Havets silver Det åländska trålfisket - LEADER Åland rf
Havets silver Det åländska trålfisket - LEADER Åland rf
Havets silver Det åländska trålfisket - LEADER Åland rf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3<br />
<strong>Det</strong> <strong>åländska</strong> <strong>trålfisket</strong><br />
De första trålfartygen anskaffades till <strong>Åland</strong> i början av 1950-talet, men<br />
redan på 1930-talet hade en del försök gjorts att dra trål med vanliga<br />
motorbåtar. Försöken ägde främst rum i Lumparn och andra inre vattendrag<br />
och gällde annan fisk än strömming. Att provfisket med trål inte<br />
blev så framgångsrikt berodde på ett flertal faktorer. De tidiga trålredskapen<br />
var bottentrålar, som krävde tråldrag med jämna bottenförhållanden<br />
och det hände inte sällan att den dyrbara trålen fastnade i bottnen och<br />
revs sönder. Så länge ekolod saknades var det ingen lätt uppgift att finna<br />
lämpliga tråldrag. Sitt egentliga genombrott fick <strong>trålfisket</strong> dä<strong>rf</strong>ör då flyt-<br />
eller yttrålar, som kunde sänkas till önskat djup, togs i bruk.<br />
Trålfisket inriktades speciellt på strömmingen, som spelade en betydande<br />
roll också som fode<strong>rf</strong>isk för den uppblomstrande pälsdjursnäringen.<br />
Många trålfiskare alternerade också mellan strömmingstrålning och<br />
laxfiske med nät eller linor. Något egentligt laxfiske fanns inte tidigare.<br />
Med tiden kom den <strong>åländska</strong> tråla<strong>rf</strong>lottan att omfatta över 60 fartyg,<br />
av varierande storlek och styrka. Med de svaga motorer som fanns på<br />
de tidiga trålfartygen var det nödvändigt att dra trålarna med två båtar.<br />
När trålningen inriktades på havsfiske behövdes både större fartyg och<br />
starkare maskiner.<br />
Även om de tidiga trålfartygen oftast inköptes som begagnade från<br />
Sverige och Danmark, krävdes ekonomiska investeringar som en enskild<br />
yrkesfiskare hade svårt att prestera. Trålfartygen och deras skötsel ställde<br />
stora krav på hamnförhållandena , liksom också hanteringen av last och<br />
bränsle. Flyt<strong>trålfisket</strong> effektiverades med tiden då nya tråltyper, tråltrummor<br />
och andra tekniska hjälpmedel infördes. Med förbättrade kyl-<br />
och frysmöjligheter minskades de problem som medfördes av de långa<br />
transporterna från <strong>Åland</strong> till avsättningshamnarna i riket. Trålfisket blev<br />
inte bara en stomme i fisket som basnäring utan befrämjade också utvecklingen<br />
inom fiskförädlingen och andra områden anknutna till fisket.<br />
Ett åländskt trålbinderi grundades och i skolningen av fiskeskeppare<br />
spelade <strong>Åland</strong>s sjöfartsläroverk en central roll.