14.09.2013 Views

VÄLJ RÄTT VÄG - Dagens Nyheter

VÄLJ RÄTT VÄG - Dagens Nyheter

VÄLJ RÄTT VÄG - Dagens Nyheter

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>VÄLJ</strong><br />

<strong>RÄTT</strong><br />

<strong>VÄG</strong><br />

Utbildningen Boomtown blev<br />

en väg till musikbranschen.<br />

Hanna Turi har precis<br />

släppt sitt debutalbum.<br />

Sid 6–7<br />

8 mars 2011<br />

Studievägledarens bästa tips sid 4 • 8 av 10 får jobb efter YH-utbildning sid 8 •<br />

Ausrine Uptaite åkte till New York sid 26–27 • Så får du ordning på ekonomin sid 30–31<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 1


FOTO: DOUG TAYLOR<br />

HÖGSKOLEGUIDEN PROGNOS<br />

Måns Wallgren<br />

Redaktör för Högskoleguiden<br />

25 år senare har<br />

jag lärt mig mitt jobb<br />

När jag lämnade gymnasiet i mitten av 70-talet<br />

hade jag inte en tanke på att plugga vidare. Efter<br />

en månad skaffade jag ett jobb på ett lager, mådde<br />

som en prins i allmänhet och som en kung vid lönedags.<br />

Det där höll i sig ett tag men så småningom<br />

var det där lagret, trots att jag älskade att vistas i<br />

närheten av alla lp-skivor vi packade upp, inte lika<br />

spännande längre. Och lönen räckte plötsligt inte<br />

till allt som fanns att köpa.<br />

Nu önskar jag att jag hade<br />

kunnat skriva att jag därmed<br />

skaffade mig en högre utbild-<br />

Går att stapla.<br />

2 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

ning och att livet därmed<br />

blev bättre. Nu blev det inte<br />

så. Jag började läsa musikvetenskap<br />

men det planade ut efter tre<br />

terminer. Jag läste lite enstaka kurser, fi losofi och<br />

sådant där som man tror ska leda fram till någon<br />

intellektuell helig graal. Inget ledde någonstans.<br />

När jag började på <strong>Dagens</strong> <strong>Nyheter</strong> hade jag ingen<br />

journalistisk utbildning över huvud taget – säg<br />

inget till mina chefer eller kolleger – och det var<br />

plågsamt att låtsas som om jag hade det. Nu, drygt<br />

25 år senare, har jag väl fattat hyfsat vad det här<br />

jobbet går ut på. Men det jag skulle komma fram<br />

till är att lär du dig ett yrke redan innan du påbörjar<br />

det så undviker du en hel del vånda i ditt liv.<br />

Att sedan veta vilket yrke det ska bli är en annan<br />

femma. Men du får en hel del bra tips om det i den<br />

här bilagan.<br />

mans.wallgren@dn.se<br />

BESTÄLL DN.HÖGSKOLEGUIDEN<br />

8 MARS 2011<br />

Klassuppsättningar om 30 exemplar kostar 220 kronor +<br />

moms. Beställ på kurser.utbildning@dn.se<br />

Du kan också läsa Högskoleguiden som pdf-tidning på<br />

DN.se/hogskoleguiden<br />

REDAKTION<br />

DN Högskoleguiden, 105 15 Stockholm 08-738 10 00<br />

Redaktör: Måns Wallgren, hogskoleguiden@dn.se<br />

Reportrar: Stefan Danielson, Anton Emanuelsson, Victor Lindbom, Sara<br />

Rimpi Redigering: Viktor Granlund Bildredaktör: Britt-Marie Schrammel<br />

Korrektur: Hans Borén Grafi sk grundform: Lotta Ek Annonser:<br />

Inga-Lisa Högberg, Helene Sjöman, Anette Widon Omslagsbild: Hugo<br />

Nabo Chefredaktör, ansvarig utgivare och vd: Gunilla Herlitz<br />

Förväntad arbetsmarknad<br />

Beräknat antal examinerade om 3−5 år i olika utbildningsgrupper<br />

i förhållande till rekryteringsbehovet i procent.<br />

Biomedicinska analytiker<br />

KÄLLA: HÖGSKOLEVERKET/SCB<br />

Yrkeslärare<br />

Fritidspedagoger<br />

Receptarier*<br />

Högskoleingenjörer<br />

Speciallärare och specialpedagoger<br />

Förskollärare<br />

Tandläkare<br />

Grundskollärare (tidigare år)<br />

Biblioteks- och informationsvetare<br />

Sjuksköterskor<br />

Apotekare + receptarier*<br />

Läkare<br />

Sjukgymnaster<br />

Arkitekter<br />

Agronomer och hortonomer<br />

Gymnasie-, grundskollärare (senare år)<br />

Arbetsterapeuter<br />

Samhälls- och beteendevetare<br />

* Svårbedömt nu när<br />

apoteksmarknaden<br />

omregleras. De två<br />

grupperna sammantaget<br />

tyder på ett läge i balans.<br />

** På grund av litet antal<br />

baseras veterinärernas<br />

balansläge på ett<br />

genomsnitt över tre år.<br />

Humanister<br />

Teologer<br />

Veterinärer**<br />

Psykologer<br />

Systemvetare<br />

Naturvetare<br />

Civilingenjörer<br />

Jurister<br />

Socionomer<br />

Journalister<br />

Konstnärlig<br />

utbildning<br />

Ekonomer<br />

Balans (100procent)<br />

Rekryteringsbehovet uppfyllt<br />

Det skulle behöva<br />

utexamineras mer<br />

än dubbelt så många<br />

fritidspedagoger för<br />

att fylla behovet.<br />

Apotekare*<br />

0 50 100 150 200<br />

Procent av beräknat behov<br />

Samma siffror som för 2010<br />

Prognosen är för 2010 men enligt Örjan Hemström är förändringarna ytterst<br />

små från ett år till ett annat. Han betonar dock att antalet lärarutbildade<br />

kommer att sjunka eftersom många lärarutbildningar fått sina<br />

examenstillstånd indragna. Rekryteringsbehovet av lärare kommer därför<br />

sannolikt att öka ännu mer de närmaste åren.<br />

Inom dessa yrken<br />

beräknas det<br />

examineras lagom<br />

många.<br />

För många<br />

beräknas<br />

examineras.<br />

GRAFIK: DN<br />

HALLÅ DÄR …<br />

Finns det gott<br />

om jobb?<br />

Örjan Hemström, utredare vid<br />

Högskoleverket<br />

– För vissa jobb, till exempel högskoleingenjörer,<br />

visar våra uppföljningar<br />

att arbetsmarknaden är väldigt ljus.<br />

Men för andra yrkesgrupper, till<br />

exempel förskollärare och fritidspedagoger,<br />

fi nns det en del regionala<br />

skillnader som vi inte har kunnat ta<br />

hänsyn till. Där är chanserna att få<br />

jobb större i storstadsregionerna och<br />

mindre på glesbygden.<br />

Ska man tänka taktiskt eller från<br />

hjärtat?<br />

– Det är nog en balans mellan de två.<br />

Det gjordes en undersökning bland<br />

studenter 2009 om främsta skälet<br />

till varför man börjar vid högskolan.<br />

Där framgick det att jobb är väldigt<br />

relevant men många tycker också att<br />

det är lika viktigt eller till och med<br />

viktigare med personlig utveckling<br />

och själva bildningen i sig.<br />

Vilka är dina bästa tips för en<br />

blivande högskolestudent?<br />

– Som sagt, tänk både intresse och<br />

vad som kan vara gångbart på arbetsmarknaden<br />

när du söker. Sedan kan<br />

det också vara bra att komplettera. I<br />

dag är det många som har hög utbildning<br />

så konkurrensen är stenhård. Då<br />

kan det vara bra att om man till exempel<br />

utbildar sig till ekonom att också<br />

ha en språkutbildning med sig.<br />

Ett annat tips är att hitta arbete<br />

under studietiden, det underlättar<br />

mycket för inträdet i arbetslivet.<br />

Något annat tips?<br />

– Man ska kanske vara lite kritisk mot<br />

utbildningar av bristyrken. Fråga<br />

dig varför det råder brist på arbetskraft<br />

i det här yrket och varför fylls<br />

inte alla utbildningsplatserna upp<br />

trots bristen? Det kanske handlar om<br />

att utbildningen inte är bra eller att<br />

arbetsmiljön inte är bra, att lönen är<br />

dålig och så vidare.<br />

STEFAN DANIELSON<br />

stefan.danielson@dn.se<br />

Q=TEST VIT>>N


Hur förklarar man ?<br />

Vill du jobba med ditt favoritämne? Brinner du för att<br />

inspirera människor och få dem att växa? Är du bra på<br />

att förklara saker? Då är läraryrket något för dig.<br />

Läs vid Stockholms universitet och få djupa ämneskunskaper<br />

samt insikter om barns och ungas lärande. Välj någon av de nya<br />

lärarutbildningarna som startar hösten 2011 och bli förskole-,<br />

yrkes- eller ämneslärare.<br />

När du studerar vid Stockholms universitet har du lika nära<br />

till storstadens hela utbud av kultur och nöjen som till aktuell<br />

forskning, samhällsutveckling och arbetsmarknad. Välkommen!<br />

Läs mer på www.su.se/lararutbildningar<br />

Sök senast<br />

den 15 april


FOTO: ANNA HALLENBOM<br />

STUDIEVAL<br />

Nära hälften klarar<br />

inte distanskurserna<br />

Studier på distans ökar samtidigt som<br />

studenterna presterar allt sämre. I en<br />

rapport från Högskoleverket framgår<br />

det att bara 56 procent av alla distansstudenter<br />

tar sina högskolepoäng, mot<br />

genomsnittet på 79 procent.<br />

– Det är fel att säga att fl er distansstudenter<br />

misslyckas. Vissa är registrerade<br />

på kurser och<br />

program, men har<br />

inte påbörjat studierna.<br />

Många som är<br />

Annika Pontén<br />

4 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

yrkesverksamma samtidigt<br />

som de pluggar<br />

kanske inte heller<br />

alltid bryr sig om att<br />

tentera för att få sina<br />

högskolepoäng, säger<br />

Annika Pontén vid Högskoleverkets<br />

analysavdelning.<br />

Många lärare vid distansutbildningarna<br />

fi ck även kritik för sin pedagogik i<br />

de enkäter som gjordes med eleverna.<br />

Studenterna saknade i allmänhet engagemang,<br />

vägledning och dialog från<br />

lärarsidan.<br />

ANTON EMANUELSSON<br />

Nu kan äldre söka<br />

med meritpoäng<br />

De nya antagningreglerna<br />

som infördes<br />

förra året ledde till protester och justerades<br />

till viss del inför hösten 2011.<br />

Nu får även de med äldre betyg tillgodoräkna<br />

sig meritpoäng – om de gick<br />

ut gymnasiet senare än 1997 och råkar<br />

ha läst rätt kurser.<br />

Till att börja med får de inga meritpoäng<br />

för områdeskurser utan bara för<br />

matematik, engelska, samt B- och Cspråk.<br />

Men det ska ändras på sikt.<br />

Har man bokstavsbetyg från gymnasial<br />

vuxenutbildning som är utfärdat<br />

1994 eller senare kan man också få<br />

meritpoäng. Däremot får de med äldre<br />

betyg vänta åtminstone till hösten 2012<br />

innan de kan få motsvarande. Högskoleverket<br />

håller på att utreda hur deras<br />

betyg kan värderas.<br />

SARA RIMPI<br />

Staten kan betala<br />

för snabb examen<br />

Ta din kandidatexamen innan du fyllt<br />

23, så betalar staten dina studielån. Det<br />

föreslår Långtidsutredningen 2011.<br />

– Det här förslaget syftar bara till att<br />

få studenterna snabbt in och ut från<br />

högskolan. Fokus<br />

borde snarare vara på<br />

kvalitet, säger Beatrice<br />

Högå, ordförande<br />

för Sveriges förenade<br />

studentkårer.<br />

Oskar Nordström<br />

Skans är docent i<br />

Beatrice Högå<br />

ekonomi och en av<br />

författarna till Lång-<br />

tidsutredningen 2011.<br />

– Det lönar sig för individen och<br />

samhället om studenten börjar studera<br />

tidigt och får en högre ingångslön i<br />

arbetslivet, säger han.<br />

Beatrice Högå är skeptisk.<br />

– Det får inte bli så att man väljer en<br />

utbildning bara för att få en avskrivning<br />

på studielånet.<br />

ANTON EMANUELSSON<br />

NYTT 2011!<br />

Carina Palmlöf jobbar som studievägledare<br />

på Blackebergs gymnasium i Stockholm.<br />

Fem bästa tipsen för<br />

en blivande student<br />

1<br />

Följ hjärtat. Välj en utbildning som du<br />

brinner för, då blir du automatiskt en<br />

engagerad student. Är du engagerad blir<br />

du duktig och om du är duktig blir du<br />

också konkurrenskraftig på arbetsmarknaden<br />

oavsett vilket<br />

yrke det gäller. Så välj inte en<br />

utbildning för att någon sagt<br />

åt dig att göra det eller för att<br />

det förväntas av dig. Engagemanget<br />

är viktigt.<br />

2<br />

Hitta ett bollplank. Hitta en<br />

person att prata med om dina val.<br />

Det bör vara en person som inte lägger några<br />

värderingar i ditt val, kanske en studievägledare.<br />

Även om du vet vad du ska göra så<br />

rekommenderar jag att du hittar någon att<br />

prata med, det kanske fi nns något du inte<br />

tänkt på.<br />

15<br />

tisdag<br />

MARS APRIL<br />

MAJ JUNI JULI AUGUSTI<br />

mars<br />

Sista anmälnings-<br />

datum för sommarkurser.<br />

Webbanmälan<br />

för HT 2011 öppnar.<br />

lördag<br />

2<br />

april<br />

Högskoleprovet<br />

skrivs.<br />

15<br />

fredag<br />

april<br />

sista anmäl-<br />

ningsdag för<br />

HT 2011.<br />

3<br />

Chatta<br />

med Carina<br />

Palmlöf<br />

DN.se i dag, tisdag,<br />

klockan 11.<br />

Kolla sajterna. När du ska söka utbildning<br />

kan det vara svårt att hitta rätt information.<br />

Om du till exempel googlar så<br />

får du så många träffar. Då fi nns det i stället<br />

några bra sajter och databaser man kan<br />

använda. (Se lista)<br />

tisdag 4 maj<br />

3 maj<br />

onsdag<br />

4<br />

Antagningsbesked<br />

för<br />

sommarkurser.<br />

Skriv högskoleprovet. Högskoleprovet<br />

är utformat på<br />

ett sätt så att det mäter en persons<br />

förmåga att klara av högskolestudierna.<br />

Det ökar dina chanser att<br />

komma in på en utbildning även om<br />

du inte får ett jättehögt resultat.<br />

5<br />

VIKTIGA DATUM ATT HA KOLL PÅ<br />

Titta bakom namnet på utbildningen.<br />

Vissa utbildningar vid högskolan heter<br />

nästan likadant men har helt olika innehåll.<br />

Och vissa utbildningar heter helt olika men<br />

innehållet är i stort sett detsamma. Så välj<br />

PALMLÖFS SAJTTIPS<br />

www.allastudier.se<br />

Information om yrken och utbildningar i<br />

Sverige och utomlands<br />

www.studera.nu<br />

Här gör du din anmälan till högskolan och till<br />

högskoleprovet<br />

www.vhs.se<br />

Verket för högskoleservice. Här hittar du<br />

information om hur man söker till högskola/<br />

universitet samt statistik över lägsta antagningspoäng.<br />

www.studentum.se<br />

Superbra och översiktlig söktjänst för<br />

utbildningar av alla former.<br />

inte en utbildning bara utifrån vad den heter,<br />

utan gå in på skolans hemsida och titta på<br />

vilka kurser som fi nns också.<br />

14<br />

söndag<br />

aug<br />

15<br />

måndag<br />

aug<br />

Antagningsbesked<br />

för HT 2011.<br />

Q=TEST VIT>>N<br />

FOTO: ERICH STERING


Så väljer du<br />

rätt lärosäte<br />

Rankningslistor i all ära, men annat bör<br />

styra valet. Tidigare studenters omdömen<br />

eller kontakter med arbetslivet<br />

kan vara bra.<br />

– Jag tror att det viktigaste att fundera<br />

över är vad man vill hålla på med, säger<br />

Stig Forneng på rankningsföretaget<br />

Urank.<br />

Stig Forneng tycker inte<br />

att högskolans status ska<br />

avgöra valet av studieort.<br />

– Det är inte viktigt när<br />

det gäller möjligheterna<br />

att få jobb efter utbildningen.<br />

Det är ändå så att<br />

arbetsgivarna i allmänhet<br />

tror att har man en viss ex- Magnus Hjort<br />

amen då har man ungefär<br />

samma kompetens oavsett<br />

var man har utbildat sig,<br />

säger han.<br />

På Högskoleverket infördes<br />

ett nytt utvärderingssystem<br />

vid årsskifet.<br />

Magnus Hjort är chef på<br />

utvärderingsavdelningen<br />

och han framhåller att alla Stig Forneng<br />

utbildningar i Sverige ska<br />

hålla en hög kvalitet.<br />

– Rankningslistorna säger bara om lärosäte<br />

A anses bättre än B ur ett internationellt<br />

perspektiv, säger han.<br />

Alla utbildningar ska nu granskas och betygsättas<br />

men resultatet kommer inte förrän<br />

vid årets slut.<br />

– Då kommer det fi nnas ett tydligt underlag<br />

för de studenter som ska välja våren 2012,<br />

säger Magnus Hjort.<br />

När det finns fler sökande till en<br />

utbildning än det finns platser<br />

fördelas platserna utifrån ett urval.<br />

URVALSGRUNDER:<br />

1.<br />

BETYG<br />

minst 1/3<br />

Fyra grupper:<br />

• Direktgrupp<br />

• Kompleteringsgrupp<br />

• Utlandsgrupp<br />

• Folkhögskolegrupp<br />

Grundläggande<br />

behörighet<br />

Särskild<br />

behörighet<br />

2.<br />

HÖGSKOLEPROV<br />

minst 1/3<br />

RANKNINGSLISTOR<br />

Sveriges förenande studentkårer (SFS)<br />

har kritiserat Högskoleverkets nya system<br />

eftersom det tar mindre hänsyn till studenternas<br />

erfarenheter och för att man tittar på<br />

självständiga arbeten.<br />

Beatrice Högå rekommenderar ändå studenter<br />

att kolla om Högskoleverket har uttalat<br />

sig om utbildningen man funderar på.<br />

– Man skulle också kunna se på respektive<br />

lärares hemsida. De frågar ofta tidigare<br />

studenter, och där kan man absolut få bra<br />

indikationer kring både utbildningen och<br />

studieorten i sig. Sedan kanske man också<br />

vill titta på arbetslivsanknytningar, arbetslivskontakter<br />

– är det något av lärosätena<br />

som har en sådan profi l? säger hon.<br />

SARA RIMPI<br />

sara.rimpi@dn.se<br />

• De som finns i den här urvalsgruppen<br />

finns oftast även i betygsgruppen.<br />

Med ett bra resultat<br />

på provet ökar chanserna att<br />

komma in på högskolan.<br />

SVENSKA<br />

Urank – en fri och oberoende organisation,<br />

prioriterar lärarkompetens.<br />

Sydsvenska industri- och handelskammaren,<br />

riktar sig till sydsvenska<br />

företag.<br />

Svenskt Näringsliv, riktar sig till företag.<br />

INTERNATIONELLA<br />

Brittiska tidskriften Times Higher<br />

Education, prioriterar forskning.<br />

Kinesiska Shanghai Jiao Tong University,<br />

prioriterar forskning.<br />

ANDRA KVALITETSMÅTT:<br />

Sveriges förenade studentkårer<br />

(SFS) utser varje år Sveriges bästa studentstad.<br />

KÄLLA: SFS OCH STUDENTLIV<br />

3.<br />

ALTERNATIVT<br />

URVAL<br />

högst 1/3<br />

Exempel på alternativt urval är:<br />

• Intervjuer<br />

• Arbetsprover<br />

• Anpassade prov<br />

KÄLLA: HÖGSKOLEVERKET GRAFIK: DN<br />

Tre olika sätt för att bli antagen<br />

Se först till att ha grundläggande behörighet.<br />

Det innebär i princip att du<br />

har fått godkänt på 90 procent av dina<br />

gymnasiekurser, och godkänt betyg i dina<br />

kärnämnen. Särskild behörighet betyder<br />

att det krävs antingen speciella kurser eller<br />

någon form av arbetslivserfarenhet för<br />

att kunna söka utbildningen. Om du har<br />

läst extra matematik eller språk kan du<br />

få meritpoäng. Det kan höja ditt samlade<br />

betygsvärde, det så kallade jämförelsetalet<br />

som är den poäng du använder för att<br />

söka.<br />

När det fi nns fl er sökande till en utbildning<br />

än det fi nns platser, fördelas platser-<br />

FOTO: MELKER DAHLSTRAND<br />

na utifrån tre urval. Betygsurval, högskoleprov<br />

och alternativt urval svarar för var<br />

sin tredjedel av ansökningarna. Alternativt<br />

urval kan vara exempelvis ett lämplighetsprov.<br />

De nya ansökningsreglerna som<br />

gäller från 2010 innebär exempelvis att<br />

de som söker med högskoleprovet eller<br />

med sina betyg direkt från gymnasiet utan<br />

kompletteringar, hamnar i en egen urvalsgrupp<br />

där de med högst poäng får platsen<br />

på utbildningen.<br />

Eftersom förutsättningarna är väldigt<br />

individuella är det viktigt att kontrollera<br />

vad utbildningen har för ansökningskrav.<br />

ANTON EMANUELSSON<br />

Vill du förändra världen?<br />

Är du engagerad i det som händer i världen? Vill du kunna påverka i<br />

händelsernas centrum? Vill du ha ett meningsfullt arbete? Med eller<br />

utan uniform – en utbildning på Försvarshögskolan är ett av de bästa<br />

steg du kan ta. Välkommen med din ansökan senast den 15 april!<br />

Läs mer om våra kurser och utbildningar på www.fhs.se<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 5


