ALLMÄNNA INTRESSEN - Hammarö kommun

ALLMÄNNA INTRESSEN
Kommunikationer
Areella näringar
Friluftsliv
Naturvärden
Kulturmiljövärden

Kommunikationer
Allmänna intressen
Goda kommunikationer såväl inom kommunen som med Karlstadsregionen och riket i övrigt
är av stor betydelse för Hammarö kommuns fortsatta utveckling.
Den omfattande utbyggnaden av bostadsområdena Hälltorp, Hammar, Lövnäs och Bärstad under 1970
och 1980-talen har medfört att snabba trafikleder byggts. Trafik-nätet är i första hand orienterat mot
Karlstad medan trafiknätet för färd från Hammar, Lövnäs och Bärstad till Skoghall om möjligt bör
förbättras. Inte minst för utvecklingen av Skoghalls centrum är det av stor betydelse att det finns bra
kommunikationer inom kommunen.
Gator och vägar
Hammaröleden är kommunens huvudentré och från den sprids vägnätet via Skoghalls-leden
mot centrum, mot Industrileden och vidare till de västra industriområdena. Lövnäsleden leder
till de nordöstra och östra delarna av kommunen och Gunnarskärs-leden till de mellersta
delarna. För att nå de södra delarna är det Hallersrudsleden och väg 562 man får ta. En viktig
väglänk i öst/västlig riktning är Hovlandavägen som också för in trafiken till centrum. I väster
finns en väganslutning mot Karlstad via Dingelsundsvägen.
De utbyggda trafiklederna är av god standard medan vägarna till kommunens ytter-områden
(Rud, Tynäs, Takene m fl) har behållit sina ursprungliga kulturhistoriskt intressanta
sträckningar och upplevs delvis som smala och krokiga. Ett omtyckt utflyktsmål är Hammarö
sydspets med Skage fyr, fågelstation och naturreservat, vilket medför att trafikmängden
söderut tidvis är ganska omfattande. Vissa förbättringar av det "yttre" vägnätet har skett under
senare år. Det är viktigt att kommande vägförbättringar inte medför att landskapsbilden och
det kulturhistoriska värdet förändras.
Ställningstagande
För att erhålla snabba kommunikationer till Karlstad är det viktigt att Hammaröleden och Dingelsundsvägen
men även anslutningslederna Gunnarskärsleden och Lövnäsleden bibehåller sin karaktär som trafikleder.
En fortsatt upprustning av vägnätet till de yttre delarna skall ske, dock inte på landskapsbildens eller på
kulturmiljöns bekostnad.
48

Gång- och cykeltrafik
Längs Hovlandavägen finns cykelbana från Mörmovägen och öster ut till korsningen med
Möruddsvägen. En omfattande cykeltrafik sker från Skoghall till exempelvis Sätter, Ridhuset
i Torp och Kilenegården. Därför är det angeläget att cykelförbindelse byggs längs hela
Hovlandavägen.
Cykelbana från Vidö skola och vidare längs Dingelsundsvägen till Karlstad är utbyggd.
Ställningstagande
Separata cykelbanor bör byggas längs vägar och leder så att man når mål som Skoghalls centrum, Kilene, Sätter,
skolor o dyl på ett trafiksäkert sätt. En cykelledsplan som är tidsatt skall tas fram.
Kartan anger gång- och cykelvägar
Vidöåsen
Vidön
Edsviken
Mörmon
Djupsundsviken
Götetorp
Gunnarskär
49
Hammar
Gång- och cykelvägar
Hammarösjön
Lövnäs

Kollektivtrafik
Värmlandstrafik AB handhar busstrafiken inom kommunen. Vägsystemet på Hammarö gör
det svårt att åstadkomma ett rationellt system för busslinjer där både behoven av snabba
förbindelser till övriga kommuner i länet, framförallt Karlstad och förbindelser inom
Hammarö kan tillgodoses.
Skall bussen bli ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen, måste dock trafiken utformas på ett
annat sätt. Dels är det kopplingar till tåg och fjärrbussar som måste förbättras, dels att det
snabbt och rationellt går att ta sig till och från arbetsplatser inom Hammarö, Karlstad, övriga
länet och vice versa. Arbetspendlingen med buss måste öka varvid tillgången till bra turtäthet
och biljettpris är av väsentlig betydelse.
Ställningstagande
Kollektivtrafiken skall förbättras så att den uppfattas som ett verkligt konkurrenskraftigt alter-nativ till bilen.
Separata bussgator ska övervägas på vissa ställen.
IT-infrastruktur
Bredbandsutbyggnad inom kommunen pågår. Den följer upprättat IT-infrastruktur-program.
Nätet kommer att byggas ut som ett områdesnät med koppling mot Karlstad.
Tele
Det fasta telenätet är väl utbyggt på ön. Kommunikationsmaster för GSM-nätet finns så det är
god täckning både till lands och på Vänern. Nästa generations system, det sk 3G, håller på att
byggas ut så att någorlunda täckning kommer att finnas på land medan den ej kommer att
kunna nyttjas på Vänern.
Ställningstagande
Kommunen skall eftersträva att master nyttjas effektivt så att deras antal minimeras och placeras så att de ej har
negativ inverkan på stads- och landskapsbilden. Samlokalisering skall efter-strävas.
50

