VÄSTERBOTTEN 1958 - Västerbottens museum

BÖNDER OCH NYBYGGARE
malskluten. Alla ihop spjärrade, stirrade, på paketet, som om
de hade velat äta upp det med ögonen, de kände sig fögan,
nästan, nyfikna. Pelle drog försiktigt fram en sticka ur den
lilla bunten och strök med den på byxbenet. Det brann först
blåeld, men så vart det en riktig eldflamma och svavel luktade
det. "Å hälen! Det var själva tyran! Så oförnuftigt!" utropade
än den ena än den andra. "Men nu måste du låta oss se de
där stickorna", sade en. Pelle lämnade ut fyra stickor på remiss
bland de närvarande. "Jaså de se ut så här, de här omtalade
ritstickorna", sade en, då han lämnade tillbaka en
tändsticka åt Pelle. "Men går det verkligen att tända eld i näver
och kåror, ur den där ritstickan?" yttrade Erik Larsson.
"Ge mig hit en näver!" uppmanade Pelle, "så få ni se." Han
antände nävern. "Går det ock att tända pipan med de där?"
— Pelle tände på sin pipa. — "Själva konungen lär ha skickat
ut en hög herre för att lära oss här uppe i fjället att tända
upp eld med ritstickor, så att vi skola få sluta med att nyttja
eldstålet och flintan", upplyste matmodern. — "Nog är det
väl i världsens sista tider, då folk skall börja tända eld med
stickor i stället för med eldstålet", menade en av grannarsmororna
och Pelle kände sig nästan harmsk över, att han hade
fått göra av med hela fyra ritstickor på den här förevisningen.
Så bar det till att prata ånyo. — "Jag hör att ni har lidit
en farlig olycka, Maja-Greta. Vad stjålnade kon utav?" frågade
matmodern en av grannarsmororna. "Du säger ett ord",
svarade Maja-Greta och fortsatte: "Om det inte hade varit en
så riktig ko, skulle jag icke ha lagt om något, men hon var
så frisk och fröken till att äta och fet, som ett block och hon
var en av våra bästa kor att mjölka. Om onsdagskvällen var
hon frisk och färdig som vanligt. Men då vi kommo diti fähuset
på torsdagsmorgonen, låg hon på sidan i båsen och rätade
ut benen och var så förfärligt stinn. Jag försökte få henne
att stiga upp, men hon låg bara och korade och stånkade.
Men så spände hon i och steg upp, men seg genast ned i båsen.
Hon var alldeles utsjuk. Vi kokade upp hetmjölk och
155