Verksamhetsberättelse inkusive revisionsbrättelse, årsredovisning ...

Verksamhetsberättelse för 

Föreningen Nyköpings Folkhögskola 

2012

INNEHÅLL 

FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE ............................................................................ 4 

PERSONAL .............................................................................................................. 5 

INLEDNING ............................................................................................................. 6 

STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER ............................................................. 7 

Långa kurser 

Allmän kurs 

Nya Perspektiv 

Globalisering 

Människan och Makten 

I Balans 

Jag och Du 

Livets Villkor 

Natur och Ekologi 

Konst 

Särskilda kurser 

Skrivtorget 

Rock- och Poplinjen 

Läderhantverk 

Fördjupningskurs läderhantverk 

Svea 

Svensk-somaliska kursen 

Trappan 

KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER ................................................................... 12 

Friskvård 

Support 

Friluftsdagar 

Östersjötema 

Folkhögskolans dag 5 maj 

Det här är jag 

BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN ........................................................................ 14 

KVALITETSARBETE ................................................................................................ 14 

Uppföljningsbesök från Folkbildningsrådet 

DELTAGARSTATISTIK ............................................................................................ 16 

UPPDRAG ............................................................................................................... 16 

Framsteget 

Etableringslots 

Jobbcoach 

Arbetsslussen 

UTVECKLINGSPROJEKT ........................................................................................ 18 

Folkbildning för hållbar utveckling i Indien-Kenya 

Utveckling av allmän kurs 

ÖVRIG VERKSAMHET .........................................................................................18 

Korta kurser och studiecirklar 

Integrationsnätverk 

Sörmlandsnätverk 

Kulturcaféer 

2

ORGANISATION ...................................................................................................... 22 

Medlemsföreningar 

Föreningens årsmöte och höstmöte 

Styrelsemöten 

PEDAGOGISK ORGANISATION .............................................................................. 22 

Personal 

Personalråd och ledningsgrupp 

Pedagogiskt forum 

FORTBILDNING ...................................................................................................... 23 

Läs- och skrivsvårigheter 

KASAM 

ADHD 

PROFILERING .....................................................................................................23 

ELEVKÅREN ............................................................................................................ 23 

NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB ........................................................................ 24 

EKONOMI ................................................................................................................ 24 

SLUTORD ................................................................................................................ 25 

REVISIONSBERÄTTELSE ....................................................................................... 26 

EKONOMISK ÅRSREDOVISNING .......................................................................... 27 

Bilagor 

Bilaga 1: Detaljerat bokslut 

Bilaga 2: Deltagarstatistik 

3

FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE 2012 

Ordinarie ledamöter 

Elina Linna Enskild medlem 

Ibrahim Ben-Alya Islamiska kulturföreningen t.o.m. 24 april 

Ingrid Sjölander Enskild medlem fr.o.m. 24 april 

Christina Bremfält Enskild medlem 

Björn Littmarck Enskild medlem 

Lars Eriksson LO 

Marie Almqvist Reumatikerförbundet 

Hans Ekström Vision/SKAF 

Anne-Lie Petersson Enskild medlem t.o.m. 24 april 

Håkan Ödling Enskild medlem fr.o.m. 24 april 

Jan Altsjö SFHL 

Suppleanter 

Britt-Marie Sundell SFHL 

Margareta Andrén Vision/SKAF 

Åke Jansson Enskild medlem t.o.m. 24 april 

Johan Munthe Enskild medlem fr.o.m. 24 april 

Marjo Gustafsson Enskild medlem t.o.m. 24 april 

Elisebeht Markström Enskild medlem fr.o.m. 24 april 

REVISORER 

Joakim Söderin Grant Thornton 

Lennart Hagerström Enskild medlem 

Suppleant 

Agneta Friberg Enskild medlem 

VALBEREDNING 

Ulf-Göran Widqvist Enskild medlem 

Eva Ogenborg Enskild medlem 

Gunilla Ankarswärd Enskild medlem 

4

PERSONAL 

Skolledning 

Christin Bierbrier, rektor 

Ulla Pettersson, studierektor vt 25%, ht 42% 

Administration 

Margareta Andrén 80% 

Mona Franzén 50% 

Sonia Karlsson 90% 

Servicepersonal 

Hadua Sheik Mohammed 40% 

Hans Ekström 75% 

Madeleine Dakmar 50% 

Lärare 

Abed Gharib 25% 

Anders Björnskär 100% 

Awes Osman 70%vt , 80% ht 

Birgitta Hamstedt 100% 

Britt-Marie Sundell 100% vt,62 % ht 

Eva Lindén 100% 

Eva Ogenborg 60% vt, 75% ht +20% 

Jan Altsjö 100% 

Karin Björnskär 55% 

Lotta Küger 60% ht 

Monica Jernström 100% 

Per – Anders Persson 75% 

Peter Dewoon 65% 

Robert Olsson 75% vt, 60% ht 

Staffan Nordberg 100% 

Ulla Pettersson 50% vt, 33% ht 

Timlärare 

Annika Edwall 

Lotta Küger 

Åsa Jacobsson 

5

INLEDNING 

Ett år på folkhögskolan är ett år av utveckling och utmaning. Varje dag så pågår det oändliga 

försök, på olika nivåer och på olika ställen på skolan, att utmana gränser och att omfatta nya 

kunskaper. Att lära sig något är att vidga sitt medvetande till att greppa över allt större 

områden. Alla förändringsprocesser är en blandning av glädje och obehag. Olika för olika 

människor. Att plötsligt förstå och se sammanhang kan vara frigörande och fantastiskt men 

kan också avkräva ansvar på ett sätt som man aldrig tidigare tänkt. Detta gäller inte bara 

deltagarna på skolan. Lärare, administration – alla som är villiga att lyssna och utveckla sin 

verksamhet är med i denna skapande process. Vi ser – vi lär – och vi förändras! 

För personalens del har mycket tid och energi gått åt att blicka framåt – att försöka förstå den 

näraliggande framtiden så att vi på bästa sätt kan förhålla oss till den och fortsätta att göra ett 

bra arbete tillsammans med deltagarna. Ständigt krympande resurser och minskade ungdomskullar 

de närmaste åren är något som vi absolut måste ta i beaktande. Efter många förslag och 

mycket diskussioner var vi överens om att minska allmän kurs till nästa år. Det innebär att vi 

bara ger Nya Perspektiv på våren och lägger ner profilen Konst. Däremot kommer vi att 

bygga en ateljé och införa estetiska ämnen i alla våra teoretiska kurser. 

Händelser i omvärlden får en direkt påverkan på skolan. Kollapsen i Syrien med ökade 

flyktingströmmar och oro för nära och kära är ständigt närvarande liksom situationen i 

Mellanöstern och Somalia. Att vi är en del av världen och att världen är närvarande i oss går 

inte att ta miste på även om vi är förskonade från den fysiska förstörelsen. Även den 

europiska krisen och dess konsekvenser på det svenska samhället med ökad arbetslöshet och 

ekonomiska oro är påtaglig bland våra deltagare. 

Att rusta människor inför framtiden har alltid varit folkhögskolans uppgift. Att ge människor 

styrka och redskap att hantera en osäker tillvaro är allt viktigare. Därför är det glädjande att se 

att det numera fungera bra med rekryteringen till våra studiemotiverande folkhögskolekurser. 

Ett första steg till att ta kommandot över framtiden! 

6

STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE 

KURSER 

Långa kurser 

Nästan alla kurser på Nyköpings Folkhögskola 

är långa kurser, det vill säga kurser 

mer än 15 dagar långa. En återkommande 

kortkurs är vår sommarkurs i läderhantverk. 

Under 2012 gjorde vi 5461 deltagarveckor 

inom ramen för statsbidragen. Det betyder 

att vi gjorde 773 deltagarveckor mer än vi 

får bidrag för, en överproduktion på 16,5 

procent. Överproduktionen kommer av att 

vårt statsbidragssystem är utformat så att vi 

måste göra de deltagarveckor som vi 

historiskt är tilldelade. Det är inte söktrycket 

eller intresset för våra kurser som 

avgör hur mycket medel vi får, utan tilldelningen 

uppåt är statisk. Om vi däremot 

har något färre deltagare gör vi färre 

deltagarveckor och då förlorar vi de 

tilldelade medlen i samma omfattning. 

Med andra ord måste vi överproducera för 

att garantera att vi inte förlorar pengar om 

någon deltagare uteblir. Detta system innebär 

även ett mycket stelbent förhållningssätt 

till utvecklingen av nya kurser. 

Vi måste lägga ner en kurs för att kunna 

utveckla en ny. 

Även om en viss överproduktion är nödvändig 

så har vi ägnat en del av vår tid åt 

förändring av kursutbudet för att inför 

2013 minska vår överproduktion. Det är 

inte hållbart att töja på statsbidragströjan så 

att ytterligare 16 procent ska få plats inom 

samma ekonomiska ramar. 

Folkhögskolans långa kurser består av 

Allmän kurs, Rock- och Poplinjen, Läderhantverk, 

Svenska som andraspråk och 

Skrivtorget. 

7 

Allmän kurs 

Inom folkhögskolan innebär allmän kurs 

att kurserna främst vänder sig till deltagare 

som saknar grundläggande behörighet till 

studier på universitet och högskola. 

Utformning och upplägg av kurserna är 

skolorna fria att göra men kurserna bör 

innehålla kärnämnen så att deltagarna kan 

skaffa sig sina behörigheter. 

På Nyköpings Folkhögskola har vi en 

grundkurs och åtta olika profiler (se nedan) 

inom allmän kurs. Profilerna är 

temaorienterade terminskurser som pågår 

tre av veckans fem arbetsdagar. Under de 

övriga två studerar deltagarna svenska, 

engelska och matematik nivågrupperat. 

Nya Perspektiv 

Skolans grundkurs heter Nya Perspektiv 

och vänder sig till deltagare som vill 

komma igång med studierna efter en längre 

tids uppehåll eller som inte gått på gymnasiet. 

Undervisningen är temaorienterad 

och handlar om natur och samhälle utifrån 

hur deltagarnas intresse ser ut. Både data 

och studieteknik ingår i kursen. 

