukausi.jää.Suomessa.lyhyeksi,.
.muualla.kasvukausi.on.pitkä,.ja.vilja.täytyy.Suomessa.kuivata.ennen.varastointia.
b.. Esikasvi,.vallitsevat.sääolosuhteet,.maaperäkartoitus.(analyysi.maaperän.ravinnepitoisuudesta,.happamuusasteesta.ja.maalajista)
c.. Suomenna.ja.selitä..
. 1).. suorakylvö;.kylvö.suoraan.edellisen.vuoden.nurmeen..Keväällä.
. 2)..maanmuokkaus;.esim..kyntäminen,.sängen.muokkaus..Syksyllä.tai.keväällä.
. 3)..äestäminen/karhinta;.maan.pehmentäminen.ja.hienontaminen.kyntämisen.jäljiltä..
. . Keväällä.
d.. Mekaanisesti.(ilman.torjunta-aineita).tai.kemiallisesti.(torjunta-aineilla).
e.. Vilja.kylvetään..Kasvettuaan.ja.kypsyttyään.vilja.kerätään.leikkuupuimurilla..Jo.puimisen.
aikana.puimuri.erottelee.jyvät.kasvin.muista.osista..Vilja.kuivataan.kuivaamossa,.jonka.
jälkeen.se.varastoidaan.kuivaan.ja.viileään.paikkaan.odottamaan.myyntiä..Kuivattu.vilja.voi.
säilyä.hyvänä.vuosia..
27

D Odlingssätt
a.. Perinteinen.viljely.sallii.kasvinsuojeluaineiden.ja.kauppalannoitteiden.käytön..Luomuviljely.
ei.salli.sellaisten.mineraalilannoitteiden.käyttöä,.jotka.eivät.ole.luontaista.alkuperää,.myös.
kasvinsuojeluaineiden.käyttö.on.vahvasti.säännösteltyä.
b.. Luomulannoitteilla.sekä.viljelykierrolla..Kierron.alussa.viljellään.kasveja,.jotka.jättävät.
typpeä.maaperään..Seuraavana.vuonna.viljellään.kasveja,.jotka.ottavat.typpeä.maaperästä.
jne..
E Spannmålens olika användningsområden
a.. Elintarvikkeisiin.ja.eläinrehuun.sekä.muuhun.käyttöön,.esim..tärkkelykseen,.alkoholituotantoon.ja.olueen.
b.. Elintarvikkeisiin.leipäviljana
c.. Vehnä.ja.ohra..Vehnää.käytetään.sekä.eläinrehuun.että.elintarvikkeisiin.(esimerkiksi.leipäviljana).ja.muussa.käytössä.tärkkelykseen,.alkoholituotantoon.ja.olueen..Ohraa.käytetään.
pääasiallisesti.eläinrehuun.ja.muuhun.tuotantoon.kuten.tärkkelykseen.ja.olueen.mutta.
myös.elintarvikkeisiin.jossain.määrin.
F Kvalitetsmätare på spannmål
a.. Haju,.kosteuspitoisuus,.sakoluku.(viljan.itämisaste),.gluteenipitoisuus.(sitkopitoisuus),.
Zeleny-luku.ja.proteiinipitoisuus.(valkuainen)..
b.. Falltal: sakoluku,.viljan.itämisaste..Korkea.sakoluku.tarkoittaa,.että.leipä.kypsyy.paistettaessa;.tärkkelys.liisteröityy.
Glutenhalt: gluteenipitoisuus,.sitkopitoisuus..Gluteeni.muodostaa.veden.kanssa.elastisen.
ja.sitkeän.massan;.gluteenipitoisesta.viljasta.saa.hyvän.taikinan.
Zeleny-tal: Zeleny-luku,.kuvaa.gluteeniproteiinin.laatua.ja.määrää;.korkea.Zeleny-luku.
tarkoittaa.hyvälaatuista.gluteenia.
Proteinhalt: proteiinipitoisuus,.vaikuttaa.lähinnä.vehnän.leivottavuuteen;.korkea.proteiinipitoisuus.sitoo.vettä.ja.kestää.leipomista,.vaikuttaa.hiivaleivän.kokoon.ja.rakenteeseen.
c.. Haju:.ei.tuoksu.tunkkaiselle.(homeiselle).tai.palaneelle.
. Kosteuspitoisuus:.peruskosteus.on.13.%.
. Sakoluku:.korkea.sakoluku,.jotta.leipä.kypsyy.
. Gluteenipitoisuus:.leipomiseen.kelpaavan.viljan.gluteenipitoisuus.on.yleensä.15–35.%,.
. yli.30.%.pitoisuus.on.todella.hyvä..
. Zeleny-luku:.korkea.zeleny-luku,.yleensä.30–70.
. Proteiinipitoisuus:.12–13.%.proteiinipitoisuus.
28