Areella näringar
Skogsbruk
Enligt Miljöbalken skall skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skyddas så lång som
möjligt mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Detta innebär ett
skydd för värdefull skogsmark vid exploatering för bebyggelse eller anläggningar.
Med hänsyn till att kommunen är tätt befolkad och har en ringa yta kan skogsbruksåt-gärder förorsaka
störningar för och konflikter med såväl boende som friluftslivet.
Jordbruk
Jordbruk bedrivs på ett tiotal gårdar i kommunen. Sett från regionens synpunkt saknar
jordbruket någon större betydelse med avseende på försörjning. Dess betydelse för att hålla ett
öppet landskap och hindra igenväxning är dock avsevärd och flertalet av de brukningsenheter
som finns har under senare år sökt och erhållit bidrag för just detta ändamål.
Inom kommunen finns ett mycket stort antal hästar, drygt 200 stycken, medan antalet biff-
och mjölkkor är ganska litet. Eftersom kommunen är så tätt befolkad även utanför tätorten bör
hänsyn tas till det stora antalet hästar vid nyetableringar utanför planlagda områden
Ställningstagande
Kommunen skall vara restriktiv mot annan markanvändning på jordbruksmark. Vid bygglovs-prövning av stall
eller annan hästhållning bör samråd ske med fastigheter inom en radie på 200m.
Landskapsbild, Hammarö.
51

Friluftsliv
Rekreation, friluftsliv och turism.
En stimulerande fritid har stor betydelse för människors välbefinnande. Hit räknas såväl
fritidsverksamheter knutna till anläggningar som verksamheter tillhörande det rörliga
friluftslivet (bad, fiske och båtsport m m).
Kommunen skall i sin planering sträva efter att bereda möjligheter för alla dessa aktiviteter i
bostadsområdenas närhet. Närströvområden i tätorten skall, om möjligt, sammanbindas med
större strövområden i östra och södra delarna av kommunen.
Ställningstagande
Ett grönstrukturprogram skall upprättas där bostadsnära grönområden kartläggs, skyddas och ges skötselråd. Där
skall också kopplingar mot större gröna partier redovisas t.ex. genom en vandringsled utefter Vänerns strand från
Lillängshamnen till Sättersviken.
Anläggningar för rekreation,
friluftsliv och turism.
Anläggningar för friluftsliv och rekreation finns på ett flertal ställen inom kommunen.
Kilenegården har en motionsanläggning med ett flertal spår och leder för såväl sommar- som
vinterbruk. Ett av spåren är försett med belysning. Motionsspår finns vid Gunnarskär,
Hälltorp, Vidön och Lillängen. Vandringsleden mellan Kilene och Bonäs-udden är mycket
välbesökt liksom vandringsleden mellan Kilene och Mörudden.
18-håls golfbana finns vid Sätter. En utvidgning med en 9-håls korthålsbana är under
utredning. Den planeras i den sydvästra delen, omedelbart söder om befintlig bebyg-gelse.
Vid Torp finns ridanläggning med såväl utomhus- som inomhusmanege. I kommunen finns
ett stort antal ridhästar. I Kileneterrängen och angränsande mark förekommer ibland konflikt
mellan ryttare och övriga motionärer.
Skjutbana (viltmålsbana) finns vid Tvärhult. Banan med dess säkerhetszon har inlagts på
karta.
Allmänna badplatser med toaletter o dyl. finns vid Mörudden, Västra Skagene,
Räggårdsviken, Getingberget och Rud. En studie av allmänhetens möjligheter att nå Vänerns
stränder har gjorts. Resultatet av denna studie finns redovisad på karta (se karta vid
tillgängliga stränder). Flera av de strandpartier som förtecknats är möjliga för bad.
Anläggningar för utomhusidrott finns vid Lunnevi och Mörmon samt vid Hammar-lundens
skola och hallar för inomhusidrott i Mörmoskolan och Hammarlundens skola. Dessutom finns
en tennishall i närheten av Hammarö utbildningscenter, samt en ishall intill Folkets Park.
Elevbostäderna vid Hammarö utbildningscenter används under sommarferierna som
vandrarhem. Standarden är mycket hög. Antalet gästnätter är ca 2 000 /år.
52