Under året har man hunnit med att 

behandla en rad olika teman där ibland 

”Sveriges utveckling – från fattigt jordbruksland 

till den svenska modellen”. I 

samband med temat besökte kursen 

Norrköping och Arbetets museum. Ett 

annat tema har varit ”Hur styrs Sverige?” 

Temat har behandlat både författning och 

förvaltning på nationell, regional och lokal 

nivå. Kopplat till temat har varit besök 

både på Stadshuset och på Rådhuset. 

Representanter från Nyköpings ungdomsfullmäktige 

har besökt klassen och pratat 

om demokratifrågor. 

Världens historia under de senaste 100 

åren är en genomgående röd tråd i 

undervisningen. Dagsaktuella händelser 

lyfts och sätts i sitt sammanhang. Det har 

bl.a. varit frågor som migrationsströmmar, 

valet i USA, Kinas förändrade roll i

världen. Diskussioner och arbete runt 

konflikter och utveckling i deltagarnas 

(eller deras föräldrars) ursprungsländer har 

också varit en del av kursen. När kursen 

arbetade med frågor som rörde vår miljö 

och vårt klimat besökte deltagarna 

Naturhistoriska Riksmuseets klimatutställning. 

Globalisering 

Vårens samhällskurs går under namnet 

globalisering och har som intention att ge 

kunskaper som gör vår värld blir mer 

begriplig. 

I vilken världsdel bor det flest människor? 

Var lever man längst? Vilka är de 50 

fattigaste länderna i världen? Vilka är 

världens största, högsta, längsta: städer, 

berg och floder, öknar…? 

Det här är exempel på några frågor som 

inledde vårens globaliseringstermin. 

Svaren fick bilda underlag till den världskarta 

vi gjorde gemensamt. På kartan 

fortsatte vi att dokumentera fakta från 

terminens studier. 

Ett omfattande tema var världshandeln, 

både den stora, reglerad genom internationella 

avtal och regler, och den alternativa 

i enlighet med bl. a. Rättvis handel 

(Fair Trade)-kriterier. 

Vi har studerat den ekonomiska globaliseringens 

förutsättningar och dess progression 

över tid och plats. Kapitalismens utveckling 

mot ett globalt system liksom 

koloniseringens och industriali-seringens 

grunder, förlopp och följder har härvidlag 

varit centrala. 

Terrorism och internationella konflikter 

var också ett omfattande tema med 

grupparbeten om kända terroristorganisationer 

som ETA, FARC, Al Quiada. Vi 

använde Palestinakonflikten och Mellanöstern 

som bakgrund för detta arbete. 

8 

Deltagarna genomförde och redovisade 

också egenvalda fördjupningsarbeten med 

anknytning till globalisering. 

Exempel på olika perspektiv vi använt är 

det maktrealistiska (imperialismen och 

nationalstaternas utveckling), det socioekonomiska 

(individualisering, industrisamhällets 

klasser och könsroller) och det 

lokala (industrialiseringen i Nyköping). 

Vi har varvat föreläsningar med dokumentärvisningar, 

inslag från radio och TV, 

reflekterande samtal, pararbeten, korta 

redovisningar och enskild läsning. Aktuella 

frågor har vid en del tillfällen belysts via 

kopplingar till historien, till exempel hur 

landgrabbing kan förstås. 

Vi gjorde en stadsvandring och passerade 

valda industrialiseringsrelaterade delar av 

Historien längs ån i Nyköping. 

Människan och Makten 

Starttemat om demokratins innehåll och 

utveckling inleddes med läsning om sanfolkets 

jämlikhetskultur, ur Lasse Bergs 

bok Gryning över Kalahari. Det följdes av 

många diskussioner och värderingsövningar 

med anknytning till våra grundlagar 

och olika sätt att fatta gemensamma 

beslut. 

En stor del av höstens arbete rörde, i vid 

mening, mänskliga rättigheter. I temat 

vävdes historia och nutid samman. Vi 

studerade synen på mänskliga rättigheter i 

olika samhällen och tider. Vi tog del av 

konventionstexter och svensk lagstiftning. 

Vi granskade asyl-och flyktingregler i 

Sverige och EU. 

Vi försökte skaffa oss en bild av det 

svenska samhället idag genom att ställa 

frågor som: ”Vem är svensk?” ”Vad 

innebär det att vara diskriminerad?” 

Blocket avslutades med en gruppuppgift 

där deltagarna valde att på det lokala planet 

undersöka olika gruppers upplevelse av

och arbete kring diskriminering. Det 

innefattade bl.a. intervjuer med företrädare 

för muslimska församlingen, svenska 

kyrkan, FUB och RFSL. 

Vi har fäst störst vikt vid den samhälleliga 

maktens organisering och uttryck. Med 

utgångspunkt i människans förhistoria 

studerade vi hur folk via jordbruksrevolutionen 

bosatte sig i större enheter 

och bildade tidiga högkulturer runt om i 

världen och senare här i Norden. Frågorna 

om vad som kännetecknar en ”civilisation” 

och vad som krävs för ordningen i större 

samhällen kom att följa oss även framåt i 

historien. Vi lärde oss om det feodala 

Europa århundradena efter romarrikets fall 

och om hur maktdelningen såg ut från 

medeltidens slut fram till den moderna 

demokratins genombrott. Vad industrialiseringen 

innebar för jordbrukssamhället 

och hur de politiska ideologierna växte 

fram fanns också med under terminen. 

Det blev en övning i historiebruk när vi 

lyssnade till Hoola Bandoolas Keops 

pyramid och analyserade vad meningen var 

med att använda historia på detta vis. 

Under det långa temat kring mänskliga 

rättigheter och demokrati undersökte vi 

dessa begrepps idéhistoria från antikens 

Grekland via Renässansen och Upplysningen 

till revolutionerna i Frankrike 

och Nordamerika. 

I Balans 

Kursen är en förberedande friskvårdsutbildning 

som bedrivs på vårterminen. 

Kursen lyfter fram människan ur ett 

fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. 

Kursens tyngdpunkt är psykologi. Att 

förstå hur vi och andra fungerar är viktigt 

för vårt välmående. Kursen lyfter fram vårt 

sätt att prata och hur vi använder och tolkar 

kroppsspråk. 

9 

Kursen belyser även hur våra känslor och 

hur våra biologiska och psykologiska 

behov påverkar och motiverar oss. 

Det är viktigt att förstå hur kroppen 

fungerar och att sömn, kost och motion är 

viktiga nyckelkomponenter för vårt 

välbefinnande. Deltagarna får prova på en 

rad olika fysiska aktiviteter som tex. yoga, 

stavgång och qigong. Kunskaper om stress 

och stresshantering så som avslappning, 

mindfulness, meditation och massage ingår 

i kursen. 

Deltagarna var på studiebesök på Vidarkliniken 

i Järna. De fick även en 

föreläsning och möjlighet att prova på 

bildterapi när Karin Mobring besökte 

klassen. 

Jag och Du 

Hur förhåller vi oss till varandra? Vad är 

det som styr oss? Vilka gemensamma 

tankar och referensramar finns inom olika 

grupper? Hur samverkar religion och 

gruppidentitet? 

Detta är några av frågorna som styr 

undervisningen i kursen. Deltagarna 

studerar psykologi och religion både som 

samverkan och som enskilda discipliner. 

De stora världsreligionerna och deras olika 

förhållningssätt till tillvaron är en viktig 

del av kursen. Sekter, manipulation och 

olika grupprocesser diskuteras flitigt i 

kursen. Olika former av terapier studeras 

och ett utav temana i kursen är buddhismen 

och dess påverkan på modern psykologi. 

Deltagarna skriver uppsatser, gör 

utställning och åker på studiebesök som till 

exempel till buddhistiskt center i 

Stockholm. 

Livets villkor 

Frågor kring vad liv är, olika livsformer 

och samspelet dem emellan löper som en 

röd tråd genom kursen. Studier kring 

Östersjöns ekologi är en given utgångspunkt 

för deltagarna i kursen. Förutom 

gemensamma föreläsningar, exkursioner

och studiebesök var deltagarna indelade i 

två arbetsgrupper utifrån individuella mål 

och studiebakgrund. Speciellt för de som 

kommit längst innebar studierna ett stort 

eget ansvarstagande för tidsplanering, val 

av fördjupningsuppgifter och redovisningsformer. 

Förutom Östersjöns ekologi är 

vetenskapliga metoder, vetenskaplig 

kulturhistoria samt miljöhistoria markanta 

gemensamma inslag i kursen. 

Natur och Ekologi 

Vårens naturkurs har en inriktning på 

miljöfrågor. Kursen lyfter historiska 

aspekter och relaterar det till dagens 

problem och arbete för en hållbar 

utveckling. 

Huvudmomenten i kursen är ekologi och 

biologisk mångfald. Frågor som nyttan av 

biologisk mångfald och konsekvenser av 

artutrotning, ekologiska fotavtryck och ett 

rättvist miljöutrymme för alla belyses i 

kursen. 

Under våren gjorde deltagarna en rad 

studiebesök bl.a. på Nyköpings reningsverk 

och Naturhistoriska riksmuseet. Deltagarna 

gjorde även fältstudier vid Labro 

ängar och Stendörrens naturreservat. 

Konst 

Kursen är inriktad på grafiska tekniker och 

metoder såsom träsnitt, linoleumsnitt, 

koppargrafik, torrnål och etsning, collografi 

samt serigrafi. Arbetet är uppbyggt 

runt olika teman och tekniker. 

Utifrån deltagarnas kunskaper och intresse 

sker sedan individuella fördjupningsarbeten. 

I anslutning till de olika teknikerna och 

olika teman som man arbetar med gjordes 

en hel del besök på olika gallerier och 

konstutställningar, till exempel i Mariefred 

och Grafikens hus samt hos mer eller 

mindre alla gallerier i Nyköping. I skiftet 

mars/april hade deltagarna själva en lyckad 

utställning på Galleri Handmade. 

10 

Särskilda kurser 

Rock- och poplinjen 

Utbildningen startar i 50-talets rock- och 

popmusik och tar sig framåt i historien 

genom att tematiskt behandla de olika 

genrerna som passerar. Kursen lägger stor 

vikt vid ensemblespel, musikteori och 

rytmik. Deltagarna arbetar även mycket 

med notläsning och ackordanalys. 

