VÄLJ RÄTT VÄG - Dagens Nyheter
VÄLJ RÄTT VÄG - Dagens Nyheter
VÄLJ RÄTT VÄG - Dagens Nyheter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>VÄLJ</strong><br />
<strong>RÄTT</strong><br />
<strong>VÄG</strong><br />
Utbildningen Boomtown blev<br />
en väg till musikbranschen.<br />
Hanna Turi har precis<br />
släppt sitt debutalbum.<br />
Sid 6–7<br />
8 mars 2011<br />
Studievägledarens bästa tips sid 4 • 8 av 10 får jobb efter YH-utbildning sid 8 •<br />
Ausrine Uptaite åkte till New York sid 26–27 • Så får du ordning på ekonomin sid 30–31<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 1
FOTO: DOUG TAYLOR<br />
HÖGSKOLEGUIDEN PROGNOS<br />
Måns Wallgren<br />
Redaktör för Högskoleguiden<br />
25 år senare har<br />
jag lärt mig mitt jobb<br />
När jag lämnade gymnasiet i mitten av 70-talet<br />
hade jag inte en tanke på att plugga vidare. Efter<br />
en månad skaffade jag ett jobb på ett lager, mådde<br />
som en prins i allmänhet och som en kung vid lönedags.<br />
Det där höll i sig ett tag men så småningom<br />
var det där lagret, trots att jag älskade att vistas i<br />
närheten av alla lp-skivor vi packade upp, inte lika<br />
spännande längre. Och lönen räckte plötsligt inte<br />
till allt som fanns att köpa.<br />
Nu önskar jag att jag hade<br />
kunnat skriva att jag därmed<br />
skaffade mig en högre utbild-<br />
Går att stapla.<br />
2 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
ning och att livet därmed<br />
blev bättre. Nu blev det inte<br />
så. Jag började läsa musikvetenskap<br />
men det planade ut efter tre<br />
terminer. Jag läste lite enstaka kurser, fi losofi och<br />
sådant där som man tror ska leda fram till någon<br />
intellektuell helig graal. Inget ledde någonstans.<br />
När jag började på <strong>Dagens</strong> <strong>Nyheter</strong> hade jag ingen<br />
journalistisk utbildning över huvud taget – säg<br />
inget till mina chefer eller kolleger – och det var<br />
plågsamt att låtsas som om jag hade det. Nu, drygt<br />
25 år senare, har jag väl fattat hyfsat vad det här<br />
jobbet går ut på. Men det jag skulle komma fram<br />
till är att lär du dig ett yrke redan innan du påbörjar<br />
det så undviker du en hel del vånda i ditt liv.<br />
Att sedan veta vilket yrke det ska bli är en annan<br />
femma. Men du får en hel del bra tips om det i den<br />
här bilagan.<br />
mans.wallgren@dn.se<br />
BESTÄLL DN.HÖGSKOLEGUIDEN<br />
8 MARS 2011<br />
Klassuppsättningar om 30 exemplar kostar 220 kronor +<br />
moms. Beställ på kurser.utbildning@dn.se<br />
Du kan också läsa Högskoleguiden som pdf-tidning på<br />
DN.se/hogskoleguiden<br />
REDAKTION<br />
DN Högskoleguiden, 105 15 Stockholm 08-738 10 00<br />
Redaktör: Måns Wallgren, hogskoleguiden@dn.se<br />
Reportrar: Stefan Danielson, Anton Emanuelsson, Victor Lindbom, Sara<br />
Rimpi Redigering: Viktor Granlund Bildredaktör: Britt-Marie Schrammel<br />
Korrektur: Hans Borén Grafi sk grundform: Lotta Ek Annonser:<br />
Inga-Lisa Högberg, Helene Sjöman, Anette Widon Omslagsbild: Hugo<br />
Nabo Chefredaktör, ansvarig utgivare och vd: Gunilla Herlitz<br />
Förväntad arbetsmarknad<br />
Beräknat antal examinerade om 3−5 år i olika utbildningsgrupper<br />
i förhållande till rekryteringsbehovet i procent.<br />
Biomedicinska analytiker<br />
KÄLLA: HÖGSKOLEVERKET/SCB<br />
Yrkeslärare<br />
Fritidspedagoger<br />
Receptarier*<br />
Högskoleingenjörer<br />
Speciallärare och specialpedagoger<br />
Förskollärare<br />
Tandläkare<br />
Grundskollärare (tidigare år)<br />
Biblioteks- och informationsvetare<br />
Sjuksköterskor<br />
Apotekare + receptarier*<br />
Läkare<br />
Sjukgymnaster<br />
Arkitekter<br />
Agronomer och hortonomer<br />
Gymnasie-, grundskollärare (senare år)<br />
Arbetsterapeuter<br />
Samhälls- och beteendevetare<br />
* Svårbedömt nu när<br />
apoteksmarknaden<br />
omregleras. De två<br />
grupperna sammantaget<br />
tyder på ett läge i balans.<br />
** På grund av litet antal<br />
baseras veterinärernas<br />
balansläge på ett<br />
genomsnitt över tre år.<br />
Humanister<br />
Teologer<br />
Veterinärer**<br />
Psykologer<br />
Systemvetare<br />
Naturvetare<br />
Civilingenjörer<br />
Jurister<br />
Socionomer<br />
Journalister<br />
Konstnärlig<br />
utbildning<br />
Ekonomer<br />
Balans (100procent)<br />
Rekryteringsbehovet uppfyllt<br />
Det skulle behöva<br />
utexamineras mer<br />
än dubbelt så många<br />
fritidspedagoger för<br />
att fylla behovet.<br />
Apotekare*<br />
0 50 100 150 200<br />
Procent av beräknat behov<br />
Samma siffror som för 2010<br />
Prognosen är för 2010 men enligt Örjan Hemström är förändringarna ytterst<br />
små från ett år till ett annat. Han betonar dock att antalet lärarutbildade<br />
kommer att sjunka eftersom många lärarutbildningar fått sina<br />
examenstillstånd indragna. Rekryteringsbehovet av lärare kommer därför<br />
sannolikt att öka ännu mer de närmaste åren.<br />
Inom dessa yrken<br />
beräknas det<br />
examineras lagom<br />
många.<br />
För många<br />
beräknas<br />
examineras.<br />
GRAFIK: DN<br />
HALLÅ DÄR …<br />
Finns det gott<br />
om jobb?<br />
Örjan Hemström, utredare vid<br />
Högskoleverket<br />
– För vissa jobb, till exempel högskoleingenjörer,<br />
visar våra uppföljningar<br />
att arbetsmarknaden är väldigt ljus.<br />
Men för andra yrkesgrupper, till<br />
exempel förskollärare och fritidspedagoger,<br />
fi nns det en del regionala<br />
skillnader som vi inte har kunnat ta<br />
hänsyn till. Där är chanserna att få<br />
jobb större i storstadsregionerna och<br />
mindre på glesbygden.<br />
Ska man tänka taktiskt eller från<br />
hjärtat?<br />
– Det är nog en balans mellan de två.<br />
Det gjordes en undersökning bland<br />
studenter 2009 om främsta skälet<br />
till varför man börjar vid högskolan.<br />
Där framgick det att jobb är väldigt<br />
relevant men många tycker också att<br />
det är lika viktigt eller till och med<br />
viktigare med personlig utveckling<br />
och själva bildningen i sig.<br />
Vilka är dina bästa tips för en<br />
blivande högskolestudent?<br />
– Som sagt, tänk både intresse och<br />
vad som kan vara gångbart på arbetsmarknaden<br />
när du söker. Sedan kan<br />
det också vara bra att komplettera. I<br />
dag är det många som har hög utbildning<br />
så konkurrensen är stenhård. Då<br />
kan det vara bra att om man till exempel<br />
utbildar sig till ekonom att också<br />
ha en språkutbildning med sig.<br />
Ett annat tips är att hitta arbete<br />
under studietiden, det underlättar<br />
mycket för inträdet i arbetslivet.<br />
Något annat tips?<br />
– Man ska kanske vara lite kritisk mot<br />
utbildningar av bristyrken. Fråga<br />
dig varför det råder brist på arbetskraft<br />
i det här yrket och varför fylls<br />
inte alla utbildningsplatserna upp<br />
trots bristen? Det kanske handlar om<br />
att utbildningen inte är bra eller att<br />
arbetsmiljön inte är bra, att lönen är<br />
dålig och så vidare.<br />
STEFAN DANIELSON<br />
stefan.danielson@dn.se<br />
Q=TEST VIT>>N
Hur förklarar man ?<br />
Vill du jobba med ditt favoritämne? Brinner du för att<br />
inspirera människor och få dem att växa? Är du bra på<br />
att förklara saker? Då är läraryrket något för dig.<br />
Läs vid Stockholms universitet och få djupa ämneskunskaper<br />
samt insikter om barns och ungas lärande. Välj någon av de nya<br />
lärarutbildningarna som startar hösten 2011 och bli förskole-,<br />
yrkes- eller ämneslärare.<br />
När du studerar vid Stockholms universitet har du lika nära<br />
till storstadens hela utbud av kultur och nöjen som till aktuell<br />
forskning, samhällsutveckling och arbetsmarknad. Välkommen!<br />
Läs mer på www.su.se/lararutbildningar<br />
Sök senast<br />
den 15 april
FOTO: ANNA HALLENBOM<br />
STUDIEVAL<br />
Nära hälften klarar<br />
inte distanskurserna<br />
Studier på distans ökar samtidigt som<br />
studenterna presterar allt sämre. I en<br />
rapport från Högskoleverket framgår<br />
det att bara 56 procent av alla distansstudenter<br />
tar sina högskolepoäng, mot<br />
genomsnittet på 79 procent.<br />
– Det är fel att säga att fl er distansstudenter<br />
misslyckas. Vissa är registrerade<br />
på kurser och<br />
program, men har<br />
inte påbörjat studierna.<br />
Många som är<br />
Annika Pontén<br />
4 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
yrkesverksamma samtidigt<br />
som de pluggar<br />
kanske inte heller<br />
alltid bryr sig om att<br />
tentera för att få sina<br />
högskolepoäng, säger<br />
Annika Pontén vid Högskoleverkets<br />
analysavdelning.<br />
Många lärare vid distansutbildningarna<br />
fi ck även kritik för sin pedagogik i<br />
de enkäter som gjordes med eleverna.<br />
Studenterna saknade i allmänhet engagemang,<br />
vägledning och dialog från<br />
lärarsidan.<br />
ANTON EMANUELSSON<br />
Nu kan äldre söka<br />
med meritpoäng<br />
De nya antagningreglerna<br />
som infördes<br />
förra året ledde till protester och justerades<br />
till viss del inför hösten 2011.<br />
Nu får även de med äldre betyg tillgodoräkna<br />
sig meritpoäng – om de gick<br />
ut gymnasiet senare än 1997 och råkar<br />
ha läst rätt kurser.<br />
Till att börja med får de inga meritpoäng<br />
för områdeskurser utan bara för<br />
matematik, engelska, samt B- och Cspråk.<br />
Men det ska ändras på sikt.<br />
Har man bokstavsbetyg från gymnasial<br />
vuxenutbildning som är utfärdat<br />
1994 eller senare kan man också få<br />
meritpoäng. Däremot får de med äldre<br />
betyg vänta åtminstone till hösten 2012<br />
innan de kan få motsvarande. Högskoleverket<br />
håller på att utreda hur deras<br />
betyg kan värderas.<br />
SARA RIMPI<br />
Staten kan betala<br />
för snabb examen<br />
Ta din kandidatexamen innan du fyllt<br />
23, så betalar staten dina studielån. Det<br />
föreslår Långtidsutredningen 2011.<br />
– Det här förslaget syftar bara till att<br />
få studenterna snabbt in och ut från<br />
högskolan. Fokus<br />
borde snarare vara på<br />
kvalitet, säger Beatrice<br />
Högå, ordförande<br />
för Sveriges förenade<br />
studentkårer.<br />
Oskar Nordström<br />
Skans är docent i<br />
Beatrice Högå<br />
ekonomi och en av<br />
författarna till Lång-<br />
tidsutredningen 2011.<br />
– Det lönar sig för individen och<br />
samhället om studenten börjar studera<br />
tidigt och får en högre ingångslön i<br />
arbetslivet, säger han.<br />
Beatrice Högå är skeptisk.<br />
– Det får inte bli så att man väljer en<br />
utbildning bara för att få en avskrivning<br />
på studielånet.<br />
ANTON EMANUELSSON<br />
NYTT 2011!<br />
Carina Palmlöf jobbar som studievägledare<br />
på Blackebergs gymnasium i Stockholm.<br />
Fem bästa tipsen för<br />
en blivande student<br />
1<br />
Följ hjärtat. Välj en utbildning som du<br />
brinner för, då blir du automatiskt en<br />
engagerad student. Är du engagerad blir<br />
du duktig och om du är duktig blir du<br />
också konkurrenskraftig på arbetsmarknaden<br />
oavsett vilket<br />
yrke det gäller. Så välj inte en<br />
utbildning för att någon sagt<br />
åt dig att göra det eller för att<br />
det förväntas av dig. Engagemanget<br />
är viktigt.<br />
2<br />
Hitta ett bollplank. Hitta en<br />
person att prata med om dina val.<br />
Det bör vara en person som inte lägger några<br />
värderingar i ditt val, kanske en studievägledare.<br />
Även om du vet vad du ska göra så<br />
rekommenderar jag att du hittar någon att<br />
prata med, det kanske fi nns något du inte<br />
tänkt på.<br />
15<br />
tisdag<br />
MARS APRIL<br />
MAJ JUNI JULI AUGUSTI<br />
mars<br />
Sista anmälnings-<br />
datum för sommarkurser.<br />
Webbanmälan<br />
för HT 2011 öppnar.<br />
lördag<br />
2<br />
april<br />
Högskoleprovet<br />
skrivs.<br />
15<br />
fredag<br />
april<br />
sista anmäl-<br />
ningsdag för<br />
HT 2011.<br />
3<br />
Chatta<br />
med Carina<br />
Palmlöf<br />
DN.se i dag, tisdag,<br />
klockan 11.<br />
Kolla sajterna. När du ska söka utbildning<br />
kan det vara svårt att hitta rätt information.<br />
Om du till exempel googlar så<br />
får du så många träffar. Då fi nns det i stället<br />
några bra sajter och databaser man kan<br />
använda. (Se lista)<br />
tisdag 4 maj<br />
3 maj<br />
onsdag<br />
4<br />
Antagningsbesked<br />
för<br />
sommarkurser.<br />
Skriv högskoleprovet. Högskoleprovet<br />
är utformat på<br />
ett sätt så att det mäter en persons<br />
förmåga att klara av högskolestudierna.<br />
Det ökar dina chanser att<br />
komma in på en utbildning även om<br />
du inte får ett jättehögt resultat.<br />
5<br />
VIKTIGA DATUM ATT HA KOLL PÅ<br />
Titta bakom namnet på utbildningen.<br />
Vissa utbildningar vid högskolan heter<br />
nästan likadant men har helt olika innehåll.<br />
Och vissa utbildningar heter helt olika men<br />
innehållet är i stort sett detsamma. Så välj<br />
PALMLÖFS SAJTTIPS<br />
www.allastudier.se<br />
Information om yrken och utbildningar i<br />
Sverige och utomlands<br />
www.studera.nu<br />
Här gör du din anmälan till högskolan och till<br />
högskoleprovet<br />
www.vhs.se<br />
Verket för högskoleservice. Här hittar du<br />
information om hur man söker till högskola/<br />
universitet samt statistik över lägsta antagningspoäng.<br />
www.studentum.se<br />
Superbra och översiktlig söktjänst för<br />
utbildningar av alla former.<br />
inte en utbildning bara utifrån vad den heter,<br />
utan gå in på skolans hemsida och titta på<br />
vilka kurser som fi nns också.<br />
14<br />
söndag<br />
aug<br />
15<br />
måndag<br />
aug<br />
Antagningsbesked<br />
för HT 2011.<br />
Q=TEST VIT>>N<br />
FOTO: ERICH STERING
Så väljer du<br />
rätt lärosäte<br />
Rankningslistor i all ära, men annat bör<br />
styra valet. Tidigare studenters omdömen<br />
eller kontakter med arbetslivet<br />
kan vara bra.<br />
– Jag tror att det viktigaste att fundera<br />
över är vad man vill hålla på med, säger<br />
Stig Forneng på rankningsföretaget<br />
Urank.<br />
Stig Forneng tycker inte<br />
att högskolans status ska<br />
avgöra valet av studieort.<br />
– Det är inte viktigt när<br />
det gäller möjligheterna<br />
att få jobb efter utbildningen.<br />
Det är ändå så att<br />
arbetsgivarna i allmänhet<br />
tror att har man en viss ex- Magnus Hjort<br />
amen då har man ungefär<br />
samma kompetens oavsett<br />
var man har utbildat sig,<br />
säger han.<br />
På Högskoleverket infördes<br />
ett nytt utvärderingssystem<br />
vid årsskifet.<br />
Magnus Hjort är chef på<br />
utvärderingsavdelningen<br />
och han framhåller att alla Stig Forneng<br />
utbildningar i Sverige ska<br />
hålla en hög kvalitet.<br />
– Rankningslistorna säger bara om lärosäte<br />
A anses bättre än B ur ett internationellt<br />
perspektiv, säger han.<br />
Alla utbildningar ska nu granskas och betygsättas<br />
men resultatet kommer inte förrän<br />
vid årets slut.<br />
– Då kommer det fi nnas ett tydligt underlag<br />
för de studenter som ska välja våren 2012,<br />
säger Magnus Hjort.<br />
När det finns fler sökande till en<br />
utbildning än det finns platser<br />
fördelas platserna utifrån ett urval.<br />
URVALSGRUNDER:<br />
1.<br />
BETYG<br />
minst 1/3<br />
Fyra grupper:<br />
• Direktgrupp<br />
• Kompleteringsgrupp<br />
• Utlandsgrupp<br />
• Folkhögskolegrupp<br />
Grundläggande<br />
behörighet<br />
Särskild<br />
behörighet<br />
2.<br />
HÖGSKOLEPROV<br />
minst 1/3<br />
RANKNINGSLISTOR<br />
Sveriges förenande studentkårer (SFS)<br />
har kritiserat Högskoleverkets nya system<br />
eftersom det tar mindre hänsyn till studenternas<br />
erfarenheter och för att man tittar på<br />
självständiga arbeten.<br />
Beatrice Högå rekommenderar ändå studenter<br />
att kolla om Högskoleverket har uttalat<br />
sig om utbildningen man funderar på.<br />
– Man skulle också kunna se på respektive<br />
lärares hemsida. De frågar ofta tidigare<br />
studenter, och där kan man absolut få bra<br />
indikationer kring både utbildningen och<br />
studieorten i sig. Sedan kanske man också<br />
vill titta på arbetslivsanknytningar, arbetslivskontakter<br />
– är det något av lärosätena<br />
som har en sådan profi l? säger hon.<br />
SARA RIMPI<br />
sara.rimpi@dn.se<br />
• De som finns i den här urvalsgruppen<br />
finns oftast även i betygsgruppen.<br />
Med ett bra resultat<br />
på provet ökar chanserna att<br />
komma in på högskolan.<br />
SVENSKA<br />
Urank – en fri och oberoende organisation,<br />
prioriterar lärarkompetens.<br />
Sydsvenska industri- och handelskammaren,<br />
riktar sig till sydsvenska<br />
företag.<br />
Svenskt Näringsliv, riktar sig till företag.<br />
INTERNATIONELLA<br />
Brittiska tidskriften Times Higher<br />
Education, prioriterar forskning.<br />
Kinesiska Shanghai Jiao Tong University,<br />
prioriterar forskning.<br />
ANDRA KVALITETSMÅTT:<br />
Sveriges förenade studentkårer<br />
(SFS) utser varje år Sveriges bästa studentstad.<br />
KÄLLA: SFS OCH STUDENTLIV<br />
3.<br />
ALTERNATIVT<br />
URVAL<br />
högst 1/3<br />
Exempel på alternativt urval är:<br />
• Intervjuer<br />
• Arbetsprover<br />
• Anpassade prov<br />
KÄLLA: HÖGSKOLEVERKET GRAFIK: DN<br />
Tre olika sätt för att bli antagen<br />
Se först till att ha grundläggande behörighet.<br />
Det innebär i princip att du<br />
har fått godkänt på 90 procent av dina<br />
gymnasiekurser, och godkänt betyg i dina<br />
kärnämnen. Särskild behörighet betyder<br />
att det krävs antingen speciella kurser eller<br />
någon form av arbetslivserfarenhet för<br />
att kunna söka utbildningen. Om du har<br />
läst extra matematik eller språk kan du<br />
få meritpoäng. Det kan höja ditt samlade<br />
betygsvärde, det så kallade jämförelsetalet<br />
som är den poäng du använder för att<br />
söka.<br />
När det fi nns fl er sökande till en utbildning<br />
än det fi nns platser, fördelas platser-<br />
FOTO: MELKER DAHLSTRAND<br />
na utifrån tre urval. Betygsurval, högskoleprov<br />
och alternativt urval svarar för var<br />
sin tredjedel av ansökningarna. Alternativt<br />