G Småskaligt surdegsbakande
a... Lähituotettuja.leipiä.ja.muita.leivonnaisia..Päivittäin.valmistetaan.myös.hapantaikinaleipää.
b... Jotta.asiakkaat.voivat.ostaa.tuoretta.leipää.koko.päivän,.myös.töiden.jälkeen.saadakseen.
lämmintä.leipää.päivällispöytään.
c... Lasiseinä,.jonka.läpi.näkee.leipomon.hiivakorit.ja.kuplivat.hapantaikina-astiat.
d... Sesongin.mukaan,.esimerkiksi.nokkosella.tai.raparperilla,.maustetut.leivät..Kovakuoriset.
leivät..Myös.hapantaikinaleivät.
e... Aroma.ottaa.etäisyyttä.dieetteihin..Nyt.on.pinnalla.pidättäytyä.leipätuotteista,.mutta.
.Marian.mielestä.kohtuus.kaikessa.tuo.hyvinvoinnin.
H Förena meningar till rätt sädesslag (vete, havre, korn, råg)
Har.varit.symbol.för.rikedom..RÅG
Den.inhemska.sorten.klarar.finska.vintern.bra..RÅG
Kan.odlas.i.hela.Finland..KORN
Hela.korn.får.inte.ätas.utan.uppvärmning..RÅG
Ges.som.gåva.till.den.som.flyttar..RÅG
Används.idag.främst.till.foder.och.malt..KORN
Råvara.till.öl.och.whiskey..KORN
Finlands.viktigaste.brödsäd..VETE
Rieska.bakas.av.detta..KORN
Svår.att.använda.vid.bakning..KORN
Lämpar.sig.bra.till.surdegar..RÅG
Innehåller.mycket.socker..RÅG
Det.yngsta.av.sädesslagen..HAVRE.
Ursprungligen.ogräs..HAVRE
Innehåller.mycket.fett.av.god.kvalitet..HAVRE
Har.goda.bakningsegenskaper..VETE
Har.rikligt.med.elastiskt.gluten..VETE
Saknar.gluten..HAVRE
Innehåller.gluten.i.måttliga.mängder..RÅG
Odlad.i.Finland.blir.proteinhalten.av.världsklass..VETE
Tål.kyla..HAVRE
Första.fynden.i.Finland.redan.ca.2500.år.sedan..RÅG
Odlades.främst.i.egentliga.Finland.på.1700-talet..VETE
Var.det.mest.odlade.sädesslaget.i.Finland.i.början.av.1900-talet..HAVRE
De.äldsta.fynden.i.Finland.från.300-talet..HAVRE,.VETE
Vårt.viktigaste.spannmål.ända.till.1700-talet..KORN
En.av.världens.äldsta.odlingsväxter..KORN
Finlands.äldsta.spannmål..KORN
Har.odlats.i.6000.år.i.Kina.och.Egypten..VETE
Kom.till.Europa.för.ca.5000.år.sedan..VETE
Kom.till.östra.Finland.genom.Tyskland.och.Baltien..HAVRE
29

I Spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt
MAJS.–.råvaran.för.popcorn
EKOLOGISK.–.naturenligt.odlingssätt
TRÖSKNING.–.växtens.oanvändbara.delar.avskiljs.från.frön
GÖDSEL.–.används.för.att.få.bättre.skörd
FIBRER.–.spannmål.innehåller.rikligt.
OGRÄS.–.växter.man.inte.vill.ha
FULLKORN.–.spannmål.som.har.sitt.naturliga.skal.kvar
SKÖRDETID.–.för.jordbrukaren.är.höst
= JORDBRUK – maanviljely
J Stråsädens växtstadier, odling av spannmål, användningsområden
RÅG.–.en.brödsäd
SKOTT.–.blir.synlig.efter.sådden
LIVSMEDEL.–.människornas.mat
INDUSTRIN.–.köper.spannmål
AX.–.sädeskorn.bildas.i.ett
BRUN.–.sädens.färg.när.den.är.mogen
FODER.–.djurens.mat.
ODLA.–.bruka.jord
ÖL.–.tillverkas.av.vete.och.korn
= ÅKERAREAL – peltopinta-ala
K Kvalitetsmätare på spannmål
FUKTHALT.–.vanligen.13.%
BRÖDVETE.–.ett.sädesslag.som.används.bl.a..till.bakning
HÅLLBARHET.–.egenskap.som.betyder.att.råvaran.håller.sig.god.en.viss.tid
LUKT.–.spannmålens.arom.eller.doft
MÖGLIG.–.spannmål.som.luktar.unket
FALLTAL.–.en.av.de.viktigaste.kvalitetsfaktorerna.för.brödsäd
GLUTEN.–.ger.vetemjölet.förmågan.att.bilda.en.bra.deg
PROTEIN.–.näringsämne.som.är.viktigt.också.för.bakningskvaliteten
= KVALITET – laatu
30