Undervisningen är uppbyggd runt ensemblespel 

men mycket tid finns för att 

öva på det egna instrumentet. Deltagarna 

har tillgång till replokaler dygnet runt och 

många av dem utnyttjar den möjligheten. 

Under året har Rock- och Poplinjen haft 

möjlighet att visa upp och spela för 

publiken en halvtimma innan folkhögskolans 

kulturcaféer startar. 

Furubodas-, Geijerskolans-, Lunnevads-, 

Mellansels-, Skurups- och Åsa Folkhögskolas 

musiklinjer har besökt Rock- och 

Poplinjen under året. 

Många av deltagarna gjorde praktik på 

gymnasiets estetiska program eller i 

musikaffär. Under 2012 var det en person 

som praktiserade på TV. 

Under året har deltagarna gjort två stora 

konserter i Nyköping. Vid jul gjorde de en 

konsert på Nyköpings Teater och i maj en 

stor slutkonsert på Culturum. Däremellan 

så spelade de även för eleverna på 

Nicolaiskolan. 

Skrivtorget 

Skolans enda distanskurs är en skrivarkurs 

med fokus på skönlitterärt och journalistiskt 

skrivande på förberedande nivå. 

Kursen är en termin på halvtid och för den 

som önskar och kan finns en möjlighet att 

delta i skolans närstudier i svenska, 

engelska och matematik. 

Deltagarnas aktivitet är viktig eftersom den 

kreativa processen i kursen är kollektiv. 

Deltagarna samarbetar i grupparbeten,

läser, lyssnar och ger respons till varandra. 

Kursen behandlar olika delar av kreativt 

skrivande så som textanalys, textbearbetning, 

respons. Skrivandet innefattar 

olika genre som journalistik, novellskrivande, 

essä- och reportageskrivande. 

Under varje termin har kursen fyra 

närträffar med bl.a. författarbesök. Under 

året besöktes kursen av Maria Fagerberg, 

Noah Widqvist och Ulf –Göran Widqvist. 

Läderhantverk 

Det finns flera läderhantverkskurser på 

Nyköpings folkhögskola. Grundkursen i 

läder är på dagtid och innebär 

halvtidsstudier. Om man vill går det bra att 

kombinera kursen med halvtidsstudier i 

svenska, engelska och matematik. 

Kursen handlar om att arbeta med grovt 

läder och att lära sig sadelmakarsöm samt 

att färga, mönstra och ytbehandla läder. 

Deltagarna arbetar utifrån sina egna 

kunskaper och färdigheter och har 

möjlighet att gå flera terminer på kursen 

om de så önskar. 

Under året har man bland annat arbetat 

med bröstselar, bälten och väskor. 

Deltagarna har besökt Tärnsjö garveri, 

Tärnsjö sadelmakarskola, hantverkaren 

Carina Sohl och deltagit i sörmländska 

lanthästens dag på Nynäs slott. 

Fördjupningskurs läderhantverk 

Fördjupningskursen är en 20-veckorskurs 

på halvtid som i huvudsak har kurstid på 

eftermiddagar, kvällar och helger för att 

även yrkesverksamma människor ska ha 

möjlighet att delta. 

De fördjupande temana under året har varit 

bröstselar och medeltida skor med Mark 

Beabey, historisk skomakare. Utöver de 

gemensamma temana har deltagarna 

möjlighet till egen fördjupning. 

Deltagarna har besökt Tärnsjö garveri, 

Tärnsjö sadelmakarskola, hantverkaren 

11 

Carina Sohl och deltagit i sörmländska 

lanthästens dag på Nynäs slott. 

Svea 

Kursen vänder sig till deltagare som 

tidigare har studerat svenska som andra 

språk men som vill lära sig mer och 

fördjupa sina kunskaper. 

Svea är tematiskt uppbyggd och kombinerar 

studier i klassrummet med studiebesök. 

Exempel på teman är Kläder och 

konsumtion, Friskvård och hälsa, Arbete. 

Inom varje tema arbetar kursen med att 

utveckla svenska språket i tal och skrift. 

Relevant kunskap om samhället kombineras 

med varje tema. 

Utöver temastudier arbetar kursen med 

litteraturläsning, aktuell nyhetsrapportering, 

grammatik och uttal. Under 

hösten läste deltagarna Fröken Julie och 

såg teateruppsättningen av denna på 

Nyköpings Teater. 

Deltagarna gjorde även studiebesök på 

Arbetets museum i Norrköping och 

Tekniska museet i Stockholm. 

Svensk-somaliska kursen 

Kursen är en av två kurser på folkhögskolan 

som använder modersmålet som 

stöd i inlärningen av svenska. Som det 

framgår av namnet så är somaliska det 

språk som används förutom svenska. I 

kursen arbetar en lärare på halvtid som 

både pratar somaliska och svenska. 

Undervisningen är tematiskt upplagd och 

samarbetet mellan de svenska lärarna och 

den somaliska läraren är mycket tight. 

Grammatik och texter bearbetas på båda 

språken. Regelbundna moment är data, 

matematik, skriva egna reflektioner, sex 

och samlevnad samt att läsa enklare 

skönlitterära texter. 

Deltagarna har parvis fått gå på förberedda 

studiebesök. Resultatet har sedan bearbetats 

gemensamt i klassen.

Deltagarna har även besökt Arbetets 

museum i Norrköping, Tingsrätten, 

Nyköpings Stadshus samt Medborgarkontoret 

i Brandkärr. 

Trappan 

Skolans andra kurs med modersmålsstöd 

heter Trappan. I Trappan är antalet timmar 

med modersmålsstöd färre men här finns 

stöd både i arabiska och somaliska. Tanken 

är att deltagarnas kunskaper i svenska är 

starkare. 

Kursen är på samma sätt som många andra 

kurser på skolan tematiskt orienterad. De 

teman som behandlats under året har varit 

familj, boende, sex och samlevnad samt 

arbetsmarknaden. Förutom temaundervisningen 

så har kursen arbetat med 

grammatik, uttal, diktamen, fri skrivning 

samt rollspel. 

Deltagarna har besökt Norrköpings konstmuseum, 

Holmens pappersbruk och, 

Visualiseringscentrum i Norrköping. 

Under våren fick de modersmålsbaserade 

kurserna besökt av Integrationsutskottet i 

Nyköping och Miljöpartiets gruppledare i 

riksdagen Gunvor G Eriksson. 

Under höstterminen bytte vi namn på 

kurserna till Språksam 1 och 2. 

Under hösten framställde videoproduktionsbolaget 

Videobrigade en informationsfilm om 

skolan. I filmen berättar före detta deltagaren 

Martin Edlund om varför han valde 

att studera på folkhögskola. 

12 

Höstens friluftsdag i september avslutades 

med korvgrillning vid ån utanför Nyköpingshus. 

Vaktmästare Hans Ekström vid grillen. 

KURSÖVERGRIPANDE 

AKTIVITETER 

Friskvård 

Varje fredag morgon har deltagarna 

möjlighet att välja mellan några olika 

aktiviteter som antingen stimulerar 

kreativiten eller användandet av muskler, 

motion med andra ord. Vad det gäller 

motionen så har deltagarna haft möjlighet 

att simma och träna på gym på 

Hjortenbergsbadet, att delta på ett Friskis 

och Svettispass eller att ta en långpromenad. 

Om man inte vill motionera så 

finns det möjlighet att delta i skolans 

musikgrupp eller i stick- och virkgruppen.

Support 

På fredag morgon finns det även möjligheter 

för de deltagare som önskar att arbeta 

med läxor eller arbeten som de behöver 

lägga ner extra energi på att göra så. Det 

finns tillgång till två lärare som kan hjälpa 

till med allt från matematik till uppsatsskrivande. 

Friluftsdagar 

Vårterminens friluftsdag gick i snöns 

tecken. Vi åkte pulka vid vallarna, körde 

skridskor på dammen och grillade korv på 

skolan. Dagen var lyckad med många röda 

kinder och glada skratt i backen. 

Vi hade tänkt inleda höstterminen med en 

friluftsdag nere vid hamnen men när vi 

kom dit visade sig att den var upptagen. 

Flexibla som vi är flyttade vi snabbt över 

till vallarna vid Nyköpingshus och det gick 

lika bra. En grupp lärare hade tänkt ut ett 

antal stationer med olika uppgifter som 

deltagarna sedan klassvis skulle 

genomföra. Klasserna tävlade mot varandra 

i olika grenar som t.ex. spotta groda 

och kasta prick. Efter väl genomförd kamp 

samlades alla till korvgrillning. 

Folkhögskolans dag 

Under de senaste åren har folkhögskolornas 

informationstjänst, FIN, satsat på 

en gemensam dag för folkhögskolorna där 

man går ut med en önskan om att så många 

13 

skolor som möjligt ska delta på något sätt. 

FIN satsar en hel del kraft och energi för 

att få medieuppslutning den dagen. Vi har 

valt att delta genom att fylla folkhögskolan 

med olika aktiviteter och arrangemang. 

Deltagarna ordnade olika aktiviteter som 

på ett eller annat sätt anknöt till deras 

studier. Kursen I Balans gav till exempel 

klassisk massage, svensk-somaliska kursen 

ordnade ”Lilla Somalia” i sitt klassrum, 

Nya Perspektiv arrangerade en bokbytardag. 

Läderhantverkskurserna visade upp 

sin verksamhet och naturkursen diskuterade 

natur och ekologi. Ute på gården 

hade vi besök av nordsvenska hästar som 

både barn och vuxna kunde sitta upp på. 

Lärarna bidrog med att hålla miniföreläsningar 

i olika ämnen som lockade 

fantasin. 

Det här är jag 

I december fick deltagarna möjlighet att se 

föreställningen Det här är jag skapad av 

tio unga killar med invandrarbakgrund från 

Arnö i Nyköping. De hade tillsammans 

med Teater Sörmland satt ihop en föreställning 

baserad på verkliga händelser. 

Med mycket värme och humor skildrades 

bisarra händelser, konstiga bemötanden 

och hotfulla möten med högerextremister. 

Föreställningen mottogs med rungande 

applåder och väckte många diskussioner i 

klassrummen. 

Killarna i föreställningen Det här är jag presenterar sig och sina drömmar.

