en ny malmprovins? - Sveriges geologiska undersökning

Sammanfattningsvis hoppas Länsstyrelserna att genom sina insatser
ge gruvföretagen en "puff" framåt så att de skall gå vidare med
framkomna uppslag. D v s att de skal1"hugga på betet". Man verkar
dock beredd att satsa vidare på uppföljning om "några kronor"
saknas, åtminstone Z-län.
LKAB'
Våra insatser fr o m 1978 redovisades.
SGAB
Inriktade sig på vanadinförekomsterna i Hälsingland. Gruvberget
och Bläckmyran vid Sumåsjön ansågs som mest intressant. Prospekteringen
är avslutad. Teknisk-ekonomisk utvärdering pågår.
Avslutande diskussion
Det blev ingen diskussion. Ledaren tog sig friheten att intervjua
folk utifrån sitt snedvridna perspektiv (se tidskriftsartiklar).
Frågor som berördes var "kunskapsläge". "utveckling", "utbildning",
"ny teknik" och "smågruvor" med flyttbara minianrikningsverk.
övrigt
I flera av artiklarna i tidigare nämnda skrifter utbreder sig en
otroligt amatörmässig syn på geologi, malm, prospektering och gruvverksamhet.
En "malmprofessor" påstår t.ex. att frånvaron av gruvor
i Mitt-Sverige beror på att lidet finns inget uppenbart 'behov' för
bergshantering när det finns tillräckligt med inkomster från skogsnäringen".
Artiklarna borde bemötas.
Arrangörerna ville gärna att hela "Mitt-Sverige" är en malmprovins.
Så gärna att man inte ens ville ha en diskussion om detta.
Nordkalottprojektet kommer att få en motsvarighet benämnd "Mitt­
Nordenprojektet". Projektet omfattar området mellan latitud 66 0 och 63 0N,
d v s nästan ner till Kramfors.
1985-06-12
Christer Mattsson
3

I....
- Det är lite svårt att idag säga att Mellannorrland
blir en ny malmprovins.
Malm innebär att minera1erna är ekonomiskt
utvinningsbara. Det vet vi inte
ännu, men det finns många fina indikationer
på stora fyndigheter i regionen.
Bl a stora kopparfyndigheter, berättar
planeringsdirektör P G HånelIvid Västernorrlands
länsstyrelse.
I skärningspunkten mellan Jämtlands,
Gävleborgs och Västernorrlands
län finns många intressanta mineralfyndigheter.
Det är inte bara blindskott
utan bl a Boliden och Nämnden för statens
gruvegendom har gjort en del inmutningar
i området.
I Medelpad har LKAB Prospektering,
på uppdrag av länsstyrelsen, hittat
intressanta fyndigheter av litium och
tenn i Järkvissle . I Själevad, i Angermanland,
har man också funnit fina litiumfyndigheter.
Företaget har borrat i
området och tagit upp prover med höga
halter, så nu fortsätter undersökningen i
området. Utifrån allt detta finns det
goda indikationer på att Mellannorrland
kan bli en ny malmprovins, tror
P G Hånel\.
En sak som talar för det är Bolidens
investering i ett anrikningsverk i Enåsen,
den nyöppnade guldgruvan. Nu
har det blivit mindre krav på fyndigheternas
omfattning. Anrikningsverket
skrivs av på sju år, så länge beräknas
malmen att räcka . Sedan är alla fyndigheter
som finns inom en tio-mila radie
.enbart positiva.
- Vi kan se ett mön ster av fyndigheter
som sträcker sig genom både
Jämtlands och Västernorrlands län. Det
är framförallt nicke\. Problemet är att vi
bara har kunnat göra begränsade undersökningar,
för det är först på senare
år som vi har kommit igång med prospekteringen,
säger P G Hånel\.
Länsstyrelsen vill gärna ställa upp
och hjälpa näringslivet på traven på
mineralområdet. Bl a ställer länsstyrelsen
upp med sina personalresurser.
Geologen Istvan Fözö är en stor tillgång
och hjälper bl a till vid Mineraljakten.