L Sädesslagen
a..
VÅRVETE.–.vete.som.odlas.mest.i.Finland
SPELT.–.en.art.i.vetesläktet
VÄXT.–.en.planta,.t.ex..vete
ENKORN.–.det.äldsta.odlade.vetet
= VETE – vehnä
b..
HÖ.–.många.är.allergiska.mot.denna.växt.
BOSKAP.–.husdjur
VITAMIN.–.havre.innehåller.dessa,.t.ex..A,.D,.E
OGRÄS.–.en.växt.som.man.inte.vill.ha
NAKEN.–.skallös.havre.
= HAVRE – kaura
c..
TRAKTEN.–.området.eller.regionen.t.ex..kring.någon.stad
FODER.–.djurens.mat
FRÖ.–.början.till.en.växt
TUNNBRÖD.–.rieska
= KORN – ohra
d..
BRÖD.–.bakas.av.spannmål
GÅVA.–.ges.till.andra
DEG.–.massa.för.bakning
= RÅG – ruis
M Ordet spannmål, spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt
1.. Djurfoder.–.djurens.mat,.det.man.matar.djuren.med.
2.. Fullkornsprodukter.–.t.ex..bröd.eller.pasta.som.tillverkats.av.spannmål.som.har.sitt.
.naturliga.skal/kli.kvar.
3.. Växtsäsong.–.tidsperioden.då.spannmålet.växer.
4.. Väderförhållanden.–.saker.som.påverkar.växten,.t.ex..regn,.köld,.torka
5.. Plöjning.–.bearbetning.av.åkermarken.innan.man.sår.
6.. Bekämpning.–.ett.försök.av.bli.av.med.oönskade.växter,.smådjur.eller.växtsjukdomar
7.. Skördetröska.–.en.maskin.som.avskiljer.växtens.övriga.delar.från.frön
8.. Besprutning.–.ett.sätt.att.bekämpa.t.ex..växtsjukdomar.
9.. Skadedjur.–.smådjur.som.skadar.skörden
10.. Växtskyddsmedel.–.t.ex..sprutningsmedel.som.avdödar.skadedjur.eller.bakterier.eller.
.skyddar.spannmålen.mot.dem
11.. Gödsel.–.medel.som.används.för.att.få.bättre.skörd
12.. Kväve.–.grundämne.som.alla.växter.behöver.och.som.kan.tillföras.till.marken.genom.
.växtföljd.eller.gödselmedel
31

N Odling av spannmål, användningsområden, kvalitetsmätare
1.. Sädeslag.–.växter.vars.frön.används.som.mat,.t.ex..råg,.havre,.korn,.vete
2.. Åkerareal.–.storleken.av.mark.som.används.för.odling
3.. Industrin.–.framställning.av.produkter,.använder.råvaror.av.olika.slag
4.. Livsmedel.–.mat,.det.som.människor.äter
5.. Brödsäd.–.säd.som.används.till.att.baka.bröd
6.. Bakningsegenskaper.–.faktorer.som.påverkar.hur.lätt/svårt.det.är.att.baka.någon.säd,.beror.
t.ex..på.hur.mycket.gluten.spannmålet.innehållet.
7.. Bakningsduglighet.–.egenskap.hos.brödsäd,.vete.måste.innehålla.tillräckligt.med.gluten.för.
att.den.kan.användas.i.bakning
8.. Hållbarhet.–.egenskap.hos.säd;.god.hållbarhet.betyder.att.säden.håller.sig.bra.länge.
O Vete, havre, korn, råg
1.. Jordmån.–.den.del.av.jorden.som.utgör.grunden.till.odling..
2.. Skörd.–.insamling.av.växter.som.man.har.odlat.t.ex..på.åkrar,.samlas.ofta.på.hösten.
3.. Proteinhalt.–.hur.mycket.protein.säd.innehåller,.är.av.betydelse.främst.vid.bedömning.av.
vetets.bakningskvalitet..
4.. Köldtålig.–.t.ex..växter.som.tål.kyla
5.. Hälsoeffekt.–.t.ex..mat.kan.påverka.människans.hälsa.på.ett.positivt.sätt
6.. Glutenintolerant.–.kallas.också.för.celiakier,.de.kan.inte.äta.säd.som.innehåller.gluten
7.. Odlingsväxt.–.växt.som.man.odlar
8.. Vinna.terräng.–.sprida.sig,.bli.större
9.. Tunnbröd.–.rieska,.bröd.som.är.tunn
10.. Sydvästra.Finland.–.den.del.av.Finland.som.omfattar.Satakunda.och.Egentliga.Finland,.alltså.
regionen.kring.Åbo.och.Björneborg..
11.. Aromrik.–.innehåller.flera.aromer,.smakar.starkt
12.. Hybrid.–.korsning.av.två.arter
P Vete
olla.peräisin.jostakin.=.härstamma från
hedelmällinen,.rehevä.=.bördig.
arkipuheessa.=.i vardagstal
leipävilja.=.brödvete
kasvuolosuhteet.=.växtförhållanden
maaperä.=.jordmån
maailmanluokkaa.=.världsklass (vara av världsklass)
32

Q Havre
rikkaruoho.=.ogräs
on.peräisin.=.ha sitt ursprung i.
kauran.viljely.=.havreodling
karja.=.boskap
kylmänkestävä.=.köldtålig
vesiliukoinen.=.vattenlöslig
terveysvaikutus.=.hälsoeffekt
kuoreton.=.skallös
rasvapitoisuus.=.fetthalt
lämpökäsitellä.=.värmebehandla
varastointiaika.=.lagringstid
R Korn
viljelykasvi.=.odlingsväxt
alun.perin.=.ursprungligen
ohranjyvä.=.kornfrö
turun.seutu.=.åbo-trakten
voittaa.alaa.=.vinna terräng
ainoa.=.det enda (av)
etupäässä.=.främst
ohralta.puuttuu.=.korn saknar
perinteisesti.=.traditionellt
S Råg
tietyissä.osissa.=.i vissa delar (av)
lounais-suomi.=.sydvästra finland
hyvän.onnen.toivotus.=.en önskan om lycka (till någon)
vaatimattomampi.=.anspråkslösare
kylmempi.ilmasto.=.ett kallare klimat
yhtä.suuressa.laajuudessa.=.i lika stor utsträckning
soveltuu.hyvin.=.lämpa sig bra (till)
hapantaikina.=.surdeg
keskieurooppalainen.risteytys.=.mellaneuropeisk hybrid
33

