Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Träkol förbättrar <strong>jord</strong>strukturen och lagrar vatten och<br />
näring. Genom att tillföra träkol till moderna, konstgödslade<br />
<strong>jord</strong>ar kan man åter bygga upp bördighet och en<br />
sund markflora.<br />
Ett annat sätt att använda kol är att lägga det i<br />
botten av en kompost. Kolet kommer då att hindra<br />
att näringsämnen läcker ut från komposten och när<br />
komposten töms har man laddat kol att strö ut.<br />
Kolbitarna kan spridas som de är i landen men<br />
man kan också finfördela dem, t ex genom att bre<br />
ut dem på en presenning och trampa på dem. Men<br />
även stora kolbitar kommer efterhand att vittra ned<br />
till mindre bitar i <strong>jord</strong>en.<br />
I trädgården<br />
Försök visar att ett tillskott av minst 1 kilo kol per<br />
kvadratmeter ger en ökad skörd. Vill man pröva på<br />
ett enkelt sätt kan man köpa en säck grillkol, trampa<br />
sönder den lite och tillföra den till <strong>jord</strong>en. Använd<br />
träkol och inte briketter. Kolet ökar skörden genom<br />
att lagra näringen och öka mikrolivet i <strong>jord</strong>en. Man<br />
får också en mer lucker <strong>jord</strong>, en effekt som kvarstår i<br />
flera tusen år!<br />
Enligt Folke Günther kan man märka resultatet<br />
av träkol i <strong>jord</strong>en redan efter någon månad, framför<br />
allt i form av fler maskar i <strong>jord</strong>en. Efter några månader<br />
ser man att plantorna blir kraftigare och friskare. Året<br />
därpå blir effekten ännu större.<br />
Han använder en trestegsmetod för att optimera<br />
användningen av kol i kombination med urin som<br />
gödselmedel. I en tunna samlas urin och träkol och får<br />
stå några veckor. Kolet binder näringen och hindrar<br />
kväveförlust. Blandingen hälls sedan i komposten där<br />
den berikas av mikrolivet i <strong>jord</strong>en. Året därpå tillförs<br />
komposten till odlingarna som nu får <strong>jord</strong>förbättring,<br />
näring och bakterier.<br />
Folke Günthers försök med kol i odlingarna har<br />
gett en intressant och välkommen bieffekt: sniglarna<br />
verkar ogilla kol. För att skydda plantor lägger han<br />
ut kolbitar runt växterna. Det har inte varit ett jämnt<br />
täcke utan ganska glest placerade kolbitar. Trots att<br />
sniglarna skulle kunna krypa mellan kolet har de<br />
struntat i att angripa plantan.<br />
Kol är också utmärkt för den som vill odla i krukor<br />
och lådor. Vid krukodling kan man ofta inte använda<br />
så stora behållare som man skulle vilja och det gäller<br />
då att ha en så bra <strong>jord</strong> som möjligt för att täcka<br />
växternas behov. Kol i kruk<strong>jord</strong>en gör det lättare<br />
att lagra näring och vatten och man riskerar inte att<br />
växterna står och stampar i tillväxten. Kol fungerar<br />
bra både i kruk<strong>jord</strong> för plantuppdragning och för<br />
utplanteringsväxter. Speciellt näringskrävande växter<br />
som tomat och gurka mår bra av kol i <strong>jord</strong>en.<br />
Tänk på att ladda kolet med näring innan du<br />
blandar det i planerings<strong>jord</strong>en – annars finns det risk<br />
att kolet i början suger åt sig den näring som finns och<br />
att växterna då inte får näring alls. Med en laddning<br />
av gödselvatten kommer däremot kolet att fungera<br />
som en näringsreserv som håller växterna i perfekt<br />
tillväxt hela sommaren. G<br />
Träkol<br />
Terra <strong>preta</strong> innehåller per kilo <strong>jord</strong> 150 g kol och<br />
200-400 mg fosfor vilket gör den mycket näringsrik. Forskare<br />
har funnit <strong>jord</strong>ar i Amazonas som har brukats i 40 år utan<br />
gödning.<br />
Källa: Cornell University<br />
Träkol i <strong>jord</strong>en ger följande fördelar. För att få alla<br />
fördelar krävs minst 5 kg träkol per kvadratmeter men redan<br />
1 kilo kol ger betydande förbättringar.<br />
+ Förbättrad tillväxt<br />
+ Minskade utsläpp av metan<br />
+ Minskade utsläpp av kväveoxid<br />
+ Minskat behov av gödning (10%)<br />
+ Minskat läckage av näring<br />
+ Kolet lagras under lång tid<br />
+ Minskar försurning i <strong>jord</strong>en<br />
+ Minskad risk för att aluminium löser sig<br />
+ Förbättrad <strong>jord</strong>struktur genom fler <strong>jord</strong>aggregat<br />
+ Förbättrad vattenhållning<br />
+ Ökad mängd lättillgängligt kalcium, magnesium, fosfor<br />
och kalium<br />
+ Ökad mikrobiell andning<br />
+ Ökad mängd mikroorganismer<br />
+ Stimulerar kvävefixering hos baljväxter<br />
+ Ökning av mykorrhiza<br />
+ Ökad katjonbyteskapacitet<br />
Källa: http://<strong>terra</strong><strong>preta</strong>.bioenergylists.org/<br />
Läs mer:<br />
http://www.holon.se/folke/index.shtml<br />
+<br />
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-<strong>jord</strong>en-<br />
+<br />
kan-radda-klimatet-1.798891<br />
Odlaren nr 2-2009 7