BusinessWorld - ICC

2 ICC-NYTT 2010:1
Utan globala överenskommelser
kryper protektionismen fram
Globaliseringen har blivit måltavla som en bidragande orsak
till finanskrisen och den värsta lågkonjunkturen i mannaminne.
Samtidigt har de globala förhandlingsstrukturerna
blivit allt större och allt mer kraftlösa. Detta ger ett ökat
spelrum för olika nationella åtgärder i syfte att stärka sig på
andra länders bekostnad.
De globala handelsförhandlingarna
inom Doha-rundan kan snart fira
sitt 10-årsjubileum utan att visa
något resultat. Trots att den rymmer
potentiellt starka stimulanser för
världsekonomin till oerhört låga
kostnader kommer man inte till
skott. Tvärtom kan man nu skönja
hur enskilda länder under olika
förevändningar vrider utvecklingen
åt fel håll.
Nyligen har världens längsta
handelskonflikt bilagts. Det är
banankonflikten med EU på ena
sidan och USA och Latinamerika
på den andra. I 15 år har konflikten
pågått. EU har slingrat sig och blivit
fällt gång på gång för diskriminering
i strid mot WTO-avtalet. Nu lovar
man att sluta upp med det från
2017. Fast man har villkorat detta
med att Dohaförhandlingarna då
ska vara avslutade. Knappast något
löfte man behöver räkna med att
hålla.
Inom EU har Europaparlamentet
fått ett större inflytande över
handelspolitiken. Här kan man
befara att mer protektionistiska
strömningar gör sig gällande. Som
ett brev på posten kom ett förslag
om obligatorisk ursprungsmärkning
upp i parlamentet. Förslaget är i stort
sett detsamma som det förslag som
Rådet förkastade för tre år sedan.
Det handlar ingalunda om varor
ICC NYTT
Ansvarig utgivare:
Tell Hermanson
som enligt Lissabonstrategin skall
föra EU till en ledarplats. Istället är
det gamla vanliga området som alltid
figurerat i skyddssammanhang:
kläder, borstar och skor. Nu
ryktas det att parlamentet satt
ursprungsmärkning som villkor
för att godkänna ett frihandelsavtal
mellan EU och Sydkorea.
I ICC:s Konkurrenskommission
studeras just nu nya upphandlingsregler
i Kina som rör ”innovativa”
sektorer, vilka naturligt nog är de
sektorer som svensk industri har
störst intresse av. Enligt de nya
reglerna ska inhemska företag
favoriseras vid upphandlingar
i Kina. De nya reglerna skulle
sannolikt aldrig sett dagens ljus
om det inte vore för stiltjen i
WTO-förhandlingarna. Trögheten
i den nästan stillastående förhandlingsrundan
erbjuder medlemsländerna
gott om utrymme att hitta
på regler som går stick i stäv med
WTO-regler.
Ett ytterligare område för
protektionism kommer inom
ramen för klimatåtgärder. De
länder som inte åtar sig reduktioner
i koldioxidutsläpp kan räkna
med klimattullar i framtiden.
Såväl EU som USA studerar nu
hur man kan konstruera avgifter
vid importen för att återställa
konkurrensneutraliteten gentemot
Internationella Handelskammaren
Box 16050, 103 21 Stockholm
Besöksadress:
Västra Trädgårdsgatan 9
inhemska företag som fått ökade
kostnader genom utsläppsrätter och
eller CO2-skatter. Här är risken
uppenbar att man drämmer till
med ordentliga skyddstullar, inte
bara för klimatet, utan för att hjälpa
inhemska företag.
Tänk om regeringar istället skulle
ägna sig åt handelsfrämjande
avtal av verklig betydelse. På den
holländska regeringens uppdrag
har ett forskningsinstitut undersökt
effekterna av nya frihandelsavtal
som EU skulle kunna teckna med
USA, Japan respektive Australien/
Nya Zeeland. Studien visar att
samtliga parter tjänar på alla tre
avtalen och ojämförligt mest
med ett frihandelsavtal mellan
EU och USA. Sannolikt skulle
själva förhandlingarna om ett
frihandelsavtal mellan EU och USA
sätta fart på många länder som
håller sig avvaktande i de globala
WTO-förhandlingarna.
Kraven på mer frihandel och fler
förenklingar behöver ständig näring
annars blir det stagnation och
tillbakagång. Ingen får slå sig till ro
och säga att nu är det lagom.
Tell Hermanson
Generalsekreterare, ICC Sweden
Telefon: +46 8 440 89 20
Fax: +46 8 411 31 15
E-post: icc@icc.se
www.icc.se