Vid Mörudden finns en campingplats med ett 30-tal stugor, plats för ca 120 husvagnar och ca
20 tältplatser. Antalet gästnätter är ca 22 000/år. Standarden på anläggningen är mycket hög.
Skärgårds/sportfisketurismen är, vid sidan av campingen, en viktig gren av turismen.
Utvecklingen är mycket beroende av tillgången på lax, öring och andra fiskarter som är
attraktiva för sportfiskare. Under 1997 genererade fisketurismen ca 300 gästnätter
Hammarö fågelstation har varje år ca 20 000 besökare. Vid ett och samma tillfälle,
Fågelstationen Dag, kan stationen besökas av upp till 3 000 personer.
Vidöåsen
Vidön
Edsviken
Fritidsanläggningar
Mörmon
Götetorp
Gunnarskär
Hammar
VÄNERN V Skagene
V Söön
Skage Fyr
Askhult
Östra Takene
Stora
Skagene
Ställningstagande
Möjligheterna för anläggande av en fiskecamp skall utredas.
Lövnäs
Sätter
Tvärhult
Fiskvik
Torp
Tye
Ny detaljplanen för Lillängshamnen och Lillängsviken med omgivning tas fram för att säkerställa de
utvecklingsplaner som finns.
Kilene
53
Geterud
Rud
Lindenäs
Vandringsled
El-ljusspår
Golfbana
Ridhus
Camping
Hamnar för fritidsbåtar
Utomhusanläggning
Eljusspår
Skjutbana
Fågeltorn

Vandringsleder
Bonäsleden går i nord-sydlig riktning längs med Hammaröns östra sida. Den går naturskönt i
skogsterräng och även vid Vänerns strand.
Kileneleden börjar vid Gunnarskär och knyter ihop tätorten med Bonäsleden och med Kileneterrängen.
Genom tätorten finns det kopplingar längs strandpartierna fram till Lillängshamnen, dock bör denna
del både markeras och i vissa delar även byggas om till bättre standard. Denna del skulle också kunna,
med enkla medel, göras rullstols- och barnvagnsvänlig.
Kileneleden går igenom området Hästviken/Bråten där fördjupning av översiktsplanen skall ske. Det
är viktigt att Kileneleden ej bryts utan man tar sig vidare oavsett om sträckningen ändras.
Ställningstagande
Vandringslederna utgör en viktig grund i kommande grönstrukturprogram. Stor hänsyn till befintliga
vandringsleder etc. skall tas i kommunens planering.
Hamnar för fritidsbåtar
Hamnar finns vid Sörvikshamnen, Lillängen, Lövnäs, Rud och i Skoghallsådran. Totala
antalet båtplatser uppgår till ca 1 100. Därutöver finns ett betydligt antal privata båtplat-ser
runt Hammarön.
Ställningstagande
Grönstrukturprogrammet skall även omfatta den blå delen, d v s vattnet och dess användning, varvid placering
av ev nya hamnanläggningar skall tas fram.
Segelbåtar, Hammarö skärgård.
54

Badplatser
Kommunens sex badplatser är följande:
Getinbergets badplats
Mycket barnvänligt och långgrunt. Badvatnet blir lätt varmt soliga sommardagar. Mycket
lättillgängligt med såväl bil som cykel. Toaletter finns och gott om parkeringsplatser.
Möruddens Badplats
Välbesökt badplats med stora gräsytor, sandstränder, kiosk, minigolf, toaletter. Goda
parkeringsmöjligheter.
Västra Skagene badplats
Välbesökt badplats med klipphällar, bryggor och toaletter m.m. Tämligen gott om
parkeringsmöjligheter.
Västra Skagene
Räggårdsviken-Bonäsudden
Välbesökt strandparti året runt. Ligger invid vandringsled. Tämligen nära till parkerings-plats.
Attraktivt bad även för barn.
Rud
Bra barnvänlig badplats med toaletter. I övrigt inga särskilda naturmässiga kvaliteter.
Västra Söön
Badplats med sandstrand belägen söder om Möruddens badplats och Sörvikshamnen.
Tillgänglig endast med båt, bryggor finns.
55