24
Text: Lars Hal/berg/Verba Press
- Dessutom började vi med olika investeringar
för ca två och ett halvt år
sedan. Länsstyrelsen, landstinget och
Norrlandsfonden gick ihop och första
säsongen satsade vi två miljoner kronor
på prospektering. Aret därpå satsade vi
en och en halv miljon kronor. Det var en
stor regional undersökning över närmare
4000 m 2 i Sollefteå-, Kramforsoch
Ornsköldsviksområdet, berättar
planeringsdirektör P G HånelI.
Nu har LKAB Prospektering, som
utför prospekteringen, gjort en mer ingående
undersökning. Det är speciellt
åtta områden som LKAB har rekommenderat
att inmuta. Och i vintras gjordes
inmutningar av dessa områden. Det
är främst fyndigheter av volfram, tenn,
litium och koppar som är intressanta. I
Planeringsdirekt ör
p G H ånell "id Västernorr/ands
länsstyrelse
fjol kom undersökningen ner på lokal
nivå och till sommaren kommer undersökningarna
att handla om direkt objektsprospektering.
Länsstyrelsen kan
inte som myndighet inmuta intressanta
fyndplatser utan officiellt är det Norrlandsfonden
som står för dessa. Men allt
detta är ett led i att hjälpa näringslivet.
Om värdena från sommarens objektsundersökningar
visar sig bra kommer de
stora gruvbolagen som t ex LKAB och
Boliden att "släppas" in på fyndigheterna.
Länsstyrelsen samarbetar också med
KemaN ord vid en undersökning iJämtlands
och Västernorrlands län. Man försöker
hitta kvartsfyndigheter, för idag
importeras all den kvarts som Kema­
Nord använder i sina smältugnar i
Ljungaverk.
- Vi gör undersökningar inom en
lO-15-mila radie från Ljungaverk. Det
får inte bli för långa tran sportsträckor,
säger P G HånelI avslutningsvis och ser
, positivt på framtiden som skall utvisa
om Mellannorrland blir en ny malmprovins.
Fortsättning på sidan 34

•
SYM IUM
17-18 rno]
1985
i Sundsvall
MInSVERIGE
-EN NY
MALMPROVINS?
Handelskammarens nystartade
konferensservice har på kort tidarrangerat
tre sammankomster: kursen
"Importteknik" den 12 februari,
diskussionen omförslaget till en ny
plan- och bygglag den 25 februari
och "SundsvalIs Materialdagar
1985" 20-21 mars. Närmast på
konferensprogrammet står "GEOdagarna
16-19 maj i Sundsvall"
där Handelskammaren somett uppdrag
åtagit sig det tekniska arrangörsskapet
medan Geologiska föreningen
och länsstyrelserna i y. och
Z-län svarar för symposiets innehåll.
För intresserade Mittextra-läsare
vill vi presentera följande fakta
om arrangemanget:
17/5, SundsvalIs konferen scenter: GEOutställningar,
kan/bokförsäljning m m
från kl 08.00 och hela dagen.
Kl 10.00-15.00: GEO-symposiet "Mitt­
Sverige" - en ny malmprovins"
Eftermiddagskaffe
Kl 16.00-17/18: Geologiska Föreningens
årsmöte
Kl 19.00: GEO-fest hela kvällen - Kn aust
Salonger.
18/5
Kl08.00-09.00: Liten morgonvandring
i Stenstaden, Medelpads Turistförening
ställer upp med guider - samling Stora
Torget.
Kl 10.00-15.00: Exkursion till Aln ö-vulkanen.
SundsvalIs Geologiska sällskap
arrangerar exkursionen. Bussutflykt.
Kvällen för egna arrangemang eller hemresa.
Vidare up plysnin gar om GEO-dagarna
i Sundsvall lämnas av Geo logiska föreningens
ord förande Kent Lar sson,
Lund s universitet, Sölvcgata n 13, 223 62
Lund , telefon 042-1078 71eller kont a ktman
i Sundsva ll K-G Svensson, Sofiavägen
9, 85249 Sundsva ll, telefon
060-1184 17.
Sympos iets ad ministra tive arrangör
Handelskam maren lämnar också upplysningar
geno m Gunnar A hlb äck, box
290, 85105 Sundsva ll, telefon
060-17 1880.
·----11
ik
Säll-- ... ep
SundsvalIsGeo logiska Sällskap bildade s
1972. En studiecirkel om den ovanliga
Aln övulkanen, karbonariten. 1970-71
lade gru nden till att sällskapet bildades.
