Nordsamisk torvkåta - Västerbottens museum

SAMISKA VISTEN PÅ GAMMLIANordsamisktorvkåta

Västerbottens museum avser att i störreutsträckning än tidigare lyfta fram och tillgängliggöraden samiska närvaron i länet.Eftersom det samtidigt finns en ambitionatt utveckla och komplettera friluftsmuseetGammlia, uppförs där tre samiskaboplatser, eller visten.Vid sidan om det rent fysiska byggandetoch resultatet av detta skall också denmuseipedagogiska verksamheten samtdokumentation och forskning kring detsamiska intensifieras.Byggandet av de tre vistena efter modelleri länet – ett sydsamiskt, ett nordsamisktoch ett skogssamiskt – har sträcktsig över en treårsperiod. Vi började påvåren 2008 med den skogssamiska kåtan.Ett år senare inleddes uppförandet av detsydsamiska vistet och hösten 2010 kundeelden tändas i den nordsamiska vedspisen.I mars 2011 invigdes hela visteområdet.Lennart Grundström från Ammarnäs, huvudansvarigvid bygget av den nordsamiska kåtanpå Gammlia.Förebilden till den nordsamiska kåtan påGammlia finns på ett viste från 1930-taletvid Gausjosjön i Storumans kommun.Vistet som användes fram till sextiotalettillhör flera familjer inom Umbyns sameby,bland andra den nordsamiske renskötarenOlle Omma med familj. Anders Utsi somvar dräng hos Omma, byggde en egenkåta i Gausjosjö vilken är förebilden tillden nordsamiska kåtan på Gammlia.Utsis kåta har sedan tillkomsten moderniseratsmed en järnspis och fönster. Det ärnaturligtvis en grannlaga fråga huruvidaman vid en rekonstruktion skall utgå fråndet ursprungligaste originalet, eller frånett senare.I den sydsamiska kåtan på Gammlia valdevi bort förebildens senare tillkomna fönster,medan den nordsamiska med bådefönster och järnspis står som ett exempelpå förändring och utveckling inom densamiska byggnadskonsten.

Plats och grundKåtan byggs för undvikande av fuktproblempå mark som ligger något högre änden närmaste omgivningen. Underlagetutgörs av grus och sten som dränerar effektivtoch håller kåtabotten torr.När området planats ut och den avrundadeytan för själva kåtan bestämts läggs enstenfot av flata skifferstenar längs kantensom stöd för de slanor som ska utgörastommen i väggarna.Kåtans diameter vid marknivån är cirka 4,5meter, vilket gör att den tillhör de störreav sin typ, och därför lämpar sig väl förmuseets pedagogiska verksamheter medgrupper av skolbarn.Bereden plats för kåtan.Maskinförare Urban Gelfgren.

stommeDen nordsamiska kåtan har liksom densydsamiska en stomme av bågstängermed grytås emellan. Stängerna sammanfogasvid rotändarna och förses med hålför grytstångens avslutande tappar.Lämpliga krumväxta björkar till stängernafinner man vid kraftiga sluttingar och ravinerdär stammarna tyngts ned av snö ochis. Trycket på björkstammen tvingar denatt söka sig uppåt vilket med tiden bildaren mycket stark bågform.Spännband håller ihop bågarna iväntan på att konstruktionen skallstabiliseras med fler väggslanor.

vägg och takMot bågarnas långsidor reses slanor somföljer bågarnas profil. Mot de sidor somutgörs av mellanrummet mellan det tvåbågarna når slanorna endast till fönsteröppningensunderkant, medan ytan ovanförbestår av liggande slanor som följerbågformen och bildar en mjuk övergångfrån vägg till tak.Med liggande slanor över taket erhållesen avrundad form som skiljer den nordsamiskakåtan från den sydsamiska med sittmer tillspetsade tvärsnitt.Eftersom kåtan på Gammlia har vedspismed skorsten behövs inte något rökhål itaket. För att ändå visa att ett sådant harfunnits och att eldens plats tidigare varmitt i kåtan gjordes ett hål i taket somomedelbart sattes igen.Grovleken på slanorna som bildar väggoch tak bör var cirka 8 centimeter. I detrakter där dessa kåtor ursprungligenbyggdes är det endast björk som finns atttillgå. Ibland är det svårt att finna den förandamålet nödvändiga rakväxta björken.Bygger man sin kåta längre söderut ochnärmare kusten är detta problem betydligtmindre.Orökt rökhål.