4 3 2 1 

BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN 

Till skillnad från det ordinarie 

skolsystemet så delar folkhögskolan inte ut 

några betyg. På folkhögskola bedöms den 

studerades förmåga till fortsatta studier i 

fyra olika steg: 

Utmärkt studieförmåga 

Mycket god studieförmåga 

God studieförmåga 

Mindre god studieförmågan 

Under 2012 delade vi ut 17 

studieomdömen totalt varav ett Utmärkt 

studieförmåga. Under året tog deltagarna 

83 olika behörigheter. 70 av dessa var 

kärnämnen. 

Folkhögskolans informationsbord vid 

Nycklar till ett gott liv på Stora torget 

i slutet av september. 

14 

KVALITETSARBETE 

Folkhögskolans systematiska kvalitetsarbete 

bygger på en cyklisk modell där en 

rad olika utvärderingar och självvärderingar 

ingår. 

Deltagarna gör tre stora skriftliga utvärderingar 

per år. En enkät som utgår ifrån 

Rörelseskolornas intresseorganisation, 

RIO, vilken görs två gånger om året och en 

enkät som Ramböll Management tagit fram 

för en grupp av 14 folkhögskolor och som 

görs en gång om året. Dessa enkäter har 

statens syfte med folkhögskolan och 

folkhögskolans sju verksamhetsområden 

som grund. 

Statens fyra syften med folkbildningen är: 

Stödja verksamhet som bidrar till 

att utveckla och stärka demokratin 

Bidra till att göra det möjligt för 

människor att påverka sin livssituation 

och skapa engagemang att 

delta i samhällsutvecklingen 

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor 

och höja bildningsnivån i 

samhället 

Bidra till att bredda intresset för 

och delaktigheten i kulturlivet 

De sju verksamhetsområden som är motiv 

för statens stöd till folkbildningen är: 

Den gemensamma värdegrunden 

Det mångkulturella samhällets 

utmaningar 

Den demografiska utmaningen 

Det livslånga lärandet 

Kulturverksamhet 

Personer med funktionshinder 

Folkhälsa, hållbar utveckling och 

global rättvisa

Kvalitetscykel 2012 

All personal på skolan gör en självvärdering 

utifrån ovanstående syften och 

mål (bild 1). 

Som underlag för självvärderingen ingår 

alla utvärderingar som deltagarna gör, det 

vill säga, både de muntliga och skriftliga 

som kontinuerligt görs i klasserna under 

läsåret och de stora gemensamma utvärderingarna 

RIO-enkäten och Ramböllenkäten 

samt information om avhopp, 

deltagarnas studieresultat och dylikt. 

Bild 1 

HT 

Kvalitetsplan för nästa läsår 

Kursutvärderingar 

Deltagarenkät RIO 

Uppföljning av VTs RIO- 

enkät 

Uppföljningsbesök från Folkbildningsrådet 

Varje år gör Folkbildnngsrådet (FBR) tio 

uppföljningsbesök på folkhögskolor och i 

år hade turen kommit till oss. Syftet med 

besöket är att följa upp och utvärdera verksamheten 

vid skolorna i relation till statens 

syfte med folkbildningen. Årets uppföljningsbesök 

fokuserade på: 

Kvalitetsrapport till FBR 

Uppföljning av föregående 

kvalitetsplan 

Utse kvalitetsgrupp 

15 

Resultatet från dessa självvärderingar 

sammanställs och analyseras av kvalitetsgruppen. 

Deras resultat ligger sedan till 

grund för kommande kvalitetsplan. 

Resultaten från de olika RIO-enkäterna 

presenteras för deltagarna, diskuteras i 

ledningsgruppen och utvalda delar följs 

upp med ytterligare deltagarundersökningar. 

Även styrelsen tar del av RIOenkäterna. 

VT 

Uppföljning av RIO- enkät 

Kursutvärderingar 

Deltagarenkät RIO 

Deltagarenkät RM 

Självvärdering hela personalen. 

Självvärdering gjord av 

Kvalitetsgrupp 

Organisation 

Kvalitetsarbete samt resultat och 

effekter av detta 

Riskbedömning vid användandet av 

statsbidrag 

Studerandefrågor 

Arbete med integration 

Olika lärformer

FBR träffade rektor och styrelseordförande, 

deltagare samt delar av lärargruppen. 

Innan besöket skickade skolan in 

måldokument, handlingsplaner, policydokument, 

budget, verksamhetsplaner samt 

årsredovisning och verksam-hetsberättelse 

för 2011. 

På dessa fick vi några kommentarer: 

datera våra dokument 

ha samma rubriker i måldokument, 

verksamhetsplan och 

verksamhetsberättelse 

arbeta fram en verksamhetsplan 

som är uppföljningsbar 

skriva om profilering i 

verksamhetsberättelsen 

Vad det gäller våra dokument är detta lätt 

att åtgärda. När det däremot kommer till att 

ha samma rubriker i måldokument, verksamhetsplan 

och verksamhetsberättelse så 

ställer vi oss tveksamma till detta. 

Dokumenten i fråga har olika syften och 

bör inte vara helt likstämmiga. Det är 

givetvis bra och enkelt vid en uppföljning 

men syftet med dokumenten är överordnad. 

Måldokumentet är ett ideologiskt 

dokument vars tankar och idéer ska 

genomsyra verksamheten. Måldokumentet 

bör inte vara allt för konkret – då hämmar 

det mer än tillför. Därför har vi behållit 

utformning av dokumentet intakt. 

Verksamhetsplanens utformning är i process. 

2013 års verksamhetsplan var den 

första verksamhetsplan som personalen var 

med och skrev. Formen för hur den ska se 

ut var inte färdig och vi kommer givetvis 

se till att verksamhetsplanen för 2014 är 

betydligt mer konkret och uppföljningsbar. 

Angående verksamhetsberättelsen har vi 

lagt till profilering men behåller det 

tidigare upplägget eftersom det är viktigt 

att beskriva verksamheten så att de som 

arbetar inom verksamheten känner igen 

sig. 

16 

Samtalen med FBR runt vår verksamhet 

var givande och det framgick tydligt att vi 

har god ordning både på verksamheten, 

dokumenten och ekonomin. Det var ett 

positivt samtal som var tydliggörande och 

stärkande. 

DELTAGARSTATISTIK 

Majoriteten av deltagarna på Nyköpings 

Folkhögskola är kvinnor. Det är en siffra 

som långsamt ökat under de allra senaste 

åren. I år är andelen kvinnor 71 procent. 

Tittar man tillbaka de sista tio åren har 

siffran varierat från 64-74 procent. Det är 

ett välkänt faktum att kvinnor utbildar sig i 

högre grad än män. Därför är det extra 

roligt att det är fler män än kvinnor på de 

studiemotiverande folkhögskolekurserna, 

Framsteget. I år var siffran 66 procent män 

och 34 procent kvinnor. 

Vad det gäller våra deltagares utbildningsbakgrund 

på allmän kurs, har det de 

senaste åren skett en liten förändring 

såtillvida att det är något färre deltagare 

som inte är klara med grundskolan 11 

procent i år mot 15 procent året innan. Den 

stora förändringen är dock att de senaste 

två åren har andelen deltagare som enbart 

har grundskola sjunkit markant. 

Ökningen ser vi istället under kategorin 

påbörjat gymnasium som i dag är uppe på 

65 procent. Siffrorna visar att folkhögskolan 

med sin särart och sitt sätt att 

förhålla sig till deltagarna har en viktig 

samhällsfunktion att fylla. Det är 76 

procent av våra deltagare som tidigare har 

gått i grundskolan eller på gymnasiet utan 

att dessa skolor har kunnat fylla deras 

behov. 

Andelen deltagare med utländsk bakgrund 

på folkhögskolans kurser är 31 procent. 

Tittar man på bara allmän kurs blir siffran 

14 procent.

Trots att andelen unga mellan 18-24 år 

ökat något det sista året så håller sig 

medelåldern på allmän kurs och på svenska 

som andraspråk på ungefär samma nivå, 28 

år på allmän kurs och 37 år på svenska som 

andraspråk. 

Siffrorna visar tydligt att folkhögskolan är 

en plats där människor från olika miljöer 

och åldrar kan mötas. 

UPPDRAG 

Framsteget 

Regering skjuter till extra medel så att 

unga arbetslösa människor mellan 16-25 år 

utan färdig grundskola eller gymnasium 

kan gå tre månader på folkhögskola för att 

få tillbaka motiva-tionen till studier. Vår 

kurs heter Framsteget och under 2012 hade 

vi två kurser, en på våren och en på hösten. 

Sammanlagt var det 35 unga människor 

som började hos oss. Kurserna arbetar 

tematiskt och försöker behandla ämnen 

som väcker unga människors nyfikenhet 

och intresse. Kursen organiseras huvudsakligen 

utifrån tre övergripande mål: 

yrkes- och studiekoll, komma igång med 

studier, kreativitet och lust. Av de 35 

deltagarna som började hos oss gick sedan 

16 stycken vidare i studier och 3 fick jobb, 

vilket är ett bra resultat. 

Etableringslots 

I och med att den nya etableringsreformen 

trädde i kraft 2010 flyttades ansvaret för 

nyanlända flyktingar från kommunen till 

Arbetsförmedlingen. En ny tjänst, etableringslots, 

inrättades. Lotsen ska hjälpa 

nyanlända flyktingar med val av studier, 

med sociala frågor samt ge hjälp in på 

arbetsmarknaden. Genom Nyköpings 

Folkbildnings AB har vi tagit på oss uppgiften 

att fungera som etableringslots. 

Under 2012 hade vi 15 personer inskrivna. 

17 

Jobbcoach 

Under de senaste åren har skolan, inom 

ramen för Nyköpings Folkbildnings AB, 

även haft i uppdrag att fungera som 

jobbcoach. Jobbcoachens uppgift är att 

stödja arbetssökande till att hitta arbete 

eller praktikplats. Skolans jobbcoach talar 

även arabiska vilket är en fördel. Arbetsförmedlingen 

beslöt 2011 att omförhandla 

sitt uppdrag vilket resulterade i att all 

verksamhet inom Jobbcoach låg på is i 

ungefär ett halvt år vilket medförde stora 

ekonomiska förluster för alla externa 

aktörer. Det var inte förrän vid halvårsskiftet 

som verksamheten kom igång igen. 

Under andra halvan av 2012 coachade vi 

åtta personer. 

