14.09.2013 Views

Mexiko - EKN

Mexiko - EKN

Mexiko - EKN

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

LANDRISKANALYS<br />

<strong>Mexiko</strong><br />

LANDRISKKLASS<br />

3/7<br />

Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre<br />

siffra desto bättre kreditvärdighet har landet.<br />

<strong>EKN</strong>:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET<br />

Kortfristiga affärer: 43,5 MSEK<br />

Medel- och långfristiga affärer:<br />

4 161,4 MSEK<br />

Stabil ekonomi och ansträngd<br />

säkerhetssituation<br />

<strong>EKN</strong>:S POLICY<br />

Statsrisker: Normal riskprövning<br />

Övriga offentliga risker: Normal<br />

riskprövning<br />

Bankrisker: Normal riskprövning<br />

Företagsrisker: Normal riskprövning<br />

Se vidare avsnitt ”<strong>EKN</strong>:S POLICY”<br />

DATUM<br />

2012-10-25<br />

Den mexikanska ekonomins stora beroende av USA gör att framtidsutsikterna de<br />

närmaste åren ser mindre gynnsamma ut, mot bakgrund av den svaga utvecklingen<br />

av den amerikanska ekonomin. Politiskt bedöms läget som relativt stabilt men den<br />

alltmer tilltagande konflikten med landets narkotikamaffia skapar problem inom allt<br />

fler samhällsområden och påverkar ekonomin. Det råder en tämligen stor samsyn<br />

kring den ortodoxa ekonomiska politiken, men svårigheterna att genomföra<br />

långsiktiga strukturella reformer sätter gränser för den ekonomiska utvecklingen.<br />

STYRKOR<br />

Förtroendeingivande ekonomisk politik<br />

Politisk stabilitet<br />

Stöd från USA vid problem<br />

SVAGHETER<br />

Svår säkerhetssituation<br />

Begränsad tillväxtförmåga<br />

Avsaknad av långsiktiga strukturreformer<br />

LANDANALYS MEXIKO. SID 1/8


LANDRISKANALYS<br />

<strong>Mexiko</strong><br />

POLITIK<br />

DATUM<br />

2012-10-25<br />

Den institutionaliserade revolutionen tillbaka<br />

Det tidigare statsbärande partiet PRI (Partido Revolucionario Institucional) återkommer vid<br />

makten när president Enrique Peña Nieto tillträder den första december 2012. Det sedan<br />

1900-talets början dominerande PRI-partiet har under de två senaste mandatperioderna fått<br />

lämna över presidentskapet till PAN-partiet. Den avgående presidenten Felipe Calderon<br />

kommer framför allt att bli ihågkommen för det krig han fört mot den ökande kriminaliteten<br />

och narkotikahandeln. Därutöver har han genomfört en pensionsreform som reducerar statens<br />

kostnader för pensionssystemet, liksom en reform av det juridiska systemet. Fortfarande<br />

återstår dock att reformera energisektorn. Den nationalistiska energipolitiken, där öppningar<br />

gentemot den privata sektorn lyst med sin frånvaro, hotar att bli en hämsko på landets<br />

ekonomiska utveckling.<br />

Kampen mot landets narkotikamaffia har emellertid inte lett till några påtagliga framgångar.<br />

Ett stort problem är den genomkorrumperade poliskåren och regeringen har därför i allt större<br />

utsträckning börjat använda sig av militären. Detta har dock inte fått önskad effekt utan<br />

istället lett till andra problem, som till exempel övergrepp på oskyldiga. Våldet har brett ut sig<br />

till olika delar av landet och påverkar negativt affärsklimatet i landet. Politiker mördas och<br />

turistströmmen till <strong>Mexiko</strong> har minskat till följd av det upptrappade våldet även om det rent<br />

statistiskt ligger på en betydligt lägre nivå än i många grannländer. Våldet är istället<br />

koncentrerat till vissa städer och regioner. Ännu är det oklart vad det tillträdande PRI-partiet<br />

kommer att föra för politik inom detta område, men mycket pekar mot att PRI i större<br />

utsträckning kommer att använda sig av en förhandlingsstrategi gentemot narkotikamaffian.<br />