- Karbo natiten är en spec iell gren inom
geologi n, gcokemi. Den ingå r inte i dcn
svenska geologiutbildningcn. Där för
har vi lite att ge yrkcsgeologerna . De är
noviser och vi proffs' på området, menar
Folke Wickberg, en av sällskapets gru ndare,
I första hand sysslar Sundsval ls Gco ­
logiska Sällskap med information om
karbonatiren. Alnön är en typ lokal för
karbonariten som är känd bland geologer
runt om i hela världen, Sydafrika är
ett av dc få länder där del förekommer
karbonat il.
Sällskapet har nu vuxit och det pågå r
kontinuerlig verksamhet året om . Nybörjarkurser
i geolog i a nordnas och på
somrarna å ker sällskapet på exkursioner
till intressanta platser. Tävlingen
" Mineraljakten" har bidra git till att
sällskapet har vuxit.
Vid geologsy mpos iet so m anordnas
den 17maj i Sund svall är Sundsva lIs Geologiska
Sällskap medarrangöre r. Sällskape
t ord nar då en exkursion till Al öns
spec iella karbonatitcn.
k
en
Geologiska föreningen bildad es 1871.
Det är en riksorgani sation som består av
land ets yrkesgeologer. Men det finns
ocks å många utländska medlemmar i
fören ingen.
-Föreningen är strikt vetenskaplig.
Vår viktigaste uppgift är att anordna
sympo sier och exkursioner med olika
geolo giska teman, berättar ordförande
Kent Larsson , professor vid Lund s universitets
geologiska instit ution.
En ann an viktig del i föreningens arbete
är att ge ut Geologiska Förenin gens
För ha ndling, GFF. Det är en tidskrift
so m gcs ut fyra g ånger per år och idag
har man kommit fram till sin 107:e volym.
Tidskriften publ icerar olika vetertskapliga
uppsatser och art iklar som berör
olika geologi ska syns äu och upp ­
täckter. Tonvikten ligger på Skaudinavien
men även övriga världen behandla s.
Skr ibentcrna är både svenska och utländska
så dc Ilesta uppsar serna och artiklarna
är skrivna på engelska.
Geologiska föreningen är sedan någ ­
ra år knuten till Naturvetenskapliga
forsk ningsr åder. Forskningsrådet sk öter
bl a det eko nomiska vid utgivningen
av G FF. Det har tid igare varit en dyrbar
post för Geo logiska föreningen .
l och med geologsymposiet i Sundsvall
den 17 maj h åller också Geo logiska
fören ingen årsmö te. Ordförande Kent
Larsson, som går in på sin andra år som
ord fö ran de, hoppas all de t skall komma
Cll par hundra av föreningens ca 800
svenska och utlän dska medlemmar till
m öte t.
En särskild arbetsgrupp Geo YZ ha r inrättat
s av Länsstyrel serna i Västernorrland
och Jämtland . Gr uppen har som
uppg ift att samordna, stim ulera och dri ­
va på alla verksamma krafter på bergshanteringens
område med syfte all ny
och nygammal gruvdrift åter ska komma
igång. Tesen är att det nu behövs särskild
samordning där fram ridens produk ter
och markn ad styr och där inhemsk försörjning
på mineral och industrimineralsida
n utvisar beho v som nu ny och modcrn
teknik också kan tillvarata även
mindre fyndi gheter. Geologer, teknik er,
ekono mer och företagare och andra materialint
rcsscntcr arbeta r många gånger
isolerat - en samordning SOI11 utgår från
många konkreta men olika ideer om
marknad och produkt kan ge frarnt ida
inhemsk försörjning av viktiga mineraler.
Ex gäller dett a wolfram, Iithium, titan,
kobolt , mol ybden, man gan och nickel
där den svenska inhemska försörjningssitu
at ionen är kritisk eller mycket
kritisk. Men även för minera l där försö
rjningsläget betecknas som mått ligt
kritiskt som t ex när det gäller kop par,
tenn, vanadin, alu minium, magnes ium
och zink kan framtida gr uvverksa rnhet
bli viktig. Länsgränser är här ibland
olyckligt begrän sad e och det har där för
var it naturligt att arbetsg ru ppen blivit
gemensam för Jämtlands och Västernorrlands
län. Disku ssioner har förts och
förs om inte också Gävleborgs län naturligen
hör samman och arbetsgruppen kan
därför komma att om fatta det geonaturliga
område som XYZ utgör. Arb etsgruppens
ordförande är K G Svensso n
från Sundsvall och vidare ingår plan erin
gsdirektör P G Hån elI och geologen
Istvan Fözö från Härnösand samt planeringsdirektör
Bernt Ökvist och geologinri
ktade Han s Månen från Östersund.