T Sanamato
a... Etsi.sanat.sanomadoista
JAJPRÅGJKPFJGJPDINKELOHFDHHAVREJFJBKORNNAOPFDGPAMAJSJBFBSPELTNJJBHIRSBFOVETEBJJB
POHFLINGAURIEONVGRYNOERIOHDJKDMJÖLTROENCJFLDFPSDNKORNUETEGWBKLIPIUAPBVBFVAB
GLUTENESTÄRKELSEIERPROTEINERFRFETTSOFIBRERBFMINERALEREIEVITAMINEROIRJKOLHYDRATER
ERTGRÖTDNMYSLIKLDYBRÖDLJSEMLATSIDUVÄLLINGUYGRYTAWEPIROGERGKLBAKELSERNERKAKOR.
b... Ryhmitä.sanamadosta.löytyneet.sanat.otsikoiden.alle
. a).sädeslagen:.råg, dinkel, havre, korn, majs, spelt, hirs, vete
. b).sädesprodukter:.flinga, gryn, mjöl, korn
. c).näringsämnen:.gluten, stärkelse, proteiner, fett, fibrer, mineraler, vitaminer, kolhydrater
. d).maträtter:.gröt, mysli, bröd, semla, välling, gryta, piroger, bakelser, kakor
U Stråsädens växtstadier
I. .. orastuminen.–.broddskjutning
II. . pensastuminen.–.bestockning
III. kukkiminen.–.blomning
IV. tähkiminen.–.gå.i.ax
V.. kypsä.(tuleentuminen).–.mogen
I.vilken.ordning.växer.säden?.D, B, A, F, H, G, E, C.
. . d... Skotten.blir.synliga.
. . b... Växten.bildar.nya.skott.
. . a... Flera.ax.kommer.till.
. . f... Blomningen..
. . h... Pollinationen.sker.
. . g... Sädeskorn.bildas.
. . e... Säden.ändrar.färg.från.grön.till.brun...
. . c... Säden.är.klar.för.att.tröskas.
V Vete, havre, korn, råg
Vete/vehnä,.C
Råg/ruis,.A
Havre/kaura,.D
Korn/ohra,.B
34

X
Speltbaguetter med nässlor Spelttipatongit nokkosilla (maustettuna)
50 g jäst hiivaa
6 dl fingervarmt vatten kädenlämpöistä vettä
3 msk rypsolja tlk rypsiöljyä
1 msk honung hunajaa
1 msk salt
200 g nässlor (cirka 1 liter nyplockade)
5 dl siktat mjöl av spelt eller emmer siivilöityjä jauhoja
7 dl vetemjöl
Förväll.nässlorna:.Koka.upp.6.dl.vatten,.. . ryöppää nokkoset
tillsätt.nässlor,.låt.småkoka.3.minuter... . anna kiehua hiljalleen 3 minuuttia
Sila.av.vattnet.men.spara.det.till.brödet.och.
låt.svalna.av.lite..Finhacka.nässlorna.och.. . anna jäähtyä hieman....hienonna
ställ.åt.sidan.
Smula.jästen.i.en.bunke..Häll.på.vattnet.av.. murenna hiiva
nässlorna.(fingervarmt).och.blanda.om... . sekoita
Tillsätt.olja,.salt,.honung.och.nässlorna..
Arbeta.in.mjölet.till.en.ganska.lös,.men.. . sekoita/työstä mukaan jauhot
smidig.deg..Låt.den.jäsa.övertäckt.i.cirka.. . anna kohota peitettynä
45.minuter.
Ta.upp.degen.på.mjölat.bakbord.och.knåda.. jauhotettu leivinpöytä
den.smidig..Dela.den.i.två.delar.och.forma... jaa kahteen osaa
till.längder.
Lägg.dem.på.en.bakplåt.och.strö.på.lite.mjöl.. aseta leivinpellille
och.snitta.kransen.med.en.vass.kniv.eller.sax... terävällä veitsellä
Låt.bröden.jäsa.övertäckta.i.cirka.30.minuter..
Sätt.under.tiden.ugnen.på.250.grader.och... laita uuni 250 asteeseen
ställ.in.en.tom.plåt.på.nedersta.falsen.i.ugnen... alimmalle tasolle uunissa
Sätt.in.plåten.med.baguetterna.i.ugnen.
och.sänk.värmen.till.225.grader.och.. . laske lämpö
häll.en.mugg.kallt.vatten.på.den.tomma.. . kaada mukillinen kylmää vettä
plåten..Öppna.luckan.efter.tio.minuter.. . avaa luukku
för.att.släppa.ut.ångan.och.grädda.i.ytterligare.. jotta höyry pääsee ulos....
10.minuter.tills.de.fått.fin.färg.och.. . . paista vielä 10 minuuttia
knaprig.yta..Låt.dem.svalna.på.galler.utan... rapea pinta
bakduk.
35