Detta kan leda till en lugnare politisk utveckling men också till en permanentning av de<br />

kriminella gruppernas inflytande.<br />

Ett resultat av presidentvalet är att det politiska landskapet i <strong>Mexiko</strong> har förändrats.<br />

Huvudmotståndaren till Peña Nieto i valet, Lopez Obrador, har bestämt sig för att lämna sitt<br />

parti PRD och bilda ett eget parti. Det gör att den mångåriga trepartistrukturen förändras. Det<br />

öppnar också för nya allianser, i och med att det vänsterinriktade PRD sannolikt blir mindre<br />

radikalt under ny ledning. Några överhängande hot mot landets grundläggande politiska<br />

stabilitet föreligger knappast även om den utbredda korruptionen utgör ett orosmoment.<br />

Samsynen om den ekonomiska politikens grundvalar är relativt stor och valsegern för PRI<br />

kommer inte påverka den ekonomisk-politiska kursriktningen nämnvärt. <strong>Mexiko</strong> kan också<br />

vid akuta lägen sannolikt räkna med ekonomiskt stöd från den viktiga grannen i norr, USA.<br />

EKONOMI<br />

Medelmåttig tillväxt<br />

Den mexikanska ekonomin domineras i dag av oljeutvinning och tillverkningsindustri. I den<br />

sistnämnda dominerar så kallade maquiladoras - sammansättningsfabriker som tillverkar<br />

textil- och konfektionsvaror, elektronik och bilkomponenter för export till USA.<br />

<strong>Mexiko</strong>s medlemskap i Nafta och den djupa integreringen med USA utgör en viktig del av<br />

landets ekonomi. En tiondel av landets arbetskraft beräknas i dag vara sysselsatt i USA.<br />

Emigrantremissor är därför en mycket betydelsefull inkomstkälla för den mexikanska<br />

LANDRISKANALYS MEXIKO. SID 2/8


LANDRISKANALYS<br />

<strong>Mexiko</strong><br />

DATUM<br />

2012-10-25<br />

ekonomin. Den nära kopplingen till USA gjorde att <strong>Mexiko</strong> drabbades mycket hårt av den<br />

globala finanskrisen 2008-2009, även om en rejäl återhämtning skedde därefter. Finanskrisens<br />

andra våg gör dock de mexikanska ekonomiska framtidsutsikterna mycket osäkra. En<br />

förlängd recession kommer att få direkta effekter i <strong>Mexiko</strong>, inte minst vad gäller de för<br />

valutaintäkterna viktiga turismen och emigrantremissorna. Å andra sidan har konkurrensläget<br />

för den mexikanska sammansättningsindustrin förbättrats, särskilt gentemot den viktiga<br />

konkurrenten Kina. Detta sammanhänger med en konkurrensmässigt gynnsam utveckling av<br />

den mexikanska peson och att produktionskostnaderna i Kina stigit kraftigt.<br />

BNP – TILLVÄXT OCH INFLATION (%)<br />

Jämn tillväxt i <strong>Mexiko</strong> men också stor känslighet för förändringar i den nordamerikanska marknaden.<br />

Tillväxttakten de senaste 30 åren har dock varit mycket måttlig, sällan över 3-4 procent och<br />

ibland negativ. För att få fart på den långsiktiga tillväxten krävs strukturella reformer, så som<br />

en liberalisering och avreglering av energisektorn. Bristen på offentliga medel för<br />

nyinvesteringar har lett till ineffektivitet och mycket höga elkostnader, vilket begränsar<br />

mexikanska företags konkurrenskraft på den internationella marknaden. Samtidigt behöver<br />

såväl skattesystemet som arbetsmarknadslagstiftningen reformeras för att höja industrins<br />

konkurrenskraft och minska beroendet av olja som inkomstkälla. Till detta ska läggas<br />

bristande institutionella förhållanden och legala ramverk som hämmar den ekonomiska<br />

tillväxten på lite längre sikt. Förutsättningarna för att genomdriva strukturella reformer tycks<br />

