Havets silver Det åländska trålfisket - LEADER Åland rf

strandägarnas rätt. En bidragande orsak till denna utveckling var att
strömmingen i vissa trakter hade minskat så starkt att den praktiskt
taget hade försvunnit i de inre skärgårdsområdena. Försöksfisket
med flyttrål hade visat att strömming fanns längre ut.
2. Fiskerinäringen innan trålfisket kom
I sin berättelse över de tidiga självstyrelseåren 1922-1925 underströk
lantrådet Carl Björkman särskilt det svåra ekonomiska läget
inom den viktiga fiskerinäringen. Det måste medges, skrev han,
att fiskerinäringen som inom landskapet sysselsätter flera tusental
personer, under senare år har lidit av ogynnsamma villkor. ”Det
egentliga havsfisket och strömmingsfisket inom skärgården har
alltsedan krigstiden lidit under de kritiska förhållanden, som förorsakats
av den utländska, särskilt den ryska, marknadens bortfallande
samt den minskade konsumtionen av varan inom riket.”
Hur såg fiskerinäringen ut på Åland den tiden?
En översiktlig bild av fisket får man 1927 av de upplysningar som
föreligger över antalet fiskare och fiskfångsternas storlek i landskapets
olika kommuner:
Kommun Huvudnärings- Binärings- Fångst av gädda sik annan fisk
fiskare fiskare strömming
tunnor kg kg kg
Brändö
Eckerö-
40 98 1.233 1.530 350 5.600
Hammarland 12 19 484 1.500 2.500 1.060
Finström 3 3 90 200 8 60
Föglö 3 68 90 15.000 - 9.000
Geta 21 17 980 7.050 200 620
Kumlinge 54 63 925 45.000 1.630 8.210
Kökar 129 5 1.935 2.000 - 4.500
Lemland 39 69 532 3.800 843 6.600
Saltvik 33 11 648 800 145 650
Sottunga 7 18 300 4.000 40 500
Sund 6 - 132 225 15 100
Vårdö 25 5 573 5.380 364 828
Summa 372 376 7.922 86.485 6.095 37.728
8