Brottsförebyggande och trygghetsarbete i Göteborg - Tryggare ...

Den tredje situationella aktiviteten som stått på Tryggare
och Mänskligare Göteborgs dagordning har varit trygghetsvandringar.
Kansliets arkitekt har i olika bostadsområden
i olika delar av staden arrangerat vandringar efter
mörkrets inbrott tillsammans med boende. Tillsammans
med unga, gamla, kvinnor och män har dessa vandringar
resulterat i att fastighetsägare och boende har fått en
annan uppfattning om hur trygghetsfrågorna uppfattas
även efter mörkrets inbrott. Fastighetsvärdar har inte alltid
varit medvetna om hur de boende uppfattar mörka
passager och skymda prång efter mörkrets inbrott, eftersom
de ofta bara befi nner sig i stadsdelen under dagtid.
Dessa vandringar har resulterat i en trygghetsguide som ska
kunna användas som en manual för fortsatta vandringar
i fl er bostadsområden. 22
I VERKSAMHETEN INGÅR EN AKTIV DIALOG MED DE
TVÅ UNIVERSITETEN som fi nns i Göteborg, Chalmers
och Göteborgs universitet. Samverkan fi nns med seminarieverksamheten
vid Forum, och kommunens anställda
inbjuds också till dessa sammankomster. Tryggare och
Mänskligare Göteborg har bidragit till att kriminologiämnet
har stärkts inom sociologin på universitet, bland
annat genom en kriminologisk uppdragsutbildning
med inriktning på brottsprevention. Där möts studenter
med såväl poliser som kommunanställda. Tryggare
och Mänskligare Göteborg har även drivit frågan om
hur drogrelaterad forskning ska kunna stärkas inom
universitetet. Valands konstskola har på olika sätt varit
inkopplade på trygghetsarbetet, och kriminalvården och
rättsväsendet har vidareutbildats då det gäller yrkesetiska
frågor. Forskningssamordnaren fungerar i praktiken som
en guide i den akademiska världen för många praktiker
och många direktkontakter förmedlas genom denne.
Forskningssamordnaren tar även intitiativ gentemot
forskarna när efterfrågad forskning saknas.
DEN MEDIALA, KOMMUNIKATIVA OCH OPINIONS-
BILDANDE AKTIVITETEN har varit ytterligare en central
komponent i Tryggare och Mänskligare Göteborgs
Tryggare och Mänskligare Göteborg
arbete. Målsättningen är att Tryggare och Mänskligare
Göteborgs hemsida ska bli den viktigaste informationskanalen
i det brottsförebyggande arbetet. 23 Tryggare
och Mänskligare Göteborgs mediasamordnare verkar
också aktivt för att brottsförebyggande verksamheter i
staden omskrivs i Vårt Göteborg, i specialtidningar och
tidskrifter som behandlar trygghets- och säkerhetsfrågor
samt övriga media. En överblick över den täckning som
Tryggare och Mänskligare Göteborg har fått i media
sammanfattas i fi gur 3.2.
Ovanstående sammanställning visar att Tryggare och
Mänskligare Göteborg har varit mycket aktiva vad gäller
sin mediala exponering. Under 2001 har man haft knappt
en artikel i veckan i något medium, och år 2002 har det
varit drygt en i veckan. Vad gäller enbart GP, har den
mediala täckningen räknat i antal artiklar tredubblats.
DET MINSTA BENET I VERKSAMHETEN, STATISTIKEN,
har funnits med i verksamhetens uppdrag sedan starten.
Strävan efter att bryta ner övergripande målsättningar i
mätbara delmål har utvärderaren inte sett särskilt många
exempel på. Rent allmänt, beskriver kansliet i ett av sina
delmål att man ska:
”Verka för ett utökat arbete med GIS som instrument och kommunikationsredskap
mellan förvaltningar samt möjligheten att
använda GIS för att demokratisera stadsplanearbetet. GIS-terminaler
bör på sikt fi nnas tillgängliga på bibliotek och medborgarkontor,
med uppgifter om stadsplaneärenden, brottslighet,
social statistik, skolstatistik mm.” (Arbetsmaterial 02 11 12)
Kansliet har i strävan mot att uppnå dessa målsättningar
gjort följande:
1. Beställt delfrågor som ingått i universitetets SOM-undersökningar.
Dessa frågor berör medborgarnas trygghets/
otrygghetsuppfattningar, erfarenheter av hot om våld och vilka
platser i staden som förknippas med rädsla/olust. En forskare
från institutionen för journalistik och masskommunikation har
fått i uppdrag att analysera detta material i en skriftlig rapport. 24
37