urval kan vara exempelvis ett lämplighetsprov.<br />
De nya ansökningsreglerna som<br />
gäller från 2010 innebär exempelvis att<br />
de som söker med högskoleprovet eller<br />
med sina betyg direkt från gymnasiet utan<br />
kompletteringar, hamnar i en egen urvalsgrupp<br />
där de med högst poäng får platsen<br />
på utbildningen.<br />
Eftersom förutsättningarna är väldigt<br />
individuella är det viktigt att kontrollera<br />
vad utbildningen har för ansökningskrav.<br />
ANTON EMANUELSSON<br />
Vill du förändra världen?<br />
Är du engagerad i det som händer i världen? Vill du kunna påverka i<br />
händelsernas centrum? Vill du ha ett meningsfullt arbete? Med eller<br />
utan uniform – en utbildning på Försvarshögskolan är ett av de bästa<br />
steg du kan ta. Välkommen med din ansökan senast den 15 april!<br />
Läs mer om våra kurser och utbildningar på www.fhs.se<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 5
FOTO: HENRIK MONTGOMERY<br />
FOTO: DRAGO PRVULOVIC<br />
FOTO: KRISTER LARSSON<br />
FOTO: CLAUDIO BRESCIANI<br />
Vad har du för<br />
utbildning?<br />
Jan Björklund, 48, utbildningsminister,<br />
Stockholm.<br />
– Jag har offi cersexamen och jag skulle<br />
gärna vilja läsa historia.<br />
Liv Strömquist, 33, serietecknare och<br />
radioprofi l, Malmö.<br />
– Jag har läst kurser i sociologi, statsvetenskap,<br />
fi losofi och litteraturvetenskap. Och<br />
en folkhögskoleutbildning för serietecknare.<br />
– Det hade varit skönt att ha en utbildning<br />
som verkligen är ett yrke. Jag har haft tur<br />
som får jobba med det jag tycker är roligt.<br />
Rickard Olsson, 44, programledare,<br />
Stockholm.<br />
– Jag har läst litteraturvetenskap, ett vidunderligt<br />
ämne som innehåller allt från fi losofi<br />
till historia. De kunskaperna är grunden till<br />
allt jag gör.<br />
– Om jag fått chansen att plugga något<br />
annat i dag så hade jag velat komplettera<br />
med idé- och lärdomshistoria.<br />
Annika Lantz, 42, radiopratare och<br />
komiker, Stockholm.<br />
– Jag gick ekonomisk linje och sedan försökte<br />
jag bli skådespelare genom att gå en<br />
utbildning som jag hoppade av för att starta<br />
en teatergrupp. Sedan började jag plugga på<br />
universitetet – fi lmvetenskap, litteraturvetenskap<br />
och idéhistoria. Jag har alltså ingen<br />
formell journalistutbildning, men jag skrev en<br />
väldigt fi n och pretentiös C-uppsats i fi lm.<br />
– Jag skulle vilja plugga statsvetenskap,<br />
mer fi lm, mer idéhistoria, psykologi, juridik,<br />
och pedagogik.<br />
Sedan 1 januari finns Stockholms dramatiska<br />
högskola, landets största högskola för film,<br />
radio, tv och teater. Den nya högskolan är<br />
resultatet av sammanslagningen av Dramatiska<br />
institutet och Teaterhögskolan i Stockholm.<br />
Läs mer om oss och våra utbildningar på<br />
www.stdh.se<br />
6 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
YRKE MUSIKER<br />
Fram till för några veckor sen var Hanna Turi en<br />
helt vanlig dalkulla. Tack vare en världsunik skola<br />
är hon i dag en artist med egen fanklubb.<br />
”De är inte som<br />
Idoljuryn direkt”<br />
– Nu saknar jag ingenting, säger Hanna Turi.<br />
Hon blev nyligen utexaminerad från musikutbildningen<br />
Boomtown och har just släppt<br />
sitt debutalbum ”Some old tapes”.<br />
Hon har fl yttat till ett gult litet hus i Stockholm.<br />
Fast någon storstadsbo är hon inte.<br />
Hanna Turi trivs bäst bortom trafi kbullret.<br />
– Jag är väldigt glad för lugnet på Ekerö.<br />
Jag behöver det. Även om jag känner mig lite<br />
bonnig mitt inne i centrum, så är jag stolt,<br />
säger hon.<br />
Skolan som Hanna gick på, Boomtown<br />
i Borlänge, är unik i Sverige. Och världen,<br />
enligt hemsidan. Boomtown antar både enskilda<br />
artister och hela band. Artister och<br />
grupper i olika stadier med en bra idé är välkomna.<br />
För att bli antagen till utbildningen<br />
ska den sökande bli godkänd vid en demospelning<br />
inför lärarna.<br />
– Det var jättenervöst, det minns jag. Men<br />
de är väldigt stöttande och försöker få en<br />
att bli avslappnad. Det är inte ”Idol”-juryn<br />
direkt, säger Hanna Turi.<br />
Hon minns tydligt de första intrycken av<br />
skolan: fräscha lokaler, bra föreläsare och<br />
avslappnade men professionella människor.<br />
Hon nickar entusiastiskt på frågan om utbildningen<br />
har hjälpt henne i karriären.<br />
– Ja, absolut. Den här skolan är som ett<br />
fönster till musikbranschen, säger hon.<br />
Men hon vill höja ett varningens fi nger.<br />
”Till våren<br />
börjar jag<br />
om från början<br />
igen med<br />
en ny skiva.”<br />
Hanna Turis debutalbum ”Some old tapes”<br />
är bara början.<br />
– Utbildningen kräver mycket eget initiativ,<br />
och det är bra att vara utåtriktad, så det<br />
passar inte alla. Jag fi ck ställa frågan varje<br />
dag, vad är det jag vill?<br />
Svaret på den frågan blev två år senare ett<br />
album. Men det är lite för enkelt att säga<br />
att hon gjorde hela skivan under den tiden.<br />
Egentligen är den äldsta melodin sju<br />
år gammal från när Hanna var 15 år. Fast<br />
fi nputsningen och större delen av musiken<br />
har hon gjort på plats i Dalarna. Men det är<br />
bara början.<br />
– Jag har en massa material jag vill få ut<br />
ur byrålådan. Så jag känner ingen tomhet.<br />
Snarare en lättnad. Till våren börjar jag<br />
om från början igen med en ny skiva, säger<br />
Hanna Turi.<br />
Det var när Hanna var elva år som allt<br />
började. Hon skrev låtar som blev till musik<br />
FOTO: ALAMY<br />
och sedan dess har det bara fortsatt. Hon<br />
har fått vänja sig vid att bli förknippad med<br />
sångerskan Regina Spektor. Fast det är inte<br />
från henne som Hanna Turi hämtar sin inspiration.<br />
– Jag älskar åttiotalsmusik. Kanske lite<br />
för mycket. Just nu lyssnar jag mest på Peter<br />
Gabriel och Toto, säger Hanna. Men trots<br />
framgångarna är det är inte alls säkert att<br />
hon fortsätter med musiken.<br />
– Jag kommer att sjunga så länge jag har<br />
något att säga. Annars fi nns det ingen vits.<br />
ANTON EMANUELSSON<br />
anton.emanuelsson@dn.se<br />
BOOMTOWN MUSIC EDUCATION<br />
BoomTown Music Education<br />
är unik i världen eftersom undervisningen<br />
riktar sig till såväl<br />
hela musikgrupper som enskilda 2år artister.<br />
tar ut-<br />
Det är ett tvåårigt högskobildningenleprogram som omfattar 120<br />
poäng och är studiemedelsberättigande.<br />
Grundläggande behörighet krävs.<br />
Antagning sker efter provspelning, där<br />
fokus ligger på originalitet. Både erfarna<br />
musiker och nybörjare uppmuntras att söka.<br />
Stockholm<br />
Academy<br />
of Dramatic<br />
Arts<br />
Q=TEST VIT>>N
Hanna Turi började skriva musik som<br />
elvaåring. Hennes sång förknippas<br />
ofta med Regina Spektor.<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 7<br />
FOTO: HUGO NABO
YH-UTBILDNINGAR<br />
Yrkesexamen leder till jobb<br />
En akademisk examen är inte längre<br />
en garanti för att få jobb. Poängen med<br />
YH-utbildningar är att de är anpassade<br />
efter arbetsmarknadens behov och att<br />
de leder till jobb efteråt.<br />
Enligt en ny undersökning hade åtta av tio<br />
arbete inom sex månader efter avslutad YHutbildning<br />
(yrkeshögskoleutbildning), trots<br />
lågkonjunkturen.<br />
– Det beror på att det bara är utbildningar<br />
som är efterfrågade. De får inte sättas i gång<br />
såvida det inte fi nns ett reellt arbetsmarknadsbehov<br />
av dem, säger Per-Åke Bladh,<br />
pressekreterare på Myndigheten för yrkeshögskolan.<br />
Ofta är de ganska nischade. Lokförarutbildningen<br />
var till exempel den populäraste<br />
förra året. Men det fi nns även bredare utbildningar<br />
inom till exempel ekonomi och<br />
marknadsföring.<br />
YH-utbildningarna är eftergymnasiala<br />
och kombinerar teori och praktik. Upp till<br />
en tredjedel av studietiden utgörs av praktik<br />
på en arbetsplats. Där får man arbetslivserfarenhet<br />
och kan knyta viktiga kontakter.<br />
YH-utbildningarna fi nns över hela landet<br />
och drivs i nära samarbete med företag och<br />
andra arbetsgivare.<br />
– Näringslivet och arbetslivet är engagerade<br />
dels i att uttrycka behov för en viss typ<br />
8 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
På Stockholms fi lmskola kan man läsa fi lmproduktion.<br />
av kompetens, dels i själva utbildningen genom<br />
att ställa upp med praktikplatser, säger<br />
Per-Åke Bladh.<br />
Nu håller YH-utbildningarna på att ersätta<br />
de så kallade KY-utbildningarna (kvalifi cerade<br />
yrkesutbildningar) som funnits sedan<br />
En modern högskola med traditioner<br />
Sjuksköterskeprogrammet<br />
Magisterprogram<br />
Specialistsjuksköterskeprogram<br />
Uppdragsutbildningar<br />
Distansutbildningar<br />
Campuskurser<br />
För mer information: www.shh.se/utbildningar<br />
Högskola<br />
Sophiahemmet Högskola, Box 5605, 114 86 Stockholm<br />
1990-talet. Men YH-utbildningarna omfattar<br />
även hantverksutbildningar, lärlingsutbildningar<br />
med mera.<br />
– KY-utbildningarna håller på att fasas ut.<br />
Det fi nns ett antal utbildningar som redan<br />
beviljats som rullar på, men 2013 kommer<br />
FOTO: SHOOSMITH TV COLLECTION<br />
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNINGAR<br />
Det fi nns drygt 1 000 YH-utbildningar<br />
inom en mängd områden: vård, turism,<br />
restaurang, bygg, IT, media, ekonomi med<br />
mera.<br />
Samtliga är avgiftsfria och du kan få<br />
studiemedel för dem.<br />
Många utbildningar omfattar två års<br />
heltidsstudier, men det kan variera från ett<br />
halvår och uppåt.<br />
För att komma in måste du ha klarat<br />
gymnasiet, men för vissa utbildningar krävs<br />
även andra förkunskaper.<br />
När du är klar får du yrkeshögskoleexamen<br />
(ett års heltidsstudier) eller<br />
kvalifi cerad yrkeshögskoleexamen (två års<br />
heltidsstudier).<br />
Robottekniker, travhästskötare, fi lmarbetare,<br />
möbel- och inredningssnickare, obduktionstekniker<br />
och restaurangchef. Det är<br />
några utbildningar som startar hösten 2011.<br />
YH-mässa med info och möjligheter att<br />
fråga: Stockholm 22–23 mars, Malmö den<br />
23 mars, Göteborg 25–26 mars.<br />
de att vara utfasade. Och då är alla utbildningar<br />
så kallade yrkeshögskoleutbildningar.<br />
Men innehållsmässigt är många av dem<br />
identiska.<br />
VICTOR LINDBOM<br />
victor.lindbom@dn.se<br />
Vill du börja jobba? Börja plugga!<br />
Ett bra sätt att snabbt få ett kvalificerat jobb, är att gå en av våra utbildningar.<br />
Under flera år har våra studen ter varit de som företagen helst anställer efter examen.<br />
Att våra studenter är så omtyckta beror på flera saker. Under studietiden har<br />
varje student kontakt med näringslivet, t ex genom våra 450 fadderföre tag. De har<br />
också ovanligt goda möjligheter att studera utomlands, eftersom vi samarbetar<br />
med ett 70-tal universitet över hela världen.<br />
Men alltihop börjar på JTH, som ligger mitt i Jönköping. Här har du massor av<br />
teknikutbildningar att välja mellan. Och mer än en tredjedel av studenterna är tjejer.<br />
Mer om allt det här kan du läsa i vår katalog. Beställ den på www.jth.hj.se eller<br />
036-10 10 00. Hej så länge.<br />
ÖPPET HUS LÖRDAG 26 MARS, 10.00–14.00<br />
Q=TEST VIT>>N
Det fi nns många skäl till att en student väljer det ena<br />
universitetet framför det andra. En del vill helst av allt<br />
fl ytta hemifrån. Andra vill festa och träffa kompisar,<br />
och det är nog gott och väl.<br />
Men till Örebro universitet ska du söka för utbildningens<br />
skull. Det är så vi ser det, och det är så vi vill<br />
ha det.<br />
Vårt universitet är en arena för kunskap, bildning<br />
och kritik och genomsyras av en kvalitetskultur som<br />
står sig väl i jämförelse med andra ledande universitet.<br />
Örebro universitet är idag en veritabel språngbräda till<br />
din fortsatta karriär inom forskning eller näringsliv.<br />
Här utvecklas och formas 18 000 framåtblickande<br />
studenter i nära kontakt med många av forskarvärldens<br />
senaste landvinningar. Här erbjuder vi 800<br />
fristående kurser, 60 utbildningsprogram och 30<br />
program på avancerad nivå. Här arbetar mer än 100<br />
professorer, över 600 lärare och forskare och här knyts<br />
ständigt nya internationella kontakter i ett mångfasetterat<br />
vetenskapligt utbyte.<br />
I detta moderna campus som går under namnet<br />
Örebro universitet möts all denna kunskap, all denna<br />
forskning och all den energi som är grunden för<br />
framåtskridande och utveckling – och vi har mycket<br />
att erbjuda.<br />
Utbildning och nöje i Årets Studentstad 2010/2011<br />
De fyra programmen som du sett här är bara en del av<br />
allt det vi har att erbjuda. Vi har sagt att; Örebro<br />
universitet ska erbjuda och vidareutveckla konkurrenskraftiga<br />
program med tydlig professionsinriktning som<br />
är förankrade i kompletta miljöer där forskning och<br />
utbildning ömsesidigt berikar varandra. Och det låter<br />
just så bra som det faktiskt är.<br />
www.oru.se<br />
HUR HITTAR DU SVERIGES<br />
BÄSTA UNIVERSITET?<br />
Gör du det genom att prata med kompisar och lyssna till historier<br />
om färgglada overaller med lustiga märken på? Gör du det genom<br />
att kolla nätet eller bläddra i glassiga kataloger, där studenter<br />
skrattar med böcker under armen?<br />
Eller genom att läsa den här texten till slut?<br />
Men om det inte vore för människorna och den miljö<br />
där de ska verka så skulle Örebro universitet inte vara<br />
det unika lärosäte det är idag.<br />
Till detta hör naturligtvis vårt smått berömda<br />
campus och det avslappnade nöjeslivet i Örebro stad.<br />
På en samlad yta, med en arkitektoniskt utmanande<br />
profi l rör du dig mellan föreläsningar, restaurangerna<br />
och ditt eget boende – vi har faktiskt bostadsgaranti.<br />
När kvällen kommer tar du cykeln ner till de många<br />
uteserveringarna och klubbarna.<br />
För besökaren är Örebro ofta en överraskning, med<br />
massor av butiker, gallerior, mysiga fi k, den glittrande<br />
Svartån och gamla stan som sätter en härlig karaktär<br />
på tillvaron här.<br />
Men Örebro och vårt universitet har också ett rikt<br />
friluftsliv att erbjuda, och är du idrottsintresserad lär<br />
du inte bli besviken – här fi nns elitidrottens underhållning<br />
och alla förutsättningar för din egen träning. Om du<br />
tvekar om trivseln på Örebro universitet tycker vi att<br />
du ska fråga någon som varit där. Det brukar bli högsta<br />
betyg. Det är inte för inte som Örebro blivit utsedd till<br />
Årets Studentstad 2010/2011.<br />
Så hittar du Sveriges bästa universitet<br />
Vi är övertygade om individens egna val och preferenser.<br />
Mycket av det du möter på Örebro universitet<br />
bejakar just denna vitala del av människan. Om du ser<br />
dig omkring så har alla du möter sina unika visioner,<br />
precis som du har din.<br />
Örebro universitet kan möta och förverkliga dessa<br />
drömmar. Med hårt slit och med en god portion<br />
envishet kan vi tillsammans se till att Örebro universitet<br />
blir det du söker. Att det blir Sveriges bästa<br />
universitet – för dig.<br />
Läkarprogrammet<br />
330 hp<br />
www.oru.se/lakare<br />
Målet för läkarprogrammet på<br />
Örebro universitet är en yrkesexamen<br />
som vilar på en stark vetenskaplig<br />
grund. Den färdiga läkaren förväntas<br />
förutom en humanistisk grundsyn<br />
och en personlig och professionell mognad ha en bred<br />
medicinsk kunskapsbas, en grundläggande vetenskaplig<br />
kompetens samt god förmåga att kommunicera och att<br />
arbeta i team.<br />
Utbildningen innehåller två självständiga vetenskapliga<br />
arbeten, som ger möjlighet till examen på kandidat-<br />
respektive masternivå. Möjlighet till internationellt<br />
utbyte fi nns med våra samarbetsuniversitet i Glasgow<br />
och Maastricht.<br />
Civilekonomprogrammet<br />
240 hp<br />
www.oru.se/civilekonom<br />
Inom programmets ram kan du välja<br />
företagsekonomi eller nationalekonomi<br />
som huvudämne.<br />
I företagsekonomi håller vi fokus på<br />
ledning, organisation, marknadsföring,<br />
fi nansiering, kalkylering och redovisning. Inom<br />
ämnet nationalekonomi behandlas samhällsekonomiska<br />
frågor som prisbildning, konkurrens på olika<br />
marknader, analyser av vad som påverkar växelkurser<br />
och infl ation. Forskningsanknytningen i programmet är<br />
väsentlig och erbjuder dig många utvecklingsmöjligheter.<br />
Juristprogrammet<br />
270 hp<br />
www.oru.se/jurist<br />
Juridik har alltid intresserat människan.<br />
Lag och rätt har grundläggande<br />
betydelse för ett modernt rättssamhälle<br />
och oavsett vilket område du<br />
väljer att arbeta inom, så regleras det<br />
av lagar och förordningar. Örebro universitets utbildning<br />
ger en bred juridisk kompetens med kunskaper och<br />
färdigheter som krävs för samtliga juristyrken. Genom<br />
studier av lagar och juridiska texter i kombination med<br />
förståelse för samhället, mänskliga relationer och andra<br />
vetenskapliga discipliner än juridiken får du en god<br />
juridisk kunskapsbas som kan tillämpas i praktiken.<br />
Psykologprogrammet<br />
300 hp<br />
www.oru.se/psykolog<br />
Med en psykologexamen från<br />
Örebro universitet har du två<br />
profi leringar med dig ut i arbetslivet.<br />
I den första profi len ligger betoningen<br />
på förebyggande arbete, där du tidigt<br />
i utbildningen tränas i metoder som<br />
utvecklar barns sociala och emotionella förmåga.<br />
Det här motverkar risken att få problem längre fram<br />
i livet. Den andra profi len är integrativ psykoterapi som<br />
innebär att du får en bred kompetens inom psykologisk<br />
behandling. Du får lära dig att ”brygga över”, kombinera<br />
och sammanföra olika behandlingsinriktningar,<br />
anpassat till de klienter du möter.