FOTO: HENRIK MONTGOMERY<br />

FOTO: DRAGO PRVULOVIC<br />

FOTO: KRISTER LARSSON<br />

FOTO: CLAUDIO BRESCIANI<br />

Vad har du för<br />

utbildning?<br />

Jan Björklund, 48, utbildningsminister,<br />

Stockholm.<br />

– Jag har offi cersexamen och jag skulle<br />

gärna vilja läsa historia.<br />

Liv Strömquist, 33, serietecknare och<br />

radioprofi l, Malmö.<br />

– Jag har läst kurser i sociologi, statsvetenskap,<br />

fi losofi och litteraturvetenskap. Och<br />

en folkhögskoleutbildning för serietecknare.<br />

– Det hade varit skönt att ha en utbildning<br />

som verkligen är ett yrke. Jag har haft tur<br />

som får jobba med det jag tycker är roligt.<br />

Rickard Olsson, 44, programledare,<br />

Stockholm.<br />

– Jag har läst litteraturvetenskap, ett vidunderligt<br />

ämne som innehåller allt från fi losofi<br />

till historia. De kunskaperna är grunden till<br />

allt jag gör.<br />

– Om jag fått chansen att plugga något<br />

annat i dag så hade jag velat komplettera<br />

med idé- och lärdomshistoria.<br />

Annika Lantz, 42, radiopratare och<br />

komiker, Stockholm.<br />

– Jag gick ekonomisk linje och sedan försökte<br />

jag bli skådespelare genom att gå en<br />

utbildning som jag hoppade av för att starta<br />

en teatergrupp. Sedan började jag plugga på<br />

universitetet – fi lmvetenskap, litteraturvetenskap<br />

och idéhistoria. Jag har alltså ingen<br />

formell journalistutbildning, men jag skrev en<br />

väldigt fi n och pretentiös C-uppsats i fi lm.<br />

– Jag skulle vilja plugga statsvetenskap,<br />

mer fi lm, mer idéhistoria, psykologi, juridik,<br />

och pedagogik.<br />

Sedan 1 januari finns Stockholms dramatiska<br />

högskola, landets största högskola för film,<br />

radio, tv och teater. Den nya högskolan är<br />

resultatet av sammanslagningen av Dramatiska<br />

institutet och Teaterhögskolan i Stockholm.<br />

Läs mer om oss och våra utbildningar på<br />

www.stdh.se<br />

6 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

YRKE MUSIKER<br />

Fram till för några veckor sen var Hanna Turi en<br />

helt vanlig dalkulla. Tack vare en världsunik skola<br />

är hon i dag en artist med egen fanklubb.<br />

”De är inte som<br />

Idoljuryn direkt”<br />

– Nu saknar jag ingenting, säger Hanna Turi.<br />

Hon blev nyligen utexaminerad från musikutbildningen<br />

Boomtown och har just släppt<br />

sitt debutalbum ”Some old tapes”.<br />

Hon har fl yttat till ett gult litet hus i Stockholm.<br />

Fast någon storstadsbo är hon inte.<br />

Hanna Turi trivs bäst bortom trafi kbullret.<br />

– Jag är väldigt glad för lugnet på Ekerö.<br />

Jag behöver det. Även om jag känner mig lite<br />

bonnig mitt inne i centrum, så är jag stolt,<br />

säger hon.<br />

Skolan som Hanna gick på, Boomtown<br />

i Borlänge, är unik i Sverige. Och världen,<br />

enligt hemsidan. Boomtown antar både enskilda<br />

artister och hela band. Artister och<br />

grupper i olika stadier med en bra idé är välkomna.<br />

För att bli antagen till utbildningen<br />

ska den sökande bli godkänd vid en demospelning<br />

inför lärarna.<br />

– Det var jättenervöst, det minns jag. Men<br />

de är väldigt stöttande och försöker få en<br />

att bli avslappnad. Det är inte ”Idol”-juryn<br />

direkt, säger Hanna Turi.<br />

Hon minns tydligt de första intrycken av<br />

skolan: fräscha lokaler, bra föreläsare och<br />

avslappnade men professionella människor.<br />

Hon nickar entusiastiskt på frågan om utbildningen<br />

har hjälpt henne i karriären.<br />

– Ja, absolut. Den här skolan är som ett<br />

fönster till musikbranschen, säger hon.<br />

Men hon vill höja ett varningens fi nger.<br />

”Till våren<br />

börjar jag<br />

om från början<br />

igen med<br />

en ny skiva.”<br />

Hanna Turis debutalbum ”Some old tapes”<br />

är bara början.<br />

– Utbildningen kräver mycket eget initiativ,<br />

och det är bra att vara utåtriktad, så det<br />

passar inte alla. Jag fi ck ställa frågan varje<br />

dag, vad är det jag vill?<br />

Svaret på den frågan blev två år senare ett<br />

album. Men det är lite för enkelt att säga<br />

att hon gjorde hela skivan under den tiden.<br />

Egentligen är den äldsta melodin sju<br />

år gammal från när Hanna var 15 år. Fast<br />

fi nputsningen och större delen av musiken<br />

har hon gjort på plats i Dalarna. Men det är<br />

bara början.<br />

– Jag har en massa material jag vill få ut<br />

ur byrålådan. Så jag känner ingen tomhet.<br />

Snarare en lättnad. Till våren börjar jag<br />

om från början igen med en ny skiva, säger<br />

Hanna Turi.<br />

Det var när Hanna var elva år som allt<br />

började. Hon skrev låtar som blev till musik<br />

FOTO: ALAMY<br />

och sedan dess har det bara fortsatt. Hon<br />

har fått vänja sig vid att bli förknippad med<br />

sångerskan Regina Spektor. Fast det är inte<br />

från henne som Hanna Turi hämtar sin inspiration.<br />

– Jag älskar åttiotalsmusik. Kanske lite<br />

för mycket. Just nu lyssnar jag mest på Peter<br />

Gabriel och Toto, säger Hanna. Men trots<br />

framgångarna är det är inte alls säkert att<br />

hon fortsätter med musiken.<br />

– Jag kommer att sjunga så länge jag har<br />

något att säga. Annars fi nns det ingen vits.<br />

ANTON EMANUELSSON<br />

anton.emanuelsson@dn.se<br />

BOOMTOWN MUSIC EDUCATION<br />

BoomTown Music Education<br />

är unik i världen eftersom undervisningen<br />

riktar sig till såväl<br />

hela musikgrupper som enskilda 2år artister.<br />

tar ut-<br />

Det är ett tvåårigt högskobildningenleprogram som omfattar 120<br />

poäng och är studiemedelsberättigande.<br />

Grundläggande behörighet krävs.<br />

Antagning sker efter provspelning, där<br />

fokus ligger på originalitet. Både erfarna<br />

musiker och nybörjare uppmuntras att söka.<br />

Stockholm<br />

Academy<br />

of Dramatic<br />

Arts<br />

Q=TEST VIT>>N


Hanna Turi började skriva musik som<br />

elvaåring. Hennes sång förknippas<br />

ofta med Regina Spektor.<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 7<br />

FOTO: HUGO NABO


YH-UTBILDNINGAR<br />

Yrkesexamen leder till jobb<br />

En akademisk examen är inte längre<br />

en garanti för att få jobb. Poängen med<br />

YH-utbildningar är att de är anpassade<br />

efter arbetsmarknadens behov och att<br />

de leder till jobb efteråt.<br />

Enligt en ny undersökning hade åtta av tio<br />

arbete inom sex månader efter avslutad YHutbildning<br />

(yrkeshögskoleutbildning), trots<br />

lågkonjunkturen.<br />

– Det beror på att det bara är utbildningar<br />

som är efterfrågade. De får inte sättas i gång<br />

såvida det inte fi nns ett reellt arbetsmarknadsbehov<br />

av dem, säger Per-Åke Bladh,<br />

pressekreterare på Myndigheten för yrkeshögskolan.<br />

Ofta är de ganska nischade. Lokförarutbildningen<br />

var till exempel den populäraste<br />

förra året. Men det fi nns även bredare utbildningar<br />

inom till exempel ekonomi och<br />

marknadsföring.<br />

YH-utbildningarna är eftergymnasiala<br />

och kombinerar teori och praktik. Upp till<br />

en tredjedel av studietiden utgörs av praktik<br />

på en arbetsplats. Där får man arbetslivserfarenhet<br />

och kan knyta viktiga kontakter.<br />

YH-utbildningarna fi nns över hela landet<br />

och drivs i nära samarbete med företag och<br />

andra arbetsgivare.<br />

– Näringslivet och arbetslivet är engagerade<br />

dels i att uttrycka behov för en viss typ<br />

8 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

På Stockholms fi lmskola kan man läsa fi lmproduktion.<br />

av kompetens, dels i själva utbildningen genom<br />

att ställa upp med praktikplatser, säger<br />

Per-Åke Bladh.<br />

Nu håller YH-utbildningarna på att ersätta<br />

de så kallade KY-utbildningarna (kvalifi cerade<br />

yrkesutbildningar) som funnits sedan<br />

En modern högskola med traditioner<br />

Sjuksköterskeprogrammet<br />

Magisterprogram<br />

Specialistsjuksköterskeprogram<br />

Uppdragsutbildningar<br />

Distansutbildningar<br />

Campuskurser<br />

För mer information: www.shh.se/utbildningar<br />

Högskola<br />

Sophiahemmet Högskola, Box 5605, 114 86 Stockholm<br />

1990-talet. Men YH-utbildningarna omfattar<br />

även hantverksutbildningar, lärlingsutbildningar<br />

med mera.<br />

– KY-utbildningarna håller på att fasas ut.<br />

Det fi nns ett antal utbildningar som redan<br />

beviljats som rullar på, men 2013 kommer<br />

FOTO: SHOOSMITH TV COLLECTION<br />

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNINGAR<br />

Det fi nns drygt 1 000 YH-utbildningar<br />

inom en mängd områden: vård, turism,<br />

restaurang, bygg, IT, media, ekonomi med<br />

mera.<br />

Samtliga är avgiftsfria och du kan få<br />

studiemedel för dem.<br />

Många utbildningar omfattar två års<br />

heltidsstudier, men det kan variera från ett<br />

halvår och uppåt.<br />

För att komma in måste du ha klarat<br />

gymnasiet, men för vissa utbildningar krävs<br />

även andra förkunskaper.<br />

När du är klar får du yrkeshögskoleexamen<br />

(ett års heltidsstudier) eller<br />

kvalifi cerad yrkeshögskoleexamen (två års<br />

heltidsstudier).<br />

Robottekniker, travhästskötare, fi lmarbetare,<br />

möbel- och inredningssnickare, obduktionstekniker<br />

och restaurangchef. Det är<br />

några utbildningar som startar hösten 2011.<br />

YH-mässa med info och möjligheter att<br />

fråga: Stockholm 22–23 mars, Malmö den<br />

23 mars, Göteborg 25–26 mars.<br />

de att vara utfasade. Och då är alla utbildningar<br />

så kallade yrkeshögskoleutbildningar.<br />

Men innehållsmässigt är många av dem<br />

identiska.<br />

VICTOR LINDBOM<br />

victor.lindbom@dn.se<br />

Vill du börja jobba? Börja plugga!<br />

Ett bra sätt att snabbt få ett kvalificerat jobb, är att gå en av våra utbildningar.<br />

Under flera år har våra studen ter varit de som företagen helst anställer efter examen.<br />

Att våra studenter är så omtyckta beror på flera saker. Under studietiden har<br />

varje student kontakt med näringslivet, t ex genom våra 450 fadderföre tag. De har<br />

också ovanligt goda möjligheter att studera utomlands, eftersom vi samarbetar<br />

med ett 70-tal universitet över hela världen.<br />

Men alltihop börjar på JTH, som ligger mitt i Jönköping. Här har du massor av<br />

teknikutbildningar att välja mellan. Och mer än en tredjedel av studenterna är tjejer.<br />

Mer om allt det här kan du läsa i vår katalog. Beställ den på www.jth.hj.se eller<br />

036-10 10 00. Hej så länge.<br />

ÖPPET HUS LÖRDAG 26 MARS, 10.00–14.00<br />

Q=TEST VIT>>N


Det fi nns många skäl till att en student väljer det ena<br />

universitetet framför det andra. En del vill helst av allt<br />

fl ytta hemifrån. Andra vill festa och träffa kompisar,<br />

och det är nog gott och väl.<br />

Men till Örebro universitet ska du söka för utbildningens<br />

skull. Det är så vi ser det, och det är så vi vill<br />

ha det.<br />

Vårt universitet är en arena för kunskap, bildning<br />

och kritik och genomsyras av en kvalitetskultur som<br />

står sig väl i jämförelse med andra ledande universitet.<br />

Örebro universitet är idag en veritabel språngbräda till<br />

din fortsatta karriär inom forskning eller näringsliv.<br />

Här utvecklas och formas 18 000 framåtblickande<br />

studenter i nära kontakt med många av forskarvärldens<br />

senaste landvinningar. Här erbjuder vi 800<br />

fristående kurser, 60 utbildningsprogram och 30<br />

program på avancerad nivå. Här arbetar mer än 100<br />

professorer, över 600 lärare och forskare och här knyts<br />

ständigt nya internationella kontakter i ett mångfasetterat<br />

vetenskapligt utbyte.<br />

I detta moderna campus som går under namnet<br />

Örebro universitet möts all denna kunskap, all denna<br />

forskning och all den energi som är grunden för<br />

framåtskridande och utveckling – och vi har mycket<br />

att erbjuda.<br />

Utbildning och nöje i Årets Studentstad 2010/2011<br />

De fyra programmen som du sett här är bara en del av<br />

allt det vi har att erbjuda. Vi har sagt att; Örebro<br />

universitet ska erbjuda och vidareutveckla konkurrenskraftiga<br />

program med tydlig professionsinriktning som<br />

är förankrade i kompletta miljöer där forskning och<br />

utbildning ömsesidigt berikar varandra. Och det låter<br />

just så bra som det faktiskt är.<br />

www.oru.se<br />

HUR HITTAR DU SVERIGES<br />

BÄSTA UNIVERSITET?<br />

Gör du det genom att prata med kompisar och lyssna till historier<br />

om färgglada overaller med lustiga märken på? Gör du det genom<br />

att kolla nätet eller bläddra i glassiga kataloger, där studenter<br />

skrattar med böcker under armen?<br />

Eller genom att läsa den här texten till slut?<br />

Men om det inte vore för människorna och den miljö<br />

där de ska verka så skulle Örebro universitet inte vara<br />

det unika lärosäte det är idag.<br />

Till detta hör naturligtvis vårt smått berömda<br />

campus och det avslappnade nöjeslivet i Örebro stad.<br />

På en samlad yta, med en arkitektoniskt utmanande<br />

profi l rör du dig mellan föreläsningar, restaurangerna<br />

och ditt eget boende – vi har faktiskt bostadsgaranti.<br />

När kvällen kommer tar du cykeln ner till de många<br />

uteserveringarna och klubbarna.<br />

För besökaren är Örebro ofta en överraskning, med<br />

massor av butiker, gallerior, mysiga fi k, den glittrande<br />

Svartån och gamla stan som sätter en härlig karaktär<br />

på tillvaron här.<br />

Men Örebro och vårt universitet har också ett rikt<br />

friluftsliv att erbjuda, och är du idrottsintresserad lär<br />

du inte bli besviken – här fi nns elitidrottens underhållning<br />

och alla förutsättningar för din egen träning. Om du<br />

tvekar om trivseln på Örebro universitet tycker vi att<br />

du ska fråga någon som varit där. Det brukar bli högsta<br />

betyg. Det är inte för inte som Örebro blivit utsedd till<br />

Årets Studentstad 2010/2011.<br />

Så hittar du Sveriges bästa universitet<br />

Vi är övertygade om individens egna val och preferenser.<br />

Mycket av det du möter på Örebro universitet<br />

bejakar just denna vitala del av människan. Om du ser<br />

dig omkring så har alla du möter sina unika visioner,<br />

precis som du har din.<br />

Örebro universitet kan möta och förverkliga dessa<br />

drömmar. Med hårt slit och med en god portion<br />

envishet kan vi tillsammans se till att Örebro universitet<br />

blir det du söker. Att det blir Sveriges bästa<br />

universitet – för dig.<br />

Läkarprogrammet<br />

330 hp<br />

www.oru.se/lakare<br />

Målet för läkarprogrammet på<br />

Örebro universitet är en yrkesexamen<br />

som vilar på en stark vetenskaplig<br />

grund. Den färdiga läkaren förväntas<br />

förutom en humanistisk grundsyn<br />

och en personlig och professionell mognad ha en bred<br />

medicinsk kunskapsbas, en grundläggande vetenskaplig<br />

kompetens samt god förmåga att kommunicera och att<br />

arbeta i team.<br />

Utbildningen innehåller två självständiga vetenskapliga<br />

arbeten, som ger möjlighet till examen på kandidat-<br />

respektive masternivå. Möjlighet till internationellt<br />

utbyte fi nns med våra samarbetsuniversitet i Glasgow<br />

och Maastricht.<br />

Civilekonomprogrammet<br />

240 hp<br />

www.oru.se/civilekonom<br />

Inom programmets ram kan du välja<br />

företagsekonomi eller nationalekonomi<br />

som huvudämne.<br />

I företagsekonomi håller vi fokus på<br />

ledning, organisation, marknadsföring,<br />

fi nansiering, kalkylering och redovisning. Inom<br />

ämnet nationalekonomi behandlas samhällsekonomiska<br />

frågor som prisbildning, konkurrens på olika<br />

marknader, analyser av vad som påverkar växelkurser<br />

och infl ation. Forskningsanknytningen i programmet är<br />

väsentlig och erbjuder dig många utvecklingsmöjligheter.<br />

Juristprogrammet<br />

270 hp<br />

www.oru.se/jurist<br />

Juridik har alltid intresserat människan.<br />

Lag och rätt har grundläggande<br />

betydelse för ett modernt rättssamhälle<br />

och oavsett vilket område du<br />

väljer att arbeta inom, så regleras det<br />

av lagar och förordningar. Örebro universitets utbildning<br />

ger en bred juridisk kompetens med kunskaper och<br />

färdigheter som krävs för samtliga juristyrken. Genom<br />

studier av lagar och juridiska texter i kombination med<br />

förståelse för samhället, mänskliga relationer och andra<br />

vetenskapliga discipliner än juridiken får du en god<br />

juridisk kunskapsbas som kan tillämpas i praktiken.<br />

Psykologprogrammet<br />

300 hp<br />

www.oru.se/psykolog<br />

Med en psykologexamen från<br />

Örebro universitet har du två<br />

profi leringar med dig ut i arbetslivet.<br />

I den första profi len ligger betoningen<br />

på förebyggande arbete, där du tidigt<br />

i utbildningen tränas i metoder som<br />

utvecklar barns sociala och emotionella förmåga.<br />

Det här motverkar risken att få problem längre fram<br />

i livet. Den andra profi len är integrativ psykoterapi som<br />

innebär att du får en bred kompetens inom psykologisk<br />

behandling. Du får lära dig att ”brygga över”, kombinera<br />

och sammanföra olika behandlingsinriktningar,<br />

anpassat till de klienter du möter.