25

o ret efter 1978 fortsatte vi med provtag­
A ningar och analyser på moränprover. Samtidigt
pågick undersökning efter uran nere i
Haverö vid Boltjärn i Ange. 1978 utökades länsstyrelsens
satsning till 50 000 kronor. Det är
fortfarande så att vi i stort sett gjorde allt arbete
själv. Det var analyserna som kostade. 1980 så
hade SIND tillsammans med SGV utgivit en bok
natredoram från
ett antal
and som
men som
ning för
orrlands
da gruvdet
trots
rtfarande
som när
å första
itt föreraljakten
året hit­
prospektering. Alltså ingen prospektering. Orsaken
är delvis att hitta i den geologiska bakgrunden.
Länets bergarter består mest av grova sedimentbergarter
som man inte hade särskilt stor
tro på att det förekommer malm där. I övrigt
finns det här graniter och enorma mängder revsundsgraniter.
Och inte är de kända för att de
skulle vara malmförande. 1976 fanns inga geologiska
kartor.
Vi hörde tidigare idag att det nu kommer en
länskarta 1985. Det var likadant med jordartskartor.
Det har visserligen pågått kartering men
något resultat fanns inte att tillgå. De kontakter
som togs med myndigheterna gav inte annat
besked än att vi får vänta tills den statliga prospekteringen
långsamt skall komma in i Västernorrlands
län. 1977 alltså året efter att GEO y
startats så satsade länsstyrelsen ett blygsamt belopp
på 20 000 kronor för att själv bedriva vissa
studier inom ett område. Det bestod i provtagningar
av moränprover och de analyserades i
Ljungaverk och på grundämnen som var tyngre
än natrium. Något påfallande resultat fick vi inte
även om vissa spår har kunnat konstateras. Det
var mycket glesa provtagningar.
berghanteringen omfattande i Jämtland. Och
man kan väl idag också konstatera att när SKBF
startade sina undersökningar efter uran så fick
man många och viktiga uranuppslag i Jämtlands
län. Som det har sagts här är den enda kommersiella
uranmineraliseringen som finns i
landet den i Jämtlands län uppe i Krokom. Att
den sedan inte har kommit till gruvdrift det har
mera med politiska utgångspunkter att göra.
Norrlandsfondens verksamhet visar ju också på
någonting annat - nämligen det att det finns
missade uppslag.
Man kan också fråga sig om det kanske är på
grund av att man inte har prospekterat tillräckligt
som vi inte har någon gruvverksamhet i
länet? Det var mot den här bakgrunden som vi i
början på 1980 började engagera oss vid det här
frågorna och det gjorde vi då genom att ge
SGAB i uppdrag att med olika typer utav prospekteringsmetoder
och geokemi försöka
kartlägga de södra delarna av Jämtlands län.
Det resulterade då i att man gjorde 9 förenklade
berggrundskartor i skala 1:50 000. Arbetena
bestod då i stor regionalgeokemi och tung mineraljordarts
undersökning. Detta resulterade då i
ett 40-tal inmutningar. De har sen successivt sorterats
ut.
Nu finns det i stort sett 3 huvudområden som vi
D
en här bilden visar alltså pågående prospektering
i Västernorrlands län 1976. Ingen
1200 milj
om finns
i ålders­
rten men
fastställa
e kan ha
ungefär
stans för
har höga
jordartslet
skulle
Geolog
ISTVANFÖZÖ
,'J ag ska först beskriva den historik som
länsstyrelsen har när det gäller arbete
med geologiska projekt dels det länsstyrelsen
kunnat presterapå 10 år. Det var nämligen 1974
då man i länsplaneringen konstaterade att någon
gruva inte finns i länet. Inte heller pågår någon
nämnvärd undersökning efter sådana. Ingen
prospektering pågår. För att stimulera detta så
beslutade man att starta ett projekt kallat Geo Y.