Y
Grahamsämpylät
5 dl vettä
50 g hiivaa
1 tlk suolaa
1 tlk hunajaa
1 tlk öljyä
1 dl leseitä (kaura, vehnä, ruis)
6 dl grahamjauhoja
5 dl vehnäjauhoja
Kaada.5.dl.kylmää vettä.kulhoon.ja.lämmitä.se.kädenlämpöiseksi,.37.asteiseksi..Murenna hiiva
veteen..Sekoita.joukkoon.öljy, suola ja hunaja..Kaada.sekaan.kauraleseet.ja.sekoita..Jatka.
sekoittamalla.joukkoon.grahamjauhot.ja.vehnäjauhot.vähitellen.kunnes.saat.tasaisen taikinan.
ja.se.irtoaa.reunoilta..Anna.kohota.peitettynä.tunnin ajan..Alusta.taikina.jauhotetulla leivinpöydällä.ja.tee.sämpylöitä..Anna
kohota.peitettynä.leivinpaperilla.peitetyillä.pelleillä.noin.
30.minuuttia..Voitele vedellä tai maidolla..Paista.8–10.minuuttia.250.asteessa..Anna.jäähtyä.
ritilällä leivinliinan alla.
Z
Tunnbröd. . rieska
kornmjöl. . ohrajauho
vetemjöl. . vehnäjauho
bakpulver. . leivinjauhe
salt.. . . suola
sirap. . . siirappi
surmjölk. . piimä
sätt.=.laittaa,.asettaa;.sätta,.sätter,.satte,.satt
blanda.=.sekoittaa;.blanda,.blandar,.blandade,.blandat
häll (i).=.kaataa;.hälla,.häller,.hällde,.hällt
ta.=.ottaa;.ta,.tar,.tog,.tagit
dela i.=.jakaa;.dela,.delar,.delade,.delat
kavla (ut).=.kaulia,.kaaviloida;.kavla,.kavlar,.kavlade,.kavlat
ställ.=.laittaa,.asettaa;.ställa,.ställer,.ställde,.ställt
lägg.=.laittaa,.asettaa;.lägga,.lägger,.lade.lagt
grädda.=.paistaa,.kypsentää;.grädda,.gräddar,.gräddade,.gräddat
låt.=.antaa.(sallia);.låta,.låter,.lät,.låtit
OBS!.En.grundregel.är.att.man lägger det som blir liggande, ställer det som blir stående.och.
sätter det som blir sittande..MEN.man.kan.sätta.mycket.sådant.som.inte.blir.sittande.och.i.
många.fall.kan.både.ställa.och.sätta.användas.
36

Å
Kauramaito
2 dl kauraryynejä
8 dl vettä
1 maustemitta hienoa merisuolaa (maustemitta = mm)
1 rkl siirappia
Kaada kaikki ainekset.mikseriin.ja.sekoita.kunnes.juoma on tasainen.(noin.1.minuutti)..Juo.
kauramaito.sellaisenaan.tai.siivilöi.se.kahvisuodattimen tai kankaan läpi.
Ä
a... piimää,.kaljamaltaita,.suolaa,.siirappia,.hiivaa,.ruisjauhoja,.vehnäjauhoja
b... hiiva.ja.kädenlämpöinen.(37.asteinen).piimä
c... tahmea
d... kolme
e... 30.minuuttia.ennen.leipomista.ja.30.minuuttia.leipomisen.jälkeen.ennen.paistamista
f.. . 2.tuntia
g... leivän.päälle.voi.laittaa.alumiinifoliota
h... ensin.kun.leipiä.on.paistettu.1.h.20.minuuttia,.uudestaan.sitten.kun.limput.otetaan.
. . uunista.pois
i.. . noin.viikon
37

INHEMSKA SPANNMÅL – Lättlästa versionen
Behåll matglädjen – ät nybakat bröd
Maten.är.ett.hett.samtalsämne.i.dag.och.diskussionstrådar.i.sociala.medier.handlar.allt.oftare.
om.kost..Spannmålen.är.ett.av.de.livsmedel.som.i.dag.stämplats.som.”inte.hälsosamt”..Nya.
kostråd.för.fram.att.spannmål.förorsakar.fetma.och.många.berättar.om.hur.de.mår.bättre.när.de.
lämnat.bort.spannmålen..Det.kan.ligga.ett.frö.av.sanning.i.detta,.men.spannmål.har.alltid.ingått.
i.vår.kost..Skillnaden.är.dock.att.vi.förr.inte.åt.som.vi.gör.i.dag..Till.vardags.åt.man.bröd.av.råg.
och.korn,.medan.vetet.sparades.till.festliga.tillfällen..
. Ta.vara.på.matglädjen!.Istället.för.att.totalförbjuda.spannmålen,.använd.dem.med.eftertanke..För.vad.är.härligare.än.doften.och.smaken.av.nygräddat.bröd!
Marika Seger
Jordbrukare
SPANNMÅLENS NÄRINGSINNEHÅLL
Spannmål.innehåller.mycket.kolhydrater.och.lite.fetter..Spannmål.innehåller.också.
protein,.mycket.fibrer,.mineraler.och.vitaminer..
Den kemiska sammansättningen hos råg, vete och havre:
Komponent Fullkorns råg
% av torrsubstans
Fullkorns vete Ljust vete Havre
Protein 10–15 12–14 13 13–16
Fett 2–3 3 1 6–7
Stärkelse 55–65 67–70 84 54–64
Aska 2 2 0,5 2
Fibrer, 15–17 10–13 3 11–13
varav.vattenlösliga 3–4 1–2 0,9–2,0 3–5
Källa: Kujala T, Rye and Health, rye.vtt.fi/rye&health.pdf
38