dock ha förbättrats genom utgången i presidentvalet. PRI är angeläget om att skapa bättre<br />

tillväxtmöjligheter och det försvagade PAN-partiet är också benäget att stödja<br />

reformambitioner i den riktningen. Det är dock mindre troligt att den nationalistiska<br />

inriktningen av energipolitiken kommer att ändras, men president Peña Nieto kommer<br />

sannolikt göra det mesta för att tänja på gränserna för den.<br />

Den övergripande ekonomiska politiken präglas av en försiktig och relativt ortodox<br />

inställning vilken går över partigränserna. Den försvagning som den mexikanska ekonomin<br />

genomgått de senaste åren sker från en styrkeposition och det är sannolikt att den kärva<br />

ekonomiska utvecklingen i närområdet kommer att hanteras på ett balanserat och kontrollerat<br />

sätt.<br />

LANDRISKANALYS MEXIKO. SID 3/8


LANDRISKANALYS<br />

<strong>Mexiko</strong><br />

BETALNINGSBALANS OCH SKULDFRÅGOR<br />

BYTESBALANS (% AV BNP)<br />

DATUM<br />

2012-10-25<br />

Bytesbalansens underskott hålls på en mycket måttlig nivå genom en stram finanspolitik<br />

Det nordamerikanska stödet viktigt<br />

<strong>Mexiko</strong>s skuldsättning måste betraktas som mycket modest, oavsett vad den mäts emot.<br />

Landets bytesbalansunderskott är också mycket begränsat, även om en viss försämring väntas<br />

det närmaste året. <strong>Mexiko</strong> är därför långt ifrån de akuta betalningsbalanskriser som landet<br />

drabbades av på 1990-talet. Landet har också tillförsäkrat sig finansiellt stöd från USA och<br />

IMF (via en FCL – Flexible Credit Line). Vetskapen om att eventuella ekonomiska problem i<br />

<strong>Mexiko</strong> genast spiller över på USA gör att man från amerikanskt håll är mycket benägen att<br />

stödja grannen i söder. Uppbackning från USA och det stora förtroendet från internationellt<br />

finansiellt håll är därför viktiga styrkefaktorer för <strong>Mexiko</strong>.<br />

UTLANDSSKULD (% AV EXPORT)<br />

Den mexikanska skuldsättningen är låg, i relativa termer.<br />

Landets skuldhantering har varit mönstergill. På eget initiativ återbetalade <strong>Mexiko</strong> i förtid alla<br />

sina åtaganden till Parisklubben samt de så kallade Bradybondlånen som landet tog upp i<br />

slutet av 1980-talet. <strong>Mexiko</strong> har även förbättrat strukturen på den kvarvarande övriga skulden<br />

LANDRISKANALYS MEXIKO. SID 4/8


LANDRISKANALYS<br />

<strong>Mexiko</strong><br />

DATUM<br />

2012-10-25<br />

- återbetalningstiden har förlängts och räntekostnaderna reducerats. Den totala utlandsskulden<br />

måste därför betraktas som hanterbar – den representerar drygt 20 procent av BNP.<br />

VA LUTAPOLITIK<br />

Flytande växelkurs<br />

Regeringen införde en flytande valutakursregim efter finanskrisen 1994-1995. Den sköts av<br />

en valutakommission som är sammansatt av representanter från finansministeriet och<br />

centralbanken. Sedan mitten på 1990-talet har valutan stärkts och uppvisat en förvånansvärd<br />

stabilitet, även under perioder av turbulens på den internationella finansmarknaden. Det finns<br />

ett underliggande förtroende för peson även om fluktuationerna var kraftiga under den globala<br />

finanskrisen 2008-2009. Valutakommissionen intervenerar också på marknaden vid behov,<br />

som t ex vid globala finanskriser. Valutan har en hög grad av konvertibilitet och kan prövas<br />

av <strong>EKN</strong> i lokalvalutafinansierade affärer.<br />

FINANSSEKTORN<br />

Stort utländskt ägande<br />

Det mexikanska banksystemet är i dag finansiellt starkt och bra reglerat. Systemet stod sig väl<br />

