Brottsförebyggande och trygghetsarbete i Göteborg - Tryggare ...

64 Brottsförebyggande trygghetsarbete i Göteborg
• En gemensam hälsodisk för stadsdelarna i väster har etablerats
vid Frölunda torg. 48
• På Styrsö fi nns ett fortlöpande arbete att identifi era rasistiska
frågor som fi nns under ytan och att ringa in ungdomsgrupper
och enskilda individer i riskzonen. 49
Situationella insatser
• Diskussioner om klotter har förts med en representant för
OKQ8 och polisen har tillsammans med representanter för
bensinbolagen gått ut med instruktioner för försäljning av
sprayfärg, öl, cigaretter och tändargas. Informationsarbete har
genomförts vad gäller legitimationskrav (18 år) och en faxlista
fi nns upprättad så att bensinbolagen snabbt kan kommunicera
med varandra. 50 På Påvelundsskolan har arbete inletts för att
förebygga klotter. Skolan uppmuntrar eleverna att berätta om
klotter, man straffar ingen men utreder istället, återställer och
vägleder. Vid klotter tas också kontakter med föräldrarna och
eleven får återställa efter skoltid. Skolan har erbjudit grafi ttiprojekt
om klottret upphör, vilket också har blivit resultatet.
Nyckeln till framgång anses vara elevernas föräldrar som ofta
är ovetande om vad barnen gör på sin fritid. Resurser har dock
inte funnits för att göra motsvarande insatser på alla skolor. 51
• Trygghetsvandringar har genomförts i både Tynnered och
Frölunda för att identifi era otrygga platser och brister i belysning
på gångstråk, gångtunnlar och på allmänna platser.
• Ombyggnadsförslag har redovisats för Frölunda torg, som
går ut på att ta bort den befi ntliga gångtunneln under spåren,
ökad tillgänglighet, bussterminal och spårvagnshållplats med
väderskydd. Platsen ska även kompletteras med parkbänkar
och planteringar, men fi nansieringen är ännu inte helt klar.
Projektet beräknas kosta 34 mkr. 52
Polisen har löpande försett rådet med aktuell kriminalstatistik
och man har på många möten haft statsitikredovisning
som en punkt på dagordningen. Det har noterats
att GIS-verktyg fi nns på park- och naturförvaltningen,
men att det är kostsamt att ta del av detta. 53 En allmän
dag kring ”Vad görs åt våld och skadegörelse i Väster? ” arrangerades
i september 2002 och detta kvällsseminarium
vände sig till allmänheten.
Nätverk
Sedan många år tillbaka fi nns det ett gott samarbete
mellan närpolisen i väster och politikerna, och trots att
verksamheterna inte har en enda krona i budget så har ett
stort antal aktiviteter satts igång. Nätverken inkluderar
bland annat de stadsdelsövergripande kontakter mellan
folkhälsoråden, skolverksamhet och föräldragrupper,
kontakter med polis, Tryggare och Mänskligare Göteborg,
universitetet, bostadsbolag och förvaltare, företagare
och primärvård. Att ordföranden i BRÅ-Väst är
en politiker, och tillika ordförande i en av stadsdelarna,
ger det brottsförebyggande rådet ett helt annat kapital än
det rent ekonomiska. En polischef uttryckte det så här:
”Det politiska mandat som R besitter innebär ju att han är en
spelare på planen som man inte bara fl yttar på. Det betyder
nog mer än jag begriper, han känner ju alla. Vi tar itu med saker
direkt, samma dag.” 54
När jag frågar samme rådsordförande om hur man ska
göra för att starta upp ett brottsförebyggande råd, så får
jag följande svar:
”Jag skulle vilja ge följande råd: utnyttja befi ntlig organisation
och dess resurser, frågorna ska ägas ute i de befi ntliga
verksamheterna. Och tillsätt en ordförande med hög status,
gärna en SDN-ordförande. Man kan göra på andra sätt också,
men folk lyssnar mer då. Sedan är samarbetet med polisen
nödvändigt, och det har aldrig varit några problem för oss.
Men det är klart, det beror ju förstås på personkemi också.” 55
Det fi nns många sätt att organisera det brottsförebyggande
arbetet, och nätverken i Väster är relativt välutvecklade.
Dialog fi nns med fotbollsklubbarna IF Väster