Tillgängliga stränder
Utöver kommunens badplatser finns bl.a. följande strandområden som är och som även
fortsättningsvis avses förbli allemansrättsligt tillgängliga.
Kråkholmen
Kråkudden
Boholmen
Grytudden
Vidöåsen
Vidön
Edsviken
Getudden
Mörmon
V Söön
Strandparken
Mörudden
V. Skagene badpl
Askhult
V Takene
Götetorp
Gunnarskär
Påsuddden
Eludden
Skage Fyr
Hammar
V Skagene
Askhult
Östra Takene
Stora
Skagene
Natur Ham sydsp
Hammarsudde
Bena omr
Lövnäs
Sätter
Tvärhult
Lövnäs
Fiskvik
56
V. Tye
Torp
Tye
Kilene
Tynäsudden
Getingberget
Möviken
Geterud
Rud
Laxdalen
Räggårdsviken-Bonäs
Kråkholmen (”Fjärde strand”)
Mycket attraktivt bad med sandbotten. Barnvänligt. Begränsad yta. Knapp tillgång till
parkeringsplatser. Avstånd till bilväg ca 500 meter. Inte heller möjligt att cykla ända fram.
Kråkudden
Enastående berghällar. Tämligen stora ytor. Inte barnvänligt. Ostört. Ligger nära minnesstenen
över 1834 års koleraoffer.
Boholmen
Vid vindkraftverket. Inte särskilt vackert men intressant. Begränsade parkeringsmöjlig-heter
ca 500 meter från udden. Ligger nära "luftade dammen och industriområdet. Åtkomligt med
cykel.
Brännäs
Lindenäs
Kiviksudden
Tillgängliga stränder

Grytudden
Enastående strandparti med utsikt över Vänern och med barnvänligt bad. Nära till
parkeringsplats. Lättillgängligt med cykel.
Getudden (”Stockholmsudden”)
Stranden åtkomlig från Lillängshamnen och från Prästgårdsvägen. Vackert men slitet och
nedskräpat. Badvänligt.
Strandparken
Parkområde med parkeringsmöjligheter för bilar och cyklar. Välbesökt.
Påsudden
Mycket vacker udde med grillplats och bänkar. Svår att hitta. Långt till körbar väg (ca 700
meter). Ytterst få parkeringsplatser. Stigen till udden inte framkomlig med cykel. Mindre
sandstrand. Utsikt över "Stor-Vänern".
Eludden
Ligger ca 200 meter öster om Påsudden. Naturområde.
Askhult
Mycket vackra berghällar. Ej barnvänligt. Troligen kraftig sjögång vid SV vind. Saknar
parkeringsplatser för bilar. Gångavstånd ca 100 meter. Utsikt över "Stor-Vänern".
Askhult
Lika ovan. Brygga med mindre slip. Intressanta skär utanför stranden.
Västra Takene
Tämligen stort område med flata klipphällar. Parkering kan anläggas om markägaren tillåter
strax norr om platsen (ca 300 meter). Väg saknas fram till stranden. Skyddad vik i områdets
södra del.
Naturreservatet vid Hammarö södra udde (”Skage fyr”)
Intressant naturområde med urskog, fågelstation, fyrbyggnad, vackra berghällar och
storslagen utsikt över "Stor-Vänern". Parkering ca 1 km från fyrbyggnaden.
Benaområdet
Inom planområdet "Bena" finns vissa partier allmänplatsmark som är allemansrättsligt
tillgängliga. Avståndet från väg till stranden är ca 100 meter. Tillgången till parkering är
ytterst knapp.
57

Möviken
Ett ca 1200 meter långt strandparti med klippor och block. För att nå stranden måste man gå
ca 1000 meter genom skog som i sig är en naturupplevelse. Naturreservat. Parkerings-platser
finns vid Räggårdsviken och kan dessutom anläggas om markägaren tillåter vid vägen ca
1000 meter från stranden.
Räggårdsviken
Bonäsleden
Vandringsleden från Kilenegården till Bonäsudden löper i stort sett parallell med stranden
men ca 100 meter från Vänern. Strandpartierna har varierande kvalitet.
Laxdalen
Rudsområdets sydspets. Vacker udde. Svårframkomligt på grund av bergets form.
Parkeringsmöjligheter för bil saknas helt. Enskild väg leder till stranden där en mindre
båthamn har anlagts. Absolut inte barnvänligt. Utsikt över "Stor-Vänern".
Brännäs
Mest klippor men även en mindre sandstrand. Barnvänligt. Låst bom över vägen. Sjöbodar.
Saknar parkeringsmöjligheter för bilar.
Kiviksudden
Brant och tämligen svårtillgänglig strand med gammal och grov blandskog nära inpå stranden.
Långt att gå från väg. Ej lämpligt för bad.
Lilla Rävösundet
Vacker plats på Rävön med klippor intill småbåtsled.
58