näver och torvFör att isolera kåtan mot fukt läggs nävernärmast slanorna och utanpå detta ettvärmeisolerande torvlager.Nävret läggs med början nerifrån, medöverlappning och den nedersta radenordentligt utvikt för att undvika att vattenrinner in i kåtan. Ursprunligen lades näveroch torv omväxlande i ett sammanhängandemoment så att torven höll näverflakenpå plats under arbetets gångEtt behändigare och mindre vindkänsligtsätt är att fästa nävret med pappspik ochlägga en större yta innan torven kommerpå. Hela kåtan utom taket över den fönsterkupadär skorstensröret kommer upp ärnäver- och torvtäckt. Detta tak har i ställettjärpapp och en plåt runt skorstensröret.Torven som ska användas tas med fördelpå en gammal slåttervall som ger ett stabiltoch lättbrutet byggnadsmaterial.En väsentlig skillnad mellan nord- ochsydsamisk byggnadstradition syns i sättetatt anbringa torven mot kåtan.På den nordsamiska travas torvbitarnavinkelrätt mot väggen som tegelstenarovanpå varandra med gräsytan nedåt,medan man på den sydsamiska läggertorvbitarna parallellt med väggen i tvålager med jordytorna mot varandra ochgräsytorna vända utåt respektive inåt.Eftersom den nordsamiska metoden harvisat sig vara stabilare används den numeraibland också vid restaureringar avsydsamiska kåtor. På Gammlia har vi dockföljt traditionen i denna fråga och kanalltså visa upp två torvläggningsteknikerpå visteområdet.Torvbitarna som täcker vår nordsamiskakåta har en tjocklek på ungefär 30 centimetervid väggarnas nederkant och minskartill hälften längst upp.Torv som så småningomska grönska, och enfönsterkupa i väntan påskorstensrör.

fönsterDen nordsamiska kåtan på Gammlia hartre fönster. Tillsammans med ingångenblir det alltså öppningar i fyra väderstreck.Sidofönstrens karmar vilar på tvärslåarfästade i bågstängerna medan den bakrefönsterkarmen står på en tvärslå som fästsdirekt i de lodräta slanorna.När bruket att sätta in fönster i kåtornaetablerades tog man vad man hade ochfick tag på. Därför kan storlek och formvariera mellan fönstren i en och sammakåta. Egentligen är det bara måttet mellanbågstängerna man måste ta hänsyntill. Dessutom är det så att grövre karmarär att föredra av såväl funktionella somutseendemässiga motiv.Fönstren i kåtan på Gammlia går inte attöppna utan är liksom i förlagan fastsattamed spik som slagits snett in i karmenoch sedan vikts in mot fönsterbågen.Eftersom kåtans väggar lutar inåt ochfönstren ska vara lodräta bildas kupormed flackt lutande tak och små trianguläraväggfält i råspontat virke.

EntréIngången till kåtan är konstruerad på iprincip samma sätt som fönstren, med enkupa som i detta fall når ända ner till markenvarigenom en liten farstu bildas.Denna konstruktion är liksom fönsterkupornaett sent inslag i den nordsamiskabyggnadstraditionen. Äldre kåtor har enrelativt smal dörr av tunna bräder i livmed den lutande väggen.De äldsta typerna av dörrar var fästademed rep i övre ändan som möjliggjordeen sidoförflyttning av dörrbladet. Senarebörjade man använda gångjärn vilketgjorde in- och utsteg enklare.Dörren på vår kåta är något breddadjämfört med förebilden och mäter cirka90 centimeter.En krokvuxen björkgren blirett funktionellt dörrhandtag.

InteriörI en traditionell kåta är rummet organiseratmed arran, eldstaden, som centrum.Med en spis i en av kåtans fönstersmygarförsvinner mycket av den traditionellaordningen och ett rum av mer ordinärstugtyp framträder.Som i alla levande kulturer förändras tillvaronsformer och innehåll kontinuerligt.Med den traditionella sydsamiska kåtanoch den moderniserade nordsamiskainom lassokastavstånd från varandraerbjuds goda möjligheter till jämförandestudier på Gammlia.Liksom i kåtan i Gausjosö står spisen iden nordsamiska kåtan på Gammlia i denbortre fönstersmygen från ingången sett.För att spisen ska komma i lämplig arbetshöjdplaceras den på en sockel i form aven trälåda som är något större än självaspisen. Sockeln står på ett underlag avskifferstenar och fylls med sten, och överstett lager sand.Ovanpå sockeln ligger skifferstenar påvilka den relativt lilla spisen står. För attden skulle komma längre in i fönstersmygenflyttades skorstensrörets fäste frånbak- till ovansidan på spisen.Skorstensrörets diameter är 12,5 centimeter.Och vad beträffar längden skaman inte hålla igen, med ett kort rör blirdraget dåligt. Längden på vår skorsten ärcirka 2,5 meter, vilket får sägas vara ettminimum. För största möjliga täthet harskorstensröret svetsats fast i en takplåt. Itoppen monteras en hätta för att undvikavatten i röret.I många av de moderniserade kåtorna liggerbrädgolv i stället för björk- och granris.Den nordsamiska kåtan på Gammliahar liksom sin förlaga ett delvis planktäcktgolv i form av en”brygga” av brädor överett par tvärslåar, från ingången fram tillspisen. I utrymmena vid sidan om bryggantäcks grusbotten med ris och renfällar.Möbleringen i kåtan är enkel och funktionell.Avlastning, förvaring sitt- och liggplats.Och vad vore ett hem utan en gardin?

Skriften är framställd inom ramen för EU-projektet”De nordliga kulturtraditionerna”©Västerbottens museum 2011Projektledare: Britta Lindgren-HyvönenText & foto: Billy Sjöberg, Petter Engman & Anders BjörkmanTeckningar: Rolf SixtenssonGammlia, Box 3183, 903 04 UmeåTfn: +46-(0)90-17 18 00 (växel), 090-17 18 01 (reception). E-post: info@vbm.se