10 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
”När man kommer in på byggnadskontoret<br />
så trivs man, här<br />
är jag hemma. Kartor överallt<br />
och härlig atmosfär.”<br />
Rebecca von Sydow har hittat rätt.<br />
FOTO: JONAS LINDKVIST<br />
Q=TEST VIT>>N
YRKE SAMHÄLLSPLANERARE<br />
När Rebecca von Sydow kommer till en ny plats<br />
lägger hon alltid märke till stadskänslan.<br />
– Jag blir förundrad över saker som kompisar<br />
tycker är jättetråkiga.<br />
En trygg stad<br />
är drömmen<br />
Rebecca von Sydow har alltid varit intresserad<br />
av stadsmiljö, arkitektur och byggande.<br />
När hon var liten lekte hon alltid på stranden<br />
och byggde städer.<br />
– Jag tror inte folk tänker på det, men allt<br />
är planerat. Allt är där för att någon har satt<br />
det där, och det är kul för man kan verkligen<br />
förändra.<br />
Hon började först på Samhällsbyggnadsprogrammet<br />
på KTH, men bytte till Samhällsplanerarutbildningen<br />
vid Stockholms<br />
universitet.<br />
– Den är mer socialt inriktad, hur människor<br />
upplever omgivningen, och inte så<br />
mycket fysik och matte.<br />
Studenterna läser mycket kulturgeografi i<br />
början. Rebecca von Sydow berättar att det<br />
till skillnad från naturgeografi handlar om<br />
allt mänskligt – ekonomi, historia, regionalpolitik,<br />
hållbar utveckling och ekologi. Själv<br />
har hon valt att inrikta sig på nationalekonomi<br />
under de valbara terminerna.<br />
Enligt henne är den bästa stadsmiljön en<br />
trygg och användbar plats.<br />
– Man ska känna sig säker, det är väldigt<br />
viktigt. För annars kommer ju aldrig någon<br />
att använda platsen och det skapas mer<br />
otrygghet. Jag skrev en kandidatuppsats om<br />
äldres uppfattningar om offentliga miljöer.<br />
Det är lätt att glömma att alla tänker olika.<br />
Hon kan tänka sig att arbeta både inom<br />
kommunen, på arkitektfi rma eller på ett<br />
byggbolag.<br />
– Det är så svårt att säga var man trivs. Just<br />
nu känner jag att när man kommer in i ett<br />
kommunhus och in på byggnadskontoret så<br />
trivs man, här är jag hemma. Kartor överallt<br />
och härlig atmosfär. Men det är också det<br />
enda jag har sett, jag har inte sett de privata<br />
arbetsplatserna egentligen.<br />
SAMHÄLLSPLANERARE<br />
Samhällsplanerarprogrammet, 180 hp +<br />
masterprogram i samhällsplanering, 120 hp<br />
En samhällsplanerare identifi erar och<br />
analyserar planeringsproblem, bedömer<br />
konsekvenser av beslut, föreslår lösningar,<br />
initierar och genomför projekt.<br />
Man läser bland annat samhällsplanering,<br />
nationalekonomi eller statistik, kulturgeografi<br />
, arkeologi, ekonomisk historia, etnologi,<br />
geovetenskap, miljövård, sociologi och/eller<br />
statsvetenskap.<br />
Behörigheten varierar med lärosäte. Vid<br />
Stockholms universitet gäller grundläggande<br />
Rebecca von Sydow vill bygga användbart.<br />
Det viktigaste för henne är att få vara med<br />
och påverka.<br />
– Att få vara med och skapa någonting och<br />
sedan kunna säga ”det där var jag med och<br />
gjorde”.<br />
Vid sidan av studierna jobbar hon i en klädbutik<br />
för att dryga ut studiemedlet.<br />
– Jag har inte gjort det från början. Jag tror<br />
att det hade varit jobbigt första året, men ju<br />
längre det har gått, desto mer är det fritt och<br />
inte så många föreläsningar. Då får man lägga<br />
upp det själv, så det har fungerat jättebra.<br />
Hon tycker att utbildningen motsvarar<br />
hennes förväntningar, men att det också<br />
beror på vad man väljer att ta till sig.<br />
– Jag har fått upp ögonen mer för hur<br />
människor fungerar och om rädsla i olika<br />
områden – varför det är så, varför de skapar<br />
känslor – och platsidentitet. Sådant är<br />
jättekul.<br />
SARA RIMPI<br />
sara.rimpi@dn.se<br />
behörighet och som särskild behörighet<br />
FyB, KeA och MaE. Vid<br />
de andra lärosätena gäller ShA<br />
och antingen MaB eller MaC. 5år Utbildningen fi nns på Stock- tar utholms<br />
universitet, Umeå unibildningenversitet, Karlstads universitet,<br />
Uppsala universitet och Högskolan i Gävle.<br />
Jobb fi nns inom offentlig sektor – kommuner,<br />
landsting, länsstyrelser, statliga verk<br />
och departement. Inom privata företag och<br />
lobby- och intresseorganisationer.<br />
KÄLLA: STOCKHOLMS UNIVERSITET (ÖVRIGA UNIVERSITET)<br />
www.doch.se<br />
Välkommen<br />
till DOCH<br />
– för dig som vill söka<br />
utbildning i dans och cirkus<br />
Gillar du idrott och hälsa?<br />
Hos oss kan du läsa:<br />
- Hälsopedagogprogrammet<br />
- Lärarprogrammet, inr. idrott & hälsa<br />
- Tränarprogrammet<br />
Läs mer på www.gih.se/program<br />
Sök innan 15 april!<br />
Gymnastik- och idrottshögskolan, vid Stockholms Stadion www.gih.se/program<br />
Member of Excellence Group,<br />
CHE:s Excellence Ranking 2010<br />
NÄR DU<br />
VILL FÅ<br />
JOBB<br />
www.pluggapåslu.se<br />
För dig som gillar nuet men är övertygad<br />
om att framtiden kommer bli ännu bättre!<br />
www.pluggapaslu.se<br />
facebook.com/slu.sweden<br />
twitter.com/_slu<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 11
YRKE RECEPTARIE<br />
Haleh Ghasriani Engström är nöjd med sitt val. ”Labbandet” är ett roligt inslag, tycker hon.<br />
Receptarier är experter på läkemedel och<br />
hett e ertraktade på arbetsmarknaden. Haleh<br />
Ghasriani Engström känner att hon valt rätt.<br />
”Man är verkligen e ertraktad”<br />
Intervjun börjar något makabert. Haleh<br />
Ghasriani Engström möter oss i en kafeteria<br />
på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Snart<br />
går vi förbi en monter full av skelett, inälvor<br />
och kroppsdelar.<br />
– Där är ett valhjärta, säger Haleh och<br />
pekar på ett organ minst lika stort som en<br />
badboll.<br />
Vi går vidare mot ett laboratorium. Haleh<br />
tar på sig en vit rock och skyddsglasögon och<br />
blandar ihop något i en mortel som ser ut<br />
som yoghurt men i själva verket är en hudsalva.<br />
En av ingredienserna är karbamid, ett<br />
”Det är högt tempo, det är det.<br />
Man måste lägga manken till.<br />
Samtidigt är det så roligt och<br />
inspirerande.”<br />
12 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
FOTO: HENRIK MONTGOMERY<br />
ämne som fi nns i urin och är fuktbindande.<br />
Detta är dock framställt syntetiskt.<br />
Att ”labba” är ett roligt inslag i utbildningen,<br />
tycker Haleh.<br />
– Det är jättekul att ha labbdag. Man har<br />
lätt att ta till sig kunskaper när man praktiskt<br />
undersöker vad det hela går ut på.<br />
I början av utbildningen handlar det mycket<br />
om läkemedelsutveckling från idé till nytt<br />
läkemedel. Sedan studerar man bland annat<br />
fysiologi och farmakologi, hur kroppen<br />
påverkas av läkemedel och vilka sjukdomar<br />
som kräver vilka läkemedel.<br />
Haleh har bara bra saker att säga om sin<br />
utbildning: inspirerande föreläsare, bra<br />
upplägg och varierande kurser. Men hon<br />
medger att man måste anstränga sig.<br />
– Det är högt tempo, det är det. Man måste<br />
lägga manken till. Samtidigt är det så roligt<br />
och inspirerande.<br />
Haleh har alltid varit intresserad av naturvetenskap,<br />
att experimentera och att ta reda<br />
på hur allting hänger ihop. Hennes mamma<br />
var jurist, men uppmuntrade henne att välja<br />
den naturvetenskapliga banan.<br />
– Som jurist har man regler och lagar som<br />
RECEPTARIEPROGRAMMET<br />
Receptarieprogrammet är en treårig<br />
utbildning (180 hp) och fi nns på fl era orter i<br />
landet.<br />
I utbildningen ingår bland annat kemi,<br />
biologi och farmaci.<br />
Inom de närmaste åren kommer behovet av<br />
receptarier att öka.<br />
Ingångslönen är cirka 24 000 kronor för<br />
apoteksanställda receptarier.<br />
gäller ett visst land och man måste verkligen<br />
behärska språket. Naturvetenskap däremot<br />
är gångbart i hela världen.<br />
När Haleh började receptarieprogrammet<br />
hade hon redan en magisterexamen i biologi<br />
och dessutom fl era års erfarenhet av att<br />
jobba på läkemedelsföretag.<br />
– Men jag kände att jag ville vidareutvecklas<br />
och fördjupa mig mer inom medicin. Jag<br />
tyckte att receptarie lät intressant för det var<br />
både något jag var intresserad av och så var<br />
det en lovande arbetsmarknad. Det var två<br />
fl ugor i en smäll.<br />
Receptarier jobbar oftast på<br />
apotek, men även inom läkemedelsindustrin<br />
och på myndigheter.<br />
De ansvarar till exempel för att 3år kunderna får rätt läkemedel. tar ut-<br />
Inom läkemedelsindustrin jobbar bildningen<br />
receptarier med att kontrollera<br />
och testa nya läkemedel. Ett annat fält är<br />
information och marknadsföring.<br />
Framtiden för receptarier ser onekligen<br />
ljus ut. Antalet apotek har ökat efter att apoteksmonopolet<br />
avskaffades och inom de närmaste<br />
åren kommer många receptarier att<br />
gå i pension.<br />
– Man är verkligen eftertraktad. Förut<br />
skickade jag i väg cv:n och brev och ringde<br />
runt. Nu är det i stället jag som blir uppringd:<br />
”Kan du tänka dig att praktisera här?” Efter<br />
utbildningen får man en yrkesexamen och<br />
arbetsgivarna vet precis vad jag är utbildad<br />
till.<br />
VICTOR LINDBOM<br />
victor.lindbom@dn.se<br />
Q=TEST VIT>>N<br />
FOTO: HUGO NABO
IT-FAG<br />
Bachelor i ingeniørfag – data<br />
Bachelor i drift av nettverk og<br />
datasystemer<br />
Bachelor i programvareutvikling<br />
Bachelor i spillprogrammering<br />
Bachelor i informasjonssikkerhet<br />
Bachelor i medieteknologi<br />
Master i informasjonssikkerhet<br />
(digital forensics, management<br />
and technology)<br />
Master i medieteknikk<br />
Master – Color in Informatics<br />
and Media Technology<br />
PhD in Information Security<br />
HELSEFAG<br />
Bachelor i radiografi<br />
Bachelor i sykepleie<br />
Master i gerontologi<br />
Master i helsefremmende<br />
lokalsamfunnsarbeid<br />
Master i klinisk sykepleie<br />
Master i psykisk helsearbeid<br />
HØGSKOLEN I GJØVIK<br />
MEDIEFAG<br />
Årsstudium i medie- og<br />
informasjonsteknologi<br />
Årsstudium i medieproduksjon<br />
Årsstudium i mediemanagement<br />
Bachelor i medieproduksjon<br />
Bachelor i mediemanagement<br />
Bachelor i mediedesign<br />
Master i brukersentrert<br />
mediedesign<br />
ØKONOMI- OG LEDELSESFAG<br />
Årsstudium i økonomi og ledelse<br />
Bachelor i økonomi og ledelse<br />
For mer informasjon om studiene,<br />
fleksible utdanninger,<br />
videreutdanninger og kurs, se<br />
www.hig.no<br />
Det är förmodligen det allra viktigaste.<br />
Vår tid behöver fl er kunniga, ansvarsfulla och kloka människor,<br />
med helhetssyn på omvärlden. Grunden läggs i en bra förskola<br />
och skola. För att skapa den krävs lärarutbildning av högsta kvalitet.<br />
Den fi nns vid Linköpings universitet! Det har vi färska bevis på.<br />
Inför hösten 2011 har Högskoleverket kvalitetsgranskat alla<br />
universitet och högskolor som ville starta ny lärarutbildning.<br />
Av alla lärosäten var det bara Linköpings universitet som fi ck<br />
alla nya utbildningar godkända. Det är vi förstås stolta över.<br />
Hos oss blir du förskollärare, fritidspedagog, grundlärare,<br />
ämneslärare och yrkeslärare. Här fi nns alla lärarprogram, med<br />
den höga kvalitet som framtidens lärare – och elever – förtjänar.<br />
Välkommen till en ovanligt komplett lärarutbildning!<br />
WWW.HIG.NO<br />
Lärare är inte vilket<br />
yrke som helst<br />
www.liu.se/larare<br />
TEKNOLOGIFAG<br />
Årsstudium i geografiske informasjonssystemer (GIS)<br />
Årsstudium i intelligent modellering (BIM)<br />
Årsstudium i landmåling<br />
Årsstudium i teknologidesign<br />
Bachelor i geomatikk<br />
Bachelor i teknologidesign og ledelse<br />
Bachelor i ingeniørfag – bygg<br />
(konstruksjon, landmåling og prosjektstyring og ledelse)<br />
Bachelor i ingeniørfag – elektro<br />
(automasjon, elektronikk, elkraft og teleteknikk)<br />
Bachelor i ingeniørfag – maskin<br />
(design og konstruksjon og LEAN manufacturing)<br />
Master i bærekraftig vareproduksjon
YRKE SNICKARE<br />
En vanlig snickare bygger hus. Finsnickaren<br />
förverkligar drömmar.<br />
– De spikar mest medan vi måste använda vår fi ngertoppskänsla,<br />
säger Athir Gorgis, fi nsnickarlärling.<br />
En fi nlirares hantverk<br />
Sågspånet virvlar i luften och blandas med<br />
radions popmusik. Det luktar ek och ambitioner<br />
i källarlokalen i Birkastan. Ungefär<br />
tio personer är sysselsatta här med allt från<br />
målning, slipning och design. Någonstans<br />
stånkar en kaffekokare.<br />
– Jag har varit här i fyra månader nu. Det<br />
är hur bra som helst och jag får träffa en<br />
massa nytt folk hela tiden, säger Athir Gorgis<br />
medan han slipar kanterna på sitt examensarbete,<br />
ett matbord i ekfaner med plats<br />
avsedd för den bärbara datorn.<br />
När han inte slipar på sitt bord hjälper han<br />
de andra snickarna så gott det går med olika<br />
arbetsuppgifter.<br />
Nästa drömprojekt är en egendesignad tvmöbel.<br />
Först ritar han en skiss i 3D-programmet<br />
Sketch up, som också hjälper till att beräkna<br />
materialkostnaden. Vissa möbler tar<br />
allt från 50 timmar till fl era månader att göra<br />
färdigt. Men det bekymrar inte Athir.<br />
– Visst fi nns det svåra moment. Men allt<br />
blir enkelt till slut, säger han.<br />
Athir tyckte om att ha träslöjd redan på<br />
14 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
högstadiet. Dessutom är hans pappa snickare.<br />
Men det var ändå inte självklart att han<br />
skulle gå samma väg. Det var snarare när<br />
studievägledaren ställde honom mot väggen<br />
som det klarnade.<br />
– Hon frågade mig, vad är det du verkligen<br />
vill göra? Och då sa jag att jag vill jobba med<br />
hantverk. Då blev jag tipsad om Hantverks-<br />
”Jag blev tipsad om<br />
Hantverks akademin där<br />
jag fick pröva allt från svetsare<br />
till frisör, och slutligen<br />
snickare.”<br />
akademin där jag fi ck pröva allt från svetsare<br />
till frisör, och slutligen snickare. Och nu är<br />
jag här, säger han.<br />
Om några månader tar han studenten. Därefter<br />
ska han kanske jobba, eller söka en utbildning<br />
i möbeldesign vid Konstfack. Han<br />
SNICKARLÄRLING<br />
Lärlingsmodellen fi nns i<br />
några olika utföranden. Nationell<br />
gymnasieutbildning 3 år,<br />
vuxenutbildning 2 år, individuell 3år gymnasieutbildning 3 år, för- tar utsöksverksamhet<br />
för gymnasial bildningen<br />
utbildning 3 år.<br />
Samtliga av dessa utbildningar lärs ut<br />
med hjälp av företag.<br />
I Stockholmsområdet fi nns Hantverksakademin,<br />
för övriga Sverige är det utbildningen<br />
Hantverkslärling som gäller.<br />
vet inte riktigt hur det ser ut med jobb just<br />
nu, men han kommer inte ge upp.<br />
Det är svårt att ge allmänna tips till den<br />
som är intresserad av att bli snickare.<br />
– Men det kan vara bra att vara lite händig.<br />
Annars kan det vara svårt att få det att funka,<br />
säger Athir Gorgis och ler.<br />
ANTON EMANUELSSON<br />
anton.emanuelsson@dn.se<br />
Efter studenten ska Athir Gorgis<br />
antingen börja jobba eller söka utbildning<br />
i möbeldesign vid Konstfack.<br />
Q=TEST VIT>>N
Vi har utbildningar<br />
för dig som vill bli<br />
sjuksköterska<br />
socionom<br />
diakon<br />
kyrkomusiker<br />
teolog<br />
psykoterapeut<br />
www.esh.se<br />
FOTO: EMMA JOHANSSON<br />
Vågar du<br />
<br />
<br />
<br />
Det gör vi!<br />
Vi pluggar till lärare<br />
Uppsala universitet utbildar framtidens lärare<br />
– från förskola till gymnasium.<br />
www.uu.se<br />
Välj ett universitet där allt är möjligt.<br />
Sök senast 15 april.<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 15
Teologiska<br />
högskolan<br />
Stockholm<br />
Högskolan för dig som vill studera<br />
teologi eller mänskliga rättigheter<br />
Mänskliga rättigheter och demokrati<br />
Teologi/religionsvetenskap<br />
Nätkurser/Fristående kurser<br />
Öppet Hus 25 mars<br />
Sista ansökningsdag 15 april<br />
Teologiska högskolan Stockholm Åkeshovsvägen 29<br />
168 39 Bromma Tel 08-564 357 00 ths@ths.se<br />
FRAMTIDSPLANER<br />
INOM KONST & DESIGN?<br />
VILL DU BLI BILDKONSTNÄR, GRA-<br />
FISK DESIGNER, ILLUSTRATÖR, IN-<br />
DUSTRIDESIGNER, INREDARE ELLER<br />
ARKITEKT? VI ERBJUDER KONST-<br />
NÄRLIGA UTBILDNINGAR PÅ HEL-<br />
TID SOM GER EN GEDIGEN GRUND<br />
FÖR STUDIER PÅ HÖGRE NIVÅ. UT-<br />
BILDNINGARNA ÄR STUDIEME-<br />
DELSBE<strong>RÄTT</strong>IGADE. SKOLAN LIG-<br />
GER CENTRALT I STOCKHOLM PÅ<br />
SÖDERMALM.<br />
WWW.BASIS.SE 08-642 44 13<br />
www.ths.se<br />
Campus Varberg ger högskole- och yrkeshögskoleutbildningar<br />
framtagna i ett nära<br />
samarbete med näringslivet. Vi vet vilka<br />
kompetenser omvärlden efterfrågar.<br />
Beställ vår katalog<br />
och läs mer om hur du kan bli efterfrågad!<br />
Alla inriktningar inom<br />
kemiämnet och massor<br />
av spännande forskning.<br />
Högt rankat inom<br />
utbildning, forskning,<br />
kvalitetsarbete och<br />
internationalisering.<br />
Närkontakt med<br />
forskningen och ett<br />
studentliv som överträffar<br />
det mesta.<br />
Att utveckla nya energikällor för att hantera<br />
klimatfrågan och framtida energibehov är en av<br />
de största globala utmaningar vi har framför oss.<br />
Kemister arbetar med lösningar på detta och<br />
mycket annat som förbättrar vår livskvalitet.<br />
Bli delaktig i något som är meningsfullt -<br />
upptäck möjligheterna med en utbildning i kemi!<br />
Vi har kandidat- och masterprogram i kemi<br />
samt civilingenjörsprogam i kemiteknik.<br />
Läs mer på www.studera.kemi.uu.se<br />
MEDICIN för JOURNALISTER<br />
7,5 högskolepoäng<br />
Ansökan/info: www.studera.nu (fr o m 15 mars)<br />
Utbildningskatalog kan hämtas på: www.ki.se<br />
Kursansvarig: Carl Johan Sundberg<br />
Sista ansökningsdag 15 april 2011<br />
http://ki.se<br />
VAD VILL DU GÖRA<br />
I FRAMTIDEN?<br />
På 100 dagar till framtiden kan du följa våra<br />
studentbloggar, få en inblick i hur det är att plugga<br />
på kth och, om du har tur, vinna personligt utvalda<br />
framtidsprylar. Varje dag är en ny chans.<br />
www.kth.se/100dagar<br />
Vad nu då ?<br />
Vid Uppsala universitet<br />
bedrivs en mängd<br />
forskningsprojekt inom<br />
energi- och miljöområdet<br />
varav många baseras<br />
på kemi. Nanosolceller,<br />
effektiva batterier,<br />
artificiell fotosyntes för<br />
vätgasproduktion och<br />
alternativa miljövänliga<br />
lösningsmedel är några.<br />
Vi har också många<br />
kemiprojekt med<br />
tillämpningar inom<br />
läkemedelsutveckling<br />
och bioteknik.<br />
Kursens syfte är att öka kunskapsnivån hos journalister på både övergripande<br />
och fördjupande nivå. Den ger en medicinsk översikt och tar bl a upp:<br />
Barnsjukdomar, barnpsykiatri, avancerad sjukvård i hemmet, geriatrik,<br />
stamceller, epidemiologi, smärta, mag- tarmsjukdomar.<br />
Kursstart: 29 augusti 2011<br />
Övrigt: Kvartsfart, måndagskvällar 17.30-20.30<br />
Arbetsformer: Delvis problembaserad undervisning med föreläsningar,<br />
seminarier, medicinsk informationssökning och självstudier
YRKE FÖRSKOLLÄRARE<br />
Alla dagar är olika på förskolan<br />
Christian Bergersen brinner för två<br />
saker: fotboll och att arbeta med barn.<br />
Nu utbildar han sig till lärare.<br />
– Det roligaste är spontaniteten. Ingen<br />
dag är den andra lik. Barn är barn och<br />
det är fullt ös, säger han.<br />
Småbarnspappan och Hammarbysupportern<br />
Christian Bergersen valde att utbilda<br />
sig till lärare efter att ha jobbat som fritidsledare<br />