Tynäsudden
Välbesökt. Bänkar och bord. Goda parkeringsmöjligheter mindre än 50 meter från stranden.
Utsikt över hamninloppet till Karlstad. Badmöjligheter, dock inte för små barn.
Västra Tye
Klippor med goda badmöjligheter även för barn. Begränsade parkeringsutrymmen ca 100
meter från stranden.
Lövnäs
Gräsyta intill stranden. Badplats. Mycket lättillgängligt. Parkering på gata ca 150 meter från
stranden. Stranden även tillgänglig vid Lövnäs båthamn.
Hammars uddes östra strand
Varierande strandtyp. Här och var sandstrand. Naturupplevelse. Nås lämpligast med cykel
eller till fots. Parkeringsplats finns vid Hammarö kyrka ca 1000 meter från Hammars Udde.
59

Naturvärden
Naturvård
Naturvård är ett begrepp som innebär omsorg om allt levande. Att bevara artrikedom och
mångfald är mycket angeläget. Skydd för växter, djur och värdefulla naturområden skall
beaktas i översiktsplanen.
Kulturlandskapets utveckling omfattas även av begreppet "Naturvård". Det är av stor vikt att
förstå hur dagens landskap vuxit fram samt att inse faran i den allt snabbare förändringen av
det öppna landskapet som pågår.
Kommunens roll i naturvårdsarbetet har tidigare inte varit särskilt aktivt. Under senare år har
dock denna roll allt mer betonats i såväl lagstiftning som i allmänna uttalanden från statliga
myndigheter. I miljöbalken sägs att "naturvården är en såväl statlig som kommunal
angelägenhet". Någon precisering av det kommunala ansvaret finns dock inte och det är i hög
grad upp till varje kommun att själv välja ambitionsnivå.
Grunden för naturvårdsarbetet finns i flera olika lagar såsom miljöbalken, plan- och
bygglagen, och skogsvårdslagen. Även lagar som väglagen, terrängkörningslagen m.fl. lagar
reglerar i viss mån naturvården.
En vegetationsdatabas har tagits fram och hela kommunens vegetation är där redovisad i
minst 70 olika klasser. Detta är en bra grund till en handlingsplan för naturvård/ grönstruktur.
Ställningstagande
En handlingsplan för naturvården – grönstrukturplan – skall upprättas.
Naturmiljövård
(Länsstyrelsens naturinventering)
Länsstyrelsen har utfört en naturinventering och har i samråd med kommunen gjort en
värdeklassificering av objekten. Följande objekt finns med i inventeringen.
Naturbild
60

Vänerskärgården
Del av Sveriges största sötvattensskärgård med unik naturtyp där terrestra, limniska och
marina inslag förenas.
Delar av skärgården runt Hammarön ingår i naturreservatet "Vänerskärgården". För området
finns av Länsstyrelsen fastställda reservatsbestämmelser.
Fiskvikenområdet
Geovetenskapligt formrikt område som tydligt visar landskapsutvecklingen vid Vänerns norra
kust.
I Fiskviken kan studeras en rad exempel på landskapets utveckling i ett långt perspektiv fram
till nuvarande processer vid Vänerkusten (se även under avsnittet Naturvård sid 74).
Delar av Fiskviken omfattas av naturreservatet "Norra Vänerskärgården". Förutsätt-ningar för
bevarande av naturvärderna är bl a att karaktären av relativt opåverkad kust-natur bibehålls
och att ytterligare bebyggelse och vägdragning inte skall ske.
Ställningstagande
För vissa delar bör områdesbestämmelser upprättas, dels för att begränsa byggnationen, dels för att bevara
naturvärderna.
Klarälvsdeltat
Klarälvsdeltat är ett av Sveriges största aktiva delta utanför fjällkedjan med våtmarker,
lövnaturskog och sumpskogar. Deltaområdet var ursprungligen mycket större och startar
ungefär vid Färjestad. Delar av deltat är oexploaterat men klart påverkat i sitt läge mellan
tätorterna Skoghall och Karlstad. Närheten till stora befolkningscentra ger området ett värde
som ströv- och studieområde.
Förutom de rent geologiska värdena hyser området stora värden genom förekomst av
lövnaturskog, buskkärr och sumpkärr. Lövnaturskogarnas utbredning har få motsvarig-heter i
länet.
Klarälvens mynningsområde utgör vandringsstråk för klarälvslax och klarälvsöring, två för
hela världen unika laxarter. Båda fiskstammarna är unika och av riksintresse och är därmed
klassade som skyddsvärda fiskbestånd.
Områdets utbredning har markerats på karta (se utredningsområde 6, sid 101) och är även
utpekat som ett skyddsområde, NATURA 2000.
Ställningstagande
Området är utpekat som ett utredningsområde för att hitta lämpliga avgränsningar mellan tätorternas anspråk,
Skoghalls bruks deponier och vilken del som skall ingå i naturreservat.
61