under den globala finanskrisen och är relativt väl konsoliderat. Andelen dåliga lån ligger idag<br />

under tre procent. Reserveringarna för dessa är också väl tilltagna. Utländska banker<br />

dominerar och cirka 70 procent av banksystemet är i utländska händer. Den stora utländska<br />

andelen gör systemet känsligt för ändringar i kreditvärderingsinstitutens rating av<br />

moderbankerna. Detta illustrerades nyligen av Banco Santanders planer på att sälja 25 procent<br />

av sitt ägande i den mexikanska dotterbanken för att konsolidera sig, mot bakgrund av<br />

problemen på hemmamarknaden i Spanien.<br />

En bestående svaghet i systemet utgörs emellertid av den bristande kreditgivningen till små<br />

och medelstora företag. Trots förbättringar av det legala ramverket, främst vad gäller<br />

bankernas möjligheter till återvinning, har kreditgivningen haft svårt att ta fart. En viss<br />

förbättring har skett under senare år genom statliga bankers utlåning. Det gäller<br />

utvecklingsbanken Nacional Financiera, export-importbanken Bancomext och garantifonden<br />

Fonaga. Mindre företag hänvisas många gånger alltjämt till andra typer av finansiering,<br />

främst i form av leverantörskrediter och banklån utomlands. Mexikanska banker är också, i ett<br />

regionalt perspektiv, förhållandevis tröga och byråkratiska och inte alls lika finansiellt<br />

utvecklade som till exempel brasilianska banker.<br />

AFFÄRSMILJÖ<br />

Bättre regler men också ökat våld<br />

Tillgången på finansiell information är som regel god i <strong>Mexiko</strong>. Import på öppen kredit är<br />

vanligt förekommande medan remburser är relativt ovanliga. <strong>Mexiko</strong> hamnar på 53:e plats i<br />

Världsbankens ”Doing Business Indicators” vilket placerar landet på femte plats i regionen.<br />

De största problemen avser hanteringen av den informella sektorn (till exempel trögheten vad<br />

gäller registrering av egendom), den utbredda korruptionen och ett mycket komplicerat<br />

skattesystem. Skillnaderna mellan olika delstater vad gäller till exempel möjligheterna att<br />

LANDRISKANALYS MEXIKO. SID 5/8


LANDRISKANALYS<br />

<strong>Mexiko</strong><br />

DATUM<br />

2012-10-25<br />

åberopa avtal, kan vara mycket stora. Affärsmiljön har dock generellt förbättrats i landet se<br />

senaste åren, tack vare reformer som underlättat startandet av företag. Å andra sidan har den<br />

växande kriminaliteten och det uppblossande narkotikarelaterade våldet påverkat<br />

möjligheterna till affärsverksamhet, inte minst lokalt.<br />

<strong>EKN</strong>:S ÅTAGANDEN<br />

Transport, kraft och telekom<br />

<strong>EKN</strong>:s utestående garantier för affärer i <strong>Mexiko</strong> uppgick vid tidpunkten för rapportens<br />

tillkomst till drygt 3,8 miljarder kronor. De utestående garantierna är för affärer i flera olika<br />

branscher men transport, kraft och telekom dominerar. Engagemanget har minskat kraftigt<br />

efter att garantier för några större transaktioner förtidsinlösts. Ett mindre antal dröjsmål av<br />

kommersiell natur föreligger. Offerterna uppgick till ca 35 MSEK.<br />

OFFERTER & GARANTIER PER 1 OKT, MSEK<br />

BETALNINGSERFARENHET<br />

Viktigt med tydliga avtal<br />

<strong>EKN</strong>:s erfarenheter vad gäller affärer med den offentliga sektorn har varit förhållandevis<br />

goda. Byråkrati och långsamhet i betalningarna har dock förekommit. Samtidigt är statens<br />

finanser starka och några betalningsproblem är inte att vänta. Korruption är fortfarande ett<br />

stort problem i <strong>Mexiko</strong>, även om trenden är positiv.<br />

<strong>EKN</strong>:s erfarenheter av affärer med den privata sektorn har i huvudsak varit goda. Respekten<br />

för ingångna avtal brister dock understundom och det torde vara av central betydelse för<br />

svenska exportörer att se till att man skriver bra och tydliga avtal. Det legala systemet har<br />

stärkts men är fortfarande bristfälligt, framför allt vad gäller kredit- och äganderättigheter. De<br />

regionala skillnaderna kan också vara stora när det gäller hur rättsprocesser bedrivs.<br />

