VÄLJ RÄTT VÄG - Dagens Nyheter

YRKE MILJÖVETARE
Temperaturskillnader och nya kemikalier
är bara några av många miljöhot. Mer än
någonsin kommer det att behövas folk som
kan analysera detta, tror Marko Filipovic.
Marko tar hand om miljön
– Jag hade alltid sprutor och liknande
att leka med när jag var liten. Min moster
var läkare och min mamma var kemist.
Men det var inte förrän i sjunde
klass som jag på allvar blev intresserad
av biologi.
Marko Filipovic är ledigt klädd i jeans,
skjorta och ett par Adidas Stan Smithsneakers.
Han ler och skrattar ofta
och smittsamt och han framstår som
en mycket karismatisk person. Kanske
inte direkt arketypen av hur man föreställer
sig någon som tillbringar en stor
del av sin arbetstid i labbet, böjd över
provrör och organiska extrakt.
Vi befi nner oss i Geohuset på universitetets
campus i Stockholm, som
är Markos arbetsplats.
Han håller för närvarande på att avlägga
doktorsexamen efter avslutade
studier vid programmet för miljövetenskap.
Ett program som han varmt
rekommenderar.
– När jag valde att börja plugga det
här så var miljöfrågorna väldigt aktuella.
I dag är de mer aktuella och om fem
år kommer de vara ännu mer aktuella.
Vi ser vad som händer i världen med
”Om tio år är jag forskare
och ledare av en grupp
som jobbar mot ett gemensamt
mål.”
temperaturförändringarna och nya kemikalier
som kommer ut i systemet. De
behöver analyseras och därför kommer
det att behövas fl er miljövetare i framtiden,
det är jag säker på, säger Marko.
Han föddes i Sarajevo. När kriget
bröt ut fl ydde han landet, han var då
sju år gammal. Marko och hans familj
hamnade i Sverige och Stockholm.
Nu guidar han oss genom de labyrintaktiga
korridorerna på ITM (Institutionen
för tillämpad miljövetenskap). Vi
är långt ifrån gevärseld och kreverande
bomber men helt ofarligt är det kanske
inte här heller. Marko öppnar en dörr
till ett labb men stänger den sedan.
– Risk för blodsmitta, säger han glatt
och leder in oss i ett annat labb där en
stor varningsskylt utanför förkunnar
förekomst av fl ytande kväve. Väl där
inne brummar det som i en fabrik.
– Det är turbopumparna som låter, vi
använder dem för att skapa vakuum.
Marko började sin utbildning på Miljövetarprogrammet
samma år som den
startade.
– Då har man ju lite förväntningar. Introduktionskursen
gav en bra inblick. I
18 DN. HÖGSKOLEGUIDEN
FOTO: ALAMY
den går man igenom de grundläggande
orsakerna till miljöproblemen. Man får
en övergripande bild och sedan kan man
då välja vad man vill specialisera sig på.
Om det är kemin, hur kemikalierna beter
sig i miljön eller biologi, hur organismer
påverkas av dessa kemikalier.
Vi går in i ett nytt labb där en maskin
som ser ut som en gigantisk symaskin
pockar på uppmärksamhet.
MILJÖVETARPROGRAMMET
Kandidatprogrammet i miljövetenskap 180 hp.
Programmet inleds med en bred miljövetenskaplig
introduktionskurs, 30 hp. Därefter får du
lägga upp dina studier som du själv vill. Utbildningen
avslutas med ett miljöinriktat självständigt arbete.
Marko Filipovic bedriver en stor del av sina studier i laboratoriet på
Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet.
– En UPLC-TEQS, ett analysinstrument.
Den kostar tre miljoner. Visst,
man känner ju ett ansvar när man sitter
där. Men som med all teknik kan
saker och ting gå sönder. Och då har vi
något som kallas support, säger Marko
och skrattar.
Vad gäller framtidsplaner och drömmar
har Marko Filipovic sin väg uttänkt.
25 000
kronor, ungefär,
tjänar en
nyutexaminerad
miljövetare.
Arbetslösheten är
på 2,5 procent.
Särskild behörighet: Kunskaper
motsvarande biologi B, fysik A, kemi B,
matematik D.
KÄLLA: STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH
NATURVETARNA.
– Om tio år är jag forskare och ledare
av en grupp som jobbar mot ett
gemensamt mål. Jag vill också gärna
informera yngre människor om miljöproblemen.
De är framtiden och det är
viktigt att få dem att tänka rätt. Det är
vår planet och om vi inte tar hand om
den, vem ska då göra det?
STEFAN DANIELSON
stefan.danielsson@dn.se
3år tar utbildningen
Q=TEST VIT>>N
FOTO: BEATRICE LUNDBORG