Sättersviken, västra delen
Stort område med våtmarker. Området ingår i föreslaget område för den biologiska renings-anläggningen.
Detaljplan har upprättats för reningsanläggningen.
Östra Tye, Gråberg
Vackert och levande odlingslandskap.
Snarkstenen
Kommunens största flyttblock - sägenomspunnen.
Tyeängen
Igenväxande fuktängsområde med några talldungar, lövträdsbestånd och i norr anslutande
vassbälten.
Ställningstagande
Områdena skall behandlas i arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Tye/Bärstad.
Rävöns norra del, Rävudden
Äldre blandskogsbestånd på en bergkulle med hyperitinslag. Badvänligt klippområde.
Ställningstagande
Inför avstyckningar av fritidshusen skall detaljplan upprättas och naturvärdena bevakas i denna.
Grytudden
Äldre hällmarkstallskog och badvänliga klippstränder med förekomst av jättegryta.
Ställningstagande
Vid utveckling av Lillängshamnen skall detaljplan upprättas och naturvärdena bevakas i denna.
Gunnarskärsskogen
Äldre och relativt ostört skogsbestånd med ett angränsande björkkärr. Populärt ströv-område.
Ställningstagande
Området behandlas i fördjupning av översiktsplanen för Hästviken och Bråten (se utrednings-område 5, sid 99).
62

Västra Skagene
Traditionell bebyggelsemiljö och småskaligt odlingslandskap. Bestånd av äldre tallar.
Stora Skagene
Hasselbestånd.
Saxtjärn
Botaniskt intressant kärr vid utdikat och igenvuxet tjärn omgiven av äldre lövträdsrika
sumpskogsbestånd och i väster gränsande till en liten "tallmosse".
Trollholmen
Höjdområde mellan Vidön och Skoghallsådran. En tidigare äkta holme beklädd med en
luckig, olikåldrig och lövträdsrik blandskog.
Taktjärn
Varierad våtmarks- och sumpskogsmiljö på tidigare kulturmark.
Takene
Småskaligt odlingslandskap kring utdikat tjärn.
Vidön
Äldre alskogsbestånd.
Ställningstagande
Ingen exploatering är på gång i områdena, utan dessa behandlas i en särskild plan för naturvård – grönstruktur.
63

Naturreservat
Värmlandsskärgården
Vänerns stränder och skärgårdar är som landets största sötvattenarkipelag en unik
naturtillgång. Magra klippstränder med vindpinade martallar och lavklädda hällar
karaktäriserar landskapet. Frodigare undantag finns på en del bergrundsgeologiskt gynnade
större öar. Grunda vassvikar i de inre skärgårdsdelarna bidrar till variation.
Till dessa miljöer är starka naturskyddsintressen knutna. Liksom andra liknande områden har
Vänerns kust- och skärgårdsområden blivit allt mer utnyttjade för rörligt friluftsliv.
1978 ansåg regeringen att Vänerns skärgårdsområden och kuster tillhör de områden i landet
som är särskilt värdefulla för friluftsliv, naturvård och kulturminnesvård. De vetenskapliga
naturvårdsintressena är särskilt markerade i det centrala skärgårdsområdet. Behovet av mark
för friluftslivet bör tillgodoses i det övriga skärgårdsområdet och i det attraktiva kustområdet.
Ändamålet med reservaten är att bevara skärgårdsmiljöer så långt möjligt orörda, i första hand
utifrån naturvetenskapliga motiv men även utifrån landskapsetiska och rekreativa motiv.
Ändamålet är vidare – i den mån det inte strider mot bevarandeintressena – att främja
allmänhetens friluftsliv och naturkännedom. Därvid skall enkla anläggningar – anpassade till
naturmiljön – iordningställas för att motverka slitage och nedskräpning.
Vidöåsen
Vidön
Edsviken
Naturreservat
Mörmon
V Söön
Götetorp
Gunnarskär
Skage Fyr
Hammar
V Skagene
Askhult
Östra Takene
Stora
Skagene
Lövnäs
Sätter
Tvärhult
Fiskvik
Torp
Tye
Kilene
Geterud
Rud
Lindenäs
Naturreservat
64