i många år. I det yrket var det mycket<br />
arbete på kvällar och helger, vilket var svårt<br />
att förena med familjelivet och Bajens hemmamatcher.<br />
Nu är målet att ta examen och jobba med<br />
barn som går i förskolan och i grundskolan<br />
upp till årskurs tre. Men han vill inte bli som<br />
de lärare han själv hade en gång i tiden.<br />
– Lärarna lyckades aldrig inspirera mig<br />
riktigt, till att läsa och fördjupa mig.<br />
Som tur är har mycket hänt sedan dess.<br />
– Det som är så revolutionerande och häftigt<br />
nu är att det handlar om att få eleverna<br />
att själva lära sig och fi nna intresset. Inom<br />
alla ämnen fi nns det ju något man är intresserad<br />
av. Att hitta de trådarna och rycka i<br />
dem. Det är däri hemligheten ligger. Läraren<br />
ska inte bara stå vid katededern och rabbla<br />
fakta.<br />
Christian säger att man som lärare ska<br />
vara nyfi ken och ta reda på vad barnen är<br />
intresserade av. Helst också ha någon form<br />
av lekfullhet i sig. Och han har ett råd till de<br />
som funderar på att bli förskollärare.<br />
– Börja med att besöka en förskola. Om<br />
man har någon släkting eller kompis som<br />
har barn, fråga om man kan vara med en<br />
stund. Man behöver uppleva det och känna<br />
efter om den passar en.<br />
Att jobba med barn kan nämligen vara krävande,<br />
medger han.<br />
– Det kan vara tröttsamt med höga ljudnivåer<br />
och stora barngrupper. Men det största<br />
problemet är bristen på resurser. Man skär<br />
ner massor. Men man kallar det effektivisering.<br />
Att slå ihop två ställen och minska<br />
på personal och göra så att det blir längre<br />
avstånd för ungarna att ta sig dit – det kallar<br />
inte jag effektivisering.<br />
Christians utbildning har en ”interkulturell<br />
profi l” där man får lära sig om etnicitet,<br />
sexualitet, kön och klass.<br />
– Det är jättespännande. Det handlar om att<br />
ta vara på allas erfarenheter. Kan man hitta ett<br />
ställe där man verkligen kan samlas och överbygga<br />
fördomar är det oerhört värdefullt.<br />
Christians framtida yrke är fortfarande<br />
väldigt kvinnodominerat. På arbetsmarknaden<br />
kan det vara en fördel att vara man.<br />
– Men allting handlar om personen egentligen.<br />
Är det en bra pedagog spelar det ingen<br />
roll om det är en man eller kvinna.<br />
VICTOR LINDBOM<br />
victor.lindbom@dn.se<br />
Christian Bergersen läser till förskollärare på Södertörns högskola. ”För att jobba med<br />
barn krävs glimten i ögat och att man är lite barnslig och lekfull”, säger han.<br />
FÖRSKOLLÄRARUTBILDNINGEN<br />
Interkulturell lärarutbildning mot förskola,<br />
förskoleklass och grundskolans tidigare år är<br />
en utbildning som enbart fi nns på Södertörns<br />
högskola.<br />
Där läser man om etnicitet, sexualitet, kön<br />
och klass för att kunna möta barn i dagens<br />
mångkulturella samhälle.<br />
www.uu.se/utbildning<br />
Runtom i landet fi nns<br />
3,5<br />
andra förskollärarutbildningar<br />
att välja mellan.<br />
Utbildade förskollärare<br />
har mycket goda möjlig- år tar utbildningen<br />
heter att få jobb, inte minst i storstäderna.<br />
Ingångslönen är drygt 20 000 kronor.<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 17<br />
FOTO: EMMA JOHANSSON
YRKE MILJÖVETARE<br />
Temperaturskillnader och nya kemikalier<br />
är bara några av många miljöhot. Mer än<br />
någonsin kommer det att behövas folk som<br />
kan analysera detta, tror Marko Filipovic.<br />
Marko tar hand om miljön<br />
– Jag hade alltid sprutor och liknande<br />
att leka med när jag var liten. Min moster<br />
var läkare och min mamma var kemist.<br />
Men det var inte förrän i sjunde<br />
klass som jag på allvar blev intresserad<br />
av biologi.<br />
Marko Filipovic är ledigt klädd i jeans,<br />
skjorta och ett par Adidas Stan Smithsneakers.<br />
Han ler och skrattar ofta<br />
och smittsamt och han framstår som<br />
en mycket karismatisk person. Kanske<br />
inte direkt arketypen av hur man föreställer<br />
sig någon som tillbringar en stor<br />
del av sin arbetstid i labbet, böjd över<br />
provrör och organiska extrakt.<br />
Vi befi nner oss i Geohuset på universitetets<br />
campus i Stockholm, som<br />
är Markos arbetsplats.<br />
Han håller för närvarande på att avlägga<br />
doktorsexamen efter avslutade<br />
studier vid programmet för miljövetenskap.<br />
Ett program som han varmt<br />
rekommenderar.<br />
– När jag valde att börja plugga det<br />
här så var miljöfrågorna väldigt aktuella.<br />
I dag är de mer aktuella och om fem<br />
år kommer de vara ännu mer aktuella.<br />
Vi ser vad som händer i världen med<br />
”Om tio år är jag forskare<br />
och ledare av en grupp<br />
som jobbar mot ett gemensamt<br />
mål.”<br />
temperaturförändringarna och nya kemikalier<br />
som kommer ut i systemet. De<br />
behöver analyseras och därför kommer<br />
det att behövas fl er miljövetare i framtiden,<br />
det är jag säker på, säger Marko.<br />
Han föddes i Sarajevo. När kriget<br />
bröt ut fl ydde han landet, han var då<br />
sju år gammal. Marko och hans familj<br />
hamnade i Sverige och Stockholm.<br />
Nu guidar han oss genom de labyrintaktiga<br />
korridorerna på ITM (Institutionen<br />
för tillämpad miljövetenskap). Vi<br />
är långt ifrån gevärseld och kreverande<br />
bomber men helt ofarligt är det kanske<br />
inte här heller. Marko öppnar en dörr<br />
till ett labb men stänger den sedan.<br />
– Risk för blodsmitta, säger han glatt<br />
och leder in oss i ett annat labb där en<br />
stor varningsskylt utanför förkunnar<br />
förekomst av fl ytande kväve. Väl där<br />
inne brummar det som i en fabrik.<br />
– Det är turbopumparna som låter, vi<br />
använder dem för att skapa vakuum.<br />
Marko började sin utbildning på Miljövetarprogrammet<br />
samma år som den<br />
startade.<br />
– Då har man ju lite förväntningar. Introduktionskursen<br />
gav en bra inblick. I<br />
18 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
FOTO: ALAMY<br />
den går man igenom de grundläggande<br />
orsakerna till miljöproblemen. Man får<br />
en övergripande bild och sedan kan man<br />
då välja vad man vill specialisera sig på.<br />
Om det är kemin, hur kemikalierna beter<br />
sig i miljön eller biologi, hur organismer<br />
påverkas av dessa kemikalier.<br />
Vi går in i ett nytt labb där en maskin<br />
som ser ut som en gigantisk symaskin<br />
pockar på uppmärksamhet.<br />
MILJÖVETARPROGRAMMET<br />
Kandidatprogrammet i miljövetenskap 180 hp.<br />
Programmet inleds med en bred miljövetenskaplig<br />
introduktionskurs, 30 hp. Därefter får du<br />
lägga upp dina studier som du själv vill. Utbildningen<br />
avslutas med ett miljöinriktat självständigt arbete.<br />
Marko Filipovic bedriver en stor del av sina studier i laboratoriet på<br />
Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet.<br />
– En UPLC-TEQS, ett analysinstrument.<br />
Den kostar tre miljoner. Visst,<br />
man känner ju ett ansvar när man sitter<br />
där. Men som med all teknik kan<br />
saker och ting gå sönder. Och då har vi<br />
något som kallas support, säger Marko<br />
och skrattar.<br />
Vad gäller framtidsplaner och drömmar<br />
har Marko Filipovic sin väg uttänkt.<br />
25 000<br />
kronor, ungefär,<br />
tjänar en<br />
nyutexaminerad<br />
miljövetare.<br />
Arbetslösheten är<br />
på 2,5 procent.<br />
Särskild behörighet: Kunskaper<br />
motsvarande biologi B, fysik A, kemi B,<br />
matematik D.<br />
KÄLLA: STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH<br />
NATURVETARNA.<br />
– Om tio år är jag forskare och ledare<br />
av en grupp som jobbar mot ett<br />
gemensamt mål. Jag vill också gärna<br />
informera yngre människor om miljöproblemen.<br />
De är framtiden och det är<br />
viktigt att få dem att tänka rätt. Det är<br />
vår planet och om vi inte tar hand om<br />
den, vem ska då göra det?<br />
STEFAN DANIELSON<br />
stefan.danielsson@dn.se<br />
3år tar utbildningen<br />
Q=TEST VIT>>N<br />
FOTO: BEATRICE LUNDBORG
Hur mår världsekonomin?<br />
Välkommen till Stockholms universitet. På följande sidor får du<br />
ett smakprov på några av alla de utbildningar som startar i höst.<br />
Hos oss kan du läsa ekonomi och 200 andra program och inte mindre<br />
än 1900 kurser. Här pågår utbildning och forskning på högsta nivå.<br />
Flera världsledande forskare är verksamma här och det är mycket<br />
möjligt att några av dem också blir dina lärare.<br />
Välkommen hit och forma din framtid – nära aktuell forskning,<br />
samhällsutveckling och arbetsmarknad.<br />
Läs mer om höstens utbildningar på nästa uppslag <br />
ht11<br />
vt12<br />
SMAKPROV<br />
Riv ut delen och spara!
Arabiska och<br />
Mellanösternstudier<br />
För dig som vill jobba med internationella frågor!<br />
Arabiska:<br />
Ger mycket goda kunskaper i arabiska samt kunskaper<br />
i Mellanösterns samhällsliv, historia och<br />
religioner.<br />
Mellanöstern- och Nordafrikastudier:<br />
Ger djupgående kunskaper i regionens samhällsliv,<br />
religion, ekonomi och politik. Även som program<br />
och nätkurs.<br />
Fristående kurser:<br />
Mellanöstern- och Nordafrikas politik och<br />
ekonomi I<br />
Islamisk teologi och rättsvetenskap I<br />
www.mena.orient.su.se<br />
Pedagogik och didaktik<br />
Är du intresserad av:<br />
Lärande<br />
Skolutveckling<br />
Pedagogiskt ledarskap<br />
www.edu.su.se<br />
Nutrition<br />
Hundratals program och tus<br />
www.su.se/studera<br />
Kandidatprogrammet i nutrition har ett naturvetenskapligt/medicinskt<br />
fokus på det tvärvetenskapliga<br />
ämnet nutrition (näringslära).<br />
Du som vill utbilda dig till nutritionist (näringsfysiolog),<br />
får lära dig att förstå samband mellan<br />
kost och hälsa både på en cell- och molekylärbiologisk<br />
nivå och ur ett folkhälsoperspektiv.<br />
Ytterligare fördjupning inom ämnet ges på<br />
Masterprogrammet i nutrition.<br />
ki.se/bionut<br />
Någon att bolla tankar<br />
och idéer med? Hör av dig till<br />
Studievägledningen<br />
studentavdelningen@studadm.su.se<br />
Jorden och miljön<br />
Är du intresserad av miljön, klimatet och samhällets<br />
överlevnad? Här, på en av Europas största geoinstitutioner,<br />
bedrivs undervisning inom exempelvis<br />
mark- och vattenresurser, landskapsanalys, GIS,<br />
satellitbildsteknik och polarmiljöer. Läs en kurs eller<br />
ett kandidatprogram inom:<br />
Geovetenskap<br />
Geografi<br />
Biogeovetenskap<br />
Miljövård<br />
www.ink.su.se<br />
Arkeologi och Antikens<br />
kultur<br />
Nyfi ken på Nero eller Birkabor? När levde de? Vilka<br />
livsvillkor hade de? Antikens kultur och samhällsliv<br />
och Arkeologi studerar kulturer vid Medelhavet<br />
och i Nordeuropa under årtusenden. Vi erbjuder:<br />
Kandidatprogram i arkeologi, 180 hp<br />
Kandidatprogram i klassiska studier, 180 hp<br />
Masterprogram i arkeologi, 120 hp<br />
www.archaeology.su.se<br />
www.antiken.su.se<br />
Var med i vår kemitävling!<br />
Läs mer på www.kemi.su.se<br />
Astronomi<br />
I takt med att vi får allt bättre teleskop på marken<br />
och i rymden ökar våra kunskaper om universum i<br />
rasande fart. I höst kan du välja mellan två grundkurser<br />
och två orienteringskurser i astronomi.<br />
Grundkurs: Astronomisk observationsteknik I, 7,5 hp<br />
Grundkurs: Kosmologi 7,5 hp<br />
Astronomiska världsbildens utveckling, 7,5 hp<br />
Svarta hål och kosmiska explosioner, 7,5 hp<br />
www.astro.su.se<br />
Journalistikvetenskap och<br />
medie- och kommunikationsvetenskap<br />
Vill du gräva, granska och berätta? Eller utveckla<br />
nya medier?<br />
JMK erbjuder ämnesstudier i journalistikvetenskap<br />
och medie- och kommunikationsvetenskap. Vi utbildar<br />
också journalister på grund- och masternivå:<br />
Journalistiskt skrivande, 7,5 hp<br />
Journalistisk produktion, 60 hp, med<br />
redaktionell praktik 30 hp<br />
Masterprogrammet i journalistik, 120 hp<br />
JMK har även en bredare medieutbildning:<br />
Medieproduktion, 60 hp, med mediepraktik 30 hp<br />
www.jmk.su.se<br />
Matematik, naturvetenskap<br />
och lärande<br />
Hur förklarar man frågor om klimat, miljö och<br />
hälsa på ett sätt som är intressant för ungdomar?<br />
Hur gör man matematiska samband begripliga<br />
och meningsfulla? Hos oss får du lära dig matematik,<br />
biologi, kemi och fysik. Du får lära dig att<br />
stå i centrum och leda ett arbete som gör att unga<br />
människor utvecklar kunskap och utvecklas som<br />
människor. Vi erbjuder ämneslärarprogram med<br />
inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9<br />
och gymnasieskolan samt masterprogram och<br />
fristående kurser.<br />
www.mnd.su.se<br />
Specialpedagogik<br />
Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne<br />
som riktar sig till dig som är intresserad av eller<br />
kommer i kontakt med någon form av funktionsnedsättning<br />
och som vill lära dig om till exempel<br />
ADHD, autism, utvecklingsstörning, dövhet, synnedsättning<br />
eller sociala problem, diskriminering<br />
och mobbning. Du kan läsa kurserna som fristående<br />
kurser eller i en kandidatexamen med<br />
special pedagogik som huvudämne.<br />
www.specped.su.se<br />
Lärande inom estetiska<br />
och praktiska kunskapstraditioner<br />
Hos oss kan du utveckla ditt kunnande inom<br />
fritidspedagogik, estet-, yrkes- och vårdämnen på<br />
grund- och masternivå. Bland annat erbjuder vi:<br />
Yrkeslärarutbildning, 90 hp<br />
Utbildning i fritidspedagogik och praktiskestetiska<br />
ämnen<br />
Utbildning i Vård- och omsorgslärarutbildning<br />
Masterprogram i utbildningsvetenskap med<br />
inriktning mot praktiska kunskapstraditioner,<br />
120 hp<br />
www.utep.su.se<br />
Lingvistik<br />
Lingvistik är vetenskapen om de mänskliga språken.<br />
Man studerar hur språk (såväl talade som tecknade)<br />
är uppbyggda, hur de används, likheter och<br />
skillnader mellan olika språk, hur man förstår och<br />
själv producerar språk, hur barn tillägnar sig sitt<br />
modersmål, men också hur man kan omsätta<br />
dessa kunskaper till praktiska tillämpningar i alltifrån<br />
maskinöversättning till språkundervisning.<br />
www.ling.su.se<br />
Meteorologi<br />
Världen behöver fl er klimatexperter! Välkommen<br />
till Meteorologiska institutionen! Vill du jobba<br />
med atmosfären och haven, väder och klimatet?<br />
Läs vårt kandidatprogram och masterprogram<br />
eller prova på våra orienteringskurser.<br />
Kandidatprogrammet i meteorologi<br />
Masterprogrammet i meteorologi, oceanografi<br />
och klimat<br />
Kvällskurserna Jordens klimat och klimatförändringar<br />
samt Oceanografi ns grunder<br />
Sommarkursen Jordens klimat och klimatförändringar<br />
www.misu.su.se<br />
Sök utbildning och anmäl dig<br />
senast den 15 april
Data- och<br />
systemvetenskap<br />
Som en av landets äldsta IT-institutioner erbjuder<br />
vi utbildningar där IT är grunden för ditt<br />
drömjobb. Kort sagt – oavsett om du väljer vårt<br />
kandidatprogram i aff ärssystem och tjänstedesign,<br />
digitala medier, datorspelsutveckling,<br />
datavetenskap, interaktionsdesign, ekonomi och<br />
IT, data- och systemvetenskap eller marknadskommunikation<br />
och IT – så får du ett utmanande<br />
och spännande jobb i framtiden!<br />
www.dsv.su.se<br />
Spanska, Portugisiska och<br />
Latinamerikastudier<br />
Spanska alt. Portugisiska för arbetslivet – språkkurser<br />
med inriktning mot arbetsmarknaden i<br />
spansk- eller portugisiskspråkiga länder.<br />
Kandidatprogram i Latinamerikastudier – utbildningsprogram<br />
med kurser om latinamerikansk<br />
politik, ekonomi, historia och språk.<br />
Kandidatprogram i moderna språk – 14 språkval<br />
och möjlighet till praktik.<br />
www.ispla.su.se<br />
entals kurser på<br />
Konstvetenskap<br />
Du som läser konstvetenskap får redskap att tolka<br />
din synliga omgivning, såväl konstverk i museer<br />
och gallerier som vardagens reklam- och nyhetsbilder,<br />
såväl operahus som industribyggnader.<br />
Studierna kan leda till arbete inom kultursektorn,<br />
auktions-, musei- och gallerivärlden samt media.<br />
Var du än hamnar kan du få glädje av den förmåga<br />
att se, beskriva och analysera som konstvetenskapen<br />
erbjuder.<br />
www.arthistory.su.se<br />
Chatta med studievägledare<br />
den 11–15 april. Kl.13–15<br />
www.su.se/student/chatt<br />
Språk, språkutveckling<br />
och lärande<br />
Vill du bli bra på att utveckla barns eller ungdomars<br />
språk? Då ska du läsa hos oss! Vi utbildar blivande<br />
ämneslärare i engelska, spanska och svenska/<br />
svenska som andraspråk. Dina studier på lärarprogrammet<br />
ger dig god kompetens att möta dina<br />
framtida elever och deras behov i klassrummet.<br />
För dig som redan arbetar som lärare har vi<br />
fristående kurser som utgår från aktuell språkdidaktisk<br />
forskning.<br />
www.isd.su.se<br />
Religionshistoria<br />
Ämnet behandlar världens olika religioner i historia<br />
och nutid, från världsreligioner till sekter. I fokus<br />
står människan som religiös varelse, de religiösa<br />
föreställningarna, religionernas historia och deras<br />
förhållande till samhälle och kultur. Du får också<br />
en inblick i ämnets vetenskapshistoria samt<br />
kunskaper om religionshistoriska teorier, metoder<br />
och begrepp.<br />
www.rel.su.se<br />
Hör studenter berätta om sina<br />
utbildningar på<br />
www.su.se/studera<br />
Sök senast<br />
den 15 april<br />
Institutionen för etnologi,<br />
religionshistoria och<br />
genusvetenskap<br />
Kandidatprogram i kulturanalys<br />
För dig som vill lära dig att kommunicera och att<br />
kritiskt analysera den kultur vi lever i.<br />
Kandidatprogram för museer och kulturarv<br />
Ger färdigheter i musei- och bevarandeverksamhet<br />
i nära samarbete med museer och andra kulturarvsinstitutioner.<br />
Vill du hellre läsa fristående kurs? Se alla kurser på<br />
www.erg.su.se<br />
Naturgeografi och<br />
kvartärgeologi<br />
Kunskap förändrar världen! Klimat- och miljöförändringar,<br />
resurskonfl ikter och natur katastrofer<br />
är problem som berör oss alla. Varje dag förmedlar<br />
media bilder om hot, risker och miljöförändringar<br />
världen över. Vilka är orsakerna till att det blivit så<br />
här och vad kan vi tänkas göra åt det? I en värld<br />
i förändring behövs människor med kunskap och<br />
kompetens.<br />
Vi har ett brett utbud av kurser och program<br />
som kan matchas mot dina intressen. De kan<br />
läsas fristående eller som en breddning och<br />
profi lering av din ordinarie utbildning.<br />
www.ink.su.se<br />
SVERIGE<br />
PORTO<br />
BETALT<br />
ht11 vt12 och sommarkurser 2011<br />
Stockholms universitets utbildningskatalog<br />
Fysik<br />
Kandidatprogrammet i fysik ger dig en god grund<br />
i matematik, vetenskaplig metodik samt klassisk<br />
och modern fysik. Inom den moderna fysiken<br />
ingår till exempel hur man med kvantfysik kan<br />
beskriva naturen på en detaljerad nivå. Programmet<br />
ger behörighet till masterprogrammen i fysik,<br />
teoretisk fysik, beräkningsfysik, astronomi och<br />
molekylär biofysik.<br />
www.fysik.su.se<br />
Undrar du också?<br />
200 program och 1 900 kurser ger dig svar<br />
Hittar du inte ”din utbildning” här kan du söka vidare på vår<br />
webbplats www.su.se/studera eller beställa utbildningskatalogen.<br />
Företagsekonomi<br />
Företagsekonomi handlar om hur företag och<br />
organisationer fungerar, deras roll i samhället och<br />
hur de på bästa sätt kan nå sina uppsatta mål.<br />
Det kan vi lära dig. Intresserad?<br />
Civilekonomprogram (4 år)<br />
Kandidatprogram (3 år)<br />
Masterprogram (2 år)<br />