10 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

”När man kommer in på byggnadskontoret<br />

så trivs man, här<br />

är jag hemma. Kartor överallt<br />

och härlig atmosfär.”<br />

Rebecca von Sydow har hittat rätt.<br />

FOTO: JONAS LINDKVIST<br />

Q=TEST VIT>>N


YRKE SAMHÄLLSPLANERARE<br />

När Rebecca von Sydow kommer till en ny plats<br />

lägger hon alltid märke till stadskänslan.<br />

– Jag blir förundrad över saker som kompisar<br />

tycker är jättetråkiga.<br />

En trygg stad<br />

är drömmen<br />

Rebecca von Sydow har alltid varit intresserad<br />

av stadsmiljö, arkitektur och byggande.<br />

När hon var liten lekte hon alltid på stranden<br />

och byggde städer.<br />

– Jag tror inte folk tänker på det, men allt<br />

är planerat. Allt är där för att någon har satt<br />

det där, och det är kul för man kan verkligen<br />

förändra.<br />

Hon började först på Samhällsbyggnadsprogrammet<br />

på KTH, men bytte till Samhällsplanerarutbildningen<br />

vid Stockholms<br />

universitet.<br />

– Den är mer socialt inriktad, hur människor<br />

upplever omgivningen, och inte så<br />

mycket fysik och matte.<br />

Studenterna läser mycket kulturgeografi i<br />

början. Rebecca von Sydow berättar att det<br />

till skillnad från naturgeografi handlar om<br />

allt mänskligt – ekonomi, historia, regionalpolitik,<br />

hållbar utveckling och ekologi. Själv<br />

har hon valt att inrikta sig på nationalekonomi<br />

under de valbara terminerna.<br />

Enligt henne är den bästa stadsmiljön en<br />

trygg och användbar plats.<br />

– Man ska känna sig säker, det är väldigt<br />

viktigt. För annars kommer ju aldrig någon<br />

att använda platsen och det skapas mer<br />

otrygghet. Jag skrev en kandidatuppsats om<br />

äldres uppfattningar om offentliga miljöer.<br />

Det är lätt att glömma att alla tänker olika.<br />

Hon kan tänka sig att arbeta både inom<br />

kommunen, på arkitektfi rma eller på ett<br />

byggbolag.<br />

– Det är så svårt att säga var man trivs. Just<br />

nu känner jag att när man kommer in i ett<br />

kommunhus och in på byggnadskontoret så<br />

trivs man, här är jag hemma. Kartor överallt<br />

och härlig atmosfär. Men det är också det<br />

enda jag har sett, jag har inte sett de privata<br />

arbetsplatserna egentligen.<br />

SAMHÄLLSPLANERARE<br />

Samhällsplanerarprogrammet, 180 hp +<br />

masterprogram i samhällsplanering, 120 hp<br />

En samhällsplanerare identifi erar och<br />

analyserar planeringsproblem, bedömer<br />

konsekvenser av beslut, föreslår lösningar,<br />

initierar och genomför projekt.<br />

Man läser bland annat samhällsplanering,<br />

nationalekonomi eller statistik, kulturgeografi<br />

, arkeologi, ekonomisk historia, etnologi,<br />

geovetenskap, miljövård, sociologi och/eller<br />

statsvetenskap.<br />

Behörigheten varierar med lärosäte. Vid<br />

Stockholms universitet gäller grundläggande<br />

Rebecca von Sydow vill bygga användbart.<br />

Det viktigaste för henne är att få vara med<br />

och påverka.<br />

– Att få vara med och skapa någonting och<br />

sedan kunna säga ”det där var jag med och<br />

gjorde”.<br />

Vid sidan av studierna jobbar hon i en klädbutik<br />

för att dryga ut studiemedlet.<br />

– Jag har inte gjort det från början. Jag tror<br />

att det hade varit jobbigt första året, men ju<br />

längre det har gått, desto mer är det fritt och<br />

inte så många föreläsningar. Då får man lägga<br />

upp det själv, så det har fungerat jättebra.<br />

Hon tycker att utbildningen motsvarar<br />

hennes förväntningar, men att det också<br />

beror på vad man väljer att ta till sig.<br />

– Jag har fått upp ögonen mer för hur<br />

människor fungerar och om rädsla i olika<br />

områden – varför det är så, varför de skapar<br />

känslor – och platsidentitet. Sådant är<br />

jättekul.<br />

SARA RIMPI<br />

sara.rimpi@dn.se<br />

behörighet och som särskild behörighet<br />

FyB, KeA och MaE. Vid<br />

de andra lärosätena gäller ShA<br />

och antingen MaB eller MaC. 5år Utbildningen fi nns på Stock- tar utholms<br />

universitet, Umeå unibildningenversitet, Karlstads universitet,<br />

Uppsala universitet och Högskolan i Gävle.<br />

Jobb fi nns inom offentlig sektor – kommuner,<br />

landsting, länsstyrelser, statliga verk<br />

och departement. Inom privata företag och<br />

lobby- och intresseorganisationer.<br />

KÄLLA: STOCKHOLMS UNIVERSITET (ÖVRIGA UNIVERSITET)<br />

www.doch.se<br />

Välkommen<br />

till DOCH<br />

– för dig som vill söka<br />

utbildning i dans och cirkus<br />

Gillar du idrott och hälsa?<br />

Hos oss kan du läsa:<br />

- Hälsopedagogprogrammet<br />

- Lärarprogrammet, inr. idrott & hälsa<br />

- Tränarprogrammet<br />

Läs mer på www.gih.se/program<br />

Sök innan 15 april!<br />

Gymnastik- och idrottshögskolan, vid Stockholms Stadion www.gih.se/program<br />

Member of Excellence Group,<br />

CHE:s Excellence Ranking 2010<br />

NÄR DU<br />

VILL FÅ<br />

JOBB<br />

www.pluggapåslu.se<br />

För dig som gillar nuet men är övertygad<br />

om att framtiden kommer bli ännu bättre!<br />

www.pluggapaslu.se<br />

facebook.com/slu.sweden<br />

twitter.com/_slu<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 11


YRKE RECEPTARIE<br />

Haleh Ghasriani Engström är nöjd med sitt val. ”Labbandet” är ett roligt inslag, tycker hon.<br />

Receptarier är experter på läkemedel och<br />

hett e ertraktade på arbetsmarknaden. Haleh<br />

Ghasriani Engström känner att hon valt rätt.<br />

”Man är verkligen e ertraktad”<br />

Intervjun börjar något makabert. Haleh<br />

Ghasriani Engström möter oss i en kafeteria<br />

på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Snart<br />

går vi förbi en monter full av skelett, inälvor<br />

och kroppsdelar.<br />

– Där är ett valhjärta, säger Haleh och<br />

pekar på ett organ minst lika stort som en<br />

badboll.<br />

Vi går vidare mot ett laboratorium. Haleh<br />

tar på sig en vit rock och skyddsglasögon och<br />

blandar ihop något i en mortel som ser ut<br />

som yoghurt men i själva verket är en hudsalva.<br />

En av ingredienserna är karbamid, ett<br />

”Det är högt tempo, det är det.<br />

Man måste lägga manken till.<br />

Samtidigt är det så roligt och<br />

inspirerande.”<br />

12 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

FOTO: HENRIK MONTGOMERY<br />

ämne som fi nns i urin och är fuktbindande.<br />

Detta är dock framställt syntetiskt.<br />

Att ”labba” är ett roligt inslag i utbildningen,<br />

tycker Haleh.<br />

– Det är jättekul att ha labbdag. Man har<br />

lätt att ta till sig kunskaper när man praktiskt<br />

undersöker vad det hela går ut på.<br />

I början av utbildningen handlar det mycket<br />

om läkemedelsutveckling från idé till nytt<br />

läkemedel. Sedan studerar man bland annat<br />

fysiologi och farmakologi, hur kroppen<br />

påverkas av läkemedel och vilka sjukdomar<br />

som kräver vilka läkemedel.<br />

Haleh har bara bra saker att säga om sin<br />

utbildning: inspirerande föreläsare, bra<br />

upplägg och varierande kurser. Men hon<br />

medger att man måste anstränga sig.<br />

– Det är högt tempo, det är det. Man måste<br />

lägga manken till. Samtidigt är det så roligt<br />

och inspirerande.<br />

Haleh har alltid varit intresserad av naturvetenskap,<br />

att experimentera och att ta reda<br />

på hur allting hänger ihop. Hennes mamma<br />

var jurist, men uppmuntrade henne att välja<br />

den naturvetenskapliga banan.<br />

– Som jurist har man regler och lagar som<br />

RECEPTARIEPROGRAMMET<br />

Receptarieprogrammet är en treårig<br />

utbildning (180 hp) och fi nns på fl era orter i<br />

landet.<br />

I utbildningen ingår bland annat kemi,<br />

biologi och farmaci.<br />

Inom de närmaste åren kommer behovet av<br />

receptarier att öka.<br />

Ingångslönen är cirka 24 000 kronor för<br />

apoteksanställda receptarier.<br />

gäller ett visst land och man måste verkligen<br />

behärska språket. Naturvetenskap däremot<br />

är gångbart i hela världen.<br />

När Haleh började receptarieprogrammet<br />

hade hon redan en magisterexamen i biologi<br />

och dessutom fl era års erfarenhet av att<br />

jobba på läkemedelsföretag.<br />

– Men jag kände att jag ville vidareutvecklas<br />

och fördjupa mig mer inom medicin. Jag<br />

tyckte att receptarie lät intressant för det var<br />

både något jag var intresserad av och så var<br />

det en lovande arbetsmarknad. Det var två<br />

fl ugor i en smäll.<br />

Receptarier jobbar oftast på<br />

apotek, men även inom läkemedelsindustrin<br />

och på myndigheter.<br />

De ansvarar till exempel för att 3år kunderna får rätt läkemedel. tar ut-<br />

Inom läkemedelsindustrin jobbar bildningen<br />

receptarier med att kontrollera<br />

och testa nya läkemedel. Ett annat fält är<br />

information och marknadsföring.<br />

Framtiden för receptarier ser onekligen<br />

ljus ut. Antalet apotek har ökat efter att apoteksmonopolet<br />

avskaffades och inom de närmaste<br />

åren kommer många receptarier att<br />

gå i pension.<br />

– Man är verkligen eftertraktad. Förut<br />

skickade jag i väg cv:n och brev och ringde<br />

runt. Nu är det i stället jag som blir uppringd:<br />

”Kan du tänka dig att praktisera här?” Efter<br />

utbildningen får man en yrkesexamen och<br />

arbetsgivarna vet precis vad jag är utbildad<br />

till.<br />

VICTOR LINDBOM<br />

victor.lindbom@dn.se<br />

Q=TEST VIT>>N<br />

FOTO: HUGO NABO


IT-FAG<br />

Bachelor i ingeniørfag – data<br />

Bachelor i drift av nettverk og<br />

datasystemer<br />

Bachelor i programvareutvikling<br />

Bachelor i spillprogrammering<br />

Bachelor i informasjonssikkerhet<br />

Bachelor i medieteknologi<br />

Master i informasjonssikkerhet<br />

(digital forensics, management<br />

and technology)<br />

Master i medieteknikk<br />

Master – Color in Informatics<br />

and Media Technology<br />

PhD in Information Security<br />

HELSEFAG<br />

Bachelor i radiografi<br />

Bachelor i sykepleie<br />

Master i gerontologi<br />

Master i helsefremmende<br />

lokalsamfunnsarbeid<br />

Master i klinisk sykepleie<br />

Master i psykisk helsearbeid<br />

HØGSKOLEN I GJØVIK<br />

MEDIEFAG<br />

Årsstudium i medie- og<br />

informasjonsteknologi<br />

Årsstudium i medieproduksjon<br />

Årsstudium i mediemanagement<br />

Bachelor i medieproduksjon<br />

Bachelor i mediemanagement<br />

Bachelor i mediedesign<br />

Master i brukersentrert<br />

mediedesign<br />

ØKONOMI- OG LEDELSESFAG<br />

Årsstudium i økonomi og ledelse<br />

Bachelor i økonomi og ledelse<br />

For mer informasjon om studiene,<br />

fleksible utdanninger,<br />

videreutdanninger og kurs, se<br />

www.hig.no<br />

Det är förmodligen det allra viktigaste.<br />

Vår tid behöver fl er kunniga, ansvarsfulla och kloka människor,<br />

med helhetssyn på omvärlden. Grunden läggs i en bra förskola<br />

och skola. För att skapa den krävs lärarutbildning av högsta kvalitet.<br />

Den fi nns vid Linköpings universitet! Det har vi färska bevis på.<br />

Inför hösten 2011 har Högskoleverket kvalitetsgranskat alla<br />

universitet och högskolor som ville starta ny lärarutbildning.<br />

Av alla lärosäten var det bara Linköpings universitet som fi ck<br />

alla nya utbildningar godkända. Det är vi förstås stolta över.<br />

Hos oss blir du förskollärare, fritidspedagog, grundlärare,<br />

ämneslärare och yrkeslärare. Här fi nns alla lärarprogram, med<br />

den höga kvalitet som framtidens lärare – och elever – förtjänar.<br />

Välkommen till en ovanligt komplett lärarutbildning!<br />

WWW.HIG.NO<br />

Lärare är inte vilket<br />

yrke som helst<br />

www.liu.se/larare<br />

TEKNOLOGIFAG<br />

Årsstudium i geografiske informasjonssystemer (GIS)<br />

Årsstudium i intelligent modellering (BIM)<br />

Årsstudium i landmåling<br />

Årsstudium i teknologidesign<br />

Bachelor i geomatikk<br />

Bachelor i teknologidesign og ledelse<br />

Bachelor i ingeniørfag – bygg<br />

(konstruksjon, landmåling og prosjektstyring og ledelse)<br />

Bachelor i ingeniørfag – elektro<br />

(automasjon, elektronikk, elkraft og teleteknikk)<br />

Bachelor i ingeniørfag – maskin<br />

(design og konstruksjon og LEAN manufacturing)<br />

Master i bærekraftig vareproduksjon


YRKE SNICKARE<br />

En vanlig snickare bygger hus. Finsnickaren<br />

förverkligar drömmar.<br />

– De spikar mest medan vi måste använda vår fi ngertoppskänsla,<br />

säger Athir Gorgis, fi nsnickarlärling.<br />

En fi nlirares hantverk<br />

Sågspånet virvlar i luften och blandas med<br />

radions popmusik. Det luktar ek och ambitioner<br />

i källarlokalen i Birkastan. Ungefär<br />

tio personer är sysselsatta här med allt från<br />

målning, slipning och design. Någonstans<br />

stånkar en kaffekokare.<br />

– Jag har varit här i fyra månader nu. Det<br />

är hur bra som helst och jag får träffa en<br />

massa nytt folk hela tiden, säger Athir Gorgis<br />

medan han slipar kanterna på sitt examensarbete,<br />

ett matbord i ekfaner med plats<br />

avsedd för den bärbara datorn.<br />

När han inte slipar på sitt bord hjälper han<br />

de andra snickarna så gott det går med olika<br />

arbetsuppgifter.<br />

Nästa drömprojekt är en egendesignad tvmöbel.<br />

Först ritar han en skiss i 3D-programmet<br />

Sketch up, som också hjälper till att beräkna<br />

materialkostnaden. Vissa möbler tar<br />

allt från 50 timmar till fl era månader att göra<br />

färdigt. Men det bekymrar inte Athir.<br />

– Visst fi nns det svåra moment. Men allt<br />

blir enkelt till slut, säger han.<br />

Athir tyckte om att ha träslöjd redan på<br />

14 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

högstadiet. Dessutom är hans pappa snickare.<br />

Men det var ändå inte självklart att han<br />

skulle gå samma väg. Det var snarare när<br />

studievägledaren ställde honom mot väggen<br />

som det klarnade.<br />

– Hon frågade mig, vad är det du verkligen<br />

vill göra? Och då sa jag att jag vill jobba med<br />

hantverk. Då blev jag tipsad om Hantverks-<br />

”Jag blev tipsad om<br />

Hantverks akademin där<br />

jag fick pröva allt från svetsare<br />

till frisör, och slutligen<br />

snickare.”<br />

akademin där jag fi ck pröva allt från svetsare<br />

till frisör, och slutligen snickare. Och nu är<br />

jag här, säger han.<br />

Om några månader tar han studenten. Därefter<br />

ska han kanske jobba, eller söka en utbildning<br />

i möbeldesign vid Konstfack. Han<br />

SNICKARLÄRLING<br />

Lärlingsmodellen fi nns i<br />

några olika utföranden. Nationell<br />

gymnasieutbildning 3 år,<br />

vuxenutbildning 2 år, individuell 3år gymnasieutbildning 3 år, för- tar utsöksverksamhet<br />

för gymnasial bildningen<br />

utbildning 3 år.<br />

Samtliga av dessa utbildningar lärs ut<br />

med hjälp av företag.<br />

I Stockholmsområdet fi nns Hantverksakademin,<br />

för övriga Sverige är det utbildningen<br />

Hantverkslärling som gäller.<br />

vet inte riktigt hur det ser ut med jobb just<br />

nu, men han kommer inte ge upp.<br />

Det är svårt att ge allmänna tips till den<br />

som är intresserad av att bli snickare.<br />

– Men det kan vara bra att vara lite händig.<br />

Annars kan det vara svårt att få det att funka,<br />

säger Athir Gorgis och ler.<br />

ANTON EMANUELSSON<br />

anton.emanuelsson@dn.se<br />

Efter studenten ska Athir Gorgis<br />

antingen börja jobba eller söka utbildning<br />

i möbeldesign vid Konstfack.<br />

Q=TEST VIT>>N


Vi har utbildningar<br />

för dig som vill bli<br />

sjuksköterska<br />

socionom<br />

diakon<br />

kyrkomusiker<br />

teolog<br />

psykoterapeut<br />

www.esh.se<br />

FOTO: EMMA JOHANSSON<br />

Vågar du<br />

<br />

<br />

<br />

Det gör vi!<br />

Vi pluggar till lärare<br />

Uppsala universitet utbildar framtidens lärare<br />

– från förskola till gymnasium.<br />

www.uu.se<br />

Välj ett universitet där allt är möjligt.<br />

Sök senast 15 april.<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 15


Teologiska<br />

högskolan<br />

Stockholm<br />

Högskolan för dig som vill studera<br />

teologi eller mänskliga rättigheter<br />

Mänskliga rättigheter och demokrati<br />

Teologi/religionsvetenskap<br />

Nätkurser/Fristående kurser<br />

Öppet Hus 25 mars<br />

Sista ansökningsdag 15 april<br />

Teologiska högskolan Stockholm Åkeshovsvägen 29<br />

168 39 Bromma Tel 08-564 357 00 ths@ths.se<br />

FRAMTIDSPLANER<br />

INOM KONST & DESIGN?<br />

VILL DU BLI BILDKONSTNÄR, GRA-<br />

FISK DESIGNER, ILLUSTRATÖR, IN-<br />

DUSTRIDESIGNER, INREDARE ELLER<br />

ARKITEKT? VI ERBJUDER KONST-<br />

NÄRLIGA UTBILDNINGAR PÅ HEL-<br />

TID SOM GER EN GEDIGEN GRUND<br />

FÖR STUDIER PÅ HÖGRE NIVÅ. UT-<br />

BILDNINGARNA ÄR STUDIEME-<br />

DELSBE<strong>RÄTT</strong>IGADE. SKOLAN LIG-<br />

GER CENTRALT I STOCKHOLM PÅ<br />

SÖDERMALM.<br />

WWW.BASIS.SE 08-642 44 13<br />

www.ths.se<br />

Campus Varberg ger högskole- och yrkeshögskoleutbildningar<br />

framtagna i ett nära<br />

samarbete med näringslivet. Vi vet vilka<br />

kompetenser omvärlden efterfrågar.<br />

Beställ vår katalog<br />

och läs mer om hur du kan bli efterfrågad!<br />

Alla inriktningar inom<br />

kemiämnet och massor<br />

av spännande forskning.<br />

Högt rankat inom<br />

utbildning, forskning,<br />

kvalitetsarbete och<br />

internationalisering.<br />

Närkontakt med<br />

forskningen och ett<br />

studentliv som överträffar<br />

det mesta.<br />

Att utveckla nya energikällor för att hantera<br />

klimatfrågan och framtida energibehov är en av<br />

de största globala utmaningar vi har framför oss.<br />

Kemister arbetar med lösningar på detta och<br />

mycket annat som förbättrar vår livskvalitet.<br />

Bli delaktig i något som är meningsfullt -<br />

upptäck möjligheterna med en utbildning i kemi!<br />

Vi har kandidat- och masterprogram i kemi<br />

samt civilingenjörsprogam i kemiteknik.<br />

Läs mer på www.studera.kemi.uu.se<br />

MEDICIN för JOURNALISTER<br />

7,5 högskolepoäng<br />

Ansökan/info: www.studera.nu (fr o m 15 mars)<br />

Utbildningskatalog kan hämtas på: www.ki.se<br />

Kursansvarig: Carl Johan Sundberg<br />

Sista ansökningsdag 15 april 2011<br />

http://ki.se<br />

VAD VILL DU GÖRA<br />

I FRAMTIDEN?<br />

På 100 dagar till framtiden kan du följa våra<br />

studentbloggar, få en inblick i hur det är att plugga<br />

på kth och, om du har tur, vinna personligt utvalda<br />

framtidsprylar. Varje dag är en ny chans.<br />

www.kth.se/100dagar<br />

Vad nu då ?<br />

Vid Uppsala universitet<br />

bedrivs en mängd<br />

forskningsprojekt inom<br />

energi- och miljöområdet<br />

varav många baseras<br />

på kemi. Nanosolceller,<br />

effektiva batterier,<br />

artificiell fotosyntes för<br />

vätgasproduktion och<br />

alternativa miljövänliga<br />

lösningsmedel är några.<br />

Vi har också många<br />

kemiprojekt med<br />

tillämpningar inom<br />

läkemedelsutveckling<br />

och bioteknik.<br />

Kursens syfte är att öka kunskapsnivån hos journalister på både övergripande<br />

