Havets silver Det åländska trålfisket - LEADER Åland rf
Havets silver Det åländska trålfisket - LEADER Åland rf
Havets silver Det åländska trålfisket - LEADER Åland rf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
%. De yrkesfiskande hushållen fanns proportionsvis främst i Kökar,<br />
112 hushåll, eller ca 69% av alla hushåll där. Därefter följde<br />
Sottunga med ca 38%, Brändö med ca 31%. <strong>Det</strong> största antalet<br />
hushåll med binäringsfiske fanns i Kumlinge, nästan 57% av alla<br />
hushåll, Vårdö över 55%, Föglö, nära 45%, och Brändö, nära<br />
42%. Om hushållen med yrkesfiske och binäringsfiske sammanslås<br />
får man följande översikt: Kökar nära 88 %, Vårdö över 75%,<br />
Brändö över 70%, Sottunga 65% och Föglö över 50%. Därnäst<br />
följer Geta 30% och Saltvik drygt 25%.<br />
Efter krigen fortsatte fiskets tillbakagång. Fiskredskapen, som<br />
under krigstiden hade använts till bristningsgränsen, krävde dyra<br />
nyanskaffningar. Under krigsåren var redskap och material svåra<br />
att anskaffa och driftkostnaderna var höga. Strömmingen hade<br />
minskat till den grad att den på många håll praktiskt taget hade<br />
försvunnit. Den totala strömmingsfångsten uppgick ännu 1945<br />
till ca 1.600.000 kg, men hade 1950 minskat till 623.000 kg.<br />
Den kraftiga nedgången tillskrevs det minskade skötfisket. Situationen<br />
inom fiskerinäringen försvårades ytterligare av att sikfisket<br />
hade minskat i motsvarande grad. Dittills hade sik fiskats främst<br />
med ryssja, men när nylongarnet i början av 1950-talet började<br />
ersätta bomullsgarnet började alltfler fiskare övergå till sikfiske<br />
med nät.<br />
12