Fristående kurs nivå I-IV<br />
www.fek.su.se<br />
Biofysik<br />
Inom biofysiken används metoder från fysiken, ofta<br />
i kombination med avancerad beräknings teknologi,<br />
för att till exempel förstå enskilda nyckelmolekylers<br />
funktion i biologiska sammanhang.<br />
Kandidatprogrammet i biofysik ger en god grund<br />
i matematik och fysik, samt en introduktion till<br />
biokemi och biofysik. Programmet ger behörighet<br />
till masterprogram i molekylär biofysik och fysik.<br />
www.fysik.su.se
Institutionen för musik-<br />
och teatervetenskap<br />
När uppstod teatern? Vad är det som är så märkvärdigt<br />
med Shakespeare? Är barockens opera en<br />
pånyttfödelse av antikens teater? Hur uppstod<br />
den klassiska baletten? Kan man verkligen tala<br />
i en dansföreställning? Hur har radion och<br />
Walkman ändrat musikens roll? Institutionen för<br />
musik- och teatervetenskap har svar på dessa och<br />
liknande frågor. Är du intresserad? Gå in på vår<br />
hemsida och läs mer.<br />
<br />
Tolk- och översättar-<br />
institutet<br />
Har du en kandidatexamen i språk och funderar<br />
på en masterutbildning som kan ta dig ut i<br />
världen?<br />
TÖI erbjuder ht 11 utbildningsprogram där du<br />
kan kombinera dina språkkunskaper med en<br />
internationell efterfrågad yrkesutbildning.<br />
Masterprogram i översättningsvetenskap, inriktning<br />
tyska och inriktning italienska, 120 hp<br />
Masterprogram i översättningsvetenskap med<br />
inriktning på konferenstolkning, 120 hp<br />
<br />
Svenska<br />
Beställ katalogen på<br />
Lär dig mer om hur svenska språket används i<br />
olika situationer. Bli bättre på att skriva och tala<br />
eller hjälpa andra att kommunicera effektivt.<br />
Svenska I<br />
Praktisk svenska<br />
Praktisk retorik<br />
Skrivande för studenter med svenska som<br />
andraspråk<br />
Nordiska språk<br />
Lär dig läsa, tolka och förstå vikingatida runor och<br />
medeltida texter, ortnamnskategorier och personnamnsskick.<br />
Eller studera våra nordiska grannars<br />
språk och kultur, i tal och skrift.<br />
Ortnamn och personnamn<br />
Vikingatida texter<br />
Danska<br />
Norska<br />
<br />
Filmvetenskap<br />
Film, TV och digitala medier underhåller, formar<br />
och speglar vårt förhållande till omvärlden. Som<br />
filmvetarstudent lär du dig att se på rörliga bilder<br />
med nya ögon. Du ser en mängd filmer och får<br />
undervisning av Sveriges främsta filmforskare. För<br />
dig som söker ett yrke inom film, TV eller andra<br />
medier ger kurserna breda kunskaper om de rörliga<br />
bildmediernas historia, estetik och funktion.<br />
<br />
Samhällsplanering<br />
Vill du vara med och forma framtidens samhälle?<br />
Hållbar utveckling, bostadsbrist, segregation,<br />
regional obalans och stadsomvandling är<br />
utmaningar för dagens samhällsplanerare.<br />
Planerare analyserar problem, utvärderar beslut,<br />
föreslår lösningar och genomför projekt. Det<br />
treåriga kandidatprogrammet diskuterar sociala,<br />
ekonomiska och fysiska frågor och ger en grund<br />
för arbete som samhällsplanerare.<br />
<br />
Barn- och ungdoms-<br />
vetenskap<br />
Vill du lära dig mer om barn och unga? Här kan<br />
du läsa bland annat:<br />
Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer,<br />
15 hp<br />
Barnkultur I – IV, 30 hp<br />
Barn- och ungdomsvetenskap I-IV, 30 hp<br />
Children, Culture, Globalization, FC & SC, 30 hp<br />
Förskollärarprogrammet, 210 hp<br />
Masterprogram i barnets bästa och mänskliga<br />
rättigheter, 120 hp<br />
Ungdomskultur, 7,5 hp<br />
<br />
www.su.se/studera<br />
Sociologi och demografi<br />
Sociologi belyser samspelet mellan individer,<br />
grupper, organisationer och samhället. Demografi<br />
fokuserar på befolkningsfrågor och sätter förändringar<br />
i nativitet, mortalitet och migration i ett<br />
socialt sammanhang.<br />
Sociologi I, 30 hp<br />
Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys,<br />
180 hp<br />
Arbetsliv och arbetsmarknad, 180 hp<br />
Multidisciplinary Master´s Programme in<br />
Demography, 120 hp<br />
<br />
Sök utbildning och anmäl dig<br />
senast den 15 april<br />
Kulturgeografi med<br />
omvärldsanalys<br />
Är du intresserad av samhällsvetenskapliga frågor?<br />
Då kan det här vara utbildningen för dig! Kulturgeografer<br />
undersöker hur samhället utvecklas i tid<br />
och rum. Omvärldsanalys är att utreda företeelser<br />
och skeenden i samhället för att bättre förstå<br />
omvärlden och hur den förändras. Programmet<br />
tar upp sociala, politiska och ekonomiska<br />
samhälls frågor och förbereder för arbete som<br />
omvärlds analytiker.<br />
<br />
Socialt arbete<br />
Är du intresserad av sociala frågor och människors<br />
livssituation? Socialt arbete är ett samhällsvetenskapligt<br />
ämne som handlar om olika perspektiv på<br />
sociala problem och sociala förändringsprocesser<br />
på individ- grupp och samhällsnivå. Socialt arbete<br />
är huvudämne i de tre olika program som leder<br />
till socionomexamen. Socionomprogrammen<br />
har handledd studiepraktik. Vi erbjuder även fristående<br />
kurser.<br />
<br />
Statsvetenskap<br />
Statsvetenskapen står mitt i diskussionen om<br />
det bästa sättet att organisera sig för att lösa<br />
gemensamma problem. Du lär dig förklara och<br />
värdera det politiska livet och de demokratiska<br />
processerna och du övar din förmåga till kritisk<br />
bedömning.<br />
Den globala utvecklingens politik, 30 hp<br />
Kandidatprogram i offentlig politik och<br />
organisation, 180 hp<br />
Pol. Kandprogram i nationalekonomi och<br />
statsvetenskap, 180 hp<br />
<br />
Arbetsmarknadskunskap<br />
med management, AKPA<br />
Är du intresserad av arbetsmarknaden? Utbildningen<br />
i arbetsmarknadskunskap ger dig användbara<br />
kunskaper om arbetsmarknaden, management,<br />
arbetsrätt och arbetsmarknadsekonomi.<br />
Utbildningen är den enda i sitt slag i Sverige och<br />
ger en god beredskap för att arbeta med och<br />
möta förändringar på arbetsmarknaden.<br />
<br />
Samhällsvetenskap,<br />
humaniora och lärande<br />
Hos oss kan du läsa Ämneslärarprogrammet med<br />
inriktning mot historia, religionskunskap, geografi<br />
eller samhällskunskap. Vi erbjuder även en<br />
kompletterande pedagogisk utbildning som leder<br />
till lärarexamen och fristående kurser inom konst-<br />
och museipedagogik, etik och värdegrundsfrågor<br />
och vidareutbildningar för lärare.
FOTO: D HURST<br />
URVALSREGLER<br />
Bästa betyg i ett utländska dokument betyder numera<br />
också högsta meritvärde i Sverige, 22,5 poäng.<br />
Utländska betyg<br />
ska få högre status<br />
De nya urvalsreglerna gjorde att sökande<br />
med utländska betyg diskriminerades.<br />
– Problemet är att när det är en egen<br />
urvalsgrupp så fick de väldigt få<br />
platser, och till vissa utbildningar inga<br />
alls. Även om det fanns sökande med<br />
högsta meritvärde i gruppen, säger<br />
Elisabeth Svensk på Verket för högskoleservice.<br />
Europeiska kommissionen intresserade<br />
sig för de nya urvalsgrupperna som gjorde<br />
att sökande från bland annat EES-länder<br />
hamnade i en egen grupp. Trots maxbetyg<br />
kunde studenterna bli utan en plats på utbildningen<br />
om urvalsgruppen bestod av få<br />
sökanden. Detta på grund av att platserna<br />
som tilldelas varje grupp står i proportion<br />
till hur många som söker i varje grupp – vid<br />
www.polisen.se/blipolis<br />
få sökande rundas antalet<br />
ned till noll.<br />
Efter kritiken har utbildningsdepartementet<br />
gett Högskoleverket och<br />
Verket för högskoleservice<br />
i uppdrag att undersöka<br />
hur de med utländska betyg<br />
ska kunna konkurrera Leif Strandberg<br />
i samma urvalsgrupper<br />
som övriga sökande.<br />
– De ska kompenseras för uteblivna meritpoäng<br />
på så sätt att om man har det högsta<br />
meritvärdet i utländskt betyg så ska det<br />
motsvara det högsta meritvärdet en svensk<br />
sökande kan få, alltså 22,5 poäng, säger Leif<br />
Strandberg, utredare på Högskoleverket.<br />
– Vi tolkar uppdraget som att man ska<br />
kompenseras i förhållande till hur högt betyg<br />
man har från början. Har man det som<br />
FOTO: MELKER DAHLSTRAND<br />
motsvarar max, så ska man kompenseras och<br />
få motsvarande 2,5 poäng.<br />
I dag är det betyg från fyra olika utländska<br />
utbildningar som får meritpoäng och alltså<br />
konkurrerar tillsammans med de som har<br />
svenska betyg. De är International Baccalaureate,<br />
Europaskolorna, Lycée International<br />
och Åländsk gymnasieutbildning. När de nya<br />
reglerna börjar gälla kommer de i stället att<br />
kompenseras på samma sätt som övriga utländska<br />
betyg.<br />
– Det här ska inte tillämpas förrän hösten<br />
2012. Så de här fyra kommer fortfarande<br />
att omfattas av undantaget, och kommer<br />
att konkurrera bland de svenska vid ytterligare<br />
två antagningar, alltså hösten 2011 och<br />
våren 2012, säger Leif Strandberg.<br />
SARA RIMPI<br />
sara.rimpi@dn.se<br />
”Fördelaktigt<br />
med svensk<br />
bakgrund”<br />
Valet att läsa vidare påverkas fortfarande<br />
i stor utsträckning av föräldrarnas<br />
utbildningsnivå. Men skillnaden är<br />
mindre bland de med utländsk bakgrund.<br />
Nästan lika många i den gruppen läser vidare<br />
jämfört med de med svensk bakgrund<br />
trots att färre av deras föräldrar är högutbildade.<br />
Generellt gäller att ju högre utbildning<br />
föräldrarna har desto större chans att deras<br />
barn läser på högskola. Skillnaden är ännu<br />
större när det gäller vilka som fortsätter vidare<br />
till forskarutbidning.<br />
De med svensk bakgrund påverkas mer<br />
av föräldrarnas utbildningsnivå. Det gör<br />
att bland dem vars föräldrar helt saknar<br />
gymnasieutbildning så är det 30 procent<br />
fl er med utländsk bakgrund som studerar<br />
på högskola.<br />
– Vi har inte studerat det närmare så vi vet<br />
inte vad det kan bero på, säger Örjan Hemström<br />
på Högskoleverket.<br />
De som läser på högskola har lättare att få<br />
jobb än de som bara har en gymnasieutbildning.<br />
Men bland de med en högskoleexamen<br />
är det sju procenenheter fl er med svensk<br />
bakgrund som får jobb.<br />
– De med svensk bakgrund har en liten<br />
fördel, men den verkar mest fi nnas inom<br />
vissa områden eller branscher. Vi vet inte<br />
vad det kan bero på, men det fi nns de som<br />
gjort andra studier som har visat att det fi nns<br />
en hel del diskriminering, och den kan säkert<br />
variera med bransch, säger Örjan Hemström.<br />
Det är främst inom juridik och samhällsvetenskap<br />
och teknik och naturvetenskap<br />
som de med utländsk bakrund har svårare<br />
att få arbete. I områdena undervisning,<br />
medicin/odontologi samt vård och omsorg<br />
ser det annorlunda ut. Inom vissa grupper<br />
fi nns det inga skillnader alls eller det omvända<br />
gäller.<br />
SARA RIMPI<br />
Fotnot: Till de med utländsk bakgrund<br />
räknas i studien de som är födda utomlands<br />
(adoptivbarn undantagna) eller har två utrikesfödda<br />
föräldrar, och som minst har bott<br />
i Sverige sedan tolv års ålder. Studierna är<br />
gjorda av Statistiska centralbyrån i samarbete<br />
med Högskoleverket.<br />
BLI POLIS - HAR DU VAD SOM KRÄVS?<br />
För att bli polis behöver du inte vara särskilt stor och stark. Däremot måste du ha bra hand med människor.<br />
I vår vardag är medkänsla, lugn och engagemang de viktigaste egenskaperna.<br />
Vill du ha ett intressant och omväxlande yrke?<br />
Är du bra på att samarbeta och har hög social kompetens?<br />
Vill du vara med att bidra till ett bättre samhälle för alla?<br />
Då kanske polisyrket är något för dig. På vår webbplats polisen.se/blipolis kan du läsa om<br />
vad polisyrket innebär, vad som krävs av dig som vill bli polis och hur du gör för att ansöka.<br />
Välkommen till en ny spännande karriär.<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 23
Vad ska du<br />
göra i höst?<br />
ENKÄT SARA RIMPI FOTO STEFAN DANIELSON<br />
William Jonsson, 19 år<br />
Jag söker redan nu i februari GMU3 (grundläggande<br />
militärutbildning, läs mer på sidan<br />
29) som börjar i höst. Jag vill göra kustjägartjänst<br />
– utbildningen är på tre månader<br />
och sedan går man vidare. Jag vill göra<br />
utlandstjänst.<br />
Marcus Åslin, 18 år<br />
Jag tänkte hitta ett jobb, vila och kanske<br />
resa lite och tänka över vad jag ska göra.<br />
Det fi nns så många val.<br />
Johanna Tornborg, 18 år<br />
Jag ska fl ytta till Grythyttan och plugga till<br />
sommelier!<br />
Gilda Bazargan, 18 år<br />
Jag har planer på att fl ytta utomlands och<br />
jobba – jag har släktingar i Spanien. Jag ska<br />
inte läsa vidare direkt.<br />
Cristoffer Hjertén, 18 år<br />
Jag hade tänkt att ta en liten paus. Gärna<br />
jobba. Jag har även funderat över en utbildning<br />
inom musik. Det är lite mer en hobby<br />
men det är något jag skulle vilja göra.<br />
24 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
YRKE CIVILINGENJÖR<br />
Delar av Filip Lillevars utbildning var förlagd på Zhejiangs universitetet i Hangzou.<br />
Till Kina – via Lund<br />
En himla massa matte, elektronik och så möten<br />
med en främmande kultur. Valet var enkelt för<br />
Filip Lillevars.<br />
– Kina, det är där det händer just nu. Så som USA<br />
var för 30 år sedan.<br />
Filip Lillevars var i Nya Zeeland när han<br />
surfade runt i utbildningskatalogerna på<br />
nätet. Han visste att han ville läsa en seriös<br />
utbildning där man kunde känna sig säker på<br />
att få jobb efteråt. Han ville också gärna läsa<br />
språk och lära sig om andra kulturer, så när<br />
han fi ck syn på elektroteknikprogrammet<br />
med Kinainriktning vid Lunds universitet<br />
var saken klar.<br />
– När jag såg den så var det precis ”det här<br />
vill jag ha”, det här är ”my cup of tea” liksom,<br />
säger han.<br />
Andra året läser studenterna kinesiska inför<br />
utbytesterminen vid Zhejianguniversitetet<br />
i Hangzhou i trean. Filip Lillevars passade<br />
på att åka till Kina redan över sommaren.<br />
Efter att ha hjälpt en kinesisk fl icka i hans<br />
studentkorridor så fi xade hon en praktikplats<br />
åt honom.<br />
– Det kändes redan<br />
innan att eftersom<br />
man åker i väg<br />
en grupp med bara<br />
svenskar så kommer<br />
man nog att<br />
bli en väldigt tajt<br />
grupp. Då kommer<br />
man kanske inte ut i<br />
kulturen på samma<br />
INDIEN<br />
KINA<br />
1 000 km<br />
MONGOLIET<br />
RYSSLAND<br />
Peking<br />
Shanghai<br />
Hangzhou<br />
TAIWAN<br />
Stilla havet<br />
sätt. Så ville jag gärna åka dit innan och få<br />
min egen bild först, säger han.<br />
Filip Lillevars trivs i Kina. Han säger att<br />
man som västerlänning blir mycket väl omhändertagen.<br />
– Kina är sjukt intressant. Det är en helt<br />
annan kultur, men de är fantastiskt gästvänliga,<br />
säger han.<br />
Drömmen är att jobba i Kina.<br />
CIVILINGENJÖRUTBILDNING<br />
Civilingenjörsutbildning med<br />
Kinainriktning, 300 hp<br />
Läser man något av<br />
civilutbildningsprogrammen<br />
i datateknik, elektroteknik 5år och informations- och kom- tar utmunikationsteknik<br />
vid Lunds bildningen<br />
universitet kan man inrikta sig<br />
på Kina. Man lär sig då kinesiska och om<br />
Kinas kultur och samhällsliv parallellt med<br />
teknikstudierna. Kurserna är skräddarsydda<br />
för utbildningen.<br />
Delar av utbildningen är förlagd till Kina<br />
och på sommaren kan man söka praktikplats<br />
på svenska företag i Kina.<br />
Behörighet: Samma som för vanliga<br />
civilingenjörsutbildningen. Grundläggande<br />
behörighet och som särskild behörighet FyB,<br />
KeA och MaE.<br />
Utbildningen fi nns på Lunds universitet.<br />
KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET<br />
– Mitt stora mål är att bli projektledare<br />
och jobba med kineser på både kinesiska<br />
och engelska – gärna ha en grupp under<br />
eller med mig som jobbar tillsammans för<br />
att utveckla något eller lösa problem över<br />
huvud taget. Det är det som är grunden i<br />
att vara civilingenjör – att hitta problem och<br />
lösa problem, säger han.<br />
Sista året på utbildningen specialiserar<br />
sig studenterna inom det område de tycker<br />
är mest intressant, men Filip Lillevars har<br />
inte bestämt inriktning ännu. Han ska åka<br />
tillbaka till Zhejiangs universitet ett år och<br />
lära sig kinesiska ordentligt.<br />
– Normalt bör man läsa teknikkurser också<br />
vid ett sådant utbyte, men de gjorde ett<br />
undantag i och med att jag går Kinainriktningen<br />
och platserna inte var fyllda.<br />
Att han valde rätt utbildning tvekar han<br />
inte om.<br />
– Ska jag vara helt ärlig så var jag jättenöjd<br />
redan innan jag åkte till Kina, för bara studentlivet<br />
i Lund är helt fantastiskt, säger<br />
han.<br />
– Om man jobbar lite på det själv, då fi nns<br />
det nästan oändliga möjligheter, tycker<br />
jag.<br />
SARA RIMPI<br />
sara.rimpi@dn.se<br />
Q=TEST VIT>>N
MÄNNISKANS FYSIOLOGI, 30 högskolepoäng<br />
En avancerad fristående 20-veckors universitetskurs om människokroppens funktioner<br />
ges vid Karolinska Institutet under ht 2011.<br />
Kursen syftar till att ge en god förståelse om hur kroppens vävnader och organ normalt<br />
fungerar och samverkar. Kunskaperna kan sedan användas inom exempelvis vidareutbildning,<br />
forskning, sjukvård och näringsliv. Kursen är även mycket lämplig för dig som<br />
doktorerar inom biomedicin men saknar medicinsk bakgrund.<br />
Kursstart: 29 augusti 2011<br />
Övrigt: Heltid, kostnadsfri och berättigar till studiemedel<br />
Innehåll: Nervsystemet, hjärta & cirkulation, andningssystemet,<br />
magtarmkanalen, njurar & vätskebalans, hormonsystemet,<br />
muskel-, tränings- och omgivningsfysiologi<br />
TA VARA PÅ<br />
KRAFTEN.<br />
DIN EGEN.<br />
<strong>VÄLJ</strong> ETT UNIVERSITET DÄR DU KAN<br />
FÖRVERKLIGA DINA FRAMTIDSDRÖMMAR.<br />
MIUN.SE<br />
UPPTÄCK DINA MÖJLIGHETER<br />
FACEBOOK.COM/MITTUNIVERSITETET<br />
http://ki.se<br />
Ansökan/information: www.studera.nu (from 15 mars)<br />
Utbildningskatalog kan hämtas på: www.ki.se<br />
Kursansvarig: Jessica Norrbom<br />
Sista ansökningsdag 15 april 2011<br />
Sråptkekongilo,<br />
Srpåtkenkogoli,<br />
Srpåktenkologi,<br />
Språkteknologi!<br />
Språkteknologi är ett brett och tvärvetenskapligt område där språk- och<br />
datavetenskap möts. Du får lära dig både hur människans språk är uppbyggda<br />
och hur en dator ska programmeras för att kunna hantera mänskliga språk. En<br />
språkteknolog kan till exempel arbeta med verktyg för automatisk<br />
terminologi, eller system för talad eller textbaserad dialog. Språkteknologins<br />
mål är att göra datorer till bättre verktyg för mänsklig kommunikation och<br />
informationshantering.<br />
Språkteknologi kan läsas som fristående kurser och som kandidat- och<br />
masterprogram vid Uppsala universitet, som fristående kurs på DSV och inom<br />
inriktningen mot datorlingvistik på kandidatprogrammet i lingvistik vid<br />
Stockholms universitet, som en inriktning på civilingenjörsprogrammet i<br />
datateknik på KTH i Stockholm och som internationellt masterprogram vid<br />
Göteborgs universitet.<br />
GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLMS UNIVERSITET<br />
http://flov.gu.se/mlt<br />
http://www.dsv.su.se/distans<br />
http://www.ling.su.se<br />
UPPSALA UNIVERSITET KTH<br />
http://www.lingfil.uu.se/st http://www.csc.kth.se/stava<br />
www.sprakteknologi.se<br />
PLUGGA EKOTEKNIK ELLER NÅGON ANNAN AV VÅRA UNIKA UTBILDNINGAR.<br />
FOTO: CASPER HEDBERG.