JORDBRUK
Växtsäsongen
I.Finland.är.försommaren.ofta.torr.och.hösten.våt..Det.här.leder.till.att.spannmålen.
måste.torkas.för.att.kunna.lagras..Växtsäsongen.här.är.mycket.kort,.medan.den.i.länder.
som.producerar.mycket.spannmål.är.längre.
Grödan
Jordbrukaren.väljer.grödan.hon.kommer.att.odla.på.basis.av.många.olika.faktorer,.bland.
annat.förfrukten.och.rådande.väderförhållanden..En.av.grunderna.för.val.av.gödslingen.
är.en.analys.av.markens.näringshalt,.surhetsgrad.samt.jordart.
Sådd
Sådden.kan.ske.direkt.i.fjolårets.stubb..Då.talar.man.om.så.kallad.direktsådd..Vanligt.
är.också.att.åkern.markbearbetats.på.hösten,.t.ex..genom.plöjning..Ibland.kan.detta.
också.göras.på.våren..I.sådana.fall.börjar.man.sådden.på.våren.med.harvning..Idén.
med.harvningen.är.att.bilda.ett.jämnt.underlag.för.fröet..Efter.sådden.tar.det.ungefär.
1–2.veckor.innan.brodden.kommer.upp..Växttiden.varierar.för.olika.spannmålsslag..Det.
finns.också.sädesslag.som.växer.över.vintern,.exempelvis.höstvete..De.sädesslagen.sås.
året.innan.de.skördas,.på.hösten.
Ogräsbekämpning
Under.sommaren.kan.det.behövas.ogräsbekämpning..Ogräsbekämpningen.kan.vara.
mekanisk.eller.kemisk.
Skördetid
När.säden.har.nått.rätt.mognadsstadium.skördas.den.med.en.skördetröska.och.torkas.
i.en.spannmålstork..Säden.lagras.i.silon.tills.den.säljs..Redan.vid.tröskningen.avskiljer.
man.fröna.från.växtens.övriga.delar..Tröskan.blåser.ut.de.övriga.växtdelarna.tillbaka.på.
åkern..Torkat.spannmål.håller.sig.i.många.år.medan.mjölets.hållbarhetstid.är.kortare..
Säden.förvaras.torrt.och.svalt,.skyddad.från.skadedjur.
39

ODLINGSSÄTT
Man.kan.dela.in.sätt.att.odla.i.konventionell.odling.och.ekologisk.odling..Mycket.
förenklat.kan.man.säga.att.konventionell.odling.är.odling.som.tillåter.att.man.använder.
växtskyddsmedel.och.handelsgödsel..I.ekologisk.odling.är.det.inte.tillåtet.att.använda.
mineralgödsel.om.det.inte.har.naturligt.ursprung..Dessutom.är.användningen.av.
växtskyddsmedel.begränsad.
För.att.växter.som.odlas.ekologiskt.skall.få.det.kväve.som.de.behöver.kan.man.
använda.organiska.gödselmedel..Man.kan.också.odla.växter.som.tillför.kväve.i.marken.
vartannat.år,.och.växter.som.upptar.kväve.ur.marken.vartannat.år..Den.ekologiska.
odlingen.är.noga.kontrollerad.
Exempel på växtföljd i ekologisk odling:
ODLING AV SPANNMÅL I FINLAND
I.Finland.odlar.vi.fyra.olika.sädeslag..Finland.är.världens.nordligaste.land.där.det.
produceras.säd..År.2011.producerade.vi.3,7.miljarder.kilo.spannmål..I.Finland.odlades.
år.2011.1.514,3.miljarder.kg.korn,.1.043,1.milj..kg.havre,.974,8.milj..kg.vete.och.78,4.milj..
kg.råg..Också.rågvete.och.hirs.odlades,.men.i.mindre.utsträckning.
Den.största.delen.av.säden.odlas.i.sydvästra,.södra.och.västra.Finland..Den.
finländska.åkerarealen.räknades.år.2011.uppgå.till.2.287.000.hektar,.varav.1.103.000.
hektar.användes.till.att.odla.spannmål.
År Gröda Tillför kväve / Upptar kväve
1 Havre.+.vall Upptar.kväve
2 Klövervall Tillför.kväve
3 Höstsäd Upptar.kväve
4 Havre Upptar.kväve
5 Gröngödslingsvall Tillför.kväve
6 Vete Upptar.kväve
År.2011.uppgick.den.ekologiskt.odlade.åkerarealen.i.Finland.till.184.768.hektar,.
varav.158.000.hektar.hade.ekostatus.och.resten.höll.på.att.byta.till.ekologisk.odling..År.
2011.odlades.det.spannmål.på.43.493.hektar.av.den.ekologiskt.godkända.åkerarealen.
(Källa: Tike (Maa- ja metsätalousministeriön tietopalvelukeskus) och Evira)..
40