och fördjupande nivå. Den ger en medicinsk översikt och tar bl a upp:<br />

Barnsjukdomar, barnpsykiatri, avancerad sjukvård i hemmet, geriatrik,<br />

stamceller, epidemiologi, smärta, mag- tarmsjukdomar.<br />

Kursstart: 29 augusti 2011<br />

Övrigt: Kvartsfart, måndagskvällar 17.30-20.30<br />

Arbetsformer: Delvis problembaserad undervisning med föreläsningar,<br />

seminarier, medicinsk informationssökning och självstudier


YRKE FÖRSKOLLÄRARE<br />

Alla dagar är olika på förskolan<br />

Christian Bergersen brinner för två<br />

saker: fotboll och att arbeta med barn.<br />

Nu utbildar han sig till lärare.<br />

– Det roligaste är spontaniteten. Ingen<br />

dag är den andra lik. Barn är barn och<br />

det är fullt ös, säger han.<br />

Småbarnspappan och Hammarbysupportern<br />

Christian Bergersen valde att utbilda<br />

sig till lärare efter att ha jobbat som fritidsledare<br />

i många år. I det yrket var det mycket<br />

arbete på kvällar och helger, vilket var svårt<br />

att förena med familjelivet och Bajens hemmamatcher.<br />

Nu är målet att ta examen och jobba med<br />

barn som går i förskolan och i grundskolan<br />

upp till årskurs tre. Men han vill inte bli som<br />

de lärare han själv hade en gång i tiden.<br />

– Lärarna lyckades aldrig inspirera mig<br />

riktigt, till att läsa och fördjupa mig.<br />

Som tur är har mycket hänt sedan dess.<br />

– Det som är så revolutionerande och häftigt<br />

nu är att det handlar om att få eleverna<br />

att själva lära sig och fi nna intresset. Inom<br />

alla ämnen fi nns det ju något man är intresserad<br />

av. Att hitta de trådarna och rycka i<br />

dem. Det är däri hemligheten ligger. Läraren<br />

ska inte bara stå vid katededern och rabbla<br />

fakta.<br />

Christian säger att man som lärare ska<br />

vara nyfi ken och ta reda på vad barnen är<br />

intresserade av. Helst också ha någon form<br />

av lekfullhet i sig. Och han har ett råd till de<br />

som funderar på att bli förskollärare.<br />

– Börja med att besöka en förskola. Om<br />

man har någon släkting eller kompis som<br />

har barn, fråga om man kan vara med en<br />

stund. Man behöver uppleva det och känna<br />

efter om den passar en.<br />

Att jobba med barn kan nämligen vara krävande,<br />

medger han.<br />

– Det kan vara tröttsamt med höga ljudnivåer<br />

och stora barngrupper. Men det största<br />

problemet är bristen på resurser. Man skär<br />

ner massor. Men man kallar det effektivisering.<br />

Att slå ihop två ställen och minska<br />

på personal och göra så att det blir längre<br />

avstånd för ungarna att ta sig dit – det kallar<br />

inte jag effektivisering.<br />

Christians utbildning har en ”interkulturell<br />

profi l” där man får lära sig om etnicitet,<br />

sexualitet, kön och klass.<br />

– Det är jättespännande. Det handlar om att<br />

ta vara på allas erfarenheter. Kan man hitta ett<br />

ställe där man verkligen kan samlas och överbygga<br />

fördomar är det oerhört värdefullt.<br />

Christians framtida yrke är fortfarande<br />

väldigt kvinnodominerat. På arbetsmarknaden<br />

kan det vara en fördel att vara man.<br />

– Men allting handlar om personen egentligen.<br />

Är det en bra pedagog spelar det ingen<br />

roll om det är en man eller kvinna.<br />

VICTOR LINDBOM<br />

victor.lindbom@dn.se<br />

Christian Bergersen läser till förskollärare på Södertörns högskola. ”För att jobba med<br />

barn krävs glimten i ögat och att man är lite barnslig och lekfull”, säger han.<br />

FÖRSKOLLÄRARUTBILDNINGEN<br />

Interkulturell lärarutbildning mot förskola,<br />

förskoleklass och grundskolans tidigare år är<br />

en utbildning som enbart fi nns på Södertörns<br />

högskola.<br />

Där läser man om etnicitet, sexualitet, kön<br />

och klass för att kunna möta barn i dagens<br />

mångkulturella samhälle.<br />

www.uu.se/utbildning<br />

Runtom i landet fi nns<br />

3,5<br />

andra förskollärarutbildningar<br />

att välja mellan.<br />

Utbildade förskollärare<br />

har mycket goda möjlig- år tar utbildningen<br />

heter att få jobb, inte minst i storstäderna.<br />

Ingångslönen är drygt 20 000 kronor.<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 17<br />

FOTO: EMMA JOHANSSON


YRKE MILJÖVETARE<br />

Temperaturskillnader och nya kemikalier<br />

är bara några av många miljöhot. Mer än<br />

någonsin kommer det att behövas folk som<br />

kan analysera detta, tror Marko Filipovic.<br />

Marko tar hand om miljön<br />

– Jag hade alltid sprutor och liknande<br />

att leka med när jag var liten. Min moster<br />

var läkare och min mamma var kemist.<br />

Men det var inte förrän i sjunde<br />

klass som jag på allvar blev intresserad<br />

av biologi.<br />

Marko Filipovic är ledigt klädd i jeans,<br />

skjorta och ett par Adidas Stan Smithsneakers.<br />

Han ler och skrattar ofta<br />

och smittsamt och han framstår som<br />

en mycket karismatisk person. Kanske<br />

inte direkt arketypen av hur man föreställer<br />

sig någon som tillbringar en stor<br />

del av sin arbetstid i labbet, böjd över<br />

provrör och organiska extrakt.<br />

Vi befi nner oss i Geohuset på universitetets<br />

campus i Stockholm, som<br />

är Markos arbetsplats.<br />

Han håller för närvarande på att avlägga<br />

doktorsexamen efter avslutade<br />

studier vid programmet för miljövetenskap.<br />

Ett program som han varmt<br />

rekommenderar.<br />

– När jag valde att börja plugga det<br />

här så var miljöfrågorna väldigt aktuella.<br />

I dag är de mer aktuella och om fem<br />

år kommer de vara ännu mer aktuella.<br />

Vi ser vad som händer i världen med<br />

”Om tio år är jag forskare<br />

och ledare av en grupp<br />

som jobbar mot ett gemensamt<br />

mål.”<br />

temperaturförändringarna och nya kemikalier<br />

som kommer ut i systemet. De<br />

behöver analyseras och därför kommer<br />

det att behövas fl er miljövetare i framtiden,<br />

det är jag säker på, säger Marko.<br />

Han föddes i Sarajevo. När kriget<br />

bröt ut fl ydde han landet, han var då<br />

sju år gammal. Marko och hans familj<br />

hamnade i Sverige och Stockholm.<br />

Nu guidar han oss genom de labyrintaktiga<br />

korridorerna på ITM (Institutionen<br />

för tillämpad miljövetenskap). Vi<br />

är långt ifrån gevärseld och kreverande<br />

bomber men helt ofarligt är det kanske<br />

inte här heller. Marko öppnar en dörr<br />

till ett labb men stänger den sedan.<br />

– Risk för blodsmitta, säger han glatt<br />

och leder in oss i ett annat labb där en<br />

stor varningsskylt utanför förkunnar<br />

förekomst av fl ytande kväve. Väl där<br />

inne brummar det som i en fabrik.<br />

– Det är turbopumparna som låter, vi<br />

använder dem för att skapa vakuum.<br />

Marko började sin utbildning på Miljövetarprogrammet<br />

samma år som den<br />

startade.<br />

– Då har man ju lite förväntningar. Introduktionskursen<br />

gav en bra inblick. I<br />

18 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

FOTO: ALAMY<br />

den går man igenom de grundläggande<br />

orsakerna till miljöproblemen. Man får<br />

en övergripande bild och sedan kan man<br />

då välja vad man vill specialisera sig på.<br />

Om det är kemin, hur kemikalierna beter<br />

sig i miljön eller biologi, hur organismer<br />

påverkas av dessa kemikalier.<br />

Vi går in i ett nytt labb där en maskin<br />

som ser ut som en gigantisk symaskin<br />

pockar på uppmärksamhet.<br />

MILJÖVETARPROGRAMMET<br />

Kandidatprogrammet i miljövetenskap 180 hp.<br />

Programmet inleds med en bred miljövetenskaplig<br />

introduktionskurs, 30 hp. Därefter får du<br />

lägga upp dina studier som du själv vill. Utbildningen<br />

avslutas med ett miljöinriktat självständigt arbete.<br />

Marko Filipovic bedriver en stor del av sina studier i laboratoriet på<br />

Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet.<br />

– En UPLC-TEQS, ett analysinstrument.<br />

Den kostar tre miljoner. Visst,<br />

man känner ju ett ansvar när man sitter<br />

där. Men som med all teknik kan<br />

saker och ting gå sönder. Och då har vi<br />

något som kallas support, säger Marko<br />

och skrattar.<br />

Vad gäller framtidsplaner och drömmar<br />

har Marko Filipovic sin väg uttänkt.<br />

25 000<br />

kronor, ungefär,<br />

tjänar en<br />

nyutexaminerad<br />

miljövetare.<br />

Arbetslösheten är<br />

på 2,5 procent.<br />

Särskild behörighet: Kunskaper<br />

motsvarande biologi B, fysik A, kemi B,<br />

matematik D.<br />

KÄLLA: STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH<br />

NATURVETARNA.<br />

– Om tio år är jag forskare och ledare<br />

av en grupp som jobbar mot ett<br />

gemensamt mål. Jag vill också gärna<br />

informera yngre människor om miljöproblemen.<br />

De är framtiden och det är<br />

viktigt att få dem att tänka rätt. Det är<br />

vår planet och om vi inte tar hand om<br />

den, vem ska då göra det?<br />

STEFAN DANIELSON<br />

stefan.danielsson@dn.se<br />

3år tar utbildningen<br />

Q=TEST VIT>>N<br />

FOTO: BEATRICE LUNDBORG


Hur mår världsekonomin?<br />

Välkommen till Stockholms universitet. På följande sidor får du<br />

ett smakprov på några av alla de utbildningar som startar i höst.<br />

Hos oss kan du läsa ekonomi och 200 andra program och inte mindre<br />

än 1900 kurser. Här pågår utbildning och forskning på högsta nivå.<br />

Flera världsledande forskare är verksamma här och det är mycket<br />

möjligt att några av dem också blir dina lärare.<br />

Välkommen hit och forma din framtid – nära aktuell forskning,<br />

samhällsutveckling och arbetsmarknad.<br />

Läs mer om höstens utbildningar på nästa uppslag <br />

ht11<br />

vt12<br />

SMAKPROV<br />

Riv ut delen och spara!