Arbetsslussen 

2010 växte ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, 

Svärdsklova AB och 

Nyköpings Folkbildnings AB fram. Syftet 

med samarbetet var att ge människor som 

befinner sig långt ifrån arbetsmarkanden 

möjlighet till arbetsträning och god 

sysselsättning. Ute på Svärdsklova, ett 

rekreationsområde utanför Nyköping, finns 

många bra arbetsuppgifter. Deltagarna 

klippte gräs, rensade sly, målade, städade 

och mycket annat för att få området 

tillgängligt för allmänheten. Arbetet 

fungerade bra och flera av deltagarna fick 

möjlighet till kortare anställningar. 

Nyköpings Folkbildnings AB anställde tre 

personer med hjälp av stöd från 

Arbetsförmedlingen. 

Mellan 2010-2012 var 50 personer involverade 

och cirka 20 av dem fick någon 

form av anställning. Under hösten 

annonserade Svärdsklova AB att det inte 

längre är möjligt för dem att betala 

handledararvode vilket resulterade i att 

samarbetet bröts och att Arbetsslussen 

flyttade in till Folkhögskolan den första 

november. Under de sista månaderna 2012 

inventerade Arbetsslussen möjligheter att 

fortsätta sitt arbete i Nyköping med omnejd. 

Många goda tankar kom fram och de 

bestående idéerna var att vara behjälplig på

Träffen och att starta ett aktivitetscafé i 

folkhögskolans lokaler på bryggeriområdet. 

UTVECKLINGSPROJEKT 

Folkbildning för hållbar utveckling i 

Indien-Kenya 

I slutet av 2012 lämnades en ny ansökan in 

till SIDA baserad på de erfarenheter som 

gjordes under projektet i Indien och i 

Kenya. Ansökan omfattade denna gång 

Uganda, Kenya och Kambodja. Folkhögskolans 

roll ska vara att sprida folkbildningens 

koncept och syn på kunskap 

och lärande. Svar på ansökan kommer inte 

förrän 2013. 

Utveckling av allmän kurs 

Under de senaste åren har det funnits en 

obalans rörande antalet deltagare på 

skolan. Folkhögskolan har enligt tradition 

en tilldelning av 4688 deltagarveckor. Det 

är vad vi måste göra och vad vi får betalt 

för att göra. Under de senaste åren har 

skolan gjort betydligt fler veckor än vi får 

betalt för. 2009 överproducerade vi 18 

procent, 2010 överproducerade vi 13 procent, 

2011 var överproduktionen 14 procent 

och 2012 var den 16 procent. I 

praktiken betyder det att vi använder det 

lilla ekonomiska utrymme vi har till att ta 

in fler deltagare och se till att de har god 

tillgång till material och lärare. Det är ena 

sidan av obalansen. Den andra är att vi har 

en stor allmän kurs och att det under de 

senaste åren varit svårt att fylla kurserna. 

Vår allmänna kurs bygger på terminskurser 

med olika inriktningar som ger möjlighet 

till olika behörigheter. Detta för att göra 

systemet så flexibelt som möjligt för våra 

deltagare med sina mycket varierande 

skolbakgrunder. Därför är det svårt att bara 

lyfta bort eller lägga till en kurs. 

Våra särskilda kurser är Svenska som 

andraspråk, Läderhantverk, Rock- och 

poplinjen samt Skivtorget, skolans enda 

18 

distanskurs. Alla de särskilda kurserna 

rekryterar bra. 

Redan 2011 började ett utvecklingsarbete 

med SWOT- och omvärldsanalyser. Omvärldsanalyserna 

talade sitt klara språk 

med budskap om att ungdomskullarna 

kommer att minska radikalt de närmsta 

åren, vilket kan ha ytterligare negativ 

effekt på allmän kurs. 

Tanken var att skolan under 2012 skulle 

komma fram till en ny lösning som 

eliminerade den påtalade obalansen. 

Många samtal fördes. Och många stenar 

vändes på. Vi använde ett stort antal 

gemensamma timmar för att komma fram 

till nya förslag att ta ställning till. En av 

grundtankarna var att den allmänna kursen 

skulle vara attraktiv och flexibel. 

Under hösten kom vi fram till ett beslut 

som innebar att vi behöll utformningen av 

vår allmänna kurs mer eller mindre intakt. 

Vi beslöt att lägga ner profilen Konst, som 

var en del av allmän kurs, från 2013 och att 

enbart ge grundkursen Nya Perspektiv 

under vårterminen. Det innebär att vi 

kommer att ha färre kurser inom allmän 

kurs men förhopp-ningsvis nästan lika 

många deltagare. För de internsökande 

som har behov av grundkursen under 

höstterminen får vi göra speciallösningar. 

För att stärka skolans estetiska profil 

kommer vi även att införa estetiska ämnen 

i alla kurser från och med hösten 2013. 

ÖVRIG VERKSAMHET 

Korta kurser och studiecirklar 

Folkhögskolan har haft en helgkurs samt 

en sommarkurs på en vecka i läderhantverk. 

Deltagarna kommer från olika delar 

av Sverige och senast även från utlandet. 

Kursen är grundläggande och deltagarna 

får lära sig sadelmakarsöm samt att färga, 

mönstra och ytbehandla grovt läder.

Sommarkursen fungerar även som en bra 

rekryteringsbas för höstens kurser. 

Under terminernas gång har skolan även en 

studiecirkel i läderhantverk. Deltagarna 

träffas 10-12 gånger per termin och alla har 

tidigare gått på någon av skolans andra 

läderkurser. 

Nätverk för integrationsfrågor 

Folkhögskolan har under flera år bjudit in 

människor i Nyköping som arbetar med 

19 

integrationsfrågor till nätverksträffar med 

olika teman. Under våren var Benny 

Carlson, professor i ekonomisk historia vid 

Lunds universitet, på skolan för att tala om 

skillnaden mellan somaliers möjlighet till 

etablering på den svenska, engelska, kanadensiska 

och amerikanska arbetsmarknaden. 

Till höstens träff var Sörmlands nya 

landshövding, Liselott Hagberg, inbjuden 

för att tala om integrationsfrågor. 

Lotta Finstorp (M), Carline Helmersson Olsson (S) och Sara Karlsson (S) under rundabordssamtalen 

vid folkbildningsseminariet . 

Nätverk för Sörmlands folkhögskolor 

Det är andra året i rad som folkhögskolorna 

i Sörmland satsar på en gemensam 

tjänst (20%) vad det gäller PR och 

opinionsbildning. 

I januari gick den första politikerträffen av 

stapel på Åsa Folkhögskola. Inbjudna var 

riksdagspolitiker från Sörmlandsbänken. 

Rubriken för dagen var Folkbildningen: 

Kronjuvel eller soptunna? Elina Linna var 

moderator och dagen inleddes med en liten 

uppdatering av folkbildningens ABC för 

att sedan behandla nyttan med folkbildningen. 

Professor Bernt Gustafsson 

från Örebro Universitet och Eva 

Avgerinou, rektor på Malungs Folkhögskola, 

var dagens föreläsare. Eftermiddagen 

avslutades med ett rundabordssamtal 

där frågor om folkbildningens 

verklighet och framtid både ställdes och 

besvarades. Av de 11 inbjudna riksdagsledamöterna 

kunde sju komma:

Lotta Finstorp (M) 

Walburga Habsburg Douglas (M) 

Liselott Hagberg (FP) 

Roger Tiefensee (C) 

Sara Karlsson (S) 

Fredrik Olovsson (S) 

Caroline Helmersson Olsson (S) 

Vi fick mediauppmärksamhet i P4 

Sörmland, Katrineholms Kuriren och i 

Sörmlands Nyheter. 

Under hösten bearbetades det gedigna 

material som Bildningsförbundet i Västra 

Götaland skapat för att belysa folkhög- 

20 

skolornas roll inom Kompetensplattformen 

för sörmländska förhållande. 

Under året producerades även en gemensam 

logga för de fyra folkhögskolorna i 

länet till Sörmlands geografiska landningssida 

på www.folkhogskola.nu. 

Skolorna har nu en gemensam URL: 

www.sormlandsfolkhogskolor.se för marknadsföring. 

Kulturcaféer 

Årets kulturcaféer är lika populära som vanligt. Vi hade 1 714 besökare på våra 27 caféer. Det 

är ett genomsnitt på 63 besökare/café. Kommunen drog ner stödet till vår kulturverksamhet 

med 28 procent, det vill säga 50 000 kronor, vilket har gjort att vi haft ett café färre än året 

innan. Årets caféer har samma blandning av författarbesök, teater, musik och aktuell debatt 

som tidigare. 

Mian Lodalen och Maja Hagerman var två av kulturcaféernas föredragshållare.

Program våren 2012 

17/1: En försvunnen värld med Maja 

Hagerman 

31/1: Matrevolutionen med Andreas 

Eenefeldt 

14/2: Romeo & Juliet med Niclas Lantz 

28/2: Sanna Carlstedt 

21 

24/1: Europas stålbad med Björn Elmbrant 

7/2: Min syster fick Alzheimer med Irene 

Larsson 

21/2: Majgull Axelsson 

7/3: Hur människan blev människa och bytte 

tillvaro med Lasse Berg 

14/3: Aino Trosell 20/3: Vokalgruppen Vokado 

27/3: Pelle & Erik spelar Allan 

10/4: Evert Taube med Rolf Larsson 

24/4: Från New Orleans till Samarkand med 

Anders Karlssons eminenta orkester 

Program hösten 2012 

11/9: Rubys minne av Bessie Smith med 

Marga Pettersson 

25/9: Pär Sörman och Emma-Karin Maurin 

9/10: Ellen Key med Ronny Ambjörnsson 

23/10: Vad är pengar med Andreas Cervenka 

13/11: Linda Olsson 

26/11: Lyckliga i alla sina dagar med Nina 

Björk 

3/4: Mian Lodalen 

17/4: Hets! Skolcafé med Sven-Eric Liedman 

18/9: Helena Thorfinn 

2/10: Vår syn på universum – från antik till 

idag med Joachim Lorenzen 

16/10: Klezmofobia 

6/11: Den glömda historien med John 

Chrispinsson 

20/11: Irlänskt & Skotskt med Dag Westling 

4/12: Julkonsert med Nymoskören

ORGANISATION 

Föreningen Nyköpings Folkhögskola är en 

ideell förening bestående av föreningar och 

enskilda medlemmar. Föreningens styrelse 

är tillika skolans styrelse. Under året 

genomfördes två föreningsmöten; årsmöte 

som inföll i april och höstmöte i december. 