UTLANDSSTUDIER NEW YORK<br />
E er fem år på Lunds universitet valde Ausrine Uptaite att<br />
åka utomlands en termin för att få mer kött på benen.<br />
– Det var helt underbart, det var det bästa jag har gjort,<br />
säger hon om sin tid i New York.<br />
New York gjorde<br />
Ausrine självsäker<br />
Hon hade läst fem år vid Lunds universitet<br />
i Helsingborg, men kände sig inte redo att<br />
söka jobb. Hon bokade tid med en studievägledare<br />
på Study abroad (tidigare Center for<br />
international studies). Det klickade direkt<br />
när hon fi ck höra om programmet som kombinerade<br />
studier vid New York State University<br />
med praktik i New York City.<br />
– Hon berättade för mig av en slump om<br />
det här programmet med praktik, och då<br />
blev jag helt såld, säger hon.<br />
Sitt visum fick hon först två dagar innan hon<br />
åkte, så det hann bli nervöst. Tillsammans<br />
med åtta andra svenskar, fyra mexikaner och<br />
en tyska bodde hon sedan i New Paltz, cirka<br />
15 mil norr om New York, och läste ekonomi<br />
och marknadsföring.<br />
– Jag tänkte mest på New York när jag<br />
tänkte på USA. Men att bo i en liten stad, det<br />
var då man fi ck se hur det verkligen är. Det<br />
fi nns inga trottoarer – alla åker ju bil. Så alla<br />
kollade på oss som om vi vore från rymden<br />
eller någonting när vi gick till skolan.<br />
GUIDE FÖR UTLANDSSTUDIER<br />
Så gör du:<br />
Att åka utomlands och studera kan man göra<br />
på fl era olika sätt.<br />
✔ På egen hand, så kallad freemoverstudent.<br />
✔ Utbytesprogram via högskola eller<br />
organisation.<br />
✔ Termin eller läsår utomlands inom din<br />
högskoleutbildning.<br />
26 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
– Det var spännande att bo där<br />
och sedan i New York, för det är<br />
väldigt olika livsstilar där, helt<br />
annat tempo.<br />
Efter åtta veckor i New Paltz<br />
var det dags för lika många på<br />
Manhattan. Praktiken gjorde hon<br />
på Benetton som pr-assistent och<br />
fi ck prova på de fl esta arbetsuppgifter<br />
som den ordinarie pr-assistenten<br />
hade.<br />
– Första månaden var man<br />
helt utmattad för att staden är<br />
så intensiv. Jag jobbade på Fifth<br />
Avenue och bara vägen dit, att<br />
tränga sig förbi allt folk, var jättejobbigt.<br />
Men när det var dags<br />
att åka hem hade man verkligen<br />
fått en vardag och kommit in i livet där.<br />
Tillbaka i Sverige med ett nytt intresse<br />
för pr söker hon jobb inom modebranschen.<br />
Hon är övertygad att det var rätt beslut att<br />
åka i väg.<br />
– Man utvecklas så himla mycket som per-<br />
Studiemedel:<br />
Du kan få ett extra merkostnadslån när du åker<br />
utomlands. Det ska täcka kostnader som undervisningsavgift,<br />
försäkring och resa. Tänk på<br />
att vissa universitet har så hög undervisningsavgift<br />
att studiemedlet inte räcker till.<br />
Studiemedel (17 veckor):<br />
Bidrag: 11 560<br />
Lån: 51 000<br />
Merkostnadslån (max): 22 950<br />
Summa: 85 510 kr<br />
”Alla kollade<br />
på oss som<br />
om vi vore<br />
från rymden<br />
när vi gick till<br />
skolan.”<br />
Vi gör dig redo för framtidens<br />
utmaningar redan idag.<br />
son. Jag vet att jag är mycket mer<br />
självsäker om jag går på intervju<br />
nu än vad jag hade varit före<br />
resan.<br />
Ausrine Uptaite rekommenderar<br />
dem som vill studera utomlands<br />
att kolla att de läser kurser<br />
som är relevanta för vad de vill<br />
göra i framtiden.<br />
– Och det praktiska, att vara<br />
ute i god tid. Vilket jag inte var,<br />
men det löste sig ju till slut. Och<br />
att vara öppen när man kommer<br />
dit. För det är nog det viktigaste,<br />
då får man så mycket mer.<br />
Själv var hon helt inställd på att<br />
åka dit och skaffa sig meriter.<br />
– Jag tänkte aldrig på att jag skulle ha kul,<br />
eller att jag skulle träffa folk som jag gillar<br />
att umgås med. Det var väl därför jag blev så<br />
positivt överraskad när jag kom dit.<br />
FOTO: JOSEFIN ERIKSSON<br />
Vill du ha en lysande framtid på en förändrad arbetsmarkn kn knad ad ad? ad d? Handelshögs ögs ögsskol ko an n vid v idd<br />
Karlstads Ka<br />
universitet erbjuder innovativa utbildningar, där akademisk sk skk spe spets pe p och inte te ter te teerna nationell ell ko<br />
mp mpe m tens<br />
ligger i fokus. Genom Professional skills får du verktygen en at att aatt tt t t använda<br />
a din di a kkuns<br />
unska ns kap k per. er.<br />
Miljön präglas av världsledande tjänsteforskning, en avgö gö göran rande d faktor fö för r fram f framgån<br />
ån å gsr gs ika ka k företag.<br />
Välj bland programmen Ekonomi, Fastighetsekonomi, IT- T-d -d -des esi s gn: g affärssy syst ste te t m och o ch h eko ek nom no noo i,<br />
Matematikekonomi, Personal- och arbetsliv, Rättsvetenskap kap sa s mt Turism sm.<br />
Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använ ända da a den.<br />
Ansök senast 15 april.<br />
hhk.kau.se<br />
SARA RIMPI<br />
sara.rimpi@dn.se<br />
Stipendier:<br />
Det kan löna sig att undersöka om det fi nns<br />
stipendier du kan söka. De kan vara knutna till<br />
en region, ett universitet eller ett visst land.<br />
Exempel:<br />
✔ British Council<br />
✔ Fulbright commission<br />
✔ Italienska kulturinstitutet<br />
✔ Svenska institutet<br />
✔ Sverige-Amerikastiftelsen<br />
KÄLLA: STUDERA.NU OCH CSN<br />
Benettons butik på Fifth Avenue på<br />
Manhattan. Strax bredvid ligger kontoret<br />
där Ausrine Uptaite praktiserade.<br />
Q=TEST VIT>>N
FOTO: MATTEO DEL GROSSO/ALAMY<br />
Intresserad av biologi &<br />
molekylärbiologi?<br />
Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi<br />
Ingångar för naturvetare & samhällsvetare<br />
Södertörns högskola 18 minuter från Stockholms central<br />
Som student på Södertörns högskola får du den lilla högskolans möjlighet till personliga<br />
möten och den stora högskolans möjlighet till kvalitativ utbildning på alla nivåer. Du kan<br />
välja mellan 400 kurser och drygt 70 program. Här kombineras spännande ämnen till<br />
attraktiva och ofta unika utbildningar. Kontakter med arbetsmarknaden får du redan<br />
under studietiden.<br />
Till hösten startar många nya program och kurser. Spelprogrammet, Politik och aktivt<br />
medborgarskap och Masterprogram i offentlig organisation och ledning<br />
är bara några exempel. Välkommen till Södertörns högskola!<br />
studentservice@sh.se | 08-608 32 00 | www.sh.se | www.facebook.se/sodertornshogskola<br />
www.biologi.nu<br />
Naprapater utför 1,5 miljoner<br />
behandlingar varje år!<br />
Behovet av naprapater är stort eftersom nästan alla människor någon<br />
gång får ont i rygg, nacke eller drabbas av en idrottsskada, just den typ<br />
av besvär som naprapaten är specialist på att behandla. Naprapaterna är<br />
Sveriges största yrkesgrupp inom avancerad manuell medicin och naprapatprogrammet<br />
ger dig en stabil grund att bygga din framtid på.<br />
Ett spännande yrkesliv väntar dig.<br />
Läs mer på www.nph.se<br />
© Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm Tel 08-16 01 20 info@nph.se<br />
www.nph.se<br />
<br />
<br />
<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 27
YRKE PILOT<br />
Johan Andersson har gått på Scandinavian Aviation Academy för att<br />
utbilda sig till pilot. Nu jobbar han på Ryanair och ska fl yga Boeingplan.<br />
Upp, upp och i väg<br />
För två år sedan visste Johan Andersson<br />
ingenting om fl ygning. Om några veckor<br />
fl yttar han till England för att bli pilot.<br />
– Jag har ett svagt minne av när jag var<br />
liten och vi skulle i väg på solsemester.<br />
Jag fi ck se mitt första stora passagerarfl<br />
ygplan och jag tappade hakan.<br />
Jag hade svårt att koncentrera mig på<br />
något annat, berättar Johan om hur<br />
hans intresse för yrket uppkom.<br />
Nu ska han alltså själv få ratta ett sådant<br />
plan. Tack vare utbildningen vid<br />
Scandinavian Aviation Acadamy,<br />
– Jag har alltid haft siktet inställt på<br />
PILOTUTBILDNING<br />
28 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
att bli något inom fl ygbranschen. Så nu<br />
tyckte jag att det var dags att göra något<br />
åt det. Jag kollade lite och fi ck höra<br />
om SAA. Folk rekommenderade utbildningen<br />
och jag tyckte att den verkade<br />
passa mig bra, säger Johan.<br />
SAA är en yrkeshögskola för blivande<br />
piloter. Utbildningen är på 18 månader<br />
varav de 12 första är förlagda i San Diego<br />
i Kalifornien. Här jobbar eleverna<br />
upp sina fl ygtimmar eftersom det är<br />
Professional Pilot Program är en 18 månader lång trafi kfl ygarutbildning för den<br />
som inte har någon tidigare fl ygerfarenhet. Tolv månader av utbildningen sker i San<br />
Diego, USA.<br />
Ingångslönen för en pilot ligger på knappt 18 000 kronor för<br />
de minsta trafi kfl ygbolagen och närmare 25 000 för de större<br />
regionalfl ygbolagen.<br />
Särskild behörighet: matematik C, fysik A, engelska B<br />
KÄLLA: SSA OCH SVENSKA PILOTFÖRENINGEN<br />
1,5<br />
år tar utbildningen<br />
betydligt billigare att göra det i USA<br />
än i Sverige.<br />
– Det ska man ju inte klaga på. Det<br />
är ett av världens mest trafi kerade<br />
luftrum så det är extra bra träning.<br />
En gång blev jag inklämd mellan två<br />
stora Boeing 757 på en infl ygning, det<br />
var häftigt.<br />
Johan blev klar med sin utbildning<br />
i oktober förra året. Han sökte då jobb<br />
som pilot på Ryanair via skolan som har<br />
samarbete med fl ygbolaget.<br />
– Jag blev kallad på intervju och var<br />
där i början på december. Två veckor<br />
senare hörde de av sig och gratulerade.<br />
Men jag är ju inte helt klar med min<br />
utbildning även om skolan är slut. Nu<br />
börjar typkursen för det plan jag ska fl yga.<br />
Sen när jag är klar med den kursen<br />
är det dags för så kallad linetraining.<br />
Då sitter man med två<br />
piloter och fl yger. Det<br />
är träning samtidigt som<br />
man jobbar.<br />
Johan ska fl yga Boeingplan. Han<br />
visar oss ett sådant som står<br />
i en av hangarerna. Säkerheten<br />
är minutiös och innan vi kommer<br />
in i hangaren måste vi genomgå<br />
”Det är en<br />
bransch<br />
på uppgång.<br />
Om du<br />
ska börja<br />
måste du<br />
dock vara<br />
beredd på<br />
att lägga<br />
ned mycket<br />
tid på<br />
studier.”<br />
kroppsvisitering och bagagekontroll.<br />
Vi måste även ha med oss en säkerhetsinspektör<br />
och mobilerna stängs<br />
av. Johan ser lycklig ut när han visar<br />
upp ”kärran” som han kallar den typ<br />
60 ton tunga fl ygmaskinen.<br />
– Jag är mycket nöjd med utbildningen.<br />
På mindre än två år har jag gått från<br />
att inte ha någon erfarenhet av fl ygning<br />
över huvud taget till att börja fl yga på<br />
riktigt, så det har verkligen gått över<br />
förväntan, säger Johan.<br />
Han rekommenderar utbildningen för<br />
alla som går i pilotfunderingar.<br />
– Absolut gör jag det. Jag var ju själv<br />
lite skeptisk i början eftersom det är en<br />
tuff bransch att komma in i. Men det är<br />
en bransch på uppgång. Om du ska börja<br />
måste du dock vara beredd<br />
på att lägga ned mycket tid på<br />
studier och planera din tid. Det<br />
är en intensiv utbildning och man<br />
får läsa mycket. Men är man intresserad<br />
av det så är det inga problem.<br />
Jag tyckte bara det var roligt, säger<br />
Johan Andersson.<br />
STEFAN DANIELSON<br />
stefan.danielson@dn.se<br />
Q=TEST VIT>>N<br />
FOTO: HUGO NABO
MILITÄRUTBILDNING GMU<br />
NYTT 2011!<br />
Värnplikten är ersatt med frivillig militär utbildning.<br />
Till exempel som komplement till övriga studier.<br />
Slopad värnplikt inget hinder<br />
Är du trött på att nöta algebra och glädjelös<br />
grammatik medan livet passerar utanför<br />
skolsalsfönstret? Är du mer sugen<br />
på att skyldra gevär och lära dig bygga<br />
nödbivack? Då kan militärutbildningen<br />
vara något för dig.<br />
Under 2011 ersätts den traditionella värnplikten<br />
med en frivillig grundläggande militär<br />
utbildning (GMU). Utbildningen är på<br />
tre månader och kan leda till anställning som<br />
soldat eller sjöman eller till en vidareutbildning<br />
som offi cerare.<br />
Lars Hammarlund, överste i pansartrupperna,<br />
pratar sig varm om utbildningen och<br />
han betonar hur meriterande GMU är för<br />
framtida jobb.<br />
– En arbetsgivare som anställer en person<br />
som genomgått GMU vet att han får någon<br />
som kan passa tider, som har ordning och<br />
reda på sina prylar och som kan arbeta i<br />
grupp, säger Lars Hammarlund.<br />
Utbildningen är dock inte enbart en dans<br />
runt regnbågen. Som vapenskygg pacifi st bör<br />
du kanske tänka efter ett extra varv innan du<br />
gör din intresseanmälan till GMU. Försvarsmaktens<br />
unika kompetens, som de uttrycker<br />
det, är nämligen väpnad strid, och vapenhantering<br />
ingår i varje rekryts utbildning.<br />
Det är heller inte en alldeles ofarlig utbildning,<br />
även om Lars Hammarlund hävdar att<br />
den är säkrare än den tidigare värnplikten.<br />
– Rakt igenom hela kursen har vi verksamhetssäkerhet<br />
för att minimera risker, det kan<br />
NEWYORK,<br />
STOCKHOLM,<br />
VEMDALEN ...<br />
PLUGGA DÄR DU VILL VARA –<br />
MED ETT AV LANDETS STÖRSTA UTBUD<br />
AV DISTANSUTBILDNINGAR.<br />
MIUN.SE<br />
UPPTÄCK DINA MÖJLIGHETER<br />
FACEBOOK.COM/MITTUNIVERSITETET<br />
handla om hur man riktar vapnets pipa och<br />
hur man ska hantera kniv. Men jag kan ju inte<br />
garantera att det inte händer en olycka.<br />
För att komma in på utbildningen krävs det<br />
att man är i relativt god form både fysiskt och<br />
psykiskt. Det är dock olika svårt beroende på<br />
vilken befattning man är intresserad av.<br />
– Kraven är satta efter vad du söker. Det är<br />
svårare att bli fallskärmsjägare i Arvidsjaur<br />
än vad det är att bli hemvärnssoldat. Söker<br />
du hemvärnssoldat och inte har hörselfel eller<br />
någon grav medicinsk åkomma så ska det<br />
inte vara några problem.<br />
Lars Hammarlund tycker inte heller att<br />
man ska behöva välja mellan GMU och konventionell<br />
högskoleutbildning.<br />
FOTO: JENS RAMHÖJ<br />
MILITÄRUTBILDNING<br />
Grundläggande behörighet krävs med<br />
godkänt betyg i ämnena matematik A,<br />
svenska A, engelska A och samhällskunskap<br />
A. Sökande måste också vara svensk<br />
medborgare, och ha fyllt 18 år.<br />
Som antagen vid GMU får man en månatlig<br />
skattefri ersättning om 4 500 kronor.<br />
Fem fria hemresor, fri mat samt fritt logi. Fri<br />
sjukvård och fri akut tandvård.<br />
Försvarsmakten rekryterar till GMU tre<br />
fyra gånger per år. Ansökningen till GMU<br />
omgång 3 och 4 pågår till den 10 april.<br />
KÄLLA: FÖRSVARSMAKTEN<br />
– Jag vill påstå att man kan göra både och!<br />
Gör det här i ett par år och få en god merit<br />
och en väldigt bra utbildning. Man behöver<br />
ju inte stanna kvar i åtta år. Men som rekryt<br />
får man gratis mat, gratis husrum, 4 500 kronor<br />
i månaden skattefritt och en garanterat<br />
bra kondition!<br />
Information om hur man söker grundläggande<br />
militär utbildning fi nns på försvarsmaktens<br />
hemsida (www.forsvarsmakten.<br />
se). Där kan man också se vilka utbildningsplatser<br />
som fi nns tillgängliga och vilka förband<br />
som man kan få anställning hos efter<br />
genomförd GMU.<br />
STEFAN DANIELSON<br />
stefan.danielson@dn.se<br />
<strong>VÄLJ</strong> BLAND HUNDRATALS KURSER OCH PROGRAM, MÅNGA AV DEM HELT UNIKA.<br />
FOTO: CASPER HEDBERG.<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 29
STUDENTLIV BUDGET<br />
STUDENTBUDGET 2011<br />
Studentbudgeten avser höstterminen<br />
2011 för en ensamstående student<br />
yngre än 29 år.<br />
Beräkning utifrån heltidsstudier, tio studie-<br />
och utbetalningsmånader per år. Löpande<br />
penningvärde.<br />
2011<br />
INKOMSTER<br />
Studielån, 4 veckor 5 956<br />
Studiebidrag, 4 veckor 2 720<br />
Bostadsbidrag 800<br />
Summa 9 476<br />
UTGIFTER<br />
Bostad (korridorrum) 3 000<br />
Mat (inkl kårlunch) 2 930<br />
Kläder 580<br />
Hygien, hälsovård 500<br />
Sport 170<br />
Terminsavgift 40<br />
Studiematerial 660<br />
Övrigt nödvändigt* 920<br />
Summa 8 800<br />
Kvar 676<br />
* Hem- och olycksfallsförsäkring, lokala resor, delad<br />
tidning, telefon, förbrukningsvaror, betaltjänster.<br />
KÄLLA: INSTITUTET FÖR PRIVATEKONOMI, SWEDBANK<br />
KRISTIANS ÖRNELIUS TIPS<br />
✔ Teckna hem- och olycksfallsförsäkring<br />
via studentkåren eller via försäkringsbolagens<br />
studenterbjudande.<br />
Även när du hyr möblerat behöver du en<br />
hemförsäkring.<br />
✔ Laga mat smart – gör fyra portioner<br />
och frys in tre. Skaffa kokbok för liten<br />
plånbok.<br />
✔ Ät lunchen hemma eller ta med<br />
lunchlåda, om det går rent praktiskt.<br />
Egen medhavd fi ka blir billigare än köpt.<br />
✔ Köp kursböcker begagnat.<br />
✔ Håll nere telefonkostnaderna, framför<br />
allt till/från mobiltelefon.<br />
✔ Samåk till hemorten. Eller planera i<br />
god tid för att få bra rabatt.<br />
✔ Dela på tidningsprenumerationer eller<br />
läs på biblioteket.<br />