SPANNMÅLENS OLIKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
År.2011.köpte.industrin.1.388.798.tusen.kg.spannmål,.varav.428.658.tkg.användes.till.
livsmedel,.591.676.tkg.till.foder.och.368.465.tkg.gick.till.övrig.användning.
Industrins användning av den köpta spannmålen 2011:
t kg
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
Livsmedel Foder Övrigt Totalt
■.Havre 63 305 136 836 200 141
■.Korn 6 245 267 457 361 501 635 203
■.Råg 95 136 95 136
■.Vete 263 972 187 383 6 964 458 319
Källa: Tike www.maataloustilastot.fi/teollisuuden-ja-kaupan-viljan-osto-k%C3%A4ytt%C3%B6-javarastotilastot-2011_fi
Exempel på spannmålens olika användningsområden:
Vete Råg Havre Korn
Brödsäd X X
Foder X X X
Stärkelse X X
Alkoholproduktion X
Öl X X
Övriga.livsmedel,.
t.ex..mjölkdrycker
X X
41

VETE
Vete.är.Finlands.viktigaste.brödsäd..I.Finland.odlas.både.vår-.och.höstvete,.men.
betydligt.mera.vårvete..Vetet.är.en.krävande.växt,.växtförhållanden.och.jordmånen.
skall.vara.god.för.att.man.skall.få.en.god.skörd..Det.finska.vetets.proteinhalt.är.av.
världsklass.
Jämförelse mellan spelt- och brödvetets näringsinnehåll i halvgrovt vetemjöl:
Speltvete Brödvete
Energi 320.kcal/1330.KJ 340.kcal/1450.Kj
Protein 15.g 13.g
Kolhydrater 59.g 67.g
Varav.socker 2,7.g 0,4.g
Fett 2,6.g 1,8.g
Varav.mättade.fettsyror 0,4.g 0,4.g
Näringsfiber 10.g 3.g
Natrium 0,002.g 0,004.g
Speltvetemjöl innehåller mera protein och mera fiber än vanligt vetemjöl och
är mycket smakligt:
Produkt Åtgärd Användning/egenskap
Hela.korn Då.hela.korn.används.i.bakning.
skall.de.kokas.i.10–50.min,.
1.del.säd.och.2.delar.vatten,.och.
sedan.svälla/svalna.över.natt.
Skalfri
Flinga Tillverkas.av.hela.korn.som.
ångas.och.valsas.
Gryn Mannagryn.är.små.gryn.som.
framställs.av.vetekornets.kärna..
I.den.mörka.mannan.finns.även.
skal.och.grodd.
Grahamsmjöl
Uppkallat.efter.Sylvester.Graham.
som.på.1829.bakade.bröd.av.
sammanmalet.fint.och.grovt.
vetemjöl.utan.jäst,.salt.och.kryddor.
Mals.av.hela.korn..Har.en.utpräglad.spannmålssmak..
Innehåller.mycket.fibrer.
Mörkt.vetemjöl,.jästbrödsmjöl En.finsk.specialitet..Tillverkas.
av.den.del.av.vetekärnan.som.
ligger.nära..Innehåller.mycket.
proteiner,.fibrer,.mineraler.och.
vitaminer
Veteflingor.passar.bra.till.gröt,.
i.mysli.och.bröd.
Mannagryn.passar.bra.till.gröt,.
välling,.efterrätter.och.puddingar..Man.kan.också.ströa.
kakformen.med.mannagryn.
Ger.ett.riktigt.mustigt.bröd.och.
en.god.gröt,.men.bröd.som.är.
bakat.enbart.på.graham.smular.
lätt.
Används.främst.till.jästbröd,.men.
ger.en.god.smak.till.alla.veterätter.
42

Kärnmjöl Mals.på.mjölkärnan,.grodd.och.
skal.har.avlägsnats.
Vetegrodd Tillverkas.av.vetekornet.genom.
att.frigöra.den.näringsrika.grodden.
HAVRE
Havren.är.köldtålig.och.lämpar.sig.bra.att.odlas.i.Norden..Havren.innehåller.mycket.
fett.av.god.kvalitet.och.dess.fibrer.innehåller.ämnen.med.positiva.hälsoeffekter..Havre.
saknar.gluten.men.innehåller.viktiga.mineralämnen.och.vitaminer..Glutenintoleranta.
kan.tåla.havre,.men.bör.välja.produkter.som.är.odlade.och.skördade.på.gårdar.som.
inte.odlar.andra.spannmål..Förutom.den.vanliga.havren.finns.det.också.andra.sorter,.till.
exempel.vit.och.svart.havre.och.så.kallad.”naken.havre”.som.är.inte.har.något.skal.
Produkt Åtgärd Användning/egenskap
Hela.korn Då.de.används.i.bakning.skall.de.
inte.kokas,.men.blötläggas.i.lika.
delar.säd.som.vatten,.eller.lite.
mera.vatten.i.12.timmar.
Täckt.av.skal.
Flinga Först.skalas.kornet..Hela.korn.
valsas.till.stora.flingor,.för.att.få.
små.flingor.klipps.kornet.
Mjöl Tillverkas.av.skalade.helkorn.
som.mals.
Kli Kliet.sållas.fram.under.malningen..Kliet.består.av.ytterskalet.och.det.underliggande.aleuronskalet.samt.en.del.mjölkärna.
Mjölet.som.har.det.bästa.
.bakningsegenskaperna..
Glutenet.gör.degen.elastisk.och.
gör.att.det.jäser.bra.
Används.som.näringstillskott..
Har.en.nötaktig.smak..Förvaras.
svalt.
Vetekli Tillverkas.av.vetets.skal. Används.i.bakning,.tillsammans.
med.fil.eller.yoghurt.som.en.
fiberkälla.
Couscous Tillverkas.av.fullkorn.som.mals. Används.som.ris.
Bulgur Vetegryn.som.kokas,.torkas.och.
rostas.eller.krossas.
Används.som.ris.
Till.gröt,.bakning.och.mysli,.
kan.ätas.som.sådan.med.mjölk,.
bär.eller.saftsoppa.
Använd.inte.mer.än.15.%.av.
mjölmängden.i.fristående.bröd..I.
formbröd.kan.man.dock.ta.mera..
Känsligt.för.härskning.på.grund.
av.den.höga.fetthalten.
Används.som.sådan.till.mjölkprodukter,.till.gröt.och.semle-.
och.bröddeg.
43

