Roger Larsson

Projektet Liv och hälsa för
personer med psykisk
funktionsnedsättning
Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet
kontakt : roger.larsson@vannas.se
mobil: 070-264 89 49
Utvecklingsstörning och
psykisk ohälsa
Vad vet man om psykisk ohälsa hos personer med
utvecklingsstörning?
På vilket sätt påverkar begåvningshandikappet?
Behöver något förändras vad gäller insatser till personer
med utvecklingsstörning och psykisk ohälsa?
1

Utvecklingsstörning
Begåvningsbegränsning som
uppkommit under utvecklingsperioden
- 0 – 16 år – och som medför
hjälpbehov.
Finns hos minst 0,5 % (2%) av
befolkningen
IQ under 70. (Mental Retardation).
Intelligensen är normalfördelad
Begåvningshandikapp
2

Psykisk sjukdom, autism och
utvecklingsstörning
Kanadensisk studie (S. Bryson);
40 – 45 % av ungdomar (under 18 år) med autism och
utvecklingsstörning hade psykiska störningar, särskilt affektiv
sjukdom och ångesttillstånd
Ofta komplikationer i form av beteendeförändringar
(beteendestörning)
Ofta mycket långdragna sjukdomsförlopp
Förekomst av psykisk ohälsa enligt
svenska studier
Generellt 30 – 60% i olika studier
I den sk Lundbystudien uppvisar 44% av de utvecklingsstörda
olika typer av ångestsjukdomar och 8% schizofreni
Depression är 3 ggr vanligare vid Downs syndrom än vid annan
utvecklingsstörning
Schizofreni är vanligare hos personer med utvecklingsstörning än
hos normalbegåvade (3 – 8% i olika studier mot c:a 1%)
Vissa syndrom medför speciell risk, till exempel Prader-Willis
syndrom; deletion dvs. avsaknad av genetiskt material, i
kromosom 15, som medför både fysiska och psykiska förändringar
– 10 % risk för psykos
3

Begåvningsnivåns betydelse för
individens tänkande
C-nivå (6-16 års utvecklingsnivå)
Kallas också ”lindrigt begåvningshandikapp”
Personer på C-nivå; har ett tydligt jag och oftast en väl utvecklad
kommunikation (verbalt)
Det logiska tänkandet finns – men är konkret!
Kan ofta avläsa tiden (klockan) men har problem med andra
tidsaspekter, ex tidskänslan (kunna ta det lugnt – eller skynda
sig)
Vill ofta ha omedelbara resultat (svag konsekvensanalys)
Vissa på C-nivå får ett ”handikappmedvetande” – men det kan
också bli en ”stigmatisering”; att veta att man inte kan, känna att
man inte duger, mm
Begåvningsnivåns betydelse - forts
B-nivå (2 – 6 års utvecklingsnivå)
Kallas också ”måttligt begåvningshandikapp”
Personer på B- nivå; har oftast ett jag men kan ha svårt att ex
förstå sin egen utveckling (att bli äldre), kan i regel kommunicera
sina behov men kan ha svårt att föra ett samtal.
Är begränsade till sitt evokativa minne; kan endast relatera till
självupplevelser för att förstå ett sammanhang
Har ofta en svag orsaksförståelse och svårt att förstå mer logiska
resonemang
Har ofta en mycket svag tidsuppfattning
4

Begåvningsnivåns betydelse - forts
A-nivå (0-2 års utvecklingsnivå)
Kallas också ”gravt begåvningshandikapp”
Personer på A-nivå; saknar oftast ett utvecklat jag och fungerar i
nuet men kan genom pedagogisk träning ofta kommunicera på
”signalnivå”
Kan i regel inte påtala (signalera) förändringar i den egna kroppen
utan (mår dåligt) utan detta visar sig i ett eventuellt förändrat
beteende
Kan visa känslor och lära sig känna igen ex människor (ansikten)
och föremål – men saknar mer egentliga minnesfunktioner, ex
förmåga till episodiskt minne (minnas situationer och händelser)
Psykologiska konsekvenser av
begåvningshandikapp
I förväg förstå konsekvenserna av sina handlingar
(konsekvensanalys) – gäller alla nivåer
Att planera sina handlingar på ett ändamålsenligt sätt (exekutiv
förmåga) – gäller A och B-nivå mest
Att anpassa sitt beteende efter situation och socialt sammanhang
– att kunna visa hänsyn – gäller alla nivåer
Att själv uppfatta och förstå vad han/ hon gjort fel (förmåga till
självanalys) – kan även gälla för många på C-nivå
OVANSTÅENDE INNEBÄR
ATT DET ÄR MYCKET SVÅRT
MED TERAPISAMTAL!
5

Begåvningshandikapp och
känslobearbetning
Selektiv perception (medveten och omedveten); ex att jag bryr
mig om – eller inte bryr mig om – vad någon säger. Detta kan
kanske tolkas som ”bristande impulskontroll”.
Reaktioner på viktiga situationer – att ge akt på omgivningen
innan jag reagerar, ex att reagera på fara.
Emotionell självförstärkning; Ex att tycka synd om sig själv,
hur starkt jag betonar känslor, problem, symptom, mm.
Motivationsstrukturer; Ex att stå ut med något obehagligt för
att det ska bli bättre sedan (låta tandläkaren laga hålet)
Pre-kognitioner; Ex att efter något obehagligt kunna bearbeta
och dra rätt slutsatser inför framtiden. Hur ska jag göra för att
inte må så här dåligt igen, mm.
6