✔ Utnyttja bankernas studentpaket.<br />
✔ Motionera billigt med automatik;<br />
cykla eller gå dit du ska.<br />
✔ Ordna nästa sommarjobb i tid. Med<br />
sommarjobb på annan ort än där du<br />
är mantalsskriven, till exempel gamla<br />
hemorten, kan du få göra skatteavdrag<br />
för tillfälligt arbete.<br />
✔ Utnyttja rabatter på Mecenatkortet<br />
eller CSN-kortet.<br />
30 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
FOTO: WOODYSTOCK<br />
1<br />
3 Köp<br />
begagnad<br />
kurslitteratur<br />
eller låna – Kurslitteratur<br />
är en stor utgiftspost i<br />
studentbudgeten. Genom att köpa<br />
den begagnad är det möjligt att spara<br />
in många kronor. Begagnad kurslitteratur<br />
kan man hitta på olika sajter och via vissa<br />
bokhandlare vid universiteten.<br />
Så får du koll på<br />
Studentens vanligaste misstag är att inte göra en<br />
budget. Det säger ekonomen Kristian Örnelius.<br />
Planera inför dyra och billiga månader. Annars är<br />
det lätt hänt att man bara köper saker e er hand.<br />
Varje år presenterar Institutet för privatekonomi<br />
hos Swedbank en budgetberäkning för<br />
den genomsnittlige studenten. Kristian Örnelius<br />
håller just nu på med vårens budget men<br />
han vill inte ifrågasätta storleken på studiemedlet,<br />
däremot pekar han på andra brister.<br />
– Man kan ju fundera på om studenterna<br />
ska behöva ha ett bostadsbidrag för att kunna<br />
klara sig, säger Kristian Örnelius.<br />
Det fi nns ingen enkel väg till en god studentekonomi.<br />
Genomtänkta inköp och egna<br />
matlådor är en bra början, tipsar Kristian.<br />
– När de nödvändigaste utgifterna är betalda<br />
blir det inte så mycket pengar över av<br />
studiemedlet till att åka hem och hälsa på<br />
Matlåda – Du kan spara mycket<br />
pengar på att ta med dig matlåda<br />
eller laga och äta maten hemma. Om<br />
du i stället för kårlunch har med<br />
dig matlåda varje dag kan<br />
du spara cirka 800<br />
kronor per månad.<br />
4<br />
föräldrarna eller andra nöjen, säger Kristian<br />
Örnelius.<br />
När Kristian själv pluggade gjorde han en<br />
egen budget samtidigt som han jobbade extra<br />
och delade lägenhet med en kompis som<br />
gjorde att han kunde sätta en guldkant på<br />
sin studentvardag.<br />
Problemet för många<br />
studenter i dag är rädslan<br />
för att ta studielån. Men<br />
enligt Kristian Örnelius<br />
är det inget man borde<br />
oroa sig för.<br />
– Utbildning lönar sig<br />
för de fl esta, men givetvis<br />
inte för alla. Fast studier- Kristian Örnelius<br />
na kan ge en möjlighet att<br />
få jobba med det man vill. Det är viktigt med<br />
ett långsiktigt tänkande och inte att plugga<br />
bara för att man inte har något annat för sig,<br />
säger Kristian Örnelius.<br />
ANTON EMANUELSSON<br />
anton.emanuelsson@dn.se<br />
STUDIEMEDLET HÖJS I SOMMAR<br />
Heltidsstuderande kommer att få 460 kronor mer i plånboken varje månad. Riksdagen<br />
har beslutat att höja studiemedlen från och med den 1 juli 2011. Men det är bara lånedelen<br />
som höjs, bidragsdelen är fortfarande densamma. I dag går studenter med enbart<br />
studiemedel back med 800 kronor i månaden, enligt Sveriges förenade studenter. DN<br />
2<br />
723<br />
INKOMSTER<br />
Spara en del av<br />
inkomsten om du<br />
jobbar extra – För dig som<br />
jobbar extra exempelvis<br />
vid loven kan det vara<br />
smart att spara en del av<br />
inkomsten för att antingen<br />
ha det som buffert eller att<br />
fördela ut det som ett extra<br />
tillskott varje månad.<br />
1,5 2,0<br />
5,5<br />
4,9<br />
Köp inget på kredit<br />
eller avbetalning<br />
– Undvik att handla på kredit<br />
eller avbetalning. Konsumentkrediter har hög ränta och blir<br />
därmed dyra i längden. Men framför allt är det ofta bara ett sätt<br />
att skjuta problemen framför sig och de riskerar då att bli större.<br />
11<br />
23<br />
40<br />
19<br />
59<br />
806<br />
54<br />
3,4<br />
88<br />
102<br />
27<br />
46<br />
24<br />
76<br />
36<br />
UTGIFTER<br />
Q=TEST VIT>>N<br />
5,2<br />
10<br />
12<br />
12<br />
70<br />
42
5<br />
Gör en budget – Gör<br />
en budget för att få<br />
koll på ekonomin. Det är<br />
bra att göra en uppskattning<br />
av hur mycket pengar<br />
du kan lägga på olika saker<br />
och vad du har råd att unna<br />
dig. Det är också vanligt<br />
att utgifterna är ojämnt<br />
fördelade på olika månader<br />
under en termin.<br />
9<br />
8<br />
7<br />
Jämför priser på försäkring, el, tele – Priser på exempelvis<br />
el och telefon ändras ofta och det kan spara många<br />
kronor att jämföra de olika bolagens priser. Ta för vana att<br />
regelbundet göra en genomgång av olika abonnemang, t ex en<br />
gång om året.<br />
Sälj saker som du inte längre behöver – Du har<br />
säkerligen en hel del saker hemma som du aldrig<br />
använder. Passa på att rensa ur garderob, förråd och<br />
bokhyllor och ta samtidigt chansen att få loss kontanter.<br />
Dessutom kan det kännas bra att saker kommer till<br />
användning i stället för att slängas.<br />
pengarna<br />
Om bidraget inte räcker ...<br />
Stipendier är ett tänkvärt alternativ till<br />
slitsamma extrajobb. Fast det krävs lite<br />
arbete för att få till en vinnande ansökan.<br />
Det kan det röra sig om miljontals kronor,<br />
men vanligast är ett par tusenlappar.<br />
Som student på grundskola eller högskola<br />
har du rätt att söka de fl esta stipendier. Var<br />
uppmärksam på vilka krav som ställs på exempelvis<br />
bostadsort och utbildning.<br />
– Det vanligaste felet folk gör är att de<br />
börjar söka alldeles för sent eller alldeles för<br />
smalt. Ett tips är att ta reda på så mycket som<br />
NÅGRA HEMSIDOR FÖR STIPENDIESÖKNING<br />
möjligt om vilka som tidigare fått stipendiet<br />
du är intresserad av, säger Krister Gullström,<br />
handläggare på stipendier.se.<br />
Äldre stiftelser har krångliga och ålderdomliga<br />
formuleringar. Därför glömmer folk<br />
bort att söka vissa stipendier. Krister Gullströms<br />
råd är att ”hålla utkik efter gammal<br />
skåpmat”. Det vill säga bortglömda stipendier<br />
inom din kommun.<br />
normalt är inte stipendier skattepliktiga<br />
men det fi nns undantag. I vissa fall påverkar<br />
stipendiet hur stort studiemedlet blir.<br />
ANTON EMANUELSSON<br />
lycknis.se Ambitiös sökmotor med vissa barnsjukdomar.<br />
stiftelser.lst.se Länsstyrelsernas gemensamma databas för stiftelser och stipendier.<br />
stipendier.se Databas med 20 000 stipendier. Oftast 1 000–15 000 kronor.<br />
student.se Stipendier går att söka inom områden som till exempel kultur och rehabilitering.<br />
6<br />
Dela bostad – Att dela bostad<br />
med en eller fl era personer kan<br />
bli en verkligt<br />
stor besparing.<br />
Tänk på<br />
att det inte<br />
bara är hyreskostnaden<br />
som minskar utan<br />
även fasta kostnader för tv<br />
och el, telefon, bredband.<br />
Sök bostadsbidrag – Undersök om du har rätt till<br />
bostadsbidrag. Det kan bli ett välkommet tillskott<br />
varje månad. På Försäkringskassans hemsida kan man<br />
räkna ut vilket bostadsbidrag man har rätt till vid olika<br />
inkomster.<br />
KOMMENTARERNA ÄR SKRIVNA AV STUDENTER, FÖR STUDENTER.<br />
SAMMANSTÄLLT AV INSTITUTET FÖR PRIVATEKONOMI.<br />
FOTO: BRYAN MULLENNIX, PONTUS LUNDAHL, SCANPIX, EDD WESTMACOTT, MICHAEL WILLIS, D HURST, RTIMAGES, AP PHOTO, ALAMY. GRAFIK: DN<br />
Teori i all<br />
ära, men det<br />
finns en<br />
verklighet<br />
där ute också.<br />
Vill du skapa framtidens varumärken och kampanjer?<br />
Då ska du välja Berghs. Vi har framförallt en sak för<br />
våra ögon, att du får ett jobb efter avslutad utbildning.<br />
Därför har du tät kontakt med branschen<br />
under skoltiden. Du jobbar med riktiga projekt och<br />
samarbetar med studenter från samtliga utbildningar;<br />
reklam, design, produktionsledning, pr, marknadskommunikation<br />
och digitala medier. Vi har lärt oss<br />
att det är den snabbaste vägen till ett framtida arbete.<br />
Utbildningarna startar i augusti, är studiemedelsberättigade<br />
och pågår ett till två år på heltid. I augusti<br />
startar också våra internationella bachelorutbildningar.<br />
Då är du på Berghs en termin, för att sedan<br />
fortsätta fem till sex terminer i USA eller Australien.<br />
För mer info och personlig studierådgivning, ring<br />
08-587 550 00 eller besök www.berghs.se<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 31
STUDENTLIV KTH<br />
Petter Axén pluggar till civilingenjör och lärare. På<br />
Tekniska högskolans kårhus är han skattmästare<br />
för klubbmästeriet Nymble. DN:s Sara Rimpi följde<br />
med på RoS-pub och Sverigemässa med japaner.<br />
Barhäng<br />
på KTH<br />
KUL<br />
JAPAN<br />
Trots att det är en lugn torsdagskväll fi nns det folk som livar upp stämningen.<br />
Här är Oskar Laaksonen och Andres Hermander utklädda till sumobrottare.<br />
32 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
– Nu är sushin slut! Funktionären Sonja Nguyen pustar ut bakom bardisken<br />
innan hon tar hand om skräpet.<br />
FOTO: SARA RIMPI<br />
FOTO: SARA RIMPI<br />
FATÖL<br />
MYS<br />
Det är lugnt i baren för Petter Axén i kväll. När Nymble har tentapubar är det<br />
desto mer folk – över 2 000 törstiga gäster.<br />
Det är torsdagspub för första gången på fl era år. En glest befolkad skara gör<br />
vardagsrum av lokalen.<br />
Q=TEST VIT>>N<br />
FOTO: MAGNUS HALLGREN<br />
FOTO: MAGNUS HALLGREN
Konstfack <br />
Varmt hjärta<br />
Bli sjuksköterska med världen som arbetsplats!<br />
Studera vid högskolan med internationellt fokus.<br />
Sista ansökningsdag 15 april 2011.<br />
www.rkh.se | www.rkh.se/studentkaren<br />
Språkkonsultprogrammet<br />
En språkkonsult arbetar med svenska språket och är en blandning av informatör,<br />
journalist, svensklärare, redaktör, utredare och allmän kommunikationsexpert.<br />
Språkkonsulter arbetar ofta på olika slags företag, myndigheter och organisationer,<br />
där de arbetar med t.ex. språkplanering, textgranskning, framställning av<br />
informationsmaterial, rådgivning i kommunikations- och språkvårdsfrågor, internutbildning<br />
eller policyfrågor.<br />
Språkkonsultprogrammet är på 180 hp och ger en fil.kand. i svenska. Kursen<br />
startar normalt vartannat år. Vi antar 20–30 studenter och du skriver ett antagningsprov<br />
i maj. Sök senast 15 april.<br />
www.nordiska.su.se/sprakkonsult<br />
Institutionen för nordiska språk<br />
www.hj.se<br />
INTERNATIONELLT PÅ<br />
HEMMAPLAN OCH LÄTT ATT<br />
STUDERA UTOMLANDS!<br />
Välkommen till<br />
ÖPPET HUS<br />
26 MARS<br />
kl. 10-14<br />
HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING är en av<br />
de främsta högskolorna i landet när det gäller<br />
internationellt studentutbyte och har cirka<br />
350 partneruniversitet över hela världen.<br />
RÖDA KORSETS HÖGSKOLA
STUDENTLIV BOENDE<br />
TV:N<br />
”Jag tittar nästan<br />
aldrig på tv, bara på<br />
’Trädgårdsapoteket’<br />
ibland.”<br />
KURSBOKEN<br />
”En övergripande<br />
bok om biologi.”<br />
34 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
VÄLKOMMEN TILL CHRISTIN. Kakelugn, spröjsade fönster och en takhöjd<br />
på nästan tre meter är väl inte vanligtvis vad man förknippar med ett studentrum.<br />
Men på Kammakargatan i centrala Stockholm kan det faktiskt se ut så.<br />
Huset är byggt 1859 och ägs av Sti elsen Stockholms studentbostäder. Här<br />
bor Christin Carlsson i en kollektivlägenhet där man delar kök och badrum.<br />
TEXT: VICTOR LINDBOM FOTO: FREDRIK FUNCK<br />
GITARREN<br />
”En stålsträngad Washburn<br />
som jag köpte i höstas.”<br />
STAFFLIET<br />
”Jag gillar att måla, oftast med<br />
akrylfärger, mest porträtt.”<br />
RYGGSÄCKEN<br />
”Kånken, bra att bära<br />
skolböcker i.”<br />
”GARDEROBEN”<br />
”En ranglig hylla med ett skynke för. En<br />
riktig garderob är något jag saknar.”<br />
GOLVET<br />
”Jag dansar lindyhop<br />
och brukar öva<br />
här. Det är ett bra<br />
dansgolv.”<br />
Q=TEST VIT>>N
FÖNSTREN<br />
”Jättefi na men ljudisoleringen är<br />
dålig och det drar.”<br />
KORGSTOLEN<br />
”Ett loppisfynd. Här<br />
sitter jag mest när<br />
jag har besök.”<br />
FAVORITPLATSEN<br />
”Här gör jag det mesta: pluggar,<br />
målar, äter mat. Jag ville ha en<br />
ljus plats.”<br />
KRUKVÄXTER<br />
”Jag odlar citrongräs,<br />
persilja och aloe vera.”<br />
MÅLNINGEN<br />
”En målning som jag gjort själv, inspirerad<br />
av en konstnär från Ecuador.”<br />
CHRISTIN CARLSSON är 23 år. Hon studerar miljö och utveckling<br />
på Södertörns högskola. Hennes studentrum är 22 kvadratmeter och<br />
kostar 4 600 kronor i månaden, inklusive el och bredband.<br />
Hur vill<br />
du bo?<br />
BO HEMMA<br />
+ Gratis mat.<br />
+ Billig eller ingen hyra.<br />
– Mindre personlig frihet.<br />
– Kan bli behandlad som ett barn.<br />
– Kan vara geografi skt omöjligt.<br />
STUDENTKORRIDOR<br />
+ Stort socialt utbyte.<br />
+ Ofta billig hyra och ingen hyra på<br />
sommaren.<br />
+ Ofta möblerat.<br />
+ Ofta nära campus.<br />
– Mattjuvar i det gemensamma<br />
köket.<br />
– Folk diskar inte.<br />
– Folk kanske festar vid fel tillfällen.<br />
KOLLEKTIV<br />
+ Du bor med dina vänner.<br />
+ Hyran blir billig när många delar.<br />
+ Man kan turas om med matlagning.<br />
– Kan bli för mycket av det goda.<br />
– Inte så mycket privatliv.<br />
STUDENTLÄGENHET<br />
+ Kort uppsägningstid.<br />
+ Ofta möblerat.<br />
+ Billigare hyra.<br />
+ Lättare att få tag i än en vanlig<br />
hyresrätt.<br />
– Får inte bo kvar efter studier.<br />
– Bo själv.<br />
Fem tips för<br />
att lyckas<br />
Beatrice Högå, ordförande i Sveriges<br />
förenande studentkårer, ger<br />
sina bästa tips för att hitta ett bra<br />
boende under studenttiden.<br />
Var ute i god tid. Kolla upp hur<br />
bostadssituationen ser ut på den<br />
ort där du tänker plugga. Ställ dig<br />
i bostadskö så fort du blivit antagen<br />
och börja sök andrahandsboende.<br />
Hör av dig till din studentkår. De<br />
kan hjälpa dig i bostadsdjungeln.<br />
Kolla om bostadsgaranti gäller.<br />
Omfattas du av en bostadsgaranti<br />
så måste du nästan alltid anmäla<br />
dig direkt efter att du blivit antagen.<br />
Det är inte säkert att du får<br />
en bostad till terminsstart ändå.<br />
Observera att en bostadsgaranti<br />
kan innebära ett tillfälligt boende<br />
och standarden kan vara väldigt<br />
varierade. Om du tackar nej till<br />
boendet är det inte säkert att du<br />
erbjuds något annat.<br />
Bli engagerad. Ett engagemang<br />
i kåren eller andra organisationer<br />
och föreningar ger ett brett<br />
kontaktnät vilket ofta underlättar<br />
bostadsjakten.<br />
Var misstänksam. När det gäller<br />
andrahandsboende och inneboende<br />
bör du vara försiktig,<br />
det fi nns de som är ute efter att<br />
utnyttja studenter. Det är olagligt<br />
med ockerhyra!<br />
STEFAN DANIELSON<br />
Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 35
Därför ska du satsa på en utbildning från<br />
LUNDS UNIVERSITET<br />
NATURVETENSKAP<br />
Lös världsproblemen!<br />
Vill du lösa världsproblem? Plugga i så fall naturvetenskap!<br />
I Lund finns det bredaste utbudet av<br />
naturvetenskapliga utbildningar i Sverige – det<br />
är bara fantasin som sätter gränser för vad du<br />
vill göra i framtiden! Och du – det finns även<br />
ingångar för dig som inte är naturvetare på<br />
gymnasiet.<br />
Naturvetare finns överallt på arbetsmarknaden.<br />
Problemlösningsförmågan som du får i<br />
din naturvetenskapliga utbildning är användbar<br />
oavsett var du hamnar i framtiden. Som<br />
fysiker och matematiker kan du exempelvis ta<br />
fram modeller som används av banker, IT- bolag<br />
och andra organisationer. Bio loger, geologer,<br />
naturgeografer och miljö vetare arbetar bland<br />
annat med de stora miljöutmaningarna vi har<br />
framför oss. Molekylärbiologer och kemister tar<br />
fram viktiga substanser i läkemedels- och livsmedelsbranschen.<br />
Forskning inom alla naturvetenskapliga<br />
grenar för samhällsutvecklingen framåt.<br />
www.naturvetenskap.lu.se<br />
1. Lunds universitet är Sveriges starkaste och ett<br />
av Europas ledande universitet, med anor från<br />
1666. 2. Universitetet rankas som ett av de hundra<br />
främsta universiteten i världen. 3. Du kan välja<br />
mellan över 300 program och 2000 kurser. 4. Vi<br />
har utbytesavtal med över 600 universitet i över<br />
50 länder i alla världsdelar. Detta ger dig en unik<br />
möjlighet att studera utomlands. 5. Lund blir år<br />
efter år framröstad som den bästa studentstaden<br />
i Sverige. 6. 82% av våra studenter har arbete sex<br />
månader efter examen.<br />
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA – LTH<br />
Ny teknik räddar världen<br />
Förr sa man att ingenjörer och teknik behövs för att bygga världen. Idag brukar vi<br />
på LTH säga att ny teknik också behövs för att rädda världen. Det kanske låter pretentiöst,<br />
men faktum är att det ofta är ingenjörer som utvecklar nya sätt att rena<br />
vatten, minska miljöfarliga utsläpp, diagnostisera sjukdomar eller bygga energieffektiva<br />
hus.<br />