I första hand försökte man förmå myndigheter
som SGAB, NSG och Norrlandsfonden att bistå
med hjälp.
När frågan om länsgeolog kom upp så blev det
tyvärr bara avvisande svar. Därför beslutades att
länsstyrelsen tar saken i egna händer så att säga
och påbörjar en prospektering eller arbete med
inriktning på geologi. Men huvudsakligen skall
man se till att material som t ex balastmaterial,
grus och framförallt berg som är lämpade för
högklassiskt ändamål skulle kunna exporteras
till utlandet. Man insåg snart att den vägen går
inte. Man kan inte från Norrland i varjefall exportera
högklassiskt berg ned till kontinenten. Det
kostar allt för mycket i frakt. Därför har man
gått vidare och startar projektet 1976.
så ett antal animalier.
de orörda moränprover som man har .tagit
I upp så har man fått avvikelse/anamalier
som tydde på att det finns vissa metaller. De
metallerna är i första hand: volfram, nickel,
koppar och kobolt. En sådan här prospektering
anser man skall pågå i minst tre år.
Det här var alltså andra året. Tredje året är det
ju är 1985. Länsstyrelsen avser fortsätta denna
prospektering. Något beslut om detta föreligger
inte - endast ett principbeslut. Problemet är
ofta hur man finansierar sådant här. Det är ju så
att prospektering behövs här i storleksordningen
ett par miljoner per år. Det tär ju mycket
hårt på länsstyrelsens anslag - länsplaneringsmedel
och därför försöker länsstyrelsen skaffa
pengar från andra. Norrlandsfonden och senare
även landstinget i Västernorrlands län. Men vårt
geologiska arbete är bara en sak i det här projektet.
Vi har också försökt stimulera olika kurser för
att göra geologi mera allmänt känt. Vi har samlat
in så många mineral och bergarter som det
över huvudtaget kan samlas in på ett par år och
har gjort en stor utställning av detta på länsstyrelsen.
Vi uppfattar nämligen geologin som
ett mycket viktigt led i arbetet med länsplaneringen.
Och därför så försöker vi också starta
som det nämndes tidigare en gymnasielinje i
Änge med geologisk påbyggnad eftersom geologiska
kunskaper i allmänhet tyvärr är sorgligt
dåliga.' ,
O
ch om man tittar till den gruvhistoria som
finns då från 16- 17- och 1800-talet så var
Eftersom vissa resultat var väldigt lovande så
har länsstyrelsen gått in med 530 000 kronor att
finansiera den prospekteringen. Prospekteringen
har så småningom resulterat i
inmutningar. 1983 är resultatet på prospekteringsfronten
betydligt bättre. Dels är det ju flera
prospekteringar som pågår och dels har länsstyrelsen
tillsammans med Norrlandsfonden uppdragit
åt LKAB prospekterings AB att utföra en
stor regionalgeokemisk undersökning. Området
valde vi då området inte var särskilt noggrannt
undersökt förut. I praktiken har det inte pågått
någon prospektering alls där. Resultatet 1984 för
det som kallas uppföljande prospektering är allt­
,'J .ag tror att det är viktigt att redan från
början säga några ord om varför länsstyrelsen
överhuvudtaget aktivt engagerar sig i
den här typen av verksamhet. Det lär väl inte ha
varit någonting som är en ordinarie del aven
länsstyrelses verksamhet. Dessutom har vi hört
att både Norrlands-fonden, Boliden och LKAB
redan visat sina verksamheter. Dessutom vet ju
alla det att NSG via SG AB också ägnar sig åt
prospekteringsverksamhet. Det finns två viktiga
skäl varför länsstyrelsen i Jämtlands län engagerar
sig i den här typen av frågeställning. Den ena
har med våra naturresurser att göra.
De utgör ju den grund på vilken alla samhällen
vilar. Kulturlandskapet byggs på naturlandskapet
och utformas för att ge goda boendeförhållanden
och långsiktigt också säkra utkomstmöjligheterna.
Och i det sammanhanget så är då
kunskap om naturresurserna och då även kunskapen
om mineraler av utomordentligt stor betydelse.