Strandskydd
Längs kommunens stränder vid Vänern gäller utökat strandskydd enligt 7 kap 13 – 18 § i
miljöbalken intill ett avstånd av 150 meter och längs Klarälvens och Dingelsundsådrans
stränder det generella avståndet på 100 m.
Inom kommunen finns ca 600 byggnader som ursprungligen uppförts som fritidshus och som
till allra största delen är belägna nära stranden.
Vid ansökan om strandskyddsdispens skall ”särskilda skäl” för dispensgivning redovisas och
sedan avgörs dessa i varje enskilt fall med en samlad bedömning huruvida det finns
förutsättningar till dispensgivning enl miljöbalken.
Vassbekämpning.
Vassen kring Hammarö stränder breder ut sig på ett oönskat sätt. Från ornitologiska, fiske och
allmänestetiska synpunkter är det angeläget att vassen bekämpas inom vissa områden. Detta
torde medföra att flera av de strandpartier som idag upplevs som mindre attraktiva i framtiden
kommer att besökas av allt fler hammaröbor. En vassröjningsplan utarbetades 1998 och där
prioriteras de områden som är av största vikt för allmänhetens natur- och friluftsliv nämligen
Sättersviken, deltaområdet inklusive Djupsundsviken, Gunnarskärsviken samt kommunens
badplatser. I en lägre prioriteringsklass hamnar Lövnäs, Rävösundet och Skageneviken.
Ställningstagande
Kommunen skall röja bort vass i de områden som utpekas i vassröjningsplanen samt även göra en uppföljning
och revidering av planen.
65

Kulturmiljövärden
Kulturmiljövård
Kulturlämningar av olika slag speglar Hammarös historia under flera årtusenden.
Kommunen har sedan 1990 ett kulturmiljöprogram vars syfte är att slå vakt om väsentliga
drag i Hammarös historia samt att skapa förståelse för bevarandet av kulturhistoriska värden.
Revidering av kulturmiljöprogrammet pågår. I översiktsplanen behandlas särskilt de åtgärder
och objekt som kan vara aktuella under planperioden.
Inom kommunens gränser finns ca 40 förhistoriska lämningar, ca 200 särskilt beaktans-värda
byggnader samt ett tiotal mer sammanhängande kulturmiljöer. I riksantikvarie-ämbetets
databas finns 112 registrerade kulturmiljöobjekt för kommunen och det registreras hela tiden
flera allt eftersom nya upptäcks.
Ställningstagande
Kulturmiljöprogrammet skall uppdateras och skall ses som en fördjupning av översiktsplanen.
Kolonin
också kulturmiljöer behandlas.
Runstenen vid Hovlanda
En av Värmlands fyra runstenar står vid Hovlanda. Den restes i början av 1000-talet, dvs i
övergången mellan vikingatid och medeltid. Idag återstår endast en del av den ursprungliga
stenen. Runstenen har inskriptionen ”Biaurn risi stin pin aftr Isigur su” vilket tolkats som
”Björn reste denna sten efter Esger sin…”
Runstenen är skyddad av bestämmelserna i kulturminneslagen.
Runstenen, Hovlanda
66

Fornlämningar med domarring vid Gunnarskär
Vid Gunnarskär ligger en sk domarring som är en gravplats från järnåldern. Domar-ringen
består av en stenkrets med fyra mindre bautastenar. Vid arkeologisk under-sökning år 1911
konstaterades en grav inom stenkretsen och fem gravar utanför. Olaglig sandtäkt vid
landsvägsbygge på 1920-talet förstörde minst två gravar.
Gällande detaljplan ger de befintliga fornlämningarna tillfredsställande skydd. Fornlämningarna
är dessutom skyddade enligt bestämmelserna i kulturminneslagen.
Hammarö kyrka med omkringliggande område
Området kring Hammarö kyrka präglas av odling och boskapsskötsel med anor sedan
forntiden. Åkerbygden i anslutning till vänerstranden med gravfält och kyrkby illustrerar detta
och på Hammarsudde finns ett större järnåldersgravfält med gravhögar, stensätt-ningar och en
domarring. Söder om gravfältet ligger Hammarö medeltida träkyrka med begravningsplats
samt en f.d. kungsgård (Hammars gård).
Hammarsudde belyser en lång kontinuerlig kulturlandskapsutveckling och utgör ett av få
bevarade områden vid vänerkusten som sammanbinder förhistoriska gravfält med
kyrkbebyggelse och som kan följas tillbaka till järnåldern och brytningen mellan forntid och
medeltid.
Området kring Hammarö kyrka är av riksintresse för kulturminnesvården enligt 3 kap 6 §
MB. Den södra delen av området omfattas av detaljplan med tillfredsställande
skyddsbestämmelser. Den norra delen föreslås ingå i utredningsområde för Klarälvs-deltat
som utpekats som ett skyddsområde, Natura 2000 (se utredningsområde 6, sid 101).
Befintliga fornlämningar skyddas genom bestämmelserna i kulturminneslagen kap.2 och
kyrkan med kyrkogård enligt samma lag kap 4.
Ställningstagande
Det öppna odlingslandskapet skall prioriteras. Kommunen kommer ej att tillåta ytterligare bebyg-gelse i
området.
Hammarsudde
Fyrbyggnaden vid Hammarö sydspets
Skage fyr vårdas sedan 1930-talet av en ideell förening. Fyren har stort kulturhistoriskt värde i
egenskap av en äldre bibehållen fyrmiljö. Fyrbostället med byggnader och omgivningar ger
även en god bild av en gammal maritim bosättning. Det är viktigt att beakta den f.d. odlingen
67

