Faktablad

VÄSTERBOTTNISKKULTURHISTORIAfaktablad – bondejordo d l i n g s r ö s e nt r ä d i o d l i n g s l a n d s k a p e to r t n a m n e n b e r ä t t a rhässjorb rö d b a k

FAKTABLAD – BONDEJORDt r ä d i o d l i n g s l a n d s k a p e tI vårt odlade landskap träffar vi på träd som på olika sätt skiljer ut sigbland andra. Våra alléer är ett sådant exempel. I anslutning till bruksmiljöeroch herrgårdar finns alléer som anlagts med förebild från 1600-taletsslotts- och herrgårdsträdgårdar längre söderut. Efter laga skiftet var detvanligt att man vid de gårdar som tvingades flytta ut från bykärnan planteradealléer mellan byvägen och gården.På 1930-talet förordade landshövding Gustav Rosén trädplanteringarlängs de allmänna vägarna. Alléerna skulle bidra till att få de i mångastycke fula landsvägarna att bättre smälta in i landskapet. Björkalléernaliknades bland annat vid smycken, som ”... likt praktfulla pärlband drarfram och skänker rikedom och omväxling åt bygden...”.I dag har vi faktiskt Europas längsta björkalléer i Västerbottens län. Denallra längsta, nära 10 km lång, sträcker sig längs vägen mellan Avaborg ochBygdeträsk i Skellefteå kommun. Särskilt gamla alléträd utgör en viktigmiljö för lavar, men också för insekter och fåglar.Ensamväxande träd hittar vi ute på åkrarna, men framför allt i anslutningtill gården. När en gård anlades var det vanligt att antingen planteraeller också spara ut ett vårdträd till gårdens beskydd. Rönnar och björkarvar vanligast:Skuggan under den välvda parasollen som heta junidagar översållasmed vita blomkvastar söver all oro med sin beska tyngd. De apelsinrödaskenfrukterna bedövar med sin surhet. Rönnen med blänkandenäver och snabbväxande stam är Västerbottens vårdträd framförandra. Den har blivit det därför att den otåligt likt människan vill hasnar borgen för sitt fortbestånd.Sune Jonsson, ur boken Bilder från den stora flyttningenEn bit av Europas längsta björkallé. Foto: Svensk Flygtrafik.