KORN
Kornet.är.Finlands.äldsta.spannmål..Korn.är.det.enda.av.spannmålen.förutom.havre.
som.kan.odlas.i.hela.Finland..I.dag.används.korn.främst.till.foder.och.till.malt..Kornmalt.
används.till.öl.och.whisky..Korn.saknar.en.del.proteiner.som.är.viktiga.för.att.göra.en.
deg.av.mjölet..Därför.är.det.svårt.att.baka.med.korn,.men.inte.omöjligt..Ett.gammalt.
bröd.av.korn.är.det.finska.tunnbrödet,.rieska.
Produkt Åtgärd Användning/egenskap
Hela.korn Då.de.används.i.bakning.skall.de.
kokas.ett.par.minuter..1.del.korn.
och.2–2,5.delar.vatten..Låt.svälla.
och.svalna.över.natten.
Täckt.av.skal.
Flinga Tillverkas.av.hela.korn.som.
ångas.och.valsas.
Gryn Hela.korngryn.tillverkas.genom.
att.skala.agnarna.och.slipa.de.
yttre.skalen..Kornen.söndras.för.
att.bli.jämnstora.
RÅG
Rågen.har.varit.Finlands.viktigaste.spannmål..Rågen.har.fått.symbolisera.rikedom.och.
ännu.idag.är.rågbröd.och.salt.en.vanlig.gåva.som.man.ger.för.att.önska.lycka.åt.någon.
som.flyttat.in.i.ett.nytt.hem..Rågen.är.inte.en.lika.krävande.växt.som.vetet.och.klarar.
ett.kallare.klimat..Råg.innehåller.mycket.socker.och.kan.därför.användas.till.att.starta.
surdegar.
Kornflingor.är.gott.till.gröt,.
i.mysli.och.bröd.
Till.gröt,.grytor.och.lådor.samt.
som.fyllning.i.piroger.
Mjöl Tillverkas.av.något.slipade.korn. Korn.passar.bra.i.bröd,.använd.
inte.mera.än.15.%.av.mjölmängden.i.fristående.bröd,.i.formbröd.
kan.man.använda.mera.
Stärkelse Mals.av.skalade.korn..Från.
mjölet.avskiljs.fiber.och.protein..
Stärkelsen.tvättas.och.torkas.
Används.till.att.avreda.krämer,.
såser.och.soppor.samt.i.bakning.
44

Produkt
Hela.korn
Åtgärd Användning/egenskap
OBS!.Man.får.inte.äta.rågkorn. Då.de.används.i.bakning.skall.de. Skalfri.
som.sådana..De.innehåller.hälso- kokas.i.30–90.minuter,.1.del.säd.
farliga.ämnen.som.blir.ofarliga. och.2.delar.vatten,.och.sedan.
när.man.hettar.upp.dem. svälla.och.svalna.över.natt.
Flinga Tillverkas.av.hela.korn.som.
ångas.och.valsas.
Passar.till.gröt,.semlor.och.mysli.
Siktat.rågmjöl Tillverkas.av.delvis.skalade.korn..
I.Finland.består.det.siktade.rågmjölet.till.100.%.av.råg.i.Sverige.
blandas.rågmjölet.med.vete,.
vanligen.60.%.vete.och.40.%.
siktad.råg.
Passar.till.bakning.
Mjöl Tillverkas.genom.att.mala.hela. Passar.till.surbröd,.piroger,.
kornet..Innehåller.rikligt.av.mine- memma.och.vid.tillverkning.av.
raler,.vitaminer.och.fibrer. malt.
Rågkli Tillverkas.av.de.yttre.skalen.. Passar.till.matlagning.och.
Innehåller.mycket.olöslig.cellu- som.sådan.till.fil.eller.yoghurt.
losa.och.mycket.löslig.fiber. som.fiberkälla.
Källor
www.maataloustilastot.fi/
www.evira.fi/portal/se/vaxter/odling_och_produktion/spannmals_kvalitet/kvalitetsfaktorer/
portal.mtt.fi/portal/page/portal/www/Tietopaketit/Kasvigeenivarat/MaatiaisTietoPankki/Viljat
www.leipatiedotus.fi/tietoa_leivasta/vilja_ja_viljalajit
www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/22-spannmal.html
Bakverksta´n Manfred Enoksson, Eldrimner 2009, 2011
www.sjv.se/amnesomraden/odling/spannmalsgrodor/havre/vaxtfoljd.4.4d699a812c3c7b925d80003736.html
45