i norr, som en del av fyrplatsens kulturmiljö. Fyrplatsen har ett högt upplevelsevärde,
framförallt från sjön.
Fyrbyggnaden ligger inom det område som omfattas av naturreservatet "Vänerskär-gården".
Byggnadens kulturhistoriska värde är skyddat i reservatsbestämmelserna.
Fornlämningar vid Djupsundet
Universitetet i Karlstad (f d högskolan) företog 1990-1992 arkeologiska utgrävningar vid
Djupsundet av en stor husgrund belägen nära stranden. Grävresultatet blev oväntat magert
med få fynd. Strandbyggnaden kan dateras till tidigast sen medeltid. Väster om f d
hembygdsgården finns forntida gravar.
Ställningstagande
Ytterligare bebyggelse bör inte tillåtas med hänvisning till bestämmelserna i kulturminneslagen.
Gravfält och bebyggelsemiljön kring jordbruksbyn vid Hovlanda
Fornlämnings- och bebyggelseområdet ligger i ett öppet och ännu hävdat odlings-landskap.
De förhistoriska lämningarna är relativt koncentrerade både geografiskt och tidsmässigt och
representerar framförallt övergången mellan forntid och kristen tid. Fornlämningar, byggnader
och det öppna odlingslandskapet vittnar om en kontinuerlig markanvändning i mer än tusen
år. Nuvarande bebyggelse kan ledas tillbaks till 1700-talet och befintliga byggnader utgör
trots vissa förändringar goda representanter för äldre byggnadsskick.
Fornlämningarna är skyddade av bestämmelserna i kulturminneslagen.
Ställningstagande
Områdesbestämmelser skall upprättas för jordbruksbyn för att säkerställa bebyggelsens särart.
Natur-och kulturminnen vid Lunden/Lunna
Sankt Olofs Gryta i berget vid Grytudden härrör från inlandsisens avsmältning för tio
årtusenden sedan. Strax öster om nuvarande auktionsverket, f d realskolan, finns kända
förekomst av skålgropar. Groparna har huggits ut rituellt under järnåldern, kanske i samband
med fruktbarhetsriter för fisket. Sannolikt sprängdes många skålgropar bort vid
skolhusbygget. Även vid Jonsbol på Hammarön är ett drygt tiotal skålgropar kända.
68

Torplämningar på Östra Söön
Det finns lämningar av tidiga bosättningar bl a en torplämning, bestående av 1 husgrund med
spismursröse och 1 jordkällarruin. I området finns ett flertal stengärdesgårdar och
röjningsrösen. Lämningarna efter bosättningen skyddas genom gällande reservatsbestämmelser.
Ställningstagande
Bebyggelse på Östra Söön bör ej få förekomma. Östra Söön omfattas av naturreservatet "Väner-skärgården".
Lokalt intressanta kulturområden Beskrivning
Skansviken och Brännäs inom Rudsområdet. Ursprungliga fiskelägen med bevarade byggnader
knutna till fiskenäringen
Gråberg och Utteråsen. Jordbruksby med öppet odlingslandskap
Prästängsvägen. Bostadsområde från 1910-och 1920-talen. Under
senare tid har en tämligen omfattade renovering
av byggnaderna skett genom ägarens försorg. De
kulturhistoriska intressena får väl anses tillvaratagna
men bebyggelsen saknar lagstadgat skydd
mot rivning eller förvanskning. Fastighetsägaren
har dock försäkrat att så inte skall ske om marken
inte nödvändigtvis behövs för industriändamål
Edsviken. Tjänstemannabostäder från 1920-talet samt 1930och
1940-talen
Rölon. Bostäder för sågverksarbetare från 1910-talet
Kolonin Bostäder för bruksarbetare från i huvudsak 1910talet
Björkhagen Bostäder för bruksarbetare från i huvudsak 1920talet
Området har under senare år renoverats och
flera nya byggnader uppförts med liknande
exteriör som de ursprungliga. Byggnationen har
föregåtts av detaljplanläggning.
Vidöåsen Bostadsbebyggelse från 1940-och 1950-talen.
Många av byggnaderna är uppförda i likartade
material och utformning. De är typiska representanter
för egnahemsbebyggelsen från åren
omedelbart efter andra världskriget.
Detaljplanearbete pågår för att bevara områdets
karaktär.
69