Arabiska och<br />

Mellanösternstudier<br />

För dig som vill jobba med internationella frågor!<br />

Arabiska:<br />

Ger mycket goda kunskaper i arabiska samt kunskaper<br />

i Mellanösterns samhällsliv, historia och<br />

religioner.<br />

Mellanöstern- och Nordafrikastudier:<br />

Ger djupgående kunskaper i regionens samhällsliv,<br />

religion, ekonomi och politik. Även som program<br />

och nätkurs.<br />

Fristående kurser:<br />

Mellanöstern- och Nordafrikas politik och<br />

ekonomi I<br />

Islamisk teologi och rättsvetenskap I<br />

www.mena.orient.su.se<br />

Pedagogik och didaktik<br />

Är du intresserad av:<br />

Lärande<br />

Skolutveckling<br />

Pedagogiskt ledarskap<br />

www.edu.su.se<br />

Nutrition<br />

Hundratals program och tus<br />

www.su.se/studera<br />

Kandidatprogrammet i nutrition har ett naturvetenskapligt/medicinskt<br />

fokus på det tvärvetenskapliga<br />

ämnet nutrition (näringslära).<br />

Du som vill utbilda dig till nutritionist (näringsfysiolog),<br />

får lära dig att förstå samband mellan<br />

kost och hälsa både på en cell- och molekylärbiologisk<br />

nivå och ur ett folkhälsoperspektiv.<br />

Ytterligare fördjupning inom ämnet ges på<br />

Masterprogrammet i nutrition.<br />

ki.se/bionut<br />

Någon att bolla tankar<br />

och idéer med? Hör av dig till<br />

Studievägledningen<br />

studentavdelningen@studadm.su.se<br />

Jorden och miljön<br />

Är du intresserad av miljön, klimatet och samhällets<br />

överlevnad? Här, på en av Europas största geoinstitutioner,<br />

bedrivs undervisning inom exempelvis<br />

mark- och vattenresurser, landskapsanalys, GIS,<br />

satellitbildsteknik och polarmiljöer. Läs en kurs eller<br />

ett kandidatprogram inom:<br />

Geovetenskap<br />

Geografi<br />

Biogeovetenskap<br />

Miljövård<br />

www.ink.su.se<br />

Arkeologi och Antikens<br />

kultur<br />

Nyfi ken på Nero eller Birkabor? När levde de? Vilka<br />

livsvillkor hade de? Antikens kultur och samhällsliv<br />

och Arkeologi studerar kulturer vid Medelhavet<br />

och i Nordeuropa under årtusenden. Vi erbjuder:<br />

Kandidatprogram i arkeologi, 180 hp<br />

Kandidatprogram i klassiska studier, 180 hp<br />

Masterprogram i arkeologi, 120 hp<br />

www.archaeology.su.se<br />

www.antiken.su.se<br />

Var med i vår kemitävling!<br />

Läs mer på www.kemi.su.se<br />

Astronomi<br />

I takt med att vi får allt bättre teleskop på marken<br />

och i rymden ökar våra kunskaper om universum i<br />

rasande fart. I höst kan du välja mellan två grundkurser<br />

och två orienteringskurser i astronomi.<br />

Grundkurs: Astronomisk observationsteknik I, 7,5 hp<br />

Grundkurs: Kosmologi 7,5 hp<br />

Astronomiska världsbildens utveckling, 7,5 hp<br />

Svarta hål och kosmiska explosioner, 7,5 hp<br />

www.astro.su.se<br />

Journalistikvetenskap och<br />

medie- och kommunikationsvetenskap<br />

Vill du gräva, granska och berätta? Eller utveckla<br />

nya medier?<br />

JMK erbjuder ämnesstudier i journalistikvetenskap<br />

och medie- och kommunikationsvetenskap. Vi utbildar<br />

också journalister på grund- och masternivå:<br />

Journalistiskt skrivande, 7,5 hp<br />

Journalistisk produktion, 60 hp, med<br />

redaktionell praktik 30 hp<br />

Masterprogrammet i journalistik, 120 hp<br />

JMK har även en bredare medieutbildning:<br />

Medieproduktion, 60 hp, med mediepraktik 30 hp<br />

www.jmk.su.se<br />

Matematik, naturvetenskap<br />

och lärande<br />

Hur förklarar man frågor om klimat, miljö och<br />

hälsa på ett sätt som är intressant för ungdomar?<br />

Hur gör man matematiska samband begripliga<br />

och meningsfulla? Hos oss får du lära dig matematik,<br />

biologi, kemi och fysik. Du får lära dig att<br />

stå i centrum och leda ett arbete som gör att unga<br />

människor utvecklar kunskap och utvecklas som<br />

människor. Vi erbjuder ämneslärarprogram med<br />

inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9<br />

och gymnasieskolan samt masterprogram och<br />

fristående kurser.<br />

www.mnd.su.se<br />

Specialpedagogik<br />

Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne<br />

som riktar sig till dig som är intresserad av eller<br />

kommer i kontakt med någon form av funktionsnedsättning<br />

och som vill lära dig om till exempel<br />

ADHD, autism, utvecklingsstörning, dövhet, synnedsättning<br />

eller sociala problem, diskriminering<br />

och mobbning. Du kan läsa kurserna som fristående<br />

kurser eller i en kandidatexamen med<br />

special pedagogik som huvudämne.<br />

www.specped.su.se<br />

Lärande inom estetiska<br />

och praktiska kunskapstraditioner<br />

Hos oss kan du utveckla ditt kunnande inom<br />

fritidspedagogik, estet-, yrkes- och vårdämnen på<br />

grund- och masternivå. Bland annat erbjuder vi:<br />

Yrkeslärarutbildning, 90 hp<br />

Utbildning i fritidspedagogik och praktiskestetiska<br />

ämnen<br />

Utbildning i Vård- och omsorgslärarutbildning<br />

Masterprogram i utbildningsvetenskap med<br />

inriktning mot praktiska kunskapstraditioner,<br />

120 hp<br />

www.utep.su.se<br />

Lingvistik<br />

Lingvistik är vetenskapen om de mänskliga språken.<br />

Man studerar hur språk (såväl talade som tecknade)<br />

är uppbyggda, hur de används, likheter och<br />

skillnader mellan olika språk, hur man förstår och<br />

själv producerar språk, hur barn tillägnar sig sitt<br />

modersmål, men också hur man kan omsätta<br />

dessa kunskaper till praktiska tillämpningar i alltifrån<br />

maskinöversättning till språkundervisning.<br />

www.ling.su.se<br />

Meteorologi<br />

Världen behöver fl er klimatexperter! Välkommen<br />

till Meteorologiska institutionen! Vill du jobba<br />

med atmosfären och haven, väder och klimatet?<br />

Läs vårt kandidatprogram och masterprogram<br />

eller prova på våra orienteringskurser.<br />

Kandidatprogrammet i meteorologi<br />

Masterprogrammet i meteorologi, oceanografi<br />

och klimat<br />

Kvällskurserna Jordens klimat och klimatförändringar<br />

samt Oceanografi ns grunder<br />

Sommarkursen Jordens klimat och klimatförändringar<br />

www.misu.su.se<br />

Sök utbildning och anmäl dig<br />

senast den 15 april


Data- och<br />

systemvetenskap<br />

Som en av landets äldsta IT-institutioner erbjuder<br />

vi utbildningar där IT är grunden för ditt<br />

drömjobb. Kort sagt – oavsett om du väljer vårt<br />

kandidatprogram i aff ärssystem och tjänstedesign,<br />

digitala medier, datorspelsutveckling,<br />

datavetenskap, interaktionsdesign, ekonomi och<br />

IT, data- och systemvetenskap eller marknadskommunikation<br />

och IT – så får du ett utmanande<br />

och spännande jobb i framtiden!<br />

www.dsv.su.se<br />

Spanska, Portugisiska och<br />

Latinamerikastudier<br />

Spanska alt. Portugisiska för arbetslivet – språkkurser<br />

med inriktning mot arbetsmarknaden i<br />

spansk- eller portugisiskspråkiga länder.<br />

Kandidatprogram i Latinamerikastudier – utbildningsprogram<br />

med kurser om latinamerikansk<br />

politik, ekonomi, historia och språk.<br />

Kandidatprogram i moderna språk – 14 språkval<br />

och möjlighet till praktik.<br />

www.ispla.su.se<br />

entals kurser på<br />

Konstvetenskap<br />

Du som läser konstvetenskap får redskap att tolka<br />

din synliga omgivning, såväl konstverk i museer<br />

och gallerier som vardagens reklam- och nyhetsbilder,<br />

såväl operahus som industribyggnader.<br />

Studierna kan leda till arbete inom kultursektorn,<br />

auktions-, musei- och gallerivärlden samt media.<br />

Var du än hamnar kan du få glädje av den förmåga<br />

att se, beskriva och analysera som konstvetenskapen<br />

erbjuder.<br />

www.arthistory.su.se<br />

Chatta med studievägledare<br />

den 11–15 april. Kl.13–15<br />

www.su.se/student/chatt<br />

Språk, språkutveckling<br />

och lärande<br />

Vill du bli bra på att utveckla barns eller ungdomars<br />

språk? Då ska du läsa hos oss! Vi utbildar blivande<br />

ämneslärare i engelska, spanska och svenska/<br />

svenska som andraspråk. Dina studier på lärarprogrammet<br />

ger dig god kompetens att möta dina<br />

framtida elever och deras behov i klassrummet.<br />

För dig som redan arbetar som lärare har vi<br />

fristående kurser som utgår från aktuell språkdidaktisk<br />

forskning.<br />

www.isd.su.se<br />

Religionshistoria<br />

Ämnet behandlar världens olika religioner i historia<br />

och nutid, från världsreligioner till sekter. I fokus<br />

står människan som religiös varelse, de religiösa<br />

föreställningarna, religionernas historia och deras<br />

förhållande till samhälle och kultur. Du får också<br />

en inblick i ämnets vetenskapshistoria samt<br />

kunskaper om religionshistoriska teorier, metoder<br />

och begrepp.<br />

www.rel.su.se<br />

Hör studenter berätta om sina<br />

utbildningar på<br />

www.su.se/studera<br />

Sök senast<br />

den 15 april<br />

Institutionen för etnologi,<br />

religionshistoria och<br />

genusvetenskap<br />

Kandidatprogram i kulturanalys<br />

För dig som vill lära dig att kommunicera och att<br />

kritiskt analysera den kultur vi lever i.<br />

Kandidatprogram för museer och kulturarv<br />

Ger färdigheter i musei- och bevarandeverksamhet<br />

i nära samarbete med museer och andra kulturarvsinstitutioner.<br />

Vill du hellre läsa fristående kurs? Se alla kurser på<br />

www.erg.su.se<br />

Naturgeografi och<br />

kvartärgeologi<br />

Kunskap förändrar världen! Klimat- och miljöförändringar,<br />

resurskonfl ikter och natur katastrofer<br />

är problem som berör oss alla. Varje dag förmedlar<br />

media bilder om hot, risker och miljöförändringar<br />

världen över. Vilka är orsakerna till att det blivit så<br />

här och vad kan vi tänkas göra åt det? I en värld<br />

i förändring behövs människor med kunskap och<br />

kompetens.<br />

Vi har ett brett utbud av kurser och program<br />

som kan matchas mot dina intressen. De kan<br />

läsas fristående eller som en breddning och<br />

profi lering av din ordinarie utbildning.<br />

www.ink.su.se<br />

SVERIGE<br />

PORTO<br />

BETALT<br />

ht11 vt12 och sommarkurser 2011<br />

Stockholms universitets utbildningskatalog<br />

Fysik<br />

Kandidatprogrammet i fysik ger dig en god grund<br />

i matematik, vetenskaplig metodik samt klassisk<br />

och modern fysik. Inom den moderna fysiken<br />

ingår till exempel hur man med kvantfysik kan<br />

beskriva naturen på en detaljerad nivå. Programmet<br />

ger behörighet till masterprogrammen i fysik,<br />

teoretisk fysik, beräkningsfysik, astronomi och<br />

molekylär biofysik.<br />

www.fysik.su.se<br />

Undrar du också?<br />

200 program och 1 900 kurser ger dig svar<br />

Hittar du inte ”din utbildning” här kan du söka vidare på vår<br />

webbplats www.su.se/studera eller beställa utbildningskatalogen.<br />

Företagsekonomi<br />

Företagsekonomi handlar om hur företag och<br />

organisationer fungerar, deras roll i samhället och<br />

hur de på bästa sätt kan nå sina uppsatta mål.<br />

Det kan vi lära dig. Intresserad?<br />

Civilekonomprogram (4 år)<br />

Kandidatprogram (3 år)<br />

Masterprogram (2 år)<br />

Fristående kurs nivå I-IV<br />

www.fek.su.se<br />

Biofysik<br />

Inom biofysiken används metoder från fysiken, ofta<br />

i kombination med avancerad beräknings teknologi,<br />

för att till exempel förstå enskilda nyckelmolekylers<br />

funktion i biologiska sammanhang.<br />

Kandidatprogrammet i biofysik ger en god grund<br />

i matematik och fysik, samt en introduktion till<br />

biokemi och biofysik. Programmet ger behörighet<br />

till masterprogram i molekylär biofysik och fysik.<br />

www.fysik.su.se


Institutionen för musik-<br />

och teatervetenskap<br />

När uppstod teatern? Vad är det som är så märkvärdigt<br />

med Shakespeare? Är barockens opera en<br />

pånyttfödelse av antikens teater? Hur uppstod<br />

den klassiska baletten? Kan man verkligen tala<br />

i en dansföreställning? Hur har radion och<br />

Walkman ändrat musikens roll? Institutionen för<br />

musik- och teatervetenskap har svar på dessa och<br />

liknande frågor. Är du intresserad? Gå in på vår<br />

hemsida och läs mer.<br />

<br />

Tolk- och översättar-<br />

institutet<br />

Har du en kandidatexamen i språk och funderar<br />

på en masterutbildning som kan ta dig ut i<br />

världen?<br />

TÖI erbjuder ht 11 utbildningsprogram där du<br />

kan kombinera dina språkkunskaper med en<br />

internationell efterfrågad yrkesutbildning.<br />

Masterprogram i översättningsvetenskap, inriktning<br />

tyska och inriktning italienska, 120 hp<br />

Masterprogram i översättningsvetenskap med<br />

inriktning på konferenstolkning, 120 hp<br />

<br />

Svenska<br />

Beställ katalogen på<br />

Lär dig mer om hur svenska språket används i<br />

olika situationer. Bli bättre på att skriva och tala<br />

eller hjälpa andra att kommunicera effektivt.<br />

Svenska I<br />

Praktisk svenska<br />

Praktisk retorik<br />

Skrivande för studenter med svenska som<br />

andraspråk<br />

Nordiska språk<br />

Lär dig läsa, tolka och förstå vikingatida runor och<br />

medeltida texter, ortnamnskategorier och personnamnsskick.<br />

Eller studera våra nordiska grannars<br />

språk och kultur, i tal och skrift.<br />

Ortnamn och personnamn<br />

Vikingatida texter<br />

Danska<br />

Norska<br />

<br />

Filmvetenskap<br />

Film, TV och digitala medier underhåller, formar<br />

och speglar vårt förhållande till omvärlden. Som<br />

filmvetarstudent lär du dig att se på rörliga bilder<br />

med nya ögon. Du ser en mängd filmer och får<br />

undervisning av Sveriges främsta filmforskare. För<br />

dig som söker ett yrke inom film, TV eller andra<br />

medier ger kurserna breda kunskaper om de rörliga<br />

bildmediernas historia, estetik och funktion.<br />

<br />

Samhällsplanering<br />

Vill du vara med och forma framtidens samhälle?<br />

Hållbar utveckling, bostadsbrist, segregation,<br />

regional obalans och stadsomvandling är<br />

utmaningar för dagens samhällsplanerare.<br />

Planerare analyserar problem, utvärderar beslut,<br />

föreslår lösningar och genomför projekt. Det<br />

treåriga kandidatprogrammet diskuterar sociala,<br />

ekonomiska och fysiska frågor och ger en grund<br />

för arbete som samhällsplanerare.<br />

<br />

Barn- och ungdoms-<br />

vetenskap<br />

Vill du lära dig mer om barn och unga? Här kan<br />

du läsa bland annat:<br />

Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer,<br />

15 hp<br />

Barnkultur I – IV, 30 hp<br />

Barn- och ungdomsvetenskap I-IV, 30 hp<br />

Children, Culture, Globalization, FC & SC, 30 hp<br />

Förskollärarprogrammet, 210 hp<br />

Masterprogram i barnets bästa och mänskliga<br />

rättigheter, 120 hp<br />

Ungdomskultur, 7,5 hp<br />

<br />

www.su.se/studera<br />

Sociologi och demografi<br />

Sociologi belyser samspelet mellan individer,<br />

grupper, organisationer och samhället. Demografi<br />

fokuserar på befolkningsfrågor och sätter förändringar<br />

i nativitet, mortalitet och migration i ett<br />

socialt sammanhang.<br />

Sociologi I, 30 hp<br />

Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys,<br />

180 hp<br />

Arbetsliv och arbetsmarknad, 180 hp<br />

Multidisciplinary Master´s Programme in<br />

Demography, 120 hp<br />

<br />

Sök utbildning och anmäl dig<br />

senast den 15 april<br />

Kulturgeografi med<br />

omvärldsanalys<br />

Är du intresserad av samhällsvetenskapliga frågor?<br />

Då kan det här vara utbildningen för dig! Kulturgeografer<br />

undersöker hur samhället utvecklas i tid<br />

och rum. Omvärldsanalys är att utreda företeelser<br />

och skeenden i samhället för att bättre förstå<br />

omvärlden och hur den förändras. Programmet<br />

tar upp sociala, politiska och ekonomiska<br />

samhälls frågor och förbereder för arbete som<br />

omvärlds analytiker.<br />

<br />

Socialt arbete<br />

Är du intresserad av sociala frågor och människors<br />

livssituation? Socialt arbete är ett samhällsvetenskapligt<br />

ämne som handlar om olika perspektiv på<br />

sociala problem och sociala förändringsprocesser<br />

på individ- grupp och samhällsnivå. Socialt arbete<br />

är huvudämne i de tre olika program som leder<br />

till socionomexamen. Socionomprogrammen<br />

har handledd studiepraktik. Vi erbjuder även fristående<br />

kurser.<br />

<br />

Statsvetenskap<br />

Statsvetenskapen står mitt i diskussionen om<br />

det bästa sättet att organisera sig för att lösa<br />

gemensamma problem. Du lär dig förklara och<br />

värdera det politiska livet och de demokratiska<br />

processerna och du övar din förmåga till kritisk<br />

bedömning.<br />

Den globala utvecklingens politik, 30 hp<br />

Kandidatprogram i offentlig politik och<br />

organisation, 180 hp<br />

Pol. Kandprogram i nationalekonomi och<br />

statsvetenskap, 180 hp<br />

<br />

Arbetsmarknadskunskap<br />

med management, AKPA<br />

Är du intresserad av arbetsmarknaden? Utbildningen<br />

i arbetsmarknadskunskap ger dig användbara<br />

kunskaper om arbetsmarknaden, management,<br />

arbetsrätt och arbetsmarknadsekonomi.<br />

Utbildningen är den enda i sitt slag i Sverige och<br />

ger en god beredskap för att arbeta med och<br />

möta förändringar på arbetsmarknaden.<br />

<br />

Samhällsvetenskap,<br />

humaniora och lärande<br />

Hos oss kan du läsa Ämneslärarprogrammet med<br />

inriktning mot historia, religionskunskap, geografi<br />

eller samhällskunskap. Vi erbjuder även en<br />

kompletterande pedagogisk utbildning som leder<br />

till lärarexamen och fristående kurser inom konst-<br />

och museipedagogik, etik och värdegrundsfrågor<br />

och vidareutbildningar för lärare.


FOTO: D HURST<br />

URVALSREGLER<br />

Bästa betyg i ett utländska dokument betyder numera<br />

också högsta meritvärde i Sverige, 22,5 poäng.<br />

Utländska betyg<br />

ska få högre status<br />

De nya urvalsreglerna gjorde att sökande<br />

med utländska betyg diskriminerades.<br />

– Problemet är att när det är en egen<br />

urvalsgrupp så fick de väldigt få<br />

platser, och till vissa utbildningar inga<br />

alls. Även om det fanns sökande med<br />

högsta meritvärde i gruppen, säger<br />

Elisabeth Svensk på Verket för högskoleservice.<br />

Europeiska kommissionen intresserade<br />

sig för de nya urvalsgrupperna som gjorde<br />

att sökande från bland annat EES-länder<br />

hamnade i en egen grupp. Trots maxbetyg<br />

kunde studenterna bli utan en plats på utbildningen<br />

om urvalsgruppen bestod av få<br />

sökanden. Detta på grund av att platserna<br />

som tilldelas varje grupp står i proportion<br />

till hur många som söker i varje grupp – vid<br />

www.polisen.se/blipolis<br />

få sökande rundas antalet<br />

ned till noll.<br />

Efter kritiken har utbildningsdepartementet<br />

gett Högskoleverket och<br />

Verket för högskoleservice<br />

i uppdrag att undersöka<br />

hur de med utländska betyg<br />

ska kunna konkurrera Leif Strandberg<br />

i samma urvalsgrupper<br />

som övriga sökande.<br />

– De ska kompenseras för uteblivna meritpoäng<br />

på så sätt att om man har det högsta<br />

meritvärdet i utländskt betyg så ska det<br />

motsvara det högsta meritvärdet en svensk<br />

sökande kan få, alltså 22,5 poäng, säger Leif<br />

Strandberg, utredare på Högskoleverket.<br />

– Vi tolkar uppdraget som att man ska<br />

kompenseras i förhållande till hur högt betyg<br />

man har från början. Har man det som<br />

FOTO: MELKER DAHLSTRAND<br />

motsvarar max, så ska man kompenseras och<br />

få motsvarande 2,5 poäng.<br />

I dag är det betyg från fyra olika utländska<br />

utbildningar som får meritpoäng och alltså<br />

konkurrerar tillsammans med de som har<br />

svenska betyg. De är International Baccalaureate,<br />

Europaskolorna, Lycée International<br />

och Åländsk gymnasieutbildning. När de nya<br />

reglerna börjar gälla kommer de i stället att<br />

kompenseras på samma sätt som övriga utländska<br />

betyg.<br />

– Det här ska inte tillämpas förrän hösten<br />

2012. Så de här fyra kommer fortfarande<br />

att omfattas av undantaget, och kommer<br />

att konkurrera bland de svenska vid ytterligare<br />

två antagningar, alltså hösten 2011 och<br />

våren 2012, säger Leif Strandberg.<br />

SARA RIMPI<br />

sara.rimpi@dn.se<br />

”Fördelaktigt<br />

med svensk<br />

bakgrund”<br />

Valet att läsa vidare påverkas fortfarande<br />

i stor utsträckning av föräldrarnas<br />

utbildningsnivå. Men skillnaden är<br />

mindre bland de med utländsk bakgrund.<br />

Nästan lika många i den gruppen läser vidare<br />

jämfört med de med svensk bakgrund<br />

trots att färre av deras föräldrar är högutbildade.<br />

Generellt gäller att ju högre utbildning<br />

föräldrarna har desto större chans att deras<br />

barn läser på högskola. Skillnaden är ännu<br />

större när det gäller vilka som fortsätter vidare<br />

till forskarutbidning.<br />

De med svensk bakgrund påverkas mer<br />

av föräldrarnas utbildningsnivå. Det gör<br />

att bland dem vars föräldrar helt saknar<br />

gymnasieutbildning så är det 30 procent<br />

fl er med utländsk bakgrund som studerar<br />

på högskola.<br />

– Vi har inte studerat det närmare så vi vet<br />

inte vad det kan bero på, säger Örjan Hemström<br />

på Högskoleverket.<br />

De som läser på högskola har lättare att få<br />

jobb än de som bara har en gymnasieutbildning.<br />

Men bland de med en högskoleexamen<br />

är det sju procenenheter fl er med svensk<br />

bakgrund som får jobb.<br />

– De med svensk bakgrund har en liten<br />

fördel, men den verkar mest fi nnas inom<br />

vissa områden eller branscher. Vi vet inte<br />

vad det kan bero på, men det fi nns de som<br />

gjort andra studier som har visat att det fi nns<br />

en hel del diskriminering, och den kan säkert<br />

variera med bransch, säger Örjan Hemström.<br />

Det är främst inom juridik och samhällsvetenskap<br />

och teknik och naturvetenskap<br />

som de med utländsk bakrund har svårare<br />

att få arbete. I områdena undervisning,<br />

medicin/odontologi samt vård och omsorg<br />

ser det annorlunda ut. Inom vissa grupper<br />

fi nns det inga skillnader alls eller det omvända<br />

gäller.<br />

SARA RIMPI<br />

Fotnot: Till de med utländsk bakgrund<br />

räknas i studien de som är födda utomlands<br />

(adoptivbarn undantagna) eller har två utrikesfödda<br />

föräldrar, och som minst har bott<br />

i Sverige sedan tolv års ålder. Studierna är<br />

gjorda av Statistiska centralbyrån i samarbete<br />

med Högskoleverket.<br />

BLI POLIS - HAR DU VAD SOM KRÄVS?<br />

För att bli polis behöver du inte vara särskilt stor och stark. Däremot måste du ha bra hand med människor.<br />

I vår vardag är medkänsla, lugn och engagemang de viktigaste egenskaperna.<br />

Vill du ha ett intressant och omväxlande yrke?<br />

Är du bra på att samarbeta och har hög social kompetens?<br />

Vill du vara med att bidra till ett bättre samhälle för alla?<br />

Då kanske polisyrket är något för dig. På vår webbplats polisen.se/blipolis kan du läsa om<br />

vad polisyrket innebär, vad som krävs av dig som vill bli polis och hur du gör för att ansöka.<br />

Välkommen till en ny spännande karriär.<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 23


Vad ska du<br />

göra i höst?<br />

ENKÄT SARA RIMPI FOTO STEFAN DANIELSON<br />

William Jonsson, 19 år<br />

Jag söker redan nu i februari GMU3 (grundläggande<br />

militärutbildning, läs mer på sidan<br />

29) som börjar i höst. Jag vill göra kustjägartjänst<br />

– utbildningen är på tre månader<br />

och sedan går man vidare. Jag vill göra<br />

utlandstjänst.<br />

Marcus Åslin, 18 år<br />

Jag tänkte hitta ett jobb, vila och kanske<br />

resa lite och tänka över vad jag ska göra.<br />

Det fi nns så många val.<br />

Johanna Tornborg, 18 år<br />

Jag ska fl ytta till Grythyttan och plugga till<br />

sommelier!<br />

Gilda Bazargan, 18 år<br />

Jag har planer på att fl ytta utomlands och<br />

jobba – jag har släktingar i Spanien. Jag ska<br />

inte läsa vidare direkt.<br />

Cristoffer Hjertén, 18 år<br />

Jag hade tänkt att ta en liten paus. Gärna<br />

jobba. Jag har även funderat över en utbildning<br />

inom musik. Det är lite mer en hobby<br />

men det är något jag skulle vilja göra.<br />

24 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

YRKE CIVILINGENJÖR<br />

Delar av Filip Lillevars utbildning var förlagd på Zhejiangs universitetet i Hangzou.<br />

Till Kina – via Lund<br />

En himla massa matte, elektronik och så möten<br />

med en främmande kultur. Valet var enkelt för<br />

Filip Lillevars.<br />

– Kina, det är där det händer just nu. Så som USA<br />

var för 30 år sedan.<br />

Filip Lillevars var i Nya Zeeland när han<br />

surfade runt i utbildningskatalogerna på<br />

nätet. Han visste att han ville läsa en seriös<br />

utbildning där man kunde känna sig säker på<br />

att få jobb efteråt. Han ville också gärna läsa<br />

språk och lära sig om andra kulturer, så när<br />

han fi ck syn på elektroteknikprogrammet<br />

med Kinainriktning vid Lunds universitet<br />

var saken klar.<br />

– När jag såg den så var det precis ”det här<br />

vill jag ha”, det här är ”my cup of tea” liksom,<br />

säger han.<br />

Andra året läser studenterna kinesiska inför<br />

utbytesterminen vid Zhejianguniversitetet<br />

i Hangzhou i trean. Filip Lillevars passade<br />

på att åka till Kina redan över sommaren.<br />

Efter att ha hjälpt en kinesisk fl icka i hans<br />

studentkorridor så fi xade hon en praktikplats<br />

åt honom.<br />

– Det kändes redan<br />

innan att eftersom<br />

man åker i väg<br />

en grupp med bara<br />

svenskar så kommer<br />

man nog att<br />

bli en väldigt tajt<br />

grupp. Då kommer<br />

man kanske inte ut i<br />

kulturen på samma<br />

INDIEN<br />

KINA<br />

1 000 km<br />

MONGOLIET<br />

RYSSLAND<br />

Peking<br />

Shanghai<br />

Hangzhou<br />

TAIWAN<br />

Stilla havet<br />

sätt. Så ville jag gärna åka dit innan och få<br />

min egen bild först, säger han.<br />

Filip Lillevars trivs i Kina. Han säger att<br />

man som västerlänning blir mycket väl omhändertagen.<br />

– Kina är sjukt intressant. Det är en helt<br />

annan kultur, men de är fantastiskt gästvänliga,<br />

säger han.<br />

Drömmen är att jobba i Kina.<br />

CIVILINGENJÖRUTBILDNING<br />

Civilingenjörsutbildning med<br />

Kinainriktning, 300 hp<br />

Läser man något av<br />

civilutbildningsprogrammen<br />

i datateknik, elektroteknik 5år och informations- och kom- tar utmunikationsteknik<br />

vid Lunds bildningen<br />

universitet kan man inrikta sig<br />

på Kina. Man lär sig då kinesiska och om<br />

Kinas kultur och samhällsliv parallellt med<br />

teknikstudierna. Kurserna är skräddarsydda<br />

för utbildningen.<br />

Delar av utbildningen är förlagd till Kina<br />

och på sommaren kan man söka praktikplats<br />

på svenska företag i Kina.<br />

Behörighet: Samma som för vanliga<br />

civilingenjörsutbildningen. Grundläggande<br />

behörighet och som särskild behörighet FyB,<br />

KeA och MaE.<br />

Utbildningen fi nns på Lunds universitet.<br />

KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET<br />

– Mitt stora mål är att bli projektledare<br />

och jobba med kineser på både kinesiska<br />

och engelska – gärna ha en grupp under<br />

eller med mig som jobbar tillsammans för<br />

att utveckla något eller lösa problem över<br />

huvud taget. Det är det som är grunden i<br />

att vara civilingenjör – att hitta problem och<br />

lösa problem, säger han.<br />

Sista året på utbildningen specialiserar<br />

sig studenterna inom det område de tycker<br />

är mest intressant, men Filip Lillevars har<br />

inte bestämt inriktning ännu. Han ska åka<br />

tillbaka till Zhejiangs universitet ett år och<br />

lära sig kinesiska ordentligt.<br />

– Normalt bör man läsa teknikkurser också<br />

vid ett sådant utbyte, men de gjorde ett<br />

undantag i och med att jag går Kinainriktningen<br />

och platserna inte var fyllda.<br />

Att han valde rätt utbildning tvekar han<br />

inte om.<br />

– Ska jag vara helt ärlig så var jag jättenöjd<br />

redan innan jag åkte till Kina, för bara studentlivet<br />

i Lund är helt fantastiskt, säger<br />

han.<br />

– Om man jobbar lite på det själv, då fi nns<br />

det nästan oändliga möjligheter, tycker<br />

jag.<br />

SARA RIMPI<br />

sara.rimpi@dn.se<br />

Q=TEST VIT>>N


MÄNNISKANS FYSIOLOGI, 30 högskolepoäng<br />

En avancerad fristående 20-veckors universitetskurs om människokroppens funktioner<br />