På höstmötet antas verksamhetsplan och 

budget för kommande år och på våren 

utses nya styrelsemedlemmar och ekonomi 

och verksamhetsberättelsen för föregående 

år. 

2012 hade föreningen 119 enskilda medlemmar 

och 17 organisationer. 

Medlemsföreningar: 

Afarernas hjälporganisation 

Byggnads region öst( LO) Nyköping 

Föreningen Hand i Hand 

Kvinnojouren Mira 

NBV Södermanland 

Nyköpings Arbetarkommun 

Nyköpings Dragspelsklubb 

Nyköpings spelmansgille 

Nyköpings Teaterförening 

Nymos 

Propellerteatern 

Reumatikerföreningen 

SFHL lokalavdelning 

Sörmlands sparbank 

Tango Nyköping 

Ung Kraft 

Vänsterpartiet Nyköping 

Styrelsen 

Folkhögskolans styrelse består av ordförande, 

vice ordförande och fem ledamöter, 

för dessa finns tre suppleanter. 

Därutöver består styrelsen av två personalrepresentanter 

och suppleanter för dessa. 

Under 2012 har styrelsen haft sju protokollförda 

möten. 

Det konstituerande mötet hölls i maj. 

Därefter träffades styrelsen för första 

gången igen efter sommaren på en middag 

ute på Svärdsklova för att under informella 

22 

former diskutera styrelsens kommande 

arbete. 

Inom styrelsen finns det två arbetsgrupper, 

en grupp som arbetar med PR och 

marknadsföring och en ekonomigrupp. 

Båda grupperna har haft regelbundna 

träffar under året. 

PEDAGOGISK ORGANISATION 

Personal 

Vårt kursutbud förändrades inte under 

2012 och ingen tillsvidareanställd i personalgruppen 

slutade. Däremot gick Britt- 

Marie Sundell ner i tjänst från 100 till 65 

procent från och med höstterminen. Robert 

Olssons (50%), Awes Osmans (80%) och 

Eva Ogenborgs (60%) visstidsanställningar 

omvandlades till tillsvidareanställningar. 

I oktober kom Moa Lindholm tillbaka som 

studie- och yrkesvägledare och Ann-Britt 

Nyh slutade sitt vikariat. 

Lotta Krüger var visstidsanställd på 60 

procent under hösten för att arbeta i Nya 

Perspektiv och i vår studiemotiverande 

folkhögskolekurs, Framsteget. 

Personalråd och ledningsgrupp 

Ledningsgruppen träffas varje vecka under 

terminstid om det inte är pedagogiskt 

forum eller personalråd samma vecka. 

Ledningsgruppen består av rektor, studierektor 

och tre andra representanter som utses 

av personalrådet på två år. Ledningsgruppens 

uppgift är att diskutera och ta 

ställning till de löpande frågorna som rör 

folkhögskolan. 

Personalrådet är möten då hela skolans 

personal deltar och under 2012 hade vi 

sammanlagt 12 stycken personalråd under 

pågående terminer. Orsaken till att vi under 

året haft fler personalråd än vanligt är 

arbetet med kursförändringar inför 2013. I 

början/slutet av läsåret är det många frågor

som ska diskuteras och beslutas så då hade 

vi ytterligare två personalråd. 

Pedagogiskt Forum 

Pedagogiskt forum är en öppen arena för 

pedagogiska samtal. Tanken är att aktuella 

tankar/händelser ska kunna diskuteras 

direkt. Vi har bl.a. diskuterat förslagen till 

nya omdömessteg, vårens temadag. Under 

året har pedagogiskt forum även behandlat 

kommande verksamhetsförändringar. 

FORTBILDNING 

Under de senaste åren har personalens 

gemensamma fortbildning rört frågor som 

har med neuropsykiatriska funktionshinder 

att göra. Vi har varje år försökt skicka en 

eller flera lärare på fortbildning som rör 

läs- och skrivsvårigheter. Så skedde även i 

år. En lärare deltog i Sundsgårdens 

Folkhögskolas dyslexikurs steg 2 under 

vårterminen. 

På vårens personaldagar hade vi en 

fortbildningsdag runt Antonovskys 

begrepp KASAM, känslan av sammanhang, 

och dess betydelse för vårt 

välbefinnande. 

Höstens personaldagar inleddes med en 

fortbildningsdag runt hur det är att leva 

med ADHD och hur man kan bemöta 

människor med ADHD. 

Alfabetisering är en annan fråga som varit 

aktuell på vår skola under senare tid. Två 

lärare åkte i väg på fortbildningsdagar till 

Borlänge och en lärare gick en 7,5 hp kurs 

i alfabetisering på Luleå tekniska högskola. 

Nyköpings Folkhögskola var även värd för 

SFHL:s fortbildning om alfabetisering den 

5 oktober där tre av skolans lärare deltog. 

Förutom de gemensamma fortbildningsdagarna 

deltog lärarna i fortbildning som 

rör deras ämnesområden. 

23 

PROFILERING 

Med stöd i skolans måldokument och i 

regeringens syfte med folkhögskolan har 

Nyköpings Folkhögskola, i alla år, lagt stor 

vikt vid att utjämna utbildningsklyftor. Det 

betyder att vi har en stor allmän kurs och 

att vi satsar resurser på att ge deltagarna 

stöd för att klara sina mål. Under åren har 

vi utökat lärartätheten, satt in extra resurser 

i matematik och anordnat stödundervisning. 

Detta har även fått utslag i vår 

undervisning i svenska som andraspråk. Vi 

har i många år arbetat med svenska som 

andraspråk och med samhällsinformation 

för invandrare men har under de senaste 

åren även infört modersmålsbaserad 

svenskundervisning. Detta har visat sig 

särskilt gynnsamt för deltagare med låg 

utbildningsbakgrund. Under året har vi 

stärkt våra kunskaper genom att utbilda 

lärarna i alfabetisering. Detta är ett område 

som vi kommer att utveckla mer de 

kommande åren. 

ELEVKÅREN 

Att ha en fungerande elevkår är väldigt 

viktigt för oss. Vi vill ge deltagarna erfarenhet 

av att under organiserade former 

ha inflytande och kunna påverka sin 

situation och vi vill ha deras infallsvinklar 

och åsikter för att kunna bli en ännu bättre 

skola. Elevkårens engagemang är väldigt 

skiftande från år till år. Därför avsätter vi 

tre lärare för att fungera som elevkårsstödjare. 

Elevkåren har försökt ha möten varje 

vecka och i början gav elevkårsstödjarna 

tips och råd om mötesteknik. Elevkåren har 

arbetat med att få ett rikare utbud i 

cafeterian, med olika sätt att skänka pengar 

till välgörenhetsorganisationer, gemensamt 

biobesök samt en enkät om friskvårdstiden 

på fredagar. Arbetet har haft en del

svårigheter på grund av bristande 

kontinuitet i elevkårsstyrelsen. 

NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB 

2005 bildade Nyköpings Folkhögskola ett 

helägt aktiebolag, Nyköpings Folkbildnings 

AB med ett aktiekapital på 100 000 

kronor. Syftet med aktiebolaget är att i 

annan form än folkhögskola kunna driva 

folkbildnings- och kulturverksamhet samt 

uppdragsutbildningar. 

Under 2012 har vi haft tre olika verksamheter 

inom ramen för Nyköpings 

Folkbildnings AB. Det har varit jobbcoach, 

etableringslots och Arbetsslussen. Alla tre 

verksamheterna är på uppdrag av Arbetsförmedlingen. 

Vi ser det som en viktig 

uppgift att med folkbildningens människosyn 

och pedagogik stärka människor som 

inte har en given plats på arbetsmarknaden. 

EKONOMI 

2002 fick skolan återbäring från tjänstepensionsbolaget 

Alecta. 500 000 kronor 

avsattes till en hälso- och arbetsmiljöfond. 

Varje år använder skolan en del av fonden 

för hälso- och arbetsmiljöåtgärder. Resultatet 

för folkhögskolans verksamhet 2012 

blev 67 800 kronor innan medel från hälso- 

och arbetsmiljöfonden tillfördes för de 

kostnader som skolan gjort inom ramen för 

fonden. Summan som tillfördes var 94 000 

kronor vilket betyder att resultatet för 2012 

blev 161 800 kronor. Det är en bättre siffra 

än väntat. Anledningen till detta är att vi 

genomförde två studiemotiverade folkhögskolekurser 

under året. Dessa fanns inte 

med i årsbudgeten som antogs på hösten 

2011. 

Budgeten som antogs på höstmötet i 

december 2011 var en stram budget som 

. 

24 

visade på 1 procents rörelsemarginal, 

118 000 kr. Det är inte trevligt att gå in i 

det nya året med så små marginaler. Att år 

efter år tvingas lägga mycket strama 

budgetar för att verksamheten ska gå ihop 

urholkar skolan. Inventarier och personal 

slits. 

Om man analyserar situationen så ser man 

att det är flera komponenter som tvingar 

fram detta. För det första att bidrag sänks. 

Inför 2012 drabbades vi av en bidragssänkning, 

kommunens kulturbidrag sänktes 

med 50 000 kr. 

För det andra att bidrag urholkas. 

Höjningen av statsbidraget 2011 var 0,45 

procent och höjningen 2012 var 1 procent, 

en ökning under två år med 93 000 kronor 

för vår del. De avtalsenliga löneökningarna 

kostade samtidigt drygt 180 000 kronor för 

oss under samma period. 

Detta är en ekvation som inte håller i 

längden. Siffror från Rörelsefolkhögskolornas 

intresseorganisation (RIO) visar 

att 94 av landets 150 folkhögskolor går 

med underskott på den statsbidragsfinansierade 

verksamheten. 

Och slutligen för det tredje att vi gör vi fler 

deltagarveckor än vi får bidrag för på vår 

folkhögskola. Det betyder att vi har fler 

deltagare än vad staten anser att vi ska ha. 