Det är en kunskap som man förvärvar
under väldigt lång tid. Det skulle då kunna vara i
samhällets intresse att förvärva den kunskapen
för att utifrån den kunskapen så kan man också
kanske ge en bättre grund för de företag som
skall ägna sig åt det här - ex från kommersiella
utgångspunkter. Och i ett län som Jämtlands län
som har stora behov av nya sysselsättningstillfällen
så vill man då gärna lyfta på torvmossorna
- lyfta på vad som kan finnas under varje lingonris
och titta efter. Finns det någonting här
som kan vara en utgångspunkt för en gruvverksamhet?
Därmed också för framtida sysselsättning.
.
För det andra är det på det sättet att-inte ens' i
statlig verksamhet så är det egentligen legitimt att
satsa pengar med mindre än att det då kan finnas
rimlig anledning att tro att satsningen kan leda till
resultat. Då kan man ställa sig frågan - finns det
anledning tro att man med prospekteringsverksamhet
skall kunna få något som skulle kunna
vara brytvärt i Jämtlands län?
f)erget. Det ligger ett par mil nordost om Rätan.
Där har man träffat på »ett intressant område
med volfram och zink«. Men det finns också zink,
koppar och nickel öster om Losjön,
De senaste undersökningsresultaten visar på ett
välavgränsat område där det finns volfram. Det
var där vi började 1980 och där vi fortfarande
håller på. 1982 så gick vi också in i en annan typ
av verksamhet. Tillsammans med Z-invest har vi
gått in i ett företag som heter Terra-Sede. Man
bildade ett dotterbolag i Jämtlands län. Där har
vi på samma sätt försökt att jobba utifrån mera
översiktliga nivåer och sen successivt sorterat ut
ett antal objekt som vi sedan jobbar vidare med.
Och där är det då i stort sett 6 objekt som
bedöms intressanta - och också inmutats.
I Häggenås-området kan man hitta ordentliga
spår på silver och molybden. I de två andra områdena
som då gränsar till Västernorrland där
har man hittat spår på guld, volfram men också
koppar. Och där har man konstaterat att det ena
gränsar till ett område som LKAB har jobbat
med under relativt lång tid och där man har
utmål. Det utmålet är väl på tenn. Sammanfattningsvis
kan man konstatera då att de 10 miljoner
kronor som vi från länsstyrelsens sida har
satsat på prospektering har ännu inte lett till
någon ny gruva. Det har inte heller lett till att
man ens står i närheten av att fatta något beslut
om någon ny gruvverksamhet. Men det här är en
liten pusselbit som tillsammans med andra
pusselbitar har visats upp här idag.
usselbitar som Norrlandsfonden har visat
P på - de pusselbitar som Boliden jobbar
med är viktiga. Förhoppningsvis ska dessa resultat
tillsammans med kunskaper som andra
skaffat sig på det här området leda fram till ett
ökat intresse för att man från såväl samhällets
sida som från Boliden, LKAB, SGV, SGAB går
vidare och satsar ytterligare i prospekteringsverksamhet
i det här området. Och om man gör
det så kan man också någon gång i framtiden
hitta en verksamhet som har gruvor som en utgångspunkt.
, ,
går vidare med. Det ena området det är då i
Räggen-området och det ligger då 2 mil nordost
om Brunflo. Där har man då konstaterat att det
finns tenn och volfram. Både på östra och västra
sidan om Ismund. Vad man nu har konstaterat
det är då att volframhalterna ökar i området mot
sydost.
ID et andra området som vi fortfarande jobbar
på det är då vid Hälleberget två mil sydväst
om Stugun och där har man tenn, volfram
och sen finns där också ett sulfitförande stråk
som i stort sett har en nordvästlig riktning. Det
. tredje området är någonting som vi kallar Losjö­
Länsstyrelsernas
prospekteringsarbeten
som heter Berg och malm i Västernorrlands län
där länsstyrelsen var delvis finansiär. Det är den
karta som vi ser där på väggen. 1981 fortsatte vi
våra egna undersökningar med LKAB som redan
hade kommit in i den delen av länet som ligger i
trakten av Järkvissle. 1982 fick vi erbjudandet
att vara delfinansiärer i den prospektering som
har pågått tidigare i Järkvissletrakten.
Planeringsdirektör
BERNDT ÖKVIST
------------ ------------6HJ-SYMfPSIUM