Brottsförebyggande och trygghetsarbete i Göteborg - Tryggare ...

Nätverk
Då det brottsförebyggande arbetet har varit igång i
Bergsjön sedan 1998, har en mycket bred väv av sociala
nätverk hunnit att utvecklas. Såväl privata som offentliga
fastighetsägare samverkar i det brottsförebyggande
arbetet, socialtjänsten, polisen, skolan, primärvården,
försäkringskassan och föreningslivet. Från kommunen
centralt fi nns även park- och naturförvaltningen med i
processerna, liksom gatukontoret och kollektivtrafi ken.
Svensk Handel har funnits med i processerna sedan
starten. Kort sagt, så fi nns det en mycket bred samling
nätverk som spänner från SDN till kommunen centralt,
mellan statliga myndigheter (polis, AMS, Försäkringskassa,
universitetet) vilka sammanlänkas med inomkommunal
verksamhet i stadsdelen (socialtjänst, skola,
fritid och Agenda 21). Hållbarhetsarbetet i den ekologiska
stadsdelen Bergsjön uppvisar hur de brottsförebyggande
insatserna blir en del i stadsdelens långsiktiga
hållbarhetsstrategi. Bergsjön inkluderade tidigt Svensk
Handel (lokala näringslivet) som en aktiv partner i detta
arbete, liksom olika föreningar och frivilligorganisationer.
1998/99 fanns representanter från boende, ungdomar,
Stadsmissionen, Svenska kyrkan, Nattvandrarna och
Bergsjödalens industriförening med i dessa processer.
Det fi nns dock en tendens att samordningen av det
brottsförebyggande arbetet har blivit alltmer expertdrivet. 25
Med tanke på den höga andelen invandrare som fi nns i
Bergsjön, är det förvånande att representanter för dessa
grupper, eller för ungdomar, i så hög grad lyser med sin
frånvaro i det brottsförebyggande beslutsarbetet. 26
Bostadsföretagen spelar en mycket framträdande roll
och det är mycket positivt att dessa aktörer samverkar
så väl tvärsöver de privata/offentliga gränserna. Samtidigt
bör man framöver vara uppmärksam så att dessa
intressen inte tar överhanden, på bekostnad av de mer
långsiktiga sociala insatserna. 27 För att det brottsförebyggande
arbetet i Bergsjön ska få fortsatt hög legitimi-
Trygghetsarbetet i stadsdelarna
tet, där positionerna kan fl yttas fram, är det centralt att
även representanter för ungdomar och invandrare fi nns
med inte bara som underlydande medborgare, utan som
aktiva aktörer tillsammans med erfarna beslutsfattare
och tjänstemän.
Målgrupper och medel
I den mening som otrygghet ställs i fokus genom nattvandring,
trygghetsinventeringar, identifi ering av otrygga
gångstråk och så vidare, så är målgruppen den breda allmänheten.
Medlen här har varit organiserade vandringar,
systematiserade checklistor, ökad/förändrad bevakning
och uppsnyggande av platser som har upplevts som
otrygga. Den breda allmänheten har varit målgruppen då
det gäller arbetet med att göra torgen trivsammare och
att skapa fungerande sociala miljöer kring dessa.
Då det gäller mer riktat brottsförebyggande arbete, så
har främst ungdomar generellt och ungdomar i riskzon varit
målgrupperna. I viss mån har även ungdomars föräldrar
utgjort en målgrupp. Det är främst bland ungdomar som
nyrekryteringen till kriminalitet sker, liksom nyrekryteringen
till olika typer av missbruk. Här har insatserna
framför allt bestått i förebyggande socialt arbete på skolorna,
temadagen ”Bergsjömästaren”, ungdomsarbetarkonferensen,
samarbetet kring Radar 72, samt anti-droginformation.
Kameraövervakningen på Bergsjöskolan är
också ett medel att avhålla ungdomar från att begå brott,
men frågan är om detta mål verkligen uppnås. Fastighetsägarna
har även haft en representant som talat om
brottsförebyggande frågor i skolorna.
Det brottsförebyggande arbetet i Bergsjön har tydligt
identifi erat både allmänna insatser och insatser som riktats
gentemot ungdomar. För det kommande arbetet är
det viktigt att utvärderingar försöker visa vilka insatser
som gett vilka resultat. Det saknas idag tydliga strategier
kring de grupper som redan är inne i ett kriminellt livsmönster
eller så överlämnas detta ansvar till kriminalvården.
Det fortsatta brottsförebyggande arbetet skulle
59