Vi har en tilldelad kvot deltagarveckor som 

inte höjs om vi har fler deltagare men som 

sänks om vi har färre. Vi överproducerar 

16 procent vilket motsvarar mer än en 

årslång heltidskurs. För att upprätthålla 

kvaliteten för så många fler deltagare 

behövs givetvis resurser. Vi bestämde oss 

för att minska överproduktionen och under 

året har vi diskuterat fram och tillbaka för 

att komma fram till den lösning som är 

bäst för skolan. Vi landade med att lägga 

ner Konstprofilen 2013, bygga en ateljé på 

skolan och införa estetisk verksamhet i alla 

teoretiska kurser samt att bara driva 

grundkursen under vårterminen.

SLUTORD 

Att summera ett år vid folkhögskolan är omöjligt, det är så mycket som händer på så många 

olika plan. Många tankar tänkts, många ord formuleras, skrivs och uttalas. Människor umgås, 

lyssnar - förkastar eller tar emot idéer. Allt sker. 

En summering är omöjlig men ett står klart – att vara en plats där utmaningar tas och 

förändringar sker kräver engagerad och kunnig personal – och det finns på Nyköpings 

Folkhögskola! 

Språksam-deltagare poserar vid vallarna tillsammans med modersmålsläraren Abed (Abbe) Gharib på 

friluftsdagen i september. 

25

Till årsstämman i Föreningen Nyköpings Folkhögskola 

Organisationsnummer 802415-8936 

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR ÅR 2012 

Jag har granskat bolagets verksamhet under år 2012. 

Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed för detta slags 

granskning. 

Jag bedömer att bolagets verksamhet i allt väsentligt skötts på ett ändamålsenligt och från 

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. 

Med hänvisning till mitt samarbete med bolagets godkända revisor bedömer jag att bolagets 

interna kontroll i allt väsentligt är tillräcklig. 

Jag finner därför inte anledning till anmärkning mot vare sig styrelsens ledamöter eller 

verkställande direktören. 

Nyköping den 

LEKMANNAREVISIONEN 

Lennart Hagerström

FÖRENINGEN NYKÖPINGS FOLKHÖGSKOLA 

Org.nr. 802415-8936 

ÅRSREDOVISNING 

2012 

Styrelsen för Föreningen Nyköpings Folkhögskola får härmed avlämna årsredovisning för 

räkenskapsåret 2012-01-01--2012-12-31. 

Årsredovisningen omfattar 

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

3 RESULTATRÄKNINGAR 

4 BALANSRÄKNINGAR 

5 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

6 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 

9 UNDERSKRIFTER


Org.nr. 802415-8936 

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. 

Verksamheten 

Föreningen bedriver folkhögskoleverksamhet enligt Folkhögskoleförordningen, SFS 1991:977. 

Flerårsjämförelse* 

2012 2011 2010 2009 2008 

Huvudintäkter 13 865 842 13 295 815 12 911 968 11 562 157 11 618 559 

Res. efter finansiella poster 67 813 207 992 2 833 -14 829 334 424 

Soliditet (%) 69,9% 70,9% 67,8% 65,0% 71,7% 

*Definitioner av nyckeltal, se tilläggsupplysningar 

Förslag till disposition av föreningens vinst 

Till föreningsstämmans förfogande står 

Resultatdisposition 

Verksamhetsfond 2 404 316 

Fortbildningsfond 400 000 

Arbetsmiljöfond 225 100 

årets vinst 67 813 

Styrelsen förslag till vinstdisposition: 

3 097 229 

Verksamhetsfond 2 566 129 

Fortbildningsfond 400 000 

Arbetsmiljöfond 131 100 

Beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande 

resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysningar. 

Sida 2 av 9 

3 097 229


Org.nr. 802415-8936 

R E S U L T A T R Ä K N I N G A R 

Not 2012-01-01 2011-01-01 

2012-12-31 2011-12-31 

Rörelsens intäkter m.m. 

Huvudintäkter 1, 2 13 865 842 13 295 815 

Övriga rörelseintäkter 527 652 513 687 

14 393 494 13 809 502 

Rörelsens kostnader 

Övriga externa kostnader 3 -4 720 383 -4 494 802 

Personalkostnader 4 -9 405 382 -8 913 884 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 

-224 307 -223 916 

-14 350 072 -13 632 602 

Rörelseresultat 43 422 176 900 

Resultat från finansiella poster 

Ränteintäkter 28 404 31 124 

Räntekostnader -4 013 -32 

24 391 31 092 

Resultat efter finansiella poster 67 813 207 992 

Årets resultat 67 813 207 992 

Sida 3 av 9

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 


Org.nr. 802415-8936 

B A L A N S R Ä K N I N G A R 

Not 2012-12-31 2011-12-31 

Materiella anläggningstillgångar 

Inventarier, verktyg och installationer 5 335 488 381 939 

335 488 381 939 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 6 100 000 100 000 

100 000 100 000 

Summa anläggningstillgångar 435 488 481 939 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Fordringar hos koncernföretag 241 792 437 936 

Aktuell skattefordran 172 525 0 

Övriga fordringar 540 92 502 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 1 965 128 1 883 682 

2 379 985 2 414 120 

Kassa och bank 1 617 485 1 378 797 

Summa omsättningstillgångar 3 997 470 3 792 917 

SUMMA TILLGÅNGAR 4 432 958 4 274 856 

Sida 4 av 9

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 


Org.nr. 802415-8936 

B A L A N S R Ä K N I N G A R 

Not 2012-12-31 2011-12-31 

Verksamhetsfond 2 404 316 2 187 324 

Fortbildningsfond 400 000 400 000 

Arbetsmiljöfond 225 100 234 100 

Årets resultat 67 813 207 992 

8 

3 097 229 3 029 416 

Summa eget kapital 3 097 229 3 029 416 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 124 971 78 694 

Skulder till koncernföretag 98 150 77 175 

Övriga skulder 9 256 506 235 906 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 856 102 853 665 

Summa kortfristiga skulder 1 335 729 1 245 440 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 432 958 4 274 856 

POSTER INOM LINJEN 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

Sida 5 av 9

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR 

UPPLYSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER 


Org.nr. 802415-8936 

Värderingsprinciper m.m. 

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. 

Fordringar 

T I L L Ä G G S U P P L Y S N I N G A R 

Redovisningsprinciper 

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. 

Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. 

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. 

Intäktsredovisning 

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller erhålls. Bidrag redovisas normalt enligt 

kontantprincipen. Om bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. 

Koncernförhållanden 

Föreningen är moderbolag, men med stöd av ÅRL 7 kap 3 § upprättas inte någon koncernredovisning. 

Definition av nyckeltal 

Soliditet 

Justerat eget kapital i procent av balansomslutning 

Not 1 Huvudintäkter 2012 2011 

Medlemsavgifter 9 300 7 900 

Bidrag 11 490 194 10 788 164 

Uppdragsintäkter 2 210 599 2 373 922 

Övriga huvudintäkter 155 750 125 830 

13 865 843 13 295 816 

Not 2 Inköp och försäljning inom koncernen 2012 2011 

Andel av försäljningen som avser koncernföretag 1,5% 3,0% 

Andel av inköpen som avser koncernföretag 24,5% 26% 

Sida 6 av 9


Org.nr. 802415-8936 


Not 3 Övriga externa kostnader (tkr) 2012 2011 

Leasingavgifter ingår med 289 260 

Kostnader för hälso- och arbetsmiljöförbättringar ingår med 94 10 

383 270 

Not 4 Personal 2012 2011 

Medelantal anställda 

Medelantalet anställda bygger på av föreningen betalda närvarotimmar relaterade till en 

normal arbetstid. 

Medelantal anställda har varit 26,0 20,0 

varav kvinnor 16,0 13,0 

Löner och ersättningar 6 427 643 6 048 976 

Pensionskostnader 405 178 418 222 

Sociala kostnader 1 903 186 1 840 211 

Summa 8 736 007 8 307 409 

I beloppen för löner, ersättningar och pensionskostnader för styrelse och rektor ingår löner och pensionskostnader för 

personal anställd vid Folkhögskolan, vilka tillika är medlemmar av styrelse. Kostnadsersättningar för renodlat 

styrelsearbete uppgår till 480 kr och avser ersättning för förlorad arbetsinkomst. Övriga ersättningar till styrelse och 

rektor avser lön och kostnader för pensionspremier som tjänats in i anställningen vid Folkhögskolan. 

Sida 7 av 9


Org.nr. 802415-8936 


Not 5 Inventarier, verktyg och installationer 2012-12-31 2011-12-31 

Ingående anskaffningsvärde 5 981 442 5 744 824 

Inköp 177 856 236 618 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 159 298 5 981 442 

Ingående avskrivningar -5 599 503 -5 375 587 

Årets avskrivningar -224 307 -223 916 

Utgående ackumulerade avskrivningar -5 823 810 -5 599 503 

Utgående redovisat värde 335 488 381 939 

Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 5 år. 

Not 6 Andelar i koncernföretag 2012-12-31 2011-12-31 

Företag Antal/Kap. Redovisat Redovisat 

Organisationsnummer Säte andel % värde värde 

Nyköpings Folkbildnings AB 

100 100 000 100 000 

556686-3857 Nyköping 

100 000 100 000 

Nyköpings Folkbildnings AB 

Företagets egna kapital 174 033 146 630 

Företagets redovisade resultat 27 403 23 380 

Ingående anskaffningsvärde 100 000 100 000 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 100 000 100 000 

Utgående redovisat värde 100 000 100 000 

Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012-12-31 2011-12-31 

Upplupna intäkter 1 630 670 1 541 491 

Förutbetalda hyreskostnader 276 377 278 688 

Övriga förutbetalda kostnader 58 081 63 503 

Sida 8 av 9 

1 965 128 1 883 682

Not 8 Eget kapital 


Org.nr. 802415-8936 


Fortbildnings Arbets- Fortbildnings 

Verksamhetsfond fond miljöfond kapital 

Belopp vid årets ingång 2 187 324 400 000 234 100 207 992 

Resultatdisp. enl. beslut av 

årets föreningsstämma: 216 992 -9 000 -207 992 

Årets vinst 67 813 

Belopp vid årets utgång 2 404 316 400 000 225 100 67 813 

Not 9 Övriga kortfristiga skulder 2012-12-31 2011-12-31 

Kategori 

Nyköping 2013- 

Elina Linna Lars Eriksson 

Björn Littmarck Hans Ekström Jan Altsjö 

Marie Almqvist Christina Bremfält Ingrid Sjölander 

Håkan Ödling 

Joakim Söderin 

Skuld stipendiefond ingår med 

Min revisionsberättelse har lämnats den 2013. 