ges vid Karolinska Institutet under ht 2011.<br />

Kursen syftar till att ge en god förståelse om hur kroppens vävnader och organ normalt<br />

fungerar och samverkar. Kunskaperna kan sedan användas inom exempelvis vidareutbildning,<br />

forskning, sjukvård och näringsliv. Kursen är även mycket lämplig för dig som<br />

doktorerar inom biomedicin men saknar medicinsk bakgrund.<br />

Kursstart: 29 augusti 2011<br />

Övrigt: Heltid, kostnadsfri och berättigar till studiemedel<br />

Innehåll: Nervsystemet, hjärta & cirkulation, andningssystemet,<br />

magtarmkanalen, njurar & vätskebalans, hormonsystemet,<br />

muskel-, tränings- och omgivningsfysiologi<br />

TA VARA PÅ<br />

KRAFTEN.<br />

DIN EGEN.<br />

<strong>VÄLJ</strong> ETT UNIVERSITET DÄR DU KAN<br />

FÖRVERKLIGA DINA FRAMTIDSDRÖMMAR.<br />

MIUN.SE<br />

UPPTÄCK DINA MÖJLIGHETER<br />

FACEBOOK.COM/MITTUNIVERSITETET<br />

http://ki.se<br />

Ansökan/information: www.studera.nu (from 15 mars)<br />

Utbildningskatalog kan hämtas på: www.ki.se<br />

Kursansvarig: Jessica Norrbom<br />

Sista ansökningsdag 15 april 2011<br />

Sråptkekongilo,<br />

Srpåtkenkogoli,<br />

Srpåktenkologi,<br />

Språkteknologi!<br />

Språkteknologi är ett brett och tvärvetenskapligt område där språk- och<br />

datavetenskap möts. Du får lära dig både hur människans språk är uppbyggda<br />

och hur en dator ska programmeras för att kunna hantera mänskliga språk. En<br />

språkteknolog kan till exempel arbeta med verktyg för automatisk<br />

terminologi, eller system för talad eller textbaserad dialog. Språkteknologins<br />

mål är att göra datorer till bättre verktyg för mänsklig kommunikation och<br />

informationshantering.<br />

Språkteknologi kan läsas som fristående kurser och som kandidat- och<br />

masterprogram vid Uppsala universitet, som fristående kurs på DSV och inom<br />

inriktningen mot datorlingvistik på kandidatprogrammet i lingvistik vid<br />

Stockholms universitet, som en inriktning på civilingenjörsprogrammet i<br />

datateknik på KTH i Stockholm och som internationellt masterprogram vid<br />

Göteborgs universitet.<br />

GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLMS UNIVERSITET<br />

http://flov.gu.se/mlt<br />

http://www.dsv.su.se/distans<br />

http://www.ling.su.se<br />

UPPSALA UNIVERSITET KTH<br />

http://www.lingfil.uu.se/st http://www.csc.kth.se/stava<br />

www.sprakteknologi.se<br />

PLUGGA EKOTEKNIK ELLER NÅGON ANNAN AV VÅRA UNIKA UTBILDNINGAR.<br />

FOTO: CASPER HEDBERG.


UTLANDSSTUDIER NEW YORK<br />

E er fem år på Lunds universitet valde Ausrine Uptaite att<br />

åka utomlands en termin för att få mer kött på benen.<br />

– Det var helt underbart, det var det bästa jag har gjort,<br />

säger hon om sin tid i New York.<br />

New York gjorde<br />

Ausrine självsäker<br />

Hon hade läst fem år vid Lunds universitet<br />

i Helsingborg, men kände sig inte redo att<br />

söka jobb. Hon bokade tid med en studievägledare<br />

på Study abroad (tidigare Center for<br />

international studies). Det klickade direkt<br />

när hon fi ck höra om programmet som kombinerade<br />

studier vid New York State University<br />

med praktik i New York City.<br />

– Hon berättade för mig av en slump om<br />

det här programmet med praktik, och då<br />

blev jag helt såld, säger hon.<br />

Sitt visum fick hon först två dagar innan hon<br />

åkte, så det hann bli nervöst. Tillsammans<br />

med åtta andra svenskar, fyra mexikaner och<br />

en tyska bodde hon sedan i New Paltz, cirka<br />

15 mil norr om New York, och läste ekonomi<br />

och marknadsföring.<br />

– Jag tänkte mest på New York när jag<br />

tänkte på USA. Men att bo i en liten stad, det<br />

var då man fi ck se hur det verkligen är. Det<br />

fi nns inga trottoarer – alla åker ju bil. Så alla<br />

kollade på oss som om vi vore från rymden<br />

eller någonting när vi gick till skolan.<br />

GUIDE FÖR UTLANDSSTUDIER<br />

Så gör du:<br />

Att åka utomlands och studera kan man göra<br />

på fl era olika sätt.<br />

✔ På egen hand, så kallad freemoverstudent.<br />

✔ Utbytesprogram via högskola eller<br />

organisation.<br />

✔ Termin eller läsår utomlands inom din<br />

högskoleutbildning.<br />

26 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

– Det var spännande att bo där<br />

och sedan i New York, för det är<br />

väldigt olika livsstilar där, helt<br />

annat tempo.<br />

Efter åtta veckor i New Paltz<br />

var det dags för lika många på<br />

Manhattan. Praktiken gjorde hon<br />

på Benetton som pr-assistent och<br />

fi ck prova på de fl esta arbetsuppgifter<br />

som den ordinarie pr-assistenten<br />

hade.<br />

– Första månaden var man<br />

helt utmattad för att staden är<br />

så intensiv. Jag jobbade på Fifth<br />

Avenue och bara vägen dit, att<br />

tränga sig förbi allt folk, var jättejobbigt.<br />

Men när det var dags<br />

att åka hem hade man verkligen<br />

fått en vardag och kommit in i livet där.<br />

Tillbaka i Sverige med ett nytt intresse<br />

för pr söker hon jobb inom modebranschen.<br />

Hon är övertygad att det var rätt beslut att<br />

åka i väg.<br />

– Man utvecklas så himla mycket som per-<br />

Studiemedel:<br />

Du kan få ett extra merkostnadslån när du åker<br />

utomlands. Det ska täcka kostnader som undervisningsavgift,<br />

försäkring och resa. Tänk på<br />

att vissa universitet har så hög undervisningsavgift<br />

att studiemedlet inte räcker till.<br />

Studiemedel (17 veckor):<br />

Bidrag: 11 560<br />

Lån: 51 000<br />

Merkostnadslån (max): 22 950<br />

Summa: 85 510 kr<br />

”Alla kollade<br />

på oss som<br />

om vi vore<br />

från rymden<br />

när vi gick till<br />

skolan.”<br />

Vi gör dig redo för framtidens<br />

utmaningar redan idag.<br />

son. Jag vet att jag är mycket mer<br />

självsäker om jag går på intervju<br />

nu än vad jag hade varit före<br />

resan.<br />

Ausrine Uptaite rekommenderar<br />

dem som vill studera utomlands<br />

att kolla att de läser kurser<br />

som är relevanta för vad de vill<br />

göra i framtiden.<br />

– Och det praktiska, att vara<br />

ute i god tid. Vilket jag inte var,<br />

men det löste sig ju till slut. Och<br />

att vara öppen när man kommer<br />

dit. För det är nog det viktigaste,<br />

då får man så mycket mer.<br />

Själv var hon helt inställd på att<br />

åka dit och skaffa sig meriter.<br />

– Jag tänkte aldrig på att jag skulle ha kul,<br />

eller att jag skulle träffa folk som jag gillar<br />

att umgås med. Det var väl därför jag blev så<br />

positivt överraskad när jag kom dit.<br />

FOTO: JOSEFIN ERIKSSON<br />

Vill du ha en lysande framtid på en förändrad arbetsmarkn kn knad ad ad? ad d? Handelshögs ögs ögsskol ko an n vid v idd<br />

Karlstads Ka<br />

universitet erbjuder innovativa utbildningar, där akademisk sk skk spe spets pe p och inte te ter te teerna nationell ell ko<br />

mp mpe m tens<br />

ligger i fokus. Genom Professional skills får du verktygen en at att aatt tt t t använda<br />

a din di a kkuns<br />

unska ns kap k per. er.<br />

Miljön präglas av världsledande tjänsteforskning, en avgö gö göran rande d faktor fö för r fram f framgån<br />

ån å gsr gs ika ka k företag.<br />

Välj bland programmen Ekonomi, Fastighetsekonomi, IT- T-d -d -des esi s gn: g affärssy syst ste te t m och o ch h eko ek nom no noo i,<br />

Matematikekonomi, Personal- och arbetsliv, Rättsvetenskap kap sa s mt Turism sm.<br />

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använ ända da a den.<br />

Ansök senast 15 april.<br />

hhk.kau.se<br />

SARA RIMPI<br />

sara.rimpi@dn.se<br />

Stipendier:<br />

Det kan löna sig att undersöka om det fi nns<br />

stipendier du kan söka. De kan vara knutna till<br />

en region, ett universitet eller ett visst land.<br />

Exempel:<br />

✔ British Council<br />

✔ Fulbright commission<br />

✔ Italienska kulturinstitutet<br />

✔ Svenska institutet<br />

✔ Sverige-Amerikastiftelsen<br />

KÄLLA: STUDERA.NU OCH CSN<br />

Benettons butik på Fifth Avenue på<br />

Manhattan. Strax bredvid ligger kontoret<br />

där Ausrine Uptaite praktiserade.<br />

Q=TEST VIT>>N


FOTO: MATTEO DEL GROSSO/ALAMY<br />

Intresserad av biologi &<br />

molekylärbiologi?<br />

Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi<br />

Ingångar för naturvetare & samhällsvetare<br />

Södertörns högskola 18 minuter från Stockholms central<br />

Som student på Södertörns högskola får du den lilla högskolans möjlighet till personliga<br />

möten och den stora högskolans möjlighet till kvalitativ utbildning på alla nivåer. Du kan<br />

välja mellan 400 kurser och drygt 70 program. Här kombineras spännande ämnen till<br />

attraktiva och ofta unika utbildningar. Kontakter med arbetsmarknaden får du redan<br />

under studietiden.<br />

Till hösten startar många nya program och kurser. Spelprogrammet, Politik och aktivt<br />

medborgarskap och Masterprogram i offentlig organisation och ledning<br />

är bara några exempel. Välkommen till Södertörns högskola!<br />

studentservice@sh.se | 08-608 32 00 | www.sh.se | www.facebook.se/sodertornshogskola<br />

www.biologi.nu<br />

Naprapater utför 1,5 miljoner<br />

behandlingar varje år!<br />

Behovet av naprapater är stort eftersom nästan alla människor någon<br />

gång får ont i rygg, nacke eller drabbas av en idrottsskada, just den typ<br />

av besvär som naprapaten är specialist på att behandla. Naprapaterna är<br />

Sveriges största yrkesgrupp inom avancerad manuell medicin och naprapatprogrammet<br />

ger dig en stabil grund att bygga din framtid på.<br />

Ett spännande yrkesliv väntar dig.<br />

Läs mer på www.nph.se<br />

© Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm Tel 08-16 01 20 info@nph.se<br />

www.nph.se<br />

<br />

<br />

<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 27


YRKE PILOT<br />

Johan Andersson har gått på Scandinavian Aviation Academy för att<br />

utbilda sig till pilot. Nu jobbar han på Ryanair och ska fl yga Boeingplan.<br />

Upp, upp och i väg<br />

För två år sedan visste Johan Andersson<br />

ingenting om fl ygning. Om några veckor<br />

fl yttar han till England för att bli pilot.<br />

– Jag har ett svagt minne av när jag var<br />

liten och vi skulle i väg på solsemester.<br />

Jag fi ck se mitt första stora passagerarfl<br />

ygplan och jag tappade hakan.<br />

Jag hade svårt att koncentrera mig på<br />

något annat, berättar Johan om hur<br />

hans intresse för yrket uppkom.<br />

Nu ska han alltså själv få ratta ett sådant<br />

plan. Tack vare utbildningen vid<br />

Scandinavian Aviation Acadamy,<br />

– Jag har alltid haft siktet inställt på<br />

PILOTUTBILDNING<br />

28 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

att bli något inom fl ygbranschen. Så nu<br />

tyckte jag att det var dags att göra något<br />

åt det. Jag kollade lite och fi ck höra<br />

om SAA. Folk rekommenderade utbildningen<br />

och jag tyckte att den verkade<br />

passa mig bra, säger Johan.<br />

SAA är en yrkeshögskola för blivande<br />

piloter. Utbildningen är på 18 månader<br />

varav de 12 första är förlagda i San Diego<br />

i Kalifornien. Här jobbar eleverna<br />

upp sina fl ygtimmar eftersom det är<br />

Professional Pilot Program är en 18 månader lång trafi kfl ygarutbildning för den<br />

som inte har någon tidigare fl ygerfarenhet. Tolv månader av utbildningen sker i San<br />

Diego, USA.<br />

Ingångslönen för en pilot ligger på knappt 18 000 kronor för<br />

de minsta trafi kfl ygbolagen och närmare 25 000 för de större<br />

regionalfl ygbolagen.<br />

Särskild behörighet: matematik C, fysik A, engelska B<br />

KÄLLA: SSA OCH SVENSKA PILOTFÖRENINGEN<br />

1,5<br />

år tar utbildningen<br />

betydligt billigare att göra det i USA<br />

än i Sverige.<br />

– Det ska man ju inte klaga på. Det<br />

är ett av världens mest trafi kerade<br />

luftrum så det är extra bra träning.<br />

En gång blev jag inklämd mellan två<br />

stora Boeing 757 på en infl ygning, det<br />

var häftigt.<br />

Johan blev klar med sin utbildning<br />

i oktober förra året. Han sökte då jobb<br />

som pilot på Ryanair via skolan som har<br />

samarbete med fl ygbolaget.<br />

– Jag blev kallad på intervju och var<br />

där i början på december. Två veckor<br />

senare hörde de av sig och gratulerade.<br />

Men jag är ju inte helt klar med min<br />

utbildning även om skolan är slut. Nu<br />

börjar typkursen för det plan jag ska fl yga.<br />

Sen när jag är klar med den kursen<br />

är det dags för så kallad linetraining.<br />

Då sitter man med två<br />

piloter och fl yger. Det<br />

är träning samtidigt som<br />

man jobbar.<br />

Johan ska fl yga Boeingplan. Han<br />

visar oss ett sådant som står<br />

i en av hangarerna. Säkerheten<br />

är minutiös och innan vi kommer<br />

in i hangaren måste vi genomgå<br />

”Det är en<br />

bransch<br />

på uppgång.<br />

Om du<br />

ska börja<br />

måste du<br />

dock vara<br />

beredd på<br />

att lägga<br />

ned mycket<br />

tid på<br />

studier.”<br />

kroppsvisitering och bagagekontroll.<br />

Vi måste även ha med oss en säkerhetsinspektör<br />

och mobilerna stängs<br />

av. Johan ser lycklig ut när han visar<br />

upp ”kärran” som han kallar den typ<br />

60 ton tunga fl ygmaskinen.<br />

– Jag är mycket nöjd med utbildningen.<br />

På mindre än två år har jag gått från<br />

att inte ha någon erfarenhet av fl ygning<br />

över huvud taget till att börja fl yga på<br />

riktigt, så det har verkligen gått över<br />

förväntan, säger Johan.<br />

Han rekommenderar utbildningen för<br />

alla som går i pilotfunderingar.<br />

– Absolut gör jag det. Jag var ju själv<br />

lite skeptisk i början eftersom det är en<br />

tuff bransch att komma in i. Men det är<br />

en bransch på uppgång. Om du ska börja<br />

måste du dock vara beredd<br />

på att lägga ned mycket tid på<br />

studier och planera din tid. Det<br />

är en intensiv utbildning och man<br />

får läsa mycket. Men är man intresserad<br />

av det så är det inga problem.<br />

Jag tyckte bara det var roligt, säger<br />

Johan Andersson.<br />

STEFAN DANIELSON<br />

stefan.danielson@dn.se<br />

Q=TEST VIT>>N<br />

FOTO: HUGO NABO


MILITÄRUTBILDNING GMU<br />

NYTT 2011!<br />

Värnplikten är ersatt med frivillig militär utbildning.<br />

Till exempel som komplement till övriga studier.<br />

Slopad värnplikt inget hinder<br />

Är du trött på att nöta algebra och glädjelös<br />

grammatik medan livet passerar utanför<br />

skolsalsfönstret? Är du mer sugen<br />

på att skyldra gevär och lära dig bygga<br />

nödbivack? Då kan militärutbildningen<br />

vara något för dig.<br />

Under 2011 ersätts den traditionella värnplikten<br />

med en frivillig grundläggande militär<br />

utbildning (GMU). Utbildningen är på<br />

tre månader och kan leda till anställning som<br />

soldat eller sjöman eller till en vidareutbildning<br />

som offi cerare.<br />

Lars Hammarlund, överste i pansartrupperna,<br />

pratar sig varm om utbildningen och<br />

han betonar hur meriterande GMU är för<br />

framtida jobb.<br />

– En arbetsgivare som anställer en person<br />

som genomgått GMU vet att han får någon<br />

som kan passa tider, som har ordning och<br />

reda på sina prylar och som kan arbeta i<br />

grupp, säger Lars Hammarlund.<br />

Utbildningen är dock inte enbart en dans<br />

runt regnbågen. Som vapenskygg pacifi st bör<br />

du kanske tänka efter ett extra varv innan du<br />

gör din intresseanmälan till GMU. Försvarsmaktens<br />

unika kompetens, som de uttrycker<br />

det, är nämligen väpnad strid, och vapenhantering<br />

ingår i varje rekryts utbildning.<br />

Det är heller inte en alldeles ofarlig utbildning,<br />

även om Lars Hammarlund hävdar att<br />

den är säkrare än den tidigare värnplikten.<br />

– Rakt igenom hela kursen har vi verksamhetssäkerhet<br />

för att minimera risker, det kan<br />

NEWYORK,<br />

STOCKHOLM,<br />

VEMDALEN ...<br />

PLUGGA DÄR DU VILL VARA –<br />

MED ETT AV LANDETS STÖRSTA UTBUD<br />

AV DISTANSUTBILDNINGAR.<br />

MIUN.SE<br />

UPPTÄCK DINA MÖJLIGHETER<br />

FACEBOOK.COM/MITTUNIVERSITETET<br />

handla om hur man riktar vapnets pipa och<br />

hur man ska hantera kniv. Men jag kan ju inte<br />

garantera att det inte händer en olycka.<br />

För att komma in på utbildningen krävs det<br />

att man är i relativt god form både fysiskt och<br />

psykiskt. Det är dock olika svårt beroende på<br />

vilken befattning man är intresserad av.<br />

– Kraven är satta efter vad du söker. Det är<br />

svårare att bli fallskärmsjägare i Arvidsjaur<br />

än vad det är att bli hemvärnssoldat. Söker<br />

du hemvärnssoldat och inte har hörselfel eller<br />

någon grav medicinsk åkomma så ska det<br />

inte vara några problem.<br />

Lars Hammarlund tycker inte heller att<br />

man ska behöva välja mellan GMU och konventionell<br />

högskoleutbildning.<br />

FOTO: JENS RAMHÖJ<br />

MILITÄRUTBILDNING<br />

Grundläggande behörighet krävs med<br />

godkänt betyg i ämnena matematik A,<br />

svenska A, engelska A och samhällskunskap<br />

A. Sökande måste också vara svensk<br />

medborgare, och ha fyllt 18 år.<br />

Som antagen vid GMU får man en månatlig<br />

skattefri ersättning om 4 500 kronor.<br />

Fem fria hemresor, fri mat samt fritt logi. Fri<br />

sjukvård och fri akut tandvård.<br />

Försvarsmakten rekryterar till GMU tre<br />

fyra gånger per år. Ansökningen till GMU<br />

omgång 3 och 4 pågår till den 10 april.<br />

KÄLLA: FÖRSVARSMAKTEN<br />

– Jag vill påstå att man kan göra både och!<br />

Gör det här i ett par år och få en god merit<br />

och en väldigt bra utbildning. Man behöver<br />

ju inte stanna kvar i åtta år. Men som rekryt<br />

får man gratis mat, gratis husrum, 4 500 kronor<br />

i månaden skattefritt och en garanterat<br />

bra kondition!<br />

Information om hur man söker grundläggande<br />

militär utbildning fi nns på försvarsmaktens<br />

hemsida (www.forsvarsmakten.<br />

se). Där kan man också se vilka utbildningsplatser<br />

som fi nns tillgängliga och vilka förband<br />

som man kan få anställning hos efter<br />

genomförd GMU.<br />

STEFAN DANIELSON<br />

stefan.danielson@dn.se<br />

<strong>VÄLJ</strong> BLAND HUNDRATALS KURSER OCH PROGRAM, MÅNGA AV DEM HELT UNIKA.<br />