Lunds Tekniska Högskola är en av Sveriges få kompletta tekniska högskolor. Här<br />
finns alla klassiska civilingenjörsprogram liksom nyare utbildningar. Det finns även<br />
flera högskoleingenjörsprogram, brandingenjörsutbildning samt arkitekt- och industridesignutbildning.<br />
I år startar vi dessutom en unik civilingenjörsutbildning i<br />
Medicin och teknik. Förutom i Lund har LTH även verksamhet i Helsingborg. Där<br />
finns högskole ingenjörsutbildningarna och förberedande tekniska utbildningar.<br />
www.lth.se<br />
HUMANIORA OCH TEOLOGI<br />
Satsa på det du brinner för<br />
– och få jobb!<br />
Varför chattar ungdomar så mycket? Hur påverkar islam det svenska<br />
samhället idag? Är det etiskt med djurförsök?<br />
Humanister och teologer är experter på sådana frågor. Dessutom<br />
är de specialister på att analysera och lösa problem, att tala och skriva,<br />
att förklara och problematisera. De jobbar nästan överallt i samhället,<br />
både i privat och offentlig sektor. 80% av de som väljer att<br />
ta ut en humanistisk examen har etablerat sig på arbetsmarknaden<br />
inom ett halvår.<br />
Väljer du att läsa humaniora och teologi i Lund<br />
kan du bli informatör, journalist, projektledare, copywriter,<br />
präst, arkeolog, bibliotekarie, lärare, tolk,<br />
författare eller filmrecensent. Bland annat.<br />
www.ht.lu.se<br />
15 APRIL<br />
Sista anmälningsdag till höstens utbildningar
EKONOMIHÖGSKOLAN<br />
Grunden för en spännande karriär<br />
Ekonomi genomsyrar vår vardag på många olika sätt. Det kan till exempel gälla maktfrågor<br />
i företagen, hur man sätter rätt pris och utvecklar ett lönsamt företag, hur man<br />
tar tillvara goda idéer och gör företag av dem och hur man blir en framgångsrik chef.<br />
Eller globaliseringens effekt på välfärden, börsens upp- och nedgång, varför det blir<br />
finansiell turbulens och hur man häver långvarig fattigdom. Det kan också gälla hur vår<br />
känsla av status styr hur vi shoppar och inreder och företagens sociala ansvar. Eller hur<br />
bra ett affärs system, eller en social sajt, fungerar. Om du tycker detta låter spännande kan<br />
Ekonomi högskolan i Lund erbjuda den rätta utbildningen för dig! Arbetsmarknaden är<br />
bred och ekonomer och systemvetare från Lund har många gånger världen som arbetsfält.<br />
www.ehl.lu.se<br />
JURIDIK<br />
Utbildning med<br />
många möjligheter<br />
Utmaningen för jurister är att metodiskt lösa<br />
komplexa problem som har betydelse för enskilda<br />
individer, företag och samhället. Juristprogrammet<br />
ger dig förutsättningar att<br />
arbeta i Sverige och internationellt med<br />
små och stora rättsliga frågor, på alla nivåer.<br />
Utbildningen i Lund har en internationell<br />
karaktär med möjlig heter att läsa<br />
en termin eller ett år utomlands och att läsa<br />
engelskspråkiga kurser på hemmaplan tillsammans<br />
med internationella studenter.<br />
www.jur.lu.se<br />
MEDICIN OCH VÅRD<br />
Inte bara läkare och sjuksköterskor<br />
På Medicinska fakulteten kan du som är intresserad av ljud och hur de påverkar oss utbilda<br />
dig till audionom. Om du vill ha ett kreativt yrke där du får hjälpa människor i alla åldrar till<br />
ett aktivt liv så kan arbetsterapeut var rätt yrkesval för dig. Eller om du är intresserad av att<br />
studera människans biologi i detalj men inte vill ha någon patientkontakt – då är biomedicin<br />
en passande utbildning. Vi utbildar också logopeder, sjukgymnaster och röntgensjuksköterskor.<br />
På Medicinska fakulteten utbildas alltså inte bara sjuksköterskor och läkare.<br />
www.med.lu.se<br />
SAMHÄLLSVETENSKAP<br />
Om samspel, ledarskap<br />
och lärande<br />
Samhällsvetare och beteendevetare arbetar<br />
med frågor som handlar om hur vi människor<br />
organiserar våra liv och våra samhällen.<br />
Lunds universitet erbjuder breda och kompletta<br />
samhälls vetenskapliga utbildningar<br />
som man är ensam om i Norden. Ett stort utbud<br />
av drygt 240 fristående kurser gör det<br />
möjligt för dig att skräddarsy din egen utbildning.<br />
Du kan också välja att läsa ett helt<br />
utbildningsprogram – du har hela fjorton<br />
program att välja mellan inom det samhällsvetenskapliga<br />
området. Hos oss får du en bra<br />
utbildning som förbereder dig för yrkes livet.<br />
Väljer du att läsa samhällsvetenskap eller<br />
beteendevetenskap vid Lunds universitet<br />
kan du bland annat bli genus vetare, kommunikationsstrateg,<br />
kriminolog, personalvetare,<br />
pol kand, psykolog, samhällsplanerare,<br />
socionom eller chef inom servicesektorn.<br />
www.sam.lu.se<br />
KONSTNÄRLIGA UTBILDNINGAR<br />
Förverkliga dina drömmar!<br />
Musikhögskolan i Malmö utbildar musiker, kompositörer,<br />
kyrkomusiker och musiklärare med olika specialiseringar.<br />
Här kan du förverkliga dina drömmar<br />
och skaffa dig en yrkesutbildning inom musikområdet.<br />
Här händer hela tiden saker och du möter ständigt<br />
nya intressanta personer. Resultatet av din tid på<br />
Musikhögskolan i Malmö är till stor del upp till dig.<br />
Möjligheterna är oändliga!<br />
Teaterhögskolan i Malmö utbildar skådespelare<br />
och dramatiker. Under utbildningen tränas du bland<br />
annat i att möta en publik på skolans egen teater<br />
Bryggeriteatern.<br />
Under utbildningen i fri konst på Konsthögskolan<br />
i Malmö får du som student bekanta dig med många<br />
olika synsätt på konsten, både praktiska och teoretiska.<br />
Ett av syftena är att förbereda dig på en reaktion<br />
du kan komma artt möta senare i ditt liv som yrkesverksam<br />
konstnär. ”Det du gör är nog intressant,men<br />
är det konst?”<br />
www.performingarts.lu.se<br />
NYHET!<br />
Skånes bredaste<br />
lärarutbildning startar i höst<br />
www.lu.se/lararutbildning<br />
ÖPPET HUS 2 APRIL<br />
Vill du känna på hur det är att vara student vid<br />
Lunds universitet? Besök vårt öppna hus på<br />
Akademiska Föreningen i Lund! Här får du information<br />
om utbildning, studentliv, bostäder med mera.<br />
Välkommen!<br />
www.lu.se
HÖGSKOLEPROVET<br />
NYTT 2011!<br />
66 882 personer skrev högskoleprovet förra våren.<br />
Högskoleprovet<br />
förändras i höst<br />
Mer matematik och färre texter att läsa.<br />
Det är några av förändringarna i det nya<br />
högskoleprovet som kommer i höst.<br />
Vårens högskoleprov är det sista i sitt slag.<br />
Hösten 2011 införs nämligen ett nytt prov där<br />
bland annat matematikdelen har utökats.<br />
Tanken är att det bättre ska mäta förmågan<br />
att klara högskolestudier.<br />
– Under relativt lång tid har främst de tekniska<br />
utbildningarna tyckt att högskoleprovet<br />
inte har varit så bra på det området, säger<br />
Åsa Rurling, utredare på Högskoleverket.<br />
De som gynnas av det nya provet är framför<br />
allt yngre personer med färska matema-<br />
HÖGSKOLEPROVET I SIFFROR<br />
0,9 är det genomsnittliga resultatet på<br />
högskoleprovet. Resultatet anges på en<br />
skala från 0,0 till 2,0 poäng.<br />
Två gånger om året anordnas högskoleprovet.<br />
Provdagen är alltid en lördag.<br />
Den 2 april är nästa provtillfälle. Anmälningstiden<br />
har redan gått ut, men den 29<br />
oktober kan du göra provet igen.<br />
Fem år är provresultatet giltigt. Har du<br />
gjort provet fl era gånger är det ditt bästa<br />
resultat som räknas.<br />
Det kostar 350 kronor att anmäla sig.<br />
Varje år kommer 30 000 personer in på<br />
en utbildning tack vare sitt provresultat.<br />
66 882 personer anmälde sig till högskoleprovet<br />
förra våren.<br />
KÄLLA: WWW.STUDERA.NU<br />
38 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />
tikkunskaper och provskrivare med annat<br />
modersmål än svenska. Samtidigt kommer<br />
de som har svårt för matematik att få det<br />
lite tuffare.<br />
Något som har diskuterats är om man borde<br />
införa två separata prov, eller om de olika<br />
delarna ska väga olika tungt beroende på<br />
vilken utbildning man söker. Men så verkar<br />
det inte bli, enligt Åsa Rurling.<br />
– Inte som det ser ut i dagsläget. I dag säger<br />
man att det ska fi nnas ett gemensamt<br />
prov för alla.<br />
VICTOR LINDBOM<br />
victor.lindbom@dn.se<br />
Högskoleprovet kan öka dina chanser att<br />
komma in på drömutbildningen. Men det<br />
gäller att veta hur man förbereder sig.<br />
– Slarvar man bort några poäng kan det<br />
vara skillnaden mellan att komma in på en<br />
utbildning och inte, säger Nils Holmegaard<br />
som skrivit boken ”Den kompletta guiden<br />
till högskoleprovet”.<br />
Om du vill få ett bra resultat är förberedelserna<br />
alltså A och O. På nätet fi nns gamla<br />
högskoleprov som kan vara värda att kolla<br />
in.<br />
– Man bör göra gamla högskoleprov och<br />
se ungefär hur duktig man är på de olika<br />
delproven. Vissa är ju duktiga på ord och<br />
andra på matematik. Då lär man upptäcka<br />
var man har sina svagheter och kan arbeta<br />
utifrån det.<br />
Nils Holmegaard rekommenderar speci-<br />
Så förändras provet:<br />
✔ Hälften av provuppgifterna kommer att<br />
handla om matematik och andra hälften<br />
om språk (svenska och engelska). I det<br />
nuvarande provet utgör matematiken bara<br />
en tredjedel av uppgifterna.<br />
✔ Det blir fler uppgifter,<br />
från dagens 122<br />
till 160. Provtiden är<br />
dock densamma, vilket<br />
motiveras med att det blir<br />
färre tidskrävande texter<br />
att läsa.<br />
✔ På www.studera.nu fi nns övningsprov<br />
inför hösten 2011.<br />
ellt att lägga extra krut på matematiken.<br />
– Det är helt klart lättast att skaffa extra<br />
HALLÅ DÄR …<br />
Hur fi ck du 2,0 på<br />
högskoleprovet?<br />
Gustav Fridolin, riksdagsledamot och<br />
språkrörskandidat för Miljöpartiet.<br />
– När jag satt i riksdagen jobbade jag nära<br />
en kille som jag blev kompis med. Han är lite<br />
småtokig, har en Einsteinfrisyr och kan allt<br />
om allt. Och han hade såklart gjort 2,0 någon<br />
gång i forntiden och då ville man inte vara<br />
sämre än honom. Så jag kände mig ganska<br />
pressad. Jag gjorde högskoleprovet för att<br />
söka in till universitetet. Nu har jag en fi l<br />
kand i Mellanösternkunskap och en folkhögskolelärarutbildning<br />
på det.<br />
Var det något du tyckte var svårt?<br />
– Jag tyckte den matematiska delen var<br />
hyfsat svår. Men ett par års förhandlingar<br />
om statsbudgeten hade väl hjälpt mig.<br />
Hur kändes det när du fick resultatet?<br />
– Jag hade kladdat ner svaren på en lapp<br />
som jag tog med hem för att se på text-tv hur<br />
det gick. Det kändes väldigt bra och jag blev<br />
väldigt förvånad.<br />
Kommer du att göra provet igen?<br />
– Nej nej, det verkar jobbigt! Man vill ju<br />
inte krascha ett sånt rekord!<br />
Maria Wetterstrand har också fått 2,0. Är<br />
miljöpartister ovanligt smarta?<br />
– Haha, vi brukar ju<br />
tycka det. Men jag tror<br />
inte högskoleprovet är<br />
det enda sättet att mäta<br />
smarthet på. Man får inte<br />
så mycket livserfarenhet<br />
av att sitta några timmar<br />
och göra ett prov.<br />
Blir man en bättre politiker<br />
om man har ett bra<br />
resultat på högskoleprovet<br />
då?<br />
– Nej, det som gör en till en bra politiker är<br />
erfarenhet och en förmåga att lyssna.<br />
Vad har du för tips till dem som ska göra<br />
högskoleprovet?<br />
– Sov ordentligt natten innnan.<br />
VICTOR LINDBOM<br />
Expertens bästa tips för toppresultat<br />
TIPS INFÖR PROVET<br />
✔ Öva med gamla prov och övningsprov<br />
som fi nns på www.studera.nu.<br />
✔ Fräscha upp mattekunskaperna. Ta<br />
fram dina gamla matteböcker.<br />
✔ Läs mycket tidningar och böcker på<br />
svenska och engelska.<br />
✔ Ta reda på var provet äger rum i förväg.<br />
✔ Kom till provet utvilad. Lägg dig tidigt<br />
kvällen innan.<br />
✔ Hoppa inte över frukosten.<br />
✔ Använd rasterna på rätt sätt. Hämta<br />
frisk luft, gå på toa, drick vatten och ät<br />
godis eller frukt.<br />
FOTO: ANETTE NANTELL<br />
Maria Wetterstrand<br />
fi ck<br />
också 2,0.<br />
poäng på delproven som<br />
har att göra med matematik<br />
och statistik. Gå gärna<br />
igenom gamla matteböcker<br />
från gymnasiet.<br />
De äldre provdeltagarna<br />
brukar klara ord- och<br />
läsförståelsen bättre eftersom<br />
man får ett större<br />
ordförråd med tiden. Men att läsa litteratur<br />
och tidningar, både på svenska och engelska,<br />
skadar inte.<br />
Vad ska man tänka på när man väl gör provet?<br />
– Helt klart att ta det lugnt och inte stressa<br />
upp sig. Om man hakar upp sig på en fråga<br />
är det lätt att få panik och tappa koncentrationen.<br />
Då är det bättre att börja med nästa<br />
uppgift och gå tillbaka senare.<br />
VICTOR LINDBOM<br />
FOTO: MAJA SUSLIN<br />
Q=TEST VIT>>N<br />
FOTO: FREDRIK SANDBERG
Kandidatprogram i<br />
arbetslivskommunikation<br />
I vårt mångspråkiga samhälle där många företag använder både engelska och<br />
svenska, behövs språkspecialister i bägge språken. Som språkspecialist kommer<br />
du att kunna lösa kommunikationsproblem, bedöma språkkompetenser och<br />
utbilda i språk- och kommunikationsfrågor. Du kan arbeta som egenföretagare<br />
inom affärskommunikation/Business Communication, utbildnings samordnare,<br />
personalrekryterare eller inom översättningsbranschen.<br />
Kandidatprogrammet i arbetslivskommunikation är på 180 hp och ger en fil.<br />
kand. i svenska eller engelska. Sök senast 15 april.<br />
www.nordiska.su.se/kandidat<br />
Institutionen för nordiska språk<br />
Engelska institutionen<br />
Populärvetenskaplig kommunikation<br />
7,5 högskolepoäng<br />
Kursens syfte är att skapa intresse för och förmåga till att kommunicera komplicerade<br />
vetenskapliga sammanhang på ett stimulerande sätt. Samt att stimulera och<br />
förbättra dialogen mellan forskare och journalister (medier). Kursen ska ge praktisk<br />
erfarenhet av manusförfattande inom populärvetenskap (TV, radio, press,<br />
web). Kursen ska även ge insikt i den journalistiska processen, journalisternas<br />
värderingar och visa på betydelsen av öppen kommunikation mellan forskarsamhälle<br />
och omvärld.<br />
Kursstart: 29 augusti 2011<br />
Kurstid: Kvartsfart, kvällstid, måndagar 17.15-20.45<br />
Ansökan/info: www.studera.nu (fr o m 15 mars)<br />
Utbildningskatalog kan hämtas på: www.ki.se<br />
Kursansvarig: Carl Johan Sundberg<br />
Sista ansökningsdag 15 april 2011<br />
The<br />
Swedish<br />
School<br />
of<br />
Planning<br />
, 180hp<br />
och regional utveckling, 60hp<br />
http://ki.se<br />
, 120hp<br />
www.bth.se/fysiskplanering<br />
Fysisk planering vid<br />
Blekinge Tekniska<br />
Högskola utbildar<br />
studenter i fysisk<br />
samhällsplanering.<br />
Det handlar om<br />
användning av marken,<br />
vattnet och den byggda<br />
miljön utifrån estetiska,<br />
sociala, ekologiska<br />
och samhällsekonomiska<br />
aspekter. I vår finns<br />
följande fyra utbildningar<br />
att söka till.<br />
, 120hp<br />
HA RYGGEN FRI –<br />
SOMMARMATTE PÅ NÄTET!<br />
Läs sommarmatte och förbered dig inför högskolan tillsammans med tusentals<br />
andra studenter på Internet. Sommarmatten är gratis och ger högskolepoäng.<br />
Starta när du vill!<br />
Sätt igång nu på www.sommarmatte.se<br />
<br />
Centralt i<br />
Eskilstuna och<br />
Västerås, en timme<br />
från Stockholm<br />
med bostadsgaranti<br />
på högskolan där arbetsgivarna<br />
slåss om dig!<br />
Förskollärarprogrammet<br />
210 hp<br />
(ges även i Södertälje)<br />
Grundlärarprogrammet<br />
– förskoleklass<br />
och årskurs 1-3<br />
240 hp<br />
Ämneslärarprogrammet<br />
– årskurs 7-9<br />
270 hp<br />
Ämneslärarprogrammet<br />
– gymnasieskola<br />
300/330 hp<br />
www.mdh.se/<br />
lararutbildning
P<br />
R<br />
O<br />
G<br />
R<br />
A<br />
M<br />
K<br />
U<br />
R<br />
S<br />
E<br />
R<br />
Tänk dig att ha ett yrke<br />
som får människor att må bra!<br />
VI HAR UTBILDNINGAR FÖR DIG SOM VILL BLI:<br />
Hälsopedagog 180 hp<br />
Personalvetare 180 hp<br />
Socionom 210 hp<br />
Du kan också läsa till socionom med<br />
internationell inriktning 210 hp<br />
Sjuksköterska 180 hp<br />
Plugga på distans<br />
Vi har ett brett utbud av distanskurser, exempelvis:<br />
Antidoping 7,5 hp<br />
Attityd och beteendepåverkan 7,5 hp<br />
Belastningsergonomi 7,5 hp<br />
Coaching inom vård och omsorg 7,5 hp<br />
Hälsoarbete i arbetslivet 7,5 hp<br />
Kost och prestation 7,5 hp<br />
Läkemedelsräkning 7,5 hp<br />
Som sjuksköterska kan du vidareutbilda dig till:<br />
Distriktssköterska 75 hp<br />
Sjuksköterska inom äldrevården 60 hp<br />
Ett nytt masterprogram:<br />
Arbetshälsovetenskap 120 hp<br />
För dig som vill arbeta med att förebygga<br />
ohälsa i arbetslivet<br />
SISTA ANSÖKNINGSDAG: 15 april ANMÄLAN: studera.nu<br />
LÄS MER: hig.se<br />
Medicins baskurs 7,5 hp<br />
Metoder för rökavvänjning 7,5 hp<br />
Perspektiv på utvecklingsstörning 15 hp<br />
Psykosocial onkologi 7,5 hp<br />
Socialpsykologi 10 hp<br />
Vård och omsorg av personer med<br />
psykisk sjukdom och psykisk<br />
funktionsnedsättning 7,5 hp<br />
Akademin för hälsa och arbetsliv<br />
erbjuder många spännande utbildningar där intresset för människan står i fokus!