Godkänd revisor Far 

Sida 9 av 9 

23 778 26 778 

23 778 26 778

Bilaga 1: Detaljerat bokslut 2012 

STATSBIDRAG 

Basbidrag 

Allmänt statsbidrag 

Bidrag till kvalitetsarbete 

Utvecklingsbidrag 

Profileringsbidrag 

Förstärkn.bidrag 

EU 

Framsteget (SMF) 

Flexibelt lärande 

1 

Budget 

2012 

570 

7031 

150 

150 

620 

SUMMA STATSBIDRAG 8521 

LANDSTINGSBIDRAG 1720 

KOMMUNALT KULTURBIDRAG 175 

ANSTÄLLNINGSSTÖD 72 

UPPDRAG 

Stöd och utveckling 

Uthyrning av lärare 

730 

132 

SUMMA UPPDRAG 862 

Bokslut 

2012 

577 

7032 

150 

150 

692 

7 

712 

25 

9345 

1845 

125 

176 

730 

120 

850 

Förändringar 

bokslut - 

budget 

7 

1 

0 

0 

0 

0 

72 

7 

712 

25 

824 

125 

-50 

104 

0 

0 

-12 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

-12

ÖVRIGA INTÄKTER 

Uttag ur HM-fond* 

Sörmlandsnätverk 

Kortkurser 

Böcker, 

elevförs. 

Böcker, 

elevhyra 

Säljmaterial 

Gem. material 

Hyror 

Kulturkaféer 

Material o serviceintäkt 

Medlemskap 

föreningen 

Fakturering Nyk Fb 

AB 

Kaffeautomaten 

Övrigt 

2 

Budget 

2012 

60 

10 

3 

9 

115 

85 

80 

75 

240 

10 

200 

15 

12 

SUMMA ÖVRIGA INTÄKTER 914 

RÄNTENETTO 

SUMMA INTÄKTER 

11 

12275 

Bokslut 

2012 

94 

60 

26 

2 

125 

65 

116 

77 

236 

9 

144 

9 

26 

989 

22 

13352 


bokslut - 

budget 

34 

60 

16 

-3 

-7 

10 

-20 

36 

2 

-4 

-1 

-56 

-6 

0 

14 

75 

11 

1077

KOSTNADER 

PERSONALKOSTNADER 

Ersättningar till styrelsen 

Löner, skolledning 

Löner, fast undervisningspersonal 

Vikarier o tidsbegr anställningar 

Löner, timlärare 

Löner, övrig personal 

Löner, övriga timanställda 

Kulturarvode 

Semesterlönetillägg #### 

Resetillägg 

Skattepl. bilersättning 

Sjukvårdsförmån skattepliktig 

3 

Budget 

2012 

7 

644 

3489 

520 

30 

1066 

2 

113 

Summa löner & ersättningar 5907 

SOCIALA AVGIFTER/ÖVR. 

PERSONALKOSTNADER 

Arbetsgivaravgifter 

Särskild löneskatt 

Arb.markn.försäkringar 0,07 

Summa sociala kostn 

Övriga fr. tjänster 

Undervisningstjänster 

Kulturtjänster 

Personalutbildning 

Resekostnader 

Traktamente 

Motion och friskvård 

Hälso- och arbetsmiljöåtgärder 

Övriga personalkostn. 

Övriga styrelsekostnader 

Budget 

2012 

8 

8 

20 

31,42% 1786 

90 

400 

2276 

30 

330 

Summa övr kostn pers 562 

SUMMA PERS.KOSTNADER 8745 

4 

65 

30 

5 

13 

60 

25 

Bokslut 

2012 

2 

647 

3775 

551 

43 

1235 

10 

6 

140 

5 

6 

17 

6437 

Bokslut 

2012 

1907 

94 

416 

2417 

26 

353 

72 

47 

18 

11 

94 

23 

644 

9498 


bokslut - 

budget 

-5 

3 

286 

31 

13 

169 

10 

4 

27 

-3 

-2 

-3 

530 


bokslut - 

budget 

121 

4 

16 

141 

-4 

23 

0 

-4 

7 

17 

13 

-2 

34 

-2 

0 

82 

0 

753

ÖVRIGA KOSTNADER 

Lokalkostnader 

Elektricitet 

Budget 

2012 

1326 

Övriga lokalkostnader 

20 

Summa lokalkostnader 1371 

Motion, sport 

Elevkåren 

Undervisningskostnader 

Böcker elevförsäljning 

Material, elevförsäljning 

25 

30 

4 

220 

8 

120 

Material, konstelevernas gemensamma 40 

Förbrukningsmaterial 

Förbrukningsinventarier 

Terminalserversystemet 

Programvaror mm, datorer 

Kopieringskostnader 

Reparation och underhåll, inv. 

Kulturaktiviteter, 

kulturcaféer 

SPIDER 

Telefon 

Porto 

Representation, uppvaktningar 

Kaffe 

Kaffeautomaten 

PR, Annonser 

Revisionsarvode 

Försäkringspremier 

Referenslitteratur 

Bibliotek, litteratur 

Medlemsavgifter 

Tidningar och tidskrifter 

115 

30 

295 

80 

140 

5 

215 

98 

20 

8 

35 

6 

120 

Övriga kostnader 

15 

Summa förbrukning 1819 

Inventarieavskrivningar 

60 

45 

20 

15 

55 

20 

222 

SUMMA ÖVR KOSTN 3412 

SUMMA KOSTNADER 12157 

RESULTAT 118 

* ett uttag ur Hälso- och arbetsmiljöfonden 94 000 kr är gjort 

Bokslut 

2012 

1398 

18 

23 

1439 

21 

2 

246 

141 

24 

145 

61 

305 

36 

197 

3 

262 

6 

15 

123 

15 

11 

47 

0 

139 

52 

36 

17 

16 

69 

23 

17 

2029 

224 

3692 

13190 

162 


bokslutbudget 

72 

-7 

3 

68 

-9 

-2 

26 

-8 

21 

-16 

30 

31 

10 

-44 

57 

-2 

47 

6 

15 

25 

-5 

3 

12 

-6 

19 

-8 

-9 

-3 

1 

14 

3 

2 

210 

2 

280 

1033 

44

Bilaga 2: Deltagarstatistik 2012 

Tabell: 1 

Allmän kurs 

UTBILDNINGSBAKGRUND 2007-2012 

utbildningsnivå 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

ej grundskola 

grundskola 

påbörjat gymnasium 

2-årigt gymnasium 

15% 

14% 

52% 

6% 

19% 

16% 

41% 

8% 

16% 

22% 

40% 

4% 

10% 

20% 

45% 

4% 

15% 

8% 

63% 

11% 

12% 

65% 


högre utbildning 

14% 15% 

1% 

18% 16% 

5% 

13% 

2% 

9% 

3% 


100% 100% 100% 100% 100% 100% 

utbildningsnivå 

ej grundskola 

grundskola 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

påbörjat gymnasium 

5 

3% 11% 10% 


3-årigt gymnasium 100% 100% 100% 97% 89% 90% 

högre utbildning 

100% 100% 100% 100% 100% 100%

Tabell 2 ÅLDERSFÖRDELNING 

Allmän kurs 

2008 2009 2010 2011 2012 

under 18 år 

18 - 24 år 57% 55% 48% 58% 60% 

25 - 29 år 9% 16% 12% 10% 12% 

30 - 45 år 25% 22% 24% 19% 19% 

46 - 60 år 8% 7% 8% 8% 7% 

över 60 år 1% 9% 4% 2% 

alla 100% 100% 100% 100% 100% 

genomsnitts- 

ålder 28 år 28 år 32 år 29 år 28 år 


2008 2009 2010 2011 2012 

under 18 år 

18 - 24 år 100% 100% 100% 97% 92% 

25 - 29 år 

30 - 45 år 

46 - 60 år 

3% 8% 

över 60 år 

alla 100% 100% 100% 100% 100% 

genomsnitts- 


Svenska som andraspråk 

2008 2009 2010 2011 2012 

under 18 år 

18 - 24 år 1% 3% 10% 4% 7% 

25 - 29 år 7% 4% 15% 18% 17% 

30 - 45 år 69% 58% 49% 59% 56% 

46 - 60 år 

över 60 år 

22% 30% 26% 18% 20% 

alla 100% 100% 100% 100% 100% 

genomsnitts- 


Tabell 3: FUNKTIONSHINDER, KVINNOR OCH UT- 

LÄNDSK BAKGRUND 

Allmän kurs 

antal deltagare 

2012 

168 

antal deltagarveckor 2667 

kvinnor 

108 

funktionsnedsättning 63 

utländsk bakgrund 23 

Särskild kurs 

antal deltagare 

2012 

178 

antal deltagarveckor 2649 

kvinnor 

138 

funktionsnedsättning 2 

utländsk bakgrund 83

Tabell 4 BOSTADSORT VID ANSÖKNINGSTILLFÄLLET 

Bostadsort 

Allmän kurs Kurser i svenska som andraspråk 

2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 

Centrala 

Nyköping 66% 74% 48% 75% 60% 92% 98% 78% 100% 99% 

Nyköpings periferi 13% 11% 24% 12% 20% 

Oxelösund 12% 9% 15% 10% 13% 4% 

2% 

1% 

Övriga Sörmland 7% 5% 9% 5% 7% 4% 

Östergötland 1% 

Storstockholm 

1% 5% 3% 

Övriga Sverige 1% 

3% 4% 5% 2% 

Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 

Bostadsort 


2008 2009 2010 2011 2012 

Centrala 

Nyköping 30% 11% 22% 11% 

Nyköpings periferi 8% 

Oxelösund 3% 

6% 8% 6% 

Övriga Sörmland 6% 

3% 3% 6% 

Östergötland 3% 

8% 3% 3% 

Storstockholm 3% 

11% 14% 11% 

Övriga Sverige 56% 

61% 50% 55% 

Summa 100% 100% 100% 100% 100% 

7

Verksamhetsberättelse inkusive revisionsbrättelse, årsredovisning ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?