FOTO: CASPER HEDBERG.<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 29


STUDENTLIV BUDGET<br />

STUDENTBUDGET 2011<br />

Studentbudgeten avser höstterminen<br />

2011 för en ensamstående student<br />

yngre än 29 år.<br />

Beräkning utifrån heltidsstudier, tio studie-<br />

och utbetalningsmånader per år. Löpande<br />

penningvärde.<br />

2011<br />

INKOMSTER<br />

Studielån, 4 veckor 5 956<br />

Studiebidrag, 4 veckor 2 720<br />

Bostadsbidrag 800<br />

Summa 9 476<br />

UTGIFTER<br />

Bostad (korridorrum) 3 000<br />

Mat (inkl kårlunch) 2 930<br />

Kläder 580<br />

Hygien, hälsovård 500<br />

Sport 170<br />

Terminsavgift 40<br />

Studiematerial 660<br />

Övrigt nödvändigt* 920<br />

Summa 8 800<br />

Kvar 676<br />

* Hem- och olycksfallsförsäkring, lokala resor, delad<br />

tidning, telefon, förbrukningsvaror, betaltjänster.<br />

KÄLLA: INSTITUTET FÖR PRIVATEKONOMI, SWEDBANK<br />

KRISTIANS ÖRNELIUS TIPS<br />

✔ Teckna hem- och olycksfallsförsäkring<br />

via studentkåren eller via försäkringsbolagens<br />

studenterbjudande.<br />

Även när du hyr möblerat behöver du en<br />

hemförsäkring.<br />

✔ Laga mat smart – gör fyra portioner<br />

och frys in tre. Skaffa kokbok för liten<br />

plånbok.<br />

✔ Ät lunchen hemma eller ta med<br />

lunchlåda, om det går rent praktiskt.<br />

Egen medhavd fi ka blir billigare än köpt.<br />

✔ Köp kursböcker begagnat.<br />

✔ Håll nere telefonkostnaderna, framför<br />

allt till/från mobiltelefon.<br />

✔ Samåk till hemorten. Eller planera i<br />

god tid för att få bra rabatt.<br />

✔ Dela på tidningsprenumerationer eller<br />

läs på biblioteket.<br />

✔ Utnyttja bankernas studentpaket.<br />

✔ Motionera billigt med automatik;<br />

cykla eller gå dit du ska.<br />

✔ Ordna nästa sommarjobb i tid. Med<br />

sommarjobb på annan ort än där du<br />

är mantalsskriven, till exempel gamla<br />

hemorten, kan du få göra skatteavdrag<br />

för tillfälligt arbete.<br />

✔ Utnyttja rabatter på Mecenatkortet<br />

eller CSN-kortet.<br />

30 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

FOTO: WOODYSTOCK<br />

1<br />

3 Köp<br />

begagnad<br />

kurslitteratur<br />

eller låna – Kurslitteratur<br />

är en stor utgiftspost i<br />

studentbudgeten. Genom att köpa<br />

den begagnad är det möjligt att spara<br />

in många kronor. Begagnad kurslitteratur<br />

kan man hitta på olika sajter och via vissa<br />

bokhandlare vid universiteten.<br />

Så får du koll på<br />

Studentens vanligaste misstag är att inte göra en<br />

budget. Det säger ekonomen Kristian Örnelius.<br />

Planera inför dyra och billiga månader. Annars är<br />

det lätt hänt att man bara köper saker e er hand.<br />

Varje år presenterar Institutet för privatekonomi<br />

hos Swedbank en budgetberäkning för<br />

den genomsnittlige studenten. Kristian Örnelius<br />

håller just nu på med vårens budget men<br />

han vill inte ifrågasätta storleken på studiemedlet,<br />

däremot pekar han på andra brister.<br />

– Man kan ju fundera på om studenterna<br />

ska behöva ha ett bostadsbidrag för att kunna<br />

klara sig, säger Kristian Örnelius.<br />

Det fi nns ingen enkel väg till en god studentekonomi.<br />

Genomtänkta inköp och egna<br />

matlådor är en bra början, tipsar Kristian.<br />

– När de nödvändigaste utgifterna är betalda<br />

blir det inte så mycket pengar över av<br />

studiemedlet till att åka hem och hälsa på<br />

Matlåda – Du kan spara mycket<br />

pengar på att ta med dig matlåda<br />

eller laga och äta maten hemma. Om<br />

du i stället för kårlunch har med<br />

dig matlåda varje dag kan<br />

du spara cirka 800<br />

kronor per månad.<br />

4<br />

föräldrarna eller andra nöjen, säger Kristian<br />

Örnelius.<br />

När Kristian själv pluggade gjorde han en<br />

egen budget samtidigt som han jobbade extra<br />

och delade lägenhet med en kompis som<br />

gjorde att han kunde sätta en guldkant på<br />

sin studentvardag.<br />

Problemet för många<br />

studenter i dag är rädslan<br />

för att ta studielån. Men<br />

enligt Kristian Örnelius<br />

är det inget man borde<br />

oroa sig för.<br />

– Utbildning lönar sig<br />

för de fl esta, men givetvis<br />

inte för alla. Fast studier- Kristian Örnelius<br />

na kan ge en möjlighet att<br />

få jobba med det man vill. Det är viktigt med<br />

ett långsiktigt tänkande och inte att plugga<br />

bara för att man inte har något annat för sig,<br />

säger Kristian Örnelius.<br />

ANTON EMANUELSSON<br />

anton.emanuelsson@dn.se<br />

STUDIEMEDLET HÖJS I SOMMAR<br />

Heltidsstuderande kommer att få 460 kronor mer i plånboken varje månad. Riksdagen<br />

har beslutat att höja studiemedlen från och med den 1 juli 2011. Men det är bara lånedelen<br />

som höjs, bidragsdelen är fortfarande densamma. I dag går studenter med enbart<br />

studiemedel back med 800 kronor i månaden, enligt Sveriges förenade studenter. DN<br />

2<br />

723<br />

INKOMSTER<br />

Spara en del av<br />

inkomsten om du<br />

jobbar extra – För dig som<br />

jobbar extra exempelvis<br />

vid loven kan det vara<br />

smart att spara en del av<br />

inkomsten för att antingen<br />

ha det som buffert eller att<br />

fördela ut det som ett extra<br />

tillskott varje månad.<br />

1,5 2,0<br />

5,5<br />

4,9<br />

Köp inget på kredit<br />

eller avbetalning<br />

– Undvik att handla på kredit<br />

eller avbetalning. Konsumentkrediter har hög ränta och blir<br />

därmed dyra i längden. Men framför allt är det ofta bara ett sätt<br />

att skjuta problemen framför sig och de riskerar då att bli större.<br />

11<br />

23<br />

40<br />

19<br />

59<br />

806<br />

54<br />

3,4<br />

88<br />

102<br />

27<br />

46<br />

24<br />

76<br />

36<br />

UTGIFTER<br />

Q=TEST VIT>>N<br />

5,2<br />

10<br />

12<br />

12<br />

70<br />

42


5<br />

Gör en budget – Gör<br />

en budget för att få<br />

koll på ekonomin. Det är<br />

bra att göra en uppskattning<br />

av hur mycket pengar<br />

du kan lägga på olika saker<br />

och vad du har råd att unna<br />

dig. Det är också vanligt<br />

att utgifterna är ojämnt<br />

fördelade på olika månader<br />

under en termin.<br />

9<br />

8<br />

7<br />

Jämför priser på försäkring, el, tele – Priser på exempelvis<br />

el och telefon ändras ofta och det kan spara många<br />

kronor att jämföra de olika bolagens priser. Ta för vana att<br />

regelbundet göra en genomgång av olika abonnemang, t ex en<br />

gång om året.<br />

Sälj saker som du inte längre behöver – Du har<br />

säkerligen en hel del saker hemma som du aldrig<br />

använder. Passa på att rensa ur garderob, förråd och<br />

bokhyllor och ta samtidigt chansen att få loss kontanter.<br />

Dessutom kan det kännas bra att saker kommer till<br />

användning i stället för att slängas.<br />

pengarna<br />

Om bidraget inte räcker ...<br />

Stipendier är ett tänkvärt alternativ till<br />

slitsamma extrajobb. Fast det krävs lite<br />

arbete för att få till en vinnande ansökan.<br />

Det kan det röra sig om miljontals kronor,<br />

men vanligast är ett par tusenlappar.<br />

Som student på grundskola eller högskola<br />

har du rätt att söka de fl esta stipendier. Var<br />

uppmärksam på vilka krav som ställs på exempelvis<br />

bostadsort och utbildning.<br />

– Det vanligaste felet folk gör är att de<br />

börjar söka alldeles för sent eller alldeles för<br />

smalt. Ett tips är att ta reda på så mycket som<br />

NÅGRA HEMSIDOR FÖR STIPENDIESÖKNING<br />

möjligt om vilka som tidigare fått stipendiet<br />

du är intresserad av, säger Krister Gullström,<br />

handläggare på stipendier.se.<br />

Äldre stiftelser har krångliga och ålderdomliga<br />

formuleringar. Därför glömmer folk<br />

bort att söka vissa stipendier. Krister Gullströms<br />

råd är att ”hålla utkik efter gammal<br />

skåpmat”. Det vill säga bortglömda stipendier<br />

inom din kommun.<br />

normalt är inte stipendier skattepliktiga<br />

men det fi nns undantag. I vissa fall påverkar<br />

stipendiet hur stort studiemedlet blir.<br />

ANTON EMANUELSSON<br />

lycknis.se Ambitiös sökmotor med vissa barnsjukdomar.<br />

stiftelser.lst.se Länsstyrelsernas gemensamma databas för stiftelser och stipendier.<br />

stipendier.se Databas med 20 000 stipendier. Oftast 1 000–15 000 kronor.<br />

student.se Stipendier går att söka inom områden som till exempel kultur och rehabilitering.<br />

6<br />

Dela bostad – Att dela bostad<br />

med en eller fl era personer kan<br />

bli en verkligt<br />

stor besparing.<br />

Tänk på<br />

att det inte<br />

bara är hyreskostnaden<br />

som minskar utan<br />

även fasta kostnader för tv<br />

och el, telefon, bredband.<br />

Sök bostadsbidrag – Undersök om du har rätt till<br />

bostadsbidrag. Det kan bli ett välkommet tillskott<br />

varje månad. På Försäkringskassans hemsida kan man<br />

räkna ut vilket bostadsbidrag man har rätt till vid olika<br />

inkomster.<br />

KOMMENTARERNA ÄR SKRIVNA AV STUDENTER, FÖR STUDENTER.<br />

SAMMANSTÄLLT AV INSTITUTET FÖR PRIVATEKONOMI.<br />

FOTO: BRYAN MULLENNIX, PONTUS LUNDAHL, SCANPIX, EDD WESTMACOTT, MICHAEL WILLIS, D HURST, RTIMAGES, AP PHOTO, ALAMY. GRAFIK: DN<br />

Teori i all<br />

ära, men det<br />

finns en<br />

verklighet<br />

där ute också.<br />

Vill du skapa framtidens varumärken och kampanjer?<br />

Då ska du välja Berghs. Vi har framförallt en sak för<br />

våra ögon, att du får ett jobb efter avslutad utbildning.<br />

Därför har du tät kontakt med branschen<br />

under skoltiden. Du jobbar med riktiga projekt och<br />

samarbetar med studenter från samtliga utbildningar;<br />

reklam, design, produktionsledning, pr, marknadskommunikation<br />

och digitala medier. Vi har lärt oss<br />

att det är den snabbaste vägen till ett framtida arbete.<br />

Utbildningarna startar i augusti, är studiemedelsberättigade<br />

och pågår ett till två år på heltid. I augusti<br />

startar också våra internationella bachelorutbildningar.<br />

Då är du på Berghs en termin, för att sedan<br />

fortsätta fem till sex terminer i USA eller Australien.<br />

För mer info och personlig studierådgivning, ring<br />

08-587 550 00 eller besök www.berghs.se<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 31


STUDENTLIV KTH<br />

Petter Axén pluggar till civilingenjör och lärare. På<br />

Tekniska högskolans kårhus är han skattmästare<br />

för klubbmästeriet Nymble. DN:s Sara Rimpi följde<br />

med på RoS-pub och Sverigemässa med japaner.<br />

Barhäng<br />

på KTH<br />

KUL<br />

JAPAN<br />

Trots att det är en lugn torsdagskväll fi nns det folk som livar upp stämningen.<br />

Här är Oskar Laaksonen och Andres Hermander utklädda till sumobrottare.<br />

32 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

– Nu är sushin slut! Funktionären Sonja Nguyen pustar ut bakom bardisken<br />

innan hon tar hand om skräpet.<br />

FOTO: SARA RIMPI<br />

FOTO: SARA RIMPI<br />

FATÖL<br />

MYS<br />

Det är lugnt i baren för Petter Axén i kväll. När Nymble har tentapubar är det<br />

desto mer folk – över 2 000 törstiga gäster.<br />

Det är torsdagspub för första gången på fl era år. En glest befolkad skara gör<br />

vardagsrum av lokalen.<br />

Q=TEST VIT>>N<br />

FOTO: MAGNUS HALLGREN<br />

FOTO: MAGNUS HALLGREN


Konstfack <br />

Varmt hjärta<br />

Bli sjuksköterska med världen som arbetsplats!<br />

Studera vid högskolan med internationellt fokus.<br />

Sista ansökningsdag 15 april 2011.<br />

www.rkh.se | www.rkh.se/studentkaren<br />

Språkkonsultprogrammet<br />

En språkkonsult arbetar med svenska språket och är en blandning av informatör,<br />

journalist, svensklärare, redaktör, utredare och allmän kommunikationsexpert.<br />

Språkkonsulter arbetar ofta på olika slags företag, myndigheter och organisationer,<br />

där de arbetar med t.ex. språkplanering, textgranskning, framställning av<br />

informationsmaterial, rådgivning i kommunikations- och språkvårdsfrågor, internutbildning<br />

eller policyfrågor.<br />

Språkkonsultprogrammet är på 180 hp och ger en fil.kand. i svenska. Kursen<br />

startar normalt vartannat år. Vi antar 20–30 studenter och du skriver ett antagningsprov<br />

i maj. Sök senast 15 april.<br />

www.nordiska.su.se/sprakkonsult<br />

Institutionen för nordiska språk<br />

www.hj.se<br />

INTERNATIONELLT PÅ<br />

HEMMAPLAN OCH LÄTT ATT<br />

STUDERA UTOMLANDS!<br />

Välkommen till<br />

ÖPPET HUS<br />

26 MARS<br />

kl. 10-14<br />

HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING är en av<br />

de främsta högskolorna i landet när det gäller<br />

internationellt studentutbyte och har cirka<br />

350 partneruniversitet över hela världen.<br />

RÖDA KORSETS HÖGSKOLA


STUDENTLIV BOENDE<br />

TV:N<br />

”Jag tittar nästan<br />

aldrig på tv, bara på<br />

’Trädgårdsapoteket’<br />

ibland.”<br />

KURSBOKEN<br />

”En övergripande<br />

bok om biologi.”<br />

34 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

VÄLKOMMEN TILL CHRISTIN. Kakelugn, spröjsade fönster och en takhöjd<br />

på nästan tre meter är väl inte vanligtvis vad man förknippar med ett studentrum.<br />

Men på Kammakargatan i centrala Stockholm kan det faktiskt se ut så.<br />

Huset är byggt 1859 och ägs av Sti elsen Stockholms studentbostäder. Här<br />

bor Christin Carlsson i en kollektivlägenhet där man delar kök och badrum.<br />

TEXT: VICTOR LINDBOM FOTO: FREDRIK FUNCK<br />

GITARREN<br />

”En stålsträngad Washburn<br />

som jag köpte i höstas.”<br />

STAFFLIET<br />

”Jag gillar att måla, oftast med<br />

akrylfärger, mest porträtt.”<br />

RYGGSÄCKEN<br />

”Kånken, bra att bära<br />

skolböcker i.”<br />

”GARDEROBEN”<br />

”En ranglig hylla med ett skynke för. En<br />

riktig garderob är något jag saknar.”<br />

GOLVET<br />

”Jag dansar lindyhop<br />

och brukar öva<br />

här. Det är ett bra<br />

dansgolv.”<br />

Q=TEST VIT>>N


FÖNSTREN<br />

”Jättefi na men ljudisoleringen är<br />

dålig och det drar.”<br />

KORGSTOLEN<br />

”Ett loppisfynd. Här<br />

sitter jag mest när<br />

jag har besök.”<br />

FAVORITPLATSEN<br />

”Här gör jag det mesta: pluggar,<br />

målar, äter mat. Jag ville ha en<br />

ljus plats.”<br />

KRUKVÄXTER<br />

”Jag odlar citrongräs,<br />

persilja och aloe vera.”<br />

MÅLNINGEN<br />

”En målning som jag gjort själv, inspirerad<br />

av en konstnär från Ecuador.”<br />

CHRISTIN CARLSSON är 23 år. Hon studerar miljö och utveckling<br />

på Södertörns högskola. Hennes studentrum är 22 kvadratmeter och<br />

kostar 4 600 kronor i månaden, inklusive el och bredband.<br />

Hur vill<br />

du bo?<br />

BO HEMMA<br />

+ Gratis mat.<br />

+ Billig eller ingen hyra.<br />

– Mindre personlig frihet.<br />

– Kan bli behandlad som ett barn.<br />

– Kan vara geografi skt omöjligt.<br />

STUDENTKORRIDOR<br />

+ Stort socialt utbyte.<br />

+ Ofta billig hyra och ingen hyra på<br />

sommaren.<br />

+ Ofta möblerat.<br />

+ Ofta nära campus.<br />

– Mattjuvar i det gemensamma<br />

köket.<br />

– Folk diskar inte.<br />

– Folk kanske festar vid fel tillfällen.<br />

KOLLEKTIV<br />

+ Du bor med dina vänner.<br />

+ Hyran blir billig när många delar.<br />

+ Man kan turas om med matlagning.<br />

– Kan bli för mycket av det goda.<br />

– Inte så mycket privatliv.<br />

STUDENTLÄGENHET<br />

+ Kort uppsägningstid.<br />

+ Ofta möblerat.<br />

+ Billigare hyra.<br />

+ Lättare att få tag i än en vanlig<br />

hyresrätt.<br />

– Får inte bo kvar efter studier.<br />

– Bo själv.<br />

Fem tips för<br />

att lyckas<br />

Beatrice Högå, ordförande i Sveriges<br />

förenande studentkårer, ger<br />

sina bästa tips för att hitta ett bra<br />

boende under studenttiden.<br />

Var ute i god tid. Kolla upp hur<br />

bostadssituationen ser ut på den<br />

ort där du tänker plugga. Ställ dig<br />

i bostadskö så fort du blivit antagen<br />

och börja sök andrahandsboende.<br />

Hör av dig till din studentkår. De<br />

kan hjälpa dig i bostadsdjungeln.<br />

Kolla om bostadsgaranti gäller.<br />

Omfattas du av en bostadsgaranti<br />

så måste du nästan alltid anmäla<br />

dig direkt efter att du blivit antagen.<br />

Det är inte säkert att du får<br />

en bostad till terminsstart ändå.<br />

Observera att en bostadsgaranti<br />

kan innebära ett tillfälligt boende<br />

och standarden kan vara väldigt<br />

varierade. Om du tackar nej till<br />

boendet är det inte säkert att du<br />

erbjuds något annat.<br />

Bli engagerad. Ett engagemang<br />

i kåren eller andra organisationer<br />

och föreningar ger ett brett<br />

kontaktnät vilket ofta underlättar<br />

bostadsjakten.<br />

Var misstänksam. När det gäller<br />

andrahandsboende och inneboende<br />

bör du vara försiktig,<br />

det fi nns de som är ute efter att<br />

utnyttja studenter. Det är olagligt<br />

med ockerhyra!<br />

STEFAN DANIELSON<br />

Q=TEST VIT>>N8 MARS 2011 35


Därför ska du satsa på en utbildning från<br />

LUNDS UNIVERSITET<br />

NATURVETENSKAP<br />

Lös världsproblemen!<br />

Vill du lösa världsproblem? Plugga i så fall naturvetenskap!<br />

I Lund finns det bredaste utbudet av<br />

naturvetenskapliga utbildningar i Sverige – det<br />

är bara fantasin som sätter gränser för vad du<br />

vill göra i framtiden! Och du – det finns även<br />

ingångar för dig som inte är naturvetare på<br />

gymnasiet.<br />

Naturvetare finns överallt på arbetsmarknaden.<br />

Problemlösningsförmågan som du får i<br />

din naturvetenskapliga utbildning är användbar<br />

oavsett var du hamnar i framtiden. Som<br />

fysiker och matematiker kan du exempelvis ta<br />

fram modeller som används av banker, IT- bolag<br />

och andra organisationer. Bio loger, geologer,<br />

naturgeografer och miljö vetare arbetar bland<br />

annat med de stora miljöutmaningarna vi har<br />

framför oss. Molekylärbiologer och kemister tar<br />

fram viktiga substanser i läkemedels- och livsmedelsbranschen.<br />

Forskning inom alla naturvetenskapliga<br />

grenar för samhällsutvecklingen framåt.<br />

www.naturvetenskap.lu.se<br />

1. Lunds universitet är Sveriges starkaste och ett<br />

av Europas ledande universitet, med anor från<br />

1666. 2. Universitetet rankas som ett av de hundra<br />

främsta universiteten i världen. 3. Du kan välja<br />

mellan över 300 program och 2000 kurser. 4. Vi<br />

har utbytesavtal med över 600 universitet i över<br />

50 länder i alla världsdelar. Detta ger dig en unik<br />

möjlighet att studera utomlands. 5. Lund blir år<br />

efter år framröstad som den bästa studentstaden<br />

i Sverige. 6. 82% av våra studenter har arbete sex<br />

månader efter examen.<br />

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA – LTH<br />

Ny teknik räddar världen<br />

Förr sa man att ingenjörer och teknik behövs för att bygga världen. Idag brukar vi<br />

på LTH säga att ny teknik också behövs för att rädda världen. Det kanske låter pretentiöst,<br />

men faktum är att det ofta är ingenjörer som utvecklar nya sätt att rena<br />

vatten, minska miljöfarliga utsläpp, diagnostisera sjukdomar eller bygga energieffektiva<br />

hus.<br />

Lunds Tekniska Högskola är en av Sveriges få kompletta tekniska högskolor. Här<br />

finns alla klassiska civilingenjörsprogram liksom nyare utbildningar. Det finns även<br />

flera högskoleingenjörsprogram, brandingenjörsutbildning samt arkitekt- och industridesignutbildning.<br />