Lagstiftningen rörande rekonstruktion av företag är också något oklar. Under alla<br />

omständigheter kan rekonstruktionsförfarandet pågå under en mycket lång period. Andra<br />

LANDRISKANALYS MEXIKO. SID 6/8


LANDRISKANALYS<br />

<strong>Mexiko</strong><br />

DATUM<br />

2012-10-25<br />

exportkreditinstitut har rapporterat om omfattande bedrägerier i samband med exportaffärer<br />

till privata köpare i landet.<br />

<strong>EKN</strong>:S POLICY<br />

Inga förändringar<br />

<strong>Mexiko</strong> nedgraderades till landriskklass 3 år 2009, i en bedömning som görs i samverkan med<br />

övriga OECD-länder. <strong>EKN</strong> har landet i denna klass såväl för korta som längre kreditgarantier.<br />

Policyn i korthet:<br />

Oavsett köparkategori eller kredittidens längd har <strong>EKN</strong> inga särskilda, generella<br />

begränsningar utan varje affär prövas efter sin egen merit.<br />

KÄLLOR TILL DIAGRAM: IMF, <strong>EKN</strong>:s egna bedömningar<br />

OFFICIELLA LANDDATA OCH KREDITBETYG<br />

OFFICIELLA LANDDATA<br />

Yta: 1 964t km² (4,4 ggr Sverige)<br />

Folkmängd: 110,6 miljoner (2010)<br />

Folkökning: 1,1 % (2011)<br />

BNP: 1 039 mrd USD 2010 (Sverige 458 mrd USD 2010)<br />

BNP/capita: 10 638 USD 2011 (Sverige 58 228 USD 2011)<br />

LANDANALYTIKER<br />

<strong>EKN</strong>:s landanalytiker för <strong>Mexiko</strong>:<br />

Claes Nordström<br />

08 – 788 00 00<br />

ANSVARSBEGRÄNSNING<br />

KREDITBETYG<br />

LANDRISK STATSRISK<br />

Moody’s: A1 Baa1<br />

S&P: A BBB<br />

Fitch: A- BBB<br />

Landanalysen bygger på ett urval av källor och speglar en för <strong>EKN</strong> relevant information vid tiden för publicering. Ansvaret för hur<br />

informationen används eller tolkas vilar helt på användaren och <strong>EKN</strong> kan inte hållas ansvarig för förlust eller skada.<br />

LANDRISKANALYS MEXIKO. SID 7/8


LANDRISKANALYS<br />

<strong>Mexiko</strong><br />

<strong>EKN</strong>:S SYN PÅ VÄRLDEN<br />

Landrisklasserna går från 0 till 7.<br />

Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet.<br />

DATUM<br />

2012-10-25<br />

<strong>EKN</strong> – DIN SÄKERHET I EXPORTAFFÄRER<br />

<strong>EKN</strong> är en myndighet med uppgift att främja svensk export<br />

och svenska företags internationalisering. Det gör vi genom<br />

att erbjuda garantier för betalning och finansiering, tillsam-<br />

mans med rådgivning om affärsstruktur och riskhantering.<br />

Våra tjänster ger dig en större säkerhet, ökad konkurrens-<br />

kraft och fler möjligheter till lyckade exportaffärer.<br />

Exportkreditnämnden<br />

Kungsgatan 36, Box 3064, 10361 Stockholm | Tel 08-7880000 | www.ekn.se | e-post info@ekn.se<br />

LANDRISKANALYS MEXIKO. SID 8/8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!