I år startar vi dessutom en unik civilingenjörsutbildning i<br />

Medicin och teknik. Förutom i Lund har LTH även verksamhet i Helsingborg. Där<br />

finns högskole ingenjörsutbildningarna och förberedande tekniska utbildningar.<br />

www.lth.se<br />

HUMANIORA OCH TEOLOGI<br />

Satsa på det du brinner för<br />

– och få jobb!<br />

Varför chattar ungdomar så mycket? Hur påverkar islam det svenska<br />

samhället idag? Är det etiskt med djurförsök?<br />

Humanister och teologer är experter på sådana frågor. Dessutom<br />

är de specialister på att analysera och lösa problem, att tala och skriva,<br />

att förklara och problematisera. De jobbar nästan överallt i samhället,<br />

både i privat och offentlig sektor. 80% av de som väljer att<br />

ta ut en humanistisk examen har etablerat sig på arbetsmarknaden<br />

inom ett halvår.<br />

Väljer du att läsa humaniora och teologi i Lund<br />

kan du bli informatör, journalist, projektledare, copywriter,<br />

präst, arkeolog, bibliotekarie, lärare, tolk,<br />

författare eller filmrecensent. Bland annat.<br />

www.ht.lu.se<br />

15 APRIL<br />

Sista anmälningsdag till höstens utbildningar


EKONOMIHÖGSKOLAN<br />

Grunden för en spännande karriär<br />

Ekonomi genomsyrar vår vardag på många olika sätt. Det kan till exempel gälla maktfrågor<br />

i företagen, hur man sätter rätt pris och utvecklar ett lönsamt företag, hur man<br />

tar tillvara goda idéer och gör företag av dem och hur man blir en framgångsrik chef.<br />

Eller globaliseringens effekt på välfärden, börsens upp- och nedgång, varför det blir<br />

finansiell turbulens och hur man häver långvarig fattigdom. Det kan också gälla hur vår<br />

känsla av status styr hur vi shoppar och inreder och företagens sociala ansvar. Eller hur<br />

bra ett affärs system, eller en social sajt, fungerar. Om du tycker detta låter spännande kan<br />

Ekonomi högskolan i Lund erbjuda den rätta utbildningen för dig! Arbetsmarknaden är<br />

bred och ekonomer och systemvetare från Lund har många gånger världen som arbetsfält.<br />

www.ehl.lu.se<br />

JURIDIK<br />

Utbildning med<br />

många möjligheter<br />

Utmaningen för jurister är att metodiskt lösa<br />

komplexa problem som har betydelse för enskilda<br />

individer, företag och samhället. Juristprogrammet<br />

ger dig förutsättningar att<br />

arbeta i Sverige och internationellt med<br />

små och stora rättsliga frågor, på alla nivåer.<br />

Utbildningen i Lund har en internationell<br />

karaktär med möjlig heter att läsa<br />

en termin eller ett år utomlands och att läsa<br />

engelskspråkiga kurser på hemmaplan tillsammans<br />

med internationella studenter.<br />

www.jur.lu.se<br />

MEDICIN OCH VÅRD<br />

Inte bara läkare och sjuksköterskor<br />

På Medicinska fakulteten kan du som är intresserad av ljud och hur de påverkar oss utbilda<br />

dig till audionom. Om du vill ha ett kreativt yrke där du får hjälpa människor i alla åldrar till<br />

ett aktivt liv så kan arbetsterapeut var rätt yrkesval för dig. Eller om du är intresserad av att<br />

studera människans biologi i detalj men inte vill ha någon patientkontakt – då är biomedicin<br />

en passande utbildning. Vi utbildar också logopeder, sjukgymnaster och röntgensjuksköterskor.<br />

På Medicinska fakulteten utbildas alltså inte bara sjuksköterskor och läkare.<br />

www.med.lu.se<br />

SAMHÄLLSVETENSKAP<br />

Om samspel, ledarskap<br />

och lärande<br />

Samhällsvetare och beteendevetare arbetar<br />

med frågor som handlar om hur vi människor<br />

organiserar våra liv och våra samhällen.<br />

Lunds universitet erbjuder breda och kompletta<br />

samhälls vetenskapliga utbildningar<br />

som man är ensam om i Norden. Ett stort utbud<br />

av drygt 240 fristående kurser gör det<br />

möjligt för dig att skräddarsy din egen utbildning.<br />

Du kan också välja att läsa ett helt<br />

utbildningsprogram – du har hela fjorton<br />

program att välja mellan inom det samhällsvetenskapliga<br />

området. Hos oss får du en bra<br />

utbildning som förbereder dig för yrkes livet.<br />

Väljer du att läsa samhällsvetenskap eller<br />

beteendevetenskap vid Lunds universitet<br />

kan du bland annat bli genus vetare, kommunikationsstrateg,<br />

kriminolog, personalvetare,<br />

pol kand, psykolog, samhällsplanerare,<br />

socionom eller chef inom servicesektorn.<br />

www.sam.lu.se<br />

KONSTNÄRLIGA UTBILDNINGAR<br />

Förverkliga dina drömmar!<br />

Musikhögskolan i Malmö utbildar musiker, kompositörer,<br />

kyrkomusiker och musiklärare med olika specialiseringar.<br />

Här kan du förverkliga dina drömmar<br />

och skaffa dig en yrkesutbildning inom musikområdet.<br />

Här händer hela tiden saker och du möter ständigt<br />

nya intressanta personer. Resultatet av din tid på<br />

Musikhögskolan i Malmö är till stor del upp till dig.<br />

Möjligheterna är oändliga!<br />

Teaterhögskolan i Malmö utbildar skådespelare<br />

och dramatiker. Under utbildningen tränas du bland<br />

annat i att möta en publik på skolans egen teater<br />

Bryggeriteatern.<br />

Under utbildningen i fri konst på Konsthögskolan<br />

i Malmö får du som student bekanta dig med många<br />

olika synsätt på konsten, både praktiska och teoretiska.<br />

Ett av syftena är att förbereda dig på en reaktion<br />

du kan komma artt möta senare i ditt liv som yrkesverksam<br />

konstnär. ”Det du gör är nog intressant,men<br />

är det konst?”<br />

www.performingarts.lu.se<br />

NYHET!<br />

Skånes bredaste<br />

lärarutbildning startar i höst<br />

www.lu.se/lararutbildning<br />

ÖPPET HUS 2 APRIL<br />

Vill du känna på hur det är att vara student vid<br />

Lunds universitet? Besök vårt öppna hus på<br />

Akademiska Föreningen i Lund! Här får du information<br />

om utbildning, studentliv, bostäder med mera.<br />

Välkommen!<br />

www.lu.se


HÖGSKOLEPROVET<br />

NYTT 2011!<br />

66 882 personer skrev högskoleprovet förra våren.<br />

Högskoleprovet<br />

förändras i höst<br />

Mer matematik och färre texter att läsa.<br />

Det är några av förändringarna i det nya<br />

högskoleprovet som kommer i höst.<br />

Vårens högskoleprov är det sista i sitt slag.<br />

Hösten 2011 införs nämligen ett nytt prov där<br />

bland annat matematikdelen har utökats.<br />

Tanken är att det bättre ska mäta förmågan<br />

att klara högskolestudier.<br />

– Under relativt lång tid har främst de tekniska<br />

utbildningarna tyckt att högskoleprovet<br />

inte har varit så bra på det området, säger<br />

Åsa Rurling, utredare på Högskoleverket.<br />

De som gynnas av det nya provet är framför<br />

allt yngre personer med färska matema-<br />

HÖGSKOLEPROVET I SIFFROR<br />

0,9 är det genomsnittliga resultatet på<br />

högskoleprovet. Resultatet anges på en<br />

skala från 0,0 till 2,0 poäng.<br />

Två gånger om året anordnas högskoleprovet.<br />

Provdagen är alltid en lördag.<br />

Den 2 april är nästa provtillfälle. Anmälningstiden<br />

har redan gått ut, men den 29<br />

oktober kan du göra provet igen.<br />

Fem år är provresultatet giltigt. Har du<br />

gjort provet fl era gånger är det ditt bästa<br />

resultat som räknas.<br />

Det kostar 350 kronor att anmäla sig.<br />

Varje år kommer 30 000 personer in på<br />

en utbildning tack vare sitt provresultat.<br />

66 882 personer anmälde sig till högskoleprovet<br />

förra våren.<br />

KÄLLA: WWW.STUDERA.NU<br />

38 DN. HÖGSKOLEGUIDEN<br />

tikkunskaper och provskrivare med annat<br />

modersmål än svenska. Samtidigt kommer<br />

de som har svårt för matematik att få det<br />

lite tuffare.<br />

Något som har diskuterats är om man borde<br />

införa två separata prov, eller om de olika<br />

delarna ska väga olika tungt beroende på<br />

vilken utbildning man söker. Men så verkar<br />

det inte bli, enligt Åsa Rurling.<br />

– Inte som det ser ut i dagsläget. I dag säger<br />

man att det ska fi nnas ett gemensamt<br />

prov för alla.<br />

VICTOR LINDBOM<br />

victor.lindbom@dn.se<br />

Högskoleprovet kan öka dina chanser att<br />

komma in på drömutbildningen. Men det<br />

gäller att veta hur man förbereder sig.<br />

– Slarvar man bort några poäng kan det<br />

vara skillnaden mellan att komma in på en<br />

utbildning och inte, säger Nils Holmegaard<br />

som skrivit boken ”Den kompletta guiden<br />

till högskoleprovet”.<br />

Om du vill få ett bra resultat är förberedelserna<br />

alltså A och O. På nätet fi nns gamla<br />

högskoleprov som kan vara värda att kolla<br />

in.<br />

– Man bör göra gamla högskoleprov och<br />

se ungefär hur duktig man är på de olika<br />

delproven. Vissa är ju duktiga på ord och<br />

andra på matematik. Då lär man upptäcka<br />

var man har sina svagheter och kan arbeta<br />

utifrån det.<br />

Nils Holmegaard rekommenderar speci-<br />

Så förändras provet:<br />

✔ Hälften av provuppgifterna kommer att<br />

handla om matematik och andra hälften<br />

om språk (svenska och engelska). I det<br />

nuvarande provet utgör matematiken bara<br />

en tredjedel av uppgifterna.<br />

✔ Det blir fler uppgifter,<br />

från dagens 122<br />

till 160. Provtiden är<br />

dock densamma, vilket<br />

motiveras med att det blir<br />

färre tidskrävande texter<br />

att läsa.<br />

✔ På www.studera.nu fi nns övningsprov<br />

inför hösten 2011.<br />

ellt att lägga extra krut på matematiken.<br />

– Det är helt klart lättast att skaffa extra<br />

HALLÅ DÄR …<br />

Hur fi ck du 2,0 på<br />

högskoleprovet?<br />

Gustav Fridolin, riksdagsledamot och<br />

språkrörskandidat för Miljöpartiet.<br />

– När jag satt i riksdagen jobbade jag nära<br />

en kille som jag blev kompis med. Han är lite<br />

småtokig, har en Einsteinfrisyr och kan allt<br />

om allt. Och han hade såklart gjort 2,0 någon<br />

gång i forntiden och då ville man inte vara<br />

sämre än honom. Så jag kände mig ganska<br />

pressad. Jag gjorde högskoleprovet för att<br />

söka in till universitetet. Nu har jag en fi l<br />

kand i Mellanösternkunskap och en folkhögskolelärarutbildning<br />

på det.<br />

Var det något du tyckte var svårt?<br />

– Jag tyckte den matematiska delen var<br />

hyfsat svår. Men ett par års förhandlingar<br />

om statsbudgeten hade väl hjälpt mig.<br />

Hur kändes det när du fick resultatet?<br />

– Jag hade kladdat ner svaren på en lapp<br />

som jag tog med hem för att se på text-tv hur<br />

det gick. Det kändes väldigt bra och jag blev<br />

väldigt förvånad.<br />

Kommer du att göra provet igen?<br />

– Nej nej, det verkar jobbigt! Man vill ju<br />

inte krascha ett sånt rekord!<br />

Maria Wetterstrand har också fått 2,0. Är<br />

miljöpartister ovanligt smarta?<br />

– Haha, vi brukar ju<br />

tycka det. Men jag tror<br />

inte högskoleprovet är<br />

det enda sättet att mäta<br />

smarthet på. Man får inte<br />

så mycket livserfarenhet<br />

av att sitta några timmar<br />

och göra ett prov.<br />

Blir man en bättre politiker<br />

om man har ett bra<br />

resultat på högskoleprovet<br />

då?<br />

– Nej, det som gör en till en bra politiker är<br />

erfarenhet och en förmåga att lyssna.<br />

Vad har du för tips till dem som ska göra<br />

högskoleprovet?<br />

– Sov ordentligt natten innnan.<br />

VICTOR LINDBOM<br />

Expertens bästa tips för toppresultat<br />

TIPS INFÖR PROVET<br />

✔ Öva med gamla prov och övningsprov<br />

som fi nns på www.studera.nu.<br />

✔ Fräscha upp mattekunskaperna. Ta<br />

fram dina gamla matteböcker.<br />

✔ Läs mycket tidningar och böcker på<br />

svenska och engelska.<br />

✔ Ta reda på var provet äger rum i förväg.<br />

✔ Kom till provet utvilad. Lägg dig tidigt<br />

kvällen innan.<br />

✔ Hoppa inte över frukosten.<br />

✔ Använd rasterna på rätt sätt. Hämta<br />

frisk luft, gå på toa, drick vatten och ät<br />

godis eller frukt.<br />

FOTO: ANETTE NANTELL<br />

Maria Wetterstrand<br />

fi ck<br />

också 2,0.<br />

poäng på delproven som<br />

har att göra med matematik<br />

och statistik. Gå gärna<br />

igenom gamla matteböcker<br />

från gymnasiet.<br />

De äldre provdeltagarna<br />

brukar klara ord- och<br />

läsförståelsen bättre eftersom<br />

man får ett större<br />

ordförråd med tiden. Men att läsa litteratur<br />

och tidningar, både på svenska och engelska,<br />

skadar inte.<br />

Vad ska man tänka på när man väl gör provet?<br />

– Helt klart att ta det lugnt och inte stressa<br />

upp sig. Om man hakar upp sig på en fråga<br />

är det lätt att få panik och tappa koncentrationen.<br />

Då är det bättre att börja med nästa<br />

uppgift och gå tillbaka senare.<br />

VICTOR LINDBOM<br />

FOTO: MAJA SUSLIN<br />

Q=TEST VIT>>N<br />

FOTO: FREDRIK SANDBERG


Kandidatprogram i<br />

arbetslivskommunikation<br />

I vårt mångspråkiga samhälle där många företag använder både engelska och<br />

svenska, behövs språkspecialister i bägge språken. Som språkspecialist kommer<br />

du att kunna lösa kommunikationsproblem, bedöma språkkompetenser och<br />

utbilda i språk- och kommunikationsfrågor. Du kan arbeta som egenföretagare<br />

inom affärskommunikation/Business Communication, utbildnings samordnare,<br />

personalrekryterare eller inom översättningsbranschen.<br />

Kandidatprogrammet i arbetslivskommunikation är på 180 hp och ger en fil.<br />

kand. i svenska eller engelska. Sök senast 15 april.<br />

www.nordiska.su.se/kandidat<br />

Institutionen för nordiska språk<br />

Engelska institutionen<br />

Populärvetenskaplig kommunikation<br />

7,5 högskolepoäng<br />

Kursens syfte är att skapa intresse för och förmåga till att kommunicera komplicerade<br />

vetenskapliga sammanhang på ett stimulerande sätt. Samt att stimulera och<br />

förbättra dialogen mellan forskare och journalister (medier). Kursen ska ge praktisk<br />

erfarenhet av manusförfattande inom populärvetenskap (TV, radio, press,<br />

web). Kursen ska även ge insikt i den journalistiska processen, journalisternas<br />

värderingar och visa på betydelsen av öppen kommunikation mellan forskarsamhälle<br />

och omvärld.<br />

Kursstart: 29 augusti 2011<br />

Kurstid: Kvartsfart, kvällstid, måndagar 17.15-20.45<br />

Ansökan/info: www.studera.nu (fr o m 15 mars)<br />

Utbildningskatalog kan hämtas på: www.ki.se<br />

Kursansvarig: Carl Johan Sundberg<br />

Sista ansökningsdag 15 april 2011<br />

The<br />

Swedish<br />

School<br />

of<br />

Planning<br />

, 180hp<br />

och regional utveckling, 60hp<br />

http://ki.se<br />

, 120hp<br />

www.bth.se/fysiskplanering<br />

Fysisk planering vid<br />

Blekinge Tekniska<br />

Högskola utbildar<br />

studenter i fysisk<br />

samhällsplanering.<br />

Det handlar om<br />

användning av marken,<br />

vattnet och den byggda<br />

miljön utifrån estetiska,<br />

sociala, ekologiska<br />

och samhällsekonomiska<br />

aspekter. I vår finns<br />

följande fyra utbildningar<br />

att söka till.<br />

, 120hp<br />

HA RYGGEN FRI –<br />

SOMMARMATTE PÅ NÄTET!<br />

Läs sommarmatte och förbered dig inför högskolan tillsammans med tusentals<br />

andra studenter på Internet. Sommarmatten är gratis och ger högskolepoäng.<br />

Starta när du vill!<br />

Sätt igång nu på www.sommarmatte.se<br />

<br />

Centralt i<br />

Eskilstuna och<br />

Västerås, en timme<br />

från Stockholm<br />

med bostadsgaranti<br />

på högskolan där arbetsgivarna<br />

slåss om dig!<br />

Förskollärarprogrammet<br />

210 hp<br />

(ges även i Södertälje)<br />

Grundlärarprogrammet<br />

– förskoleklass<br />

och årskurs 1-3<br />

240 hp<br />

Ämneslärarprogrammet<br />

– årskurs 7-9<br />

270 hp<br />

Ämneslärarprogrammet<br />

– gymnasieskola<br />

300/330 hp<br />

www.mdh.se/<br />

lararutbildning


P<br />

R<br />

O<br />

G<br />

R<br />

A<br />

M<br />

K<br />

U<br />

R<br />

S<br />

E<br />

R<br />

Tänk dig att ha ett yrke<br />

som får människor att må bra!<br />

VI HAR UTBILDNINGAR FÖR DIG SOM VILL BLI:<br />

Hälsopedagog 180 hp<br />

Personalvetare 180 hp<br />

Socionom 210 hp<br />

Du kan också läsa till socionom med<br />

internationell inriktning 210 hp<br />

Sjuksköterska 180 hp<br />

Plugga på distans<br />

Vi har ett brett utbud av distanskurser, exempelvis:<br />

Antidoping 7,5 hp<br />

Attityd och beteendepåverkan 7,5 hp<br />

Belastningsergonomi 7,5 hp<br />

Coaching inom vård och omsorg 7,5 hp<br />

Hälsoarbete i arbetslivet 7,5 hp<br />

Kost och prestation 7,5 hp<br />

Läkemedelsräkning 7,5 hp<br />

Som sjuksköterska kan du vidareutbilda dig till:<br />

Distriktssköterska 75 hp<br />

Sjuksköterska inom äldrevården 60 hp<br />

Ett nytt masterprogram:<br />

Arbetshälsovetenskap 120 hp<br />

För dig som vill arbeta med att förebygga<br />

ohälsa i arbetslivet<br />

SISTA ANSÖKNINGSDAG: 15 april ANMÄLAN: studera.nu<br />

LÄS MER: hig.se<br />

Medicins baskurs 7,5 hp<br />

Metoder för rökavvänjning 7,5 hp<br />

Perspektiv på utvecklingsstörning 15 hp<br />

Psykosocial onkologi 7,5 hp<br />

Socialpsykologi 10 hp<br />

Vård och omsorg av personer med<br />

psykisk sjukdom och psykisk<br />

funktionsnedsättning 7,5 hp<br />

Akademin för hälsa och arbetsliv<br />

erbjuder många spännande utbildningar där